Kommunicera till vår kortsiktiga och långsikta sida

Gästbloggare: Niklas Laninge, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett
psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Dags för lite matematik. Vad är 2+2? Inte så svårt väl? Vad är roten ur 37? Såvida du inte råkar vara Rainman är jag säker på att svaret på den första frågan dök upp automatiskt medan du gav upp på den andra? Det du just bevittnat är våra två beslutsfattarsystem.

I boken ”Tänka snabbt och långsamt” summerar Kahneman den forskning som 2002 gav honom Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Det var Kahneman och hans kollega Amos Tversky som i slutet av 1970-talet visade att vi människor inte är så rationella och långsiktiga som vi tidigare trott. Kahneman menar att vi har två olika sorters beslutsfattarsystem. Ett snabbt och automatiskt och ett långsamt och viljestyrt (därav titeln ”Tänka snabbt och långsamt”). Vårt långsamma system kämpar ofta med att hålla borta impulser från vårt snabba system. När du sätter dig med ditt orangea kuvert, din bankdosa och din dator med ambitionen att få koll på din pension är det ditt långsamma system som är verksamt. När din uppmärksamhet plötsligt skiftar till mobilen som nyss plingade till är det ditt snabba system som har dig i sitt våld, systemet söker nämligen alltid efter direkta belöningar.

Vi har extra svårt att styras av det långsamma och mer analytiska system i följande situationer:

  • När vi är trötta. Hur peppad är du till exempel på att ta tag i pensionen när du kommit hem efter en lång arbetsdag? Eller hur många mornar har du inte gett upp gymmet och istället tryckt på snooze-knappen?
  • När vi är stressade. Stress innebär att vi är redo för kamp eller flykt. Vi får tunnelseende och fokuserar bara på det mest nödvändiga. Vissa forskare menar till och med att stress gör oss extra sugna på kaloririk mat såsom bakverk.
  • När vi håller på med något vi kan mycket lite om. Studier visar till exempel att vi med större sannolikhet väljer förvalsalternativ (så kallade defaults) när vi ska välja bland sådant vi kan väldigt lite om.

Tänk nu på en situation som fångar alla dessa punkter; pension. Det är föga förvånande att bara ett fåtal procent av svenskarna väljer att göra ett aktivt pensionsval. Så hur kan man använda kunskapen för att skapa pensionsinformation som vi faktiskt läser, förstår och till och med mår bra av?

En enkel princip som tillämpas alldeles för sällan är att dela upp information i två tydliga lager, ett första och ett andra informationslager. Jag brukar sammanfatta dem som “need to know”och “nice to know”. Ett problem med dagens pensionsinformation är att all information får lika stort utrymme och därför tolkas som lika viktig av oss som läser den. Skaparna av pensionsinformation verkar arbeta efter principen “ju mer information desto bättre”. I beteendeekonomiska studier ser vi gång på gång att det snarare är det motsatta som gäller: ju mer information, desto större är sannolikheten att vi blir överväldigade och går därifrån utan att ha tagit till oss någonting av informationen.

Istället bör all pensionsinformation ha ett tydligt första informationslager (need to know) som är lätt att förstå, engagerande och som väcker lite nyfikenhet. Tänk er pensionsinformation som tydligt talar om för läsaren att det här bör du läsa! Och när du har gjort det, kan du vara nöjd med din insats. Det andra informationslagret (nice to know) vänder sig till dem som vill förkovra sig i ämnet. Informationen i det andra lagret ska vara lätt att få tillgång till men den ska inte presenteras samtidigt som det första informationslagret, eftersom det då finns en risk att läsaren blir överväldigad.

Att dela upp pensionsinformation på det här sättet handlar inte om att undanhålla information. Det handlar snarare om att anpassa informationen utifrån det vi vet om hur vår hjärna kan ta till sig den. Målet är att få läsaren att ta till sig av det viktigaste och att, om han eller hon vill ha mer information, berätta för denne om var resten av informationen finns. Vårt långsamma system har det svårt nog att blockera impulserna från det snabba och belöningsstyrda systemet. Med en tydlig uppdelning ger vi det långsamma systemet en ärlig chans att vinna kampen.

På tisdag publiceras nästa psykologiska analys av dagens pensionsinformaiton.

Referenser: Good practices on information provision for DC schemes: Enabling occupational DC scheme members to plan for retirement EIOPA, utgiven av EIOPA, 2013

 

Det här inlägget postades i Almedalen och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s