Förankringseffekten — varför summor alltid är något subjektivt

Gästbloggare: Niklas Laninge, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vit bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Jag minns när jeansen Cheap Monday kom. Byxorna som såldes på den hippa klädbutiken Weekday blev snabbt kända för att de var så billiga.

– Bara 400 kronor för ett par schysta jeans!

Jag har tänkt mycket på varför just de här jeansen ansågs som ett kap och kommit fram till att det delvis måste bero på vilka referensramar man har. Hade man hittat jeansen på H&M är det nog få som hade upplevt 400 kronor som ett kap. Nu låg dock jeansen bredvid betydligt dyrare byxor från trendiga märken såsom ACNE och Nudie. Jämfört med ett par jeans från ACNE så framstod 400 kronor som ett sant kap.

Ovanstående exempel lär oss att summor är något subjektivt som påverkas av referenspunkter, ibland helt godtyckliga sådana. I en klassisk studie utförd av psykologerna Kahneman och Tversky fick försökspersoner snurra på ett lyckohjul. Hälften av försökspersonerna stannade vid en hög siffra medan resten stannade vid en låg. Efteråt skulle försökspersonerna svara på hur många av Afrikas länder som de trodde var med i FN. Resultatet visade att de som stannat på en hög siffra på lyckohjulet svarade betydligt högre än de som stannat vid en låg siffra. Detta trots att psykologerna i samband med svaret frågade samtliga om de trodde att siffran de fick på lyckohjulet påverkat deras svar. Givetvis svarade alla nej.

Våra pensionsbesked handlar i stort sätt om en mängd siffror utan verkligt värde. “Så här mycket har du sparat i allmän pension”, “Så här mycket får du om du går i pension vid 65 år”, “Så här mycket om du går vid 70 år”, “Din beräknade tjänstepension är så här hög”. Mina exempel ovan visar att vi kan påverka hur människor tolkar siffror med hjälp av referenspunkter. Som du ser så kan sådana användas för att vilseleda oss, men principen kan också användas för att öka vår förståelse för viktiga summor. När jag ser summorna i mitt orangea kuvert tänker jag bara “Ok, är detta bra eller dåligt?”och “Hur står detta i relation till personer som är som jag?”. Tänk om pensionsinformation alltid kom tillsammans med relevanta förankringspunkter som hjälpte mig att tolka informationen! På samma sätt som ACNE-byxorna förklarade för mig att Cheap Monday-jeansen var ett kap så kan ett enkelt tillägg i orangea kuvertet försäkra mig om att jag ligger bra till, eller tipsa mig om vad jag kan göra för att få det lite bättre som pensionär.

Baserat på det vi vet om hur förankringspunkter påverkar vår upplevelse av summor skulle jag vilja att mitt orangea kuvert skulle kompletteras med denna information:

  • Du har tjänat in 118 000 kronor i allmän pension. Det är cirka x procent lägre än andra personer i din ålder. Ju mer du tjänar och desto längre du har jobbat, desto högre blir denna summa.
  • Du kommer att få ungefär x kronor i månaden i allmän pension, något lägre än andra i din ålder.
  • Ta det lugnt, allmän pension är bara en del av din totala pension. För personer som liknar dig är den allmänna pensionen ungefär x procent av den totala pensionen.

Avsändaren av informationen förutsätter ofta att vi är intresserade av informationen och att vi inte har några problem att förstå den. Du som numera kan det här med betydelsen av förankringspunkter vet att vi alla behöver lite hjälp när vi ska tolka siffror och information. Relevanta förankringspunkter kan fungera som ”stödhjul” när vi tar oss an pensionsinformation.

Referenser: Tversky, A., & Kahneman, D. (1986). Rational choice and the framing of decisions. Journal of Business, 59(4).  Tversky, A., & Kahneman, D. (1981). The framing of decisions and the psychology of choice. Science, 211(4481), 453458.

På tisdag kommer nästa blogginlägg i serien.

 

 

Det här inlägget postades i Almedalen och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s