Lathund för den som vill spara eller på andra sätt höja sin framtida pension

Pengar och spargrisFrån årsskiftet begränsas troligen möjligheten till avdragsrätt på pensionssparande kraftigt. Beslutet ska klubbas i riksdagen först vid årsskiftet, men det råder en stor samstämmighet i riksdagen om förslaget. Samtidigt visar prognoserna för den framtida pensionen att vi kan behöva jobba längre för att vi ska få en hygglig pension. Det finns med andra ord anledning att fundera på att spara till sin ålderdom. Men hur? Här en lathund för dig som funderar på om pensionssparande är något för dig och vilka olika sätt det finns att spara på.

Vad är det som försvinner?
Fram tills nu har du haft möjlighet att göra ett skatteavdrag om du sparar 12.000 kronor om året i privat pensionssparande. Nästa år begränsas avdragsrätten till 1.800 kronor – eller 150 kronor i månaden.

Om du är egen företagare försvinner det grundläggande avdraget även för dig, men du har möjlighet att göra avdrag enligt tilläggsregeln, det vill säga upp till 35 procent av inkomsten. Tänk på att om du drar av beloppet i firman så sjunker den inkomst som kan påverka vad du får i allmän pension, sjukpenning med mera.

Behöver du pensionsspara?
Att spara är att avstå nu för att ha mer pengar i framtiden. Kolla först vilken pension du kan räkna med. Gå in på Minpension.se och se dina egna siffror för hela pensionen, både den i orange kuvertet, den du får från jobbet och eventuellt privat sparande.

Det kan visa sig att du är rätt nöjd med vad du ser där. Då kanske det räcker med en vanlig sparbuffert som du kan ta av om du till exempel blir sjuk eller arbetslös.

Men även om du har jobbat heltid många år och din pensionsprognos ser bra ut kan det finnas anledning att spara om du har möjlighet. Du kan behöva en buffert om du blir sjuk eller inte kan arbeta av andra skäl eller om pensionssystemet förändras.

Hur ser jag mitt eget sparande på Minpension.se?

Det du redan har sparat i en avdragsgill pensionsförsäkring finns kvar och kommer att betalas ut precis som förut.

Tips! Om du väljer att spara i en ISK, Kapitalförsäkring eller liknande som du verkligen öronmärkt för pensionen så kan du lägga in dina egna uppgifter själv på Minpension.se under fliken privata sparande.

Hur ska man spara?
Det finns många sätt att få mer i plånboken när du blir äldre.

  • Du kan spara
  • Du kan arbeta längre
  • Du kan sänka dina kostnader, t.ex. amortera av lån
  • Du kan löneväxla
  • Du kan se till att du får pension av någon annan, t ex din man
  • Du kan få bostadstillägg
  • Du kan avstå från försäkringsskydd du kanske inte behöver

Botanisera i listan här ovanför och tänk på att man inte bara måste hålla sig till en sort. Eftersom det handlar om att spara på väldigt lång sikt kan det vara bra att blanda lite bland sparformerna, för man vet ju inte vad som kan hända i framtiden.

Hur mycket ska man spara?
Räkna med att du ungefär får ut vad du sätter in idag. Sparar du en tusenlapp i månaden i tio år så kan du få ut den tusenlappen när du blir gammal. Har du tur har du lite värdeutveckling på de pengarna, men det är sällan några gigantiska summor vi pratar om.

Exempel:
500 kronor per månad i 20 år
Kapital vid 65 års ålder: 133.277 kronor. Om utbetalningstiden i exemplet är tio år blir det 1.222 kronor per månad.

1 000 kronor per månad i 20 år
Kapitalet vid 65 års ålder: 268.813 kronor. Om utbetalningstiden är tio år blir det 2.465 kronor per månad.

Utbetalningarna är omräknade till dagens penningvärde och den reala värdeutvecklingen är 2,1 procent per år.

När ska man börja spara?
Det finns en gammal tumregel som säger att man ska spara tio procent av den lön man får ut efter skatt över tid. Sedan funkar det inte alltid, t.ex. om du pluggar, är utan jobb eller har stora utgifter, till exempel när du har barn.

När det avdragsgilla sparandet nu försvinner kommer det inte längre att finnas en åldersgräns på 55 år för att komma åt pengarna. Den som är ung ska kanske inte spara pengar som inte går att komma åt på väldigt lång tid. 

Vad ska jag välja?

  1. Spara

ISK , Investeringssparkonto
Finns hos: fråga hos banken.

Så funkar det: Du sparar i till exempel fonder eller aktier. Du får inget avdrag när du sätter in pengarna. Du betalar en schablonskatt på alla dina pengar. När du tar ut pengarna behöver du inte betala skatt på den vinst du eventuellt gjort. Du behöver inte ha pengarna låsta en viss tid. Insättningsgarantin gäller.

