Så påverkar deltid pensionen

semlor

Enkel pensionsekonomi: var fjärde semla du bakar ska du spara på något sätt, så att du har något att ta av när du blir pensionär. Alternativet är att fortsätta baka längre upp i åren så att du har något att leva på då också.

Går det att jobba deltid utan att bli fattigpensionär?

Av de nyblivna pensionärerna i SKPF (Svenska Kommunalpensionärernas Förbund) får 70 procent en del av sin pension från garantipensionen, visar en ny gemensam rapport från Kommunal och pensionärsorganisationen. Krasst betyder det att det egna arbetet inte räckt till för att få en vettig pension.

I snitt får en pensionär efter sin kommunala anställning lite drygt 12 000 kronor i pension, när alla pensioner är medräknade och innan skatten är dragen.

Deltidstjänster som norm, visstidsanställningar som sällan leder till lönelyft eller karriärplanering och låga löner. För en stor del av Kommunals drygt halvmiljonen medlemmar ser verkligheten ut precis så. Som pensionärer får de nöja sig med att ha några hundralappar mer i månaden än om de inte jobbat alls.

Heltid måste bli normen, dundrar Kommunals ordförande Annelie Nordström som efterlyser mer ilska och kamplust bland sina medlemmar.

Att jobba deltid många år betyder sämre pension. Hur mycket sämre beror både på hur mycket pengar du tjänar och när i livet du väljer att jobba mindre.  Faktum är att deltid när du har en hög lön kan påverka din pension ännu mer än om din lön är låg från början.

Men deltid behöver för den skull inte betyda ekonomisk katastrof. Här får du tips om hur du ska tänka kring deltid och vad som kan vara smart deltid just för dig.


Här har vi listat tio typer av deltid och hur de påverkar pensionen.

Livspusslet brukar det kallas. När tiden ska räcka till allt. Jobbet, barnen, disken och tvätten, gamla mamma och kanske lite tid för vännerna och dig själv. Det är inte alltid lätt att lägga pusslet snabbt och snyggt och många av oss längtar ibland efter att dra ner på takten.

Att jobba mindre är ett sätta att hinna med mer. Men deltidsarbete innebär tyvärr inte bara att det blir mindre pengar här och nu. Det påverkar även din framtida pension. Men hur påverkas den och hur ska du tänka om du vill jobba mindre?

Deltid kan vara många olika saker. Här listar vi några av dem och vilka konsekvenserna kan bli för dig som pensionär.

1. Frivillig deltid

Jag vill jobba mindre, just nu och så länge jag har råd och lust. Vad är problemet, det funkar ju?

Att tänka på vid frivillig deltid: Det kommer en dag i morgon också. Och även då behövs det pengar. Bra att ha en lite mer långsiktig plan. Gör en prognos och ta reda på konsekvenserna. Tänk också på hur föräldrapenning, sjukpenning och a-kassa påverkas av att du har låga inkomster nu. Är du gift kan du ta en förhandling med din man – eller fru. Ska du arbeta mindre för att till exempel sköta mer av markservicen så gäller det att få betalt på något sätt och den vägen säkra den framtida pensionen. Information om överföring av pensionsrätt >>

Har ni delat ägande av bostaden och lån så kan den som tjänar mest också amortera mest. Läs mer i mitt tidigare blogginlägg om amortering >>

2. Ofrivillig deltid

Tyvärr verkar detta vara en allt vanligare form av deltid. Så mycket som 30 procent av all deltid finns bland dem som helst av allt vill jobba heltid istället.

Att tänka på vid ofrivillig deltid: Det är inte omöjligt att förändra arbetsvillkor. Antingen genom fackligt och politiskt arbete eller genom att försöka byta jobb.

3. Kort deltid

Jobbar du deltid något år så kommer du knappast att bli en fattig pensionär för den sakens skull. I synnerhet inte om du gör det när barnen är små. Kanske orkar du dessutom jobba bättre sedan om du haft det lite mindre småbarnsstressigt.

Att tänka på vid kort deltid: I den allmänna pensionen, den du får besked om i det orange kuvertet, får den i familjen som tjänar minst extrainsättningar till pension av staten så länge barnen är under fyra år. Föräldraledigheten brukar också täckas upp med premiebefrielse i tjänstepensionen, vilket betyder att du får pengar därifrån också, men normalt bara drygt ett år.

4. Lång deltid

Att jobba deltid många år får konsekvenser för den pension du tjänar in. För varje månad du jobbar deltid betalas det in mindre pengar till din framtida pension jämfört med om du jobbar heltid. Många deltidsår brukar inte heller vara särskilt gynnsamt för löneutvecklingen som i sin tur påverkar den pension du får.

Att tänka på vid lång deltid: Nu pratar vi tusenlappar i längre pension jämfört med om du jobbar mera. Livet ut! Du kan se hur deltidsåren påverkar din pension i pensionsprognosen.

