Bör staten stimulera privat pensionssparande?

Det har blivit dags för det tredje och sista blogginlägget i vår serie inför Almedalsseminariet ”Hur får vi pensioner som det går att leva på”. Dagens inlägg är skrivet av Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring.

Lyssna också på avsnitt 10 i #Minpensionspodden där vi pratar om hur vi ska få pensioner som det går att leva på.


Vid årsskiftet slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Samtidigt ser vi att det finns ett gap mellan den pension som människor anser vara rimlig och den pension de kommer att få. Det finns med andra ord ett stort sparbehov. Men finns det anledning för staten att stimulera privat pensionssparande och hur ska det i så fall gå till?

Sparformer för långsiktigt sparande

När människor tillfrågas om vilken pension de anser vara rimlig är det många som anger 75–80 procent av lönen. I gårdagens blogginlägg visade vi att pensionerna för många som är födda på 1950-talet snarare kommer att ligga på 60–65 procent av lönen. Den här skillnaden mellan önskad och faktisk pension indikerar att många behöver ett privat långsiktigt sparande som komplement till den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Hur kan man då spara privat?

Vid årsskiftet slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Den sparformen är därför stängd. Det finns däremot andra sparformer som lämpar sig för långsiktigt sparande. Den sparform som ligger närmast till hands för ett öronmärkt pensionssparande är att utöka sitt tjänstepensionssparande. Det kan göras genom s.k. löneväxling, vilket innebär att man växlar bruttolön mot ytterligare tjänstepensionssparande.

Löneväxling kan övervägas för höginkomsttagare, men lämpar sig inte för låg- och medelinkomsttagare. Det beror på att en minskad bruttolön ger lägre socialförsäkringsförmåner, bland annat lägre allmän pension.

Vilken sparform kan då lämpa sig för låg- och medelinkomsttagare? Sparande i en kapitalförsäkring kan kombineras med försäkringsmoment och det är möjligt att sparandet betalas ut varje månad, livet ut. Man kan även spara utan försäkringsinslag, exempelvis i fonder på ett investeringssparkonto, eller genom att amortera på bolån. Sparande i dessa sparformer är till skillnad från tjänstepensionssparande inte öronmärkt till pensionen, utan det kan tas ut i förtid.

Skattesubventioner och andra stimulanser

Att spara till pensionen är lättare sagt än gjort. Beteendeekonomisk forskning visar att pensionssparande är förknippat med många hinder som gör att det är svårt för den enskilde att fatta långsiktigt rationella beslut. Det är bland annat av det skälet som det i Sverige och i andra länder finns obligatoriska pensionssystem, ofta i kombination med skattesubventioner av tjänstepensionssparande och privat pensionssparande.

I Sverige ligger stimulansen av pensionssparande i den nedsatta beskattningen av sparkapitalet. Dessutom har avdragsrätten inneburit en skattefördel för många höginkomsttagare.

På senare år har den nationalekonomiska forskningen om sparstimulanser visat att utformningen av en sparstimulans kan spela stor roll för hur mycket den enskilde väljer att spara. Forskningen visar att det är viktigt att den ekonomiska stimulansen är tydlig. Det är inte säkert att skattesubventioner är det mest effektiva sättet att stimulera till ökat pensionssparande, vilket kan bero på att det är svårt för de flesta att förstå hur skattesubventioner