Mer om beskattningen hittar du här >>

Plus: En praktisk och billig sparform. Stor flexibilitet när du tar ut pengarna. Låg skatt. Insättningsgarantin gäller.

Minus: Du kan inte kvitta förluster mot vinster. Skatten på hela kapitalet gäller även om värdet minskar. Schablonskatten gör också att det inte lönar sig att ha det här kontot som ett sparkonto utan du behöver ha en värdeutveckling på kanske 4-5 procent per år över tid för att det ska vara en bra affär. Passar alltså bäst för aktiefonder, aktier och liknande.

Passar för: Alla som vill ha ett flexibelt sparande, som gillar lite risk och som har en relativt lång spartid. För den som vill gå i pension lite tidigare kan det vara idé att ta av det här sparandet först eller kombinera det med ganska låga uttag från pensionskontona. Så undviker man den höga skatten som tas ut för den som börjar ta ut sin pension före 65. Läs mer i verktygslådan  >>

Kapitalförsäkring
Finns hos: Försäkringsbolag och banker

Så funkar det: Kapitalförsäkringar liknar ISK. Men här kan du, åtminstone hos vissa bolag, välja om du vill ha pengarna i en traditionell försäkring eller placerade i fonder. Ofta krävs att sparandet binds i fem år och mer. Annars tillkommer en avgift. Vissa kapitalförsäkringar betalas ut som ett engångsbelopp vid ett visst tillfälle, medan andra betalas ut under en längre tid, likt en pension. Vanligast är att du själv är mottagare av utbetalningarna, men du kan även bestämma att utbetalningen av försäkringen ska ske till en förmånstagare under din livstid.

Plus: Samma som för Investeringssparkontot. I kapitalförsäkringen har du också möjligheten att ha en förmånstagare till försäkringen som gör att pengarna betalas ut till den personen när du avlider. Beloppet är alltså undantaget från de vanliga avskattereglerna.

Minus: Det tas ofta ut en extra avgift för försäkringen. Sparandet är ofta bundet en viss tid.

Passar för: Den som kanske skulle kunna spara i en ISK, men som vill ha ett försäkringsmoment.

Mer om kapitalförsäkringar och investeringssparkonto kan du läsa om här >>

  1. Arbeta längre

Så funkar det: Gillar du ditt jobb och orkar du jobba längre upp i åren så är det ett effektivt sätt att höja pensionen. Förutom att du får lön ett år extra så betyder det också att månadsutbetalningen höjs eftersom du tar ut pensionen under en kortare tid, i förhållande till medellivslängden.

Läs mer om effekterna av att arbeta längre här >>

Plus: Det krävs inte så mycket längre arbetsliv för att höja sin pension med uppemot en tusenlapp i månaden. Det krävs ganska mycket sparande för att komma upp i motsvarande belopp. Att arbeta efter 65 innebär ger också skattefördelar. Många har också möjlighet att jobba extra som pensionärer, t.ex. lärare och vårdpersonal. Även det ger extra inkomster och ger möjlighet att vänta med att ta ut pensionen.

Minus: Även om du planerar att jobba längre så kanske du inte orkar göra det när det är dags. Trivs du inte på jobbet är det förstås inte heller så kul att fortsätta att gå dit.

Passar för: Den som gillar sitt jobb och som orkar jobba. Kan vara mindre lönsamt om du t.ex. har en del av din pension som garantipension eller om du är berättigad till bostadstillägg.

  1. Amortera

Så funkar det: Om du har lånat pengar så betalar du förutom räntan även av den faktiska skulden. På det sättet minskar summan pengar du lånat, och därmed även räntan.

Plus: Du blir inte lika känslig för räntehöjningar. Om du har ett miljonlån ska du ut med mycket mer pengar om räntan höjs än om du har lånat en halv miljon. Betalar du av på lånet får succesivt lägre räntekostnader. Lägre fasta kostnader är bra om du skulle få lägre inkomst, t.ex. när du blir pensionär.

Minskar skulderna blir din ekonomiska balansräkning starkare. Det i sin tur gör dig bättre rustad om du behöver sälja bostaden när priserna på bostäder faller.

Minus: Ditt konsumtionsutrymme minskar. Pengarna du lägger på att amortera skulle du kunna använda till konsumtion. Du har inte samma möjlighet att bygga upp en buffert för oförutsedda utgifter. Du har inte heller samma möjligheter att investera i något annat och den vägen få högre värdeutveckling än vad du tjänat på att amortera. Det finns inget självändamål att vara skuldfri om du har ekonomiskt utrymme att ha lite lån. Det är din ekonomi i övrigt som bestämmer.

Passar för: Om du räknar med att pensionen inte blir så stor och du kanske även vill bo kvar i din bostad så är amortering ett sätt att sänka bostadskostnaderna. Du får också ut mer pengar i handen om du vill sälja bostaden. Det minskar inte heller möjligheten att få bostadstillägg.

  1. Löneväxling

Finns hos: Prata med din arbetsgivare.

Så funkar det: Löneväxling är ett alternativt pensionssparande om du har en lön på omkring 40.000 och uppåt. Vid löneväxling avstår du en del av lönen och pengarna används istället för att förstärka din pension via en extra tjänstepension. Eftersom löneskatten på den pensionsförsäkringen är lägre än de sociala avgifterna kommer du att få ut mer i pensionssparande än den lön du har avstått från. Skillnaden är sju procent.

Exempel:

Den som tjänar 40.000 kronor i månaden och löneväxlar tre tusen kronor i månaden kan tjäna 197 kronor i månanden. Den extra pensionsinbetalningen blir 3.197 kr jämfört med en lönehöjning med 3.000 kronor. 5.000 kronor i löneväxling ger 288 kronor extra i månaden. Löneväxlar du 5.000 kronor blir vinsten 288 kronor i månaden.

Plus: Ger mer i pension än vad du betalat in. Varken du eller din arbetsgivare förlorar på affären.

Minus: Funkar bara om du har hög lön. Den bör efter löneväxlingen ha kvar omkring 39.000 kronor i månaden i lön. Annars riskerar du att få lägre allmän pension och sjuk- och föräldrapenning. Se också upp om du ligger på gränsen till att hamna under det beloppet. Blir du då sjuk eller arbetslös sjunker din månadsinkomst under gränsen. Se upp så att inte de pengar du tjänar på affären äts upp av höga avgifter för försäkringen.

Passar för: Den som har hög inkomst och är frisk och beredd att avstå lite av lönen nu för att få mer som pensionär.

Läs mer om löneväxling här >>

  1. Få din make/makas premiepension

Finns hos: Ansökan görs av den som vill ge bort sin pension hos Pensionsmyndigheten.

Så funkar det: Det går att ge bort premiepensionen, den del som man sparar till själv i den allmänna pensionen, PPM-fonderna. Den övervägande delen som gör detta redan är män.

Ladda ner en blankett på från Pensionsmyndigheten >>

Du ger bort pengar du kommer att tjäna in i framtiden, det går inte att ge bort pengar du redan har på PPM-kontot. Du måste vara gift eller registrerad partner.

Plus: Du behöver inte sätta av pengar här och nu. Pengarna tas av det du betalar in till din allmänna pension via skattsedeln. Pengarna sätts in i fonder med rabatterade fondavgifter. Låga kostnader är bra när man sparar till pension.

Minus: Det går inte att ångra pengar du har gett bort. Det ” kostar ” också att ge bort pengarna. Du går betala åtta procent, eller 80 kronor per tusenlapp du ger bort. Detta för att kompensera att kvinnor lever längre än män och för att andra sparare inte ska få betala en extra kostnad för det.

Passar för: Familjer med stora inkomstskillnader mellan makarna. Det går t.ex. att ge bort premiepensionen under de år då någon arbetar deltid. Det går också att ge bort pengar direkt genom sparande i makan/makens namn för den som har möjlighet att göra det. 

  1. Bostadstillägg för pensionärer

Finns hos: Ansökan görs hos Pensionsmyndigheten >>

Så funkar det: Är inget sparande, men absolut en viktigt del av inkomsten för den som har låg pension. Bostadstillägget är ett stöd från staten till den som fyllt 65 år och bidrar till att täcka bostadkostnader. Du kan bo i egen fastighet, ha pengar på banken och även ha en pension på uppemot 15.000 kronor i månaden och ändå vara berättigad till bostadstillägg.

Plus: Du behöver inte spara. Bostadstillägget är skattefritt.

Minus: Det här är stöd som bestäms av politikerna. Det är de som bestämmer vilka regler som gäller och om stödet ska vara kvar. Är du ung ska du kanske inte ta för givet att stödet finns kvar i den form det har idag.

Passar för: Kolla här om bostadstillägget kan vara aktuellt för dig >>

  1. Avstå från efterlevandeskydd som du kanske inte behöver

Finns hos: Du kan höra av dig till valcentralen som har hand om din tjänstepension. Fråga på jobbet om du är osäker på vart du ska vända dig. 

Så funkar det: Du kan ha tecknat ett efterlevandeskydd för dina tjänstepensioner. Det innebär att dina närmaste får dina pensionspengar när du dör. Men det innebär också att din egen pension minskar. Om dina anhöriga klarar sig ekonomiskt utan dina pengar så kan du säga upp efterlevandeskyddet.

Plus: Det kan handla om åtskilliga hundralappar mer i månaden.

Minus: Det kan vara så att dina anhöriga behöver pengarna bättre än du.

Passar för: Dig som vill ha högre pension och som har anhöriga som klarar sin ekonomi i alla fall eller saknar anhöriga som kan omfattas av efterlevandeskyddet.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se

Det här inlägget postades i Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Tips och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s