Gör så här!
Gå in på dina sidor och klicka på den fjärde knappen i prognosverktygets meny:

knapp

Ändra sedan dina uppgifter här:

Tillfälligt förändrad inkomst

Lägg in dina egna värden, så räknar verktyget ut resultatet av att du går ner i arbetstid.

Arbeta deltid

5. Lågavlönad deltid

För den som har låg lön och jobbat deltid behöver det faktiskt inte betyda att pensionen blir så väldigt mycket lägre än deltidslönen idag. Det finns gott om krockkuddar i botten på pensionssystemet, åtminstone ännu så längre. Kolla vad du kan räkna med att få i pension på Minpension.se. Kolla dessutom om du kan få bostadstillägg på Pensionsmyndighetens webb >>

Att tänka på vid lågavlönad deltid: Du är i väldigt hög grad är beroende av vad politikerna bestämmer. Bostadstillägg är pengar som tas från statskassan. Du kan bli av stöden om du väljer att flytta till ett annat land.

6. Högavlönad deltid

Har du rätt hög lön men har ändå valt att arbeta deltid så finns det både för- och nackdelar med det. Fördelarna är förstås att du får en ganska bra lön ändå.

Nackdelen är att du kan gå minste om onödigt mycket tjänstepensionsinbetalningar om du tar ut deltid utan att ha koll på alla konsekvenser. Fackförbundet Saco har gjort en kort film som beskriver vad som händer med pensionen om du som högavlönad väljer att gå ner i deltid. Sacos film hittar du här >>

Att tänka på vid högavlönad deltid: För till exempel privatanställda tjänstemän med ITP1 kan det spela stor roll om man tar ut deltid på 50 procent halva året och jobbar heltid andra halvan istället för att jobba 75 procent hela året. Läs mer här >>

7. Bortglömd deltid

När åren går är det lätt att glömma deltidsåren för kanske 20 år sedan. Men till skillnad från det gamla ATP-systemet där de 15 åren med bäst lön var det som vägde tyngst när pensionen skulle beräknas, så räknas numera alla år. Även de när lönen inte var så hög. Det kan bli en obehaglig överraskning när det blir dags att se över pensionen.

Att tänka på vid bortglömd deltid: Ta tjuren vid hornen och gör en prognos. Ju yngre du är desto större möjlighet har du att göra något åt det om du tycker pensionen blir för låg.

8. Omedveten deltid

Kan exempelvis förekomma hos den som har eget företag. Det kanske inte blir den verksamhet du tänkte dig. Det ger mindre pengar och i praktiken drar du inte in mer än vad du fått från en deltidstjänst. Nackdelen är dessutom att du inte heller får någon tjänstepension.

Att tänka på vid omedveten deltid: Gör en prognos och se vad din nuvarande inkomst ger i pension. Fundera en gång till på din affärsidé. Tjänar du verkligen tillräckligt för det arbete du lägger ner eller ska du göra något annat?

9. Deltid när du är ung

Det är inte helt ovanligt att det första jobbet inte är en heltidstjänst. Det kanske handlar om extrajobb vid sidan av studierna. Knepigare är det förstås om det är en ofrivillig deltid, att du egentligen velat jobba mer. Att vara runt 20 år och jobba deltid behöver inte innebära någon dramatik för pensionen. Att fortfarande jobba deltid tio år senare kan däremot göra det.

Att tänka på när du arbetar deltid som ung: Det som betalas in till din pension när du är ung hinner förränta sig väldigt bra fram till pensionen – det kan du ha nytta av när du blir äldre.

10. Deltid när du är gammal

Många 60-plussare drömmer om att trappa av, att jobba lite mindre de sista åren i arbetslivet. Här är könsfördelningen jämnare fördelad också.

Att tänka på när du arbetar deltid som äldre: Det kan finnas tjänstepensionen där det kan bli kostsamt att gå ner i arbetstid de sista åren. Gå in i pensionsprognosen och se om du har en förmånsbestämd pension. Då står det en siffra under Belopp, se nedan. Har du det ska du ringa till det bolag som förvaltar den pensionen och fråga vad som händer om du vill gå ner i arbetstid.

Tänk också på att du kanske orkar jobba längre om du jobbar lite deltid när du blir äldre. Det kan vara positivt för pensionen.

Pensionsekonomens slutord

Det blir svårt att jämföra med 60-talet, en tid då världen på många sätt såg annorlunda ut.

Medellivslängden 1960 – när de flesta kvinnorna fortfarande hade sin huvudsakliga sysselsättning i hemmet – var 72 år för män och 75 år för kvinnor. Pensionsåldern var 67 år.

Nu är medellivslängden 84 år för kvinnor och 80 år för män. Den vanligaste pensionsåldern är 65 år.

Antal år i andra änden, inträdesår på arbetsmarknaden har också gjort en resa. Så frågan är om inte arbetstidsförkortningen har blivit verklighet ändå. Sett i antalet arbetade timmar under en livstid.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se

Det här inlägget postades i Pensionsekonomen bloggar och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s