Ränta på ränta i potatislandet

Potatis - ränta på räntaGräver ner några potatisar i trädgårdslandet och tänker på pension.

Potatis är som ett bra långsiktigt sparande och ett bra exempel på hur ränta på ränta fungerar.

Du sätter ner tio knölar i jorden och några månader senare har du kanske 50-60 potatisar. Sparar du alla och sätter dem i jorden nästa år blir det tillräckligt med potatis både för att äta och för att spara ytterligare en skörd. Efter 40 år blir det väldigt många potatisar! Riktigt den tillväxten ska man kanske inte förvänta sig på pensionssparandet. Men underskatta inte effekten av ränta på ränta. Med 2 procents värdetillväxt på premiepensionen får en ung person med 20 000 kronor i månadslön över 100 000 kronor mer i pension än om ingen ränta på ränta fanns. Skillnaden betyder ungefär en 1000-lapp mer i månaden i pension.

En duktig potatisodlare vet vilken jordmån som passar och tillför lagom med gödsel om våren. Att gödsla för mycket kostar bara extra pengar. Den odlaren vet också att det är bra att flytta potatislandet ibland för att undvika skadeangrepp.

Med 4 procent värdetillväxt blir ränta på räntan drygt 300 000 kronor. En hyfsad årslön eller en möjlighet att gå ett år tidigare i pension. Sparande till tjänstepensionen och det egna sparandet fungerar på samma sätt. I våra pensionsprognoser räknar vi med en värdetillväxt på 2,1 procent per år.

Att börja odla sin potatis tidigt har förstås sina fördelar, men även den som kommer igång sent kan få en hygglig skörd. De unga odlarna brukar behöva äta upp med av skörden under resans gång. De lite äldre kan ha mer pengar över för att utöka potatislandet, alltså sätta av mer pengar varje månad och den vägen få extra skjuts på sparandet. Innan spaden sätts i jorden bör man förstås fundera på hur mycket tid och arbete som potatislandet är värt. För vem vill sitta med en överfull potatiskällare med potatis som ingen orkar äta upp. Då har man ju lagt ner tid och arbete i onödan.

Liten sparguide

Premiepension: 5.580 kronor/år

Värdeutveckling 2 procent/år
Sparkapital efter 40 år: 349.400 kr
Utan ränta på ränta: 233.200 kr
Skillnad: 116.200 kr

Värdeutveckling 4 procent/år
Sparkapital efter 40 år: 557 000 kr
Utan ränta på ränta: 237 700 kr
Skillnad: 319 300 kr

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se

Det här inlägget postades i Pensionsekonomen bloggar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s