Vi hatar förluster och har en motvilja att engagera oss i pensionen

Gästbloggare: Niklas Laninge, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Visste du att vi människor hatar förluster mer än vad vi älskar vinster? Principen kallas för förlustaversion och innebär att en förlust på 1 000 kronor ger dubbelt så mycket smärta som en vinst på 1 000 kronor ger njutning. Förlustaversion gör därför att vi värderar sådant vi har högre än sådant vi inte har. Vår rädsla för förluster gör att vi undviker att ta risker om de kan leda till en förlust, i form av exempelvis tid, pengar, status och energi. Principen ger oss en förklaring till varför så många väljer att inte välja något när det kommer till pension. En försvinnande liten andel av svenskarna gör aktiva val. Det är få som ger sig in i pensionsdjungeln för att få en helhetsbild av pensionen. I det första fallet riskerar man att ens aktiva val leder till mindre pengar. I det andra riskerar man att förlora både energi och anseende då pensionsinformation ofta väcker förvirring snarare än känslan av att man lärt sig något viktigt.

Nu tänkte jag presentera två riktigt spännande studier som fångar vår rädsla för förluster.

Nedan ser du ett diagram från en studie av Per Engström, Katarina Nordblom, Henry Ohlsson och Annika Persson vid Uppsala universitet. Diagrammet visar i vilken utsträckning personer ansöker om skatteavdrag beroende på om de fått restskatt eller skatteåterbäring.

Figur 1 skatteavdrag i förhållande till skatteåterbäring eller restskatt

Som du ser blir folk väldigt benägna att ansöka om avdrag så fort de riskerar att behöva betala restskatt (det vill säga riskerar en ”förlust”) medan de som får tillbaka på skatten (”vinst”) verkar nöja sig med det.

Diagrammet nedan är från en annan studie som visar vilken effekt vår benägenhet att avstå från att välja kan ge. I studien ”Do defaults save lives?” redogör forskarna Johnson och Goldstein skillnader mellan hur många personer som tillfrågas om att vara med i donationsregistret i olika europeiska länder. Som du ser väljer nästan 100 procent av de tillfrågade i Österrike att gå med i registret medan endast 12 procent av tyskarna väljer att gå med. Forskarna visar att skillnaden mellan länderna främst berodde på hur frågan om att gå med ställs.

Anmälda till donationsregister i olika europeiska länder

I länder där få går med måste man aktivt tacka ja till att vara med. I länder där majoriteten går med (blåa staplar) måste man istället aktivt tacka nej. Det vill säga, om man inte gör något val så hamnar man i registret (så kallat default-val).

Du kanske känner igen principen från bok- och filmklubbar på1990-talet, där du var tvungen att aktivt säga nej varje månad för att inte behöva betala för kommande månads bok/film. Att göra ett aktivt val innebär på något sätt att vi bryter staus quo och riskerar någon sorts förlust. Studien ovan visar vilka livsviktiga konsekvenser valets inramning kan få.

Nu har du lärt dig mer om en av de viktigaste principerna inom ämnet beteendeekonomi (psykologin om hur vi fattar beslut). När du läser om studierna ovan så är det lättare att förstå varför så få av oss väljer att fördjupa oss i vår pensionssituation, och varför ännu färre av oss gör aktiva val gällande vår pension. Med denna bloggserie vill vi ge dig en förståelse om varför pension är något komplext och att du inte behöver skämmas eller känna ångest över att du borde ha bättre koll. Som studierna ovan visar så arbetar vi mot fundamentala mänskliga principer när det gäller beslutsfattande.

Referens: Do defaults save lives? av Goldstein och Johnson, 2003. Läs mer om studien kring skatteavdrag på bloggen Ekonomistas.

Nästa blogginlägg i serien publiceras på torsdag.

Det här inlägget postades i Almedalen och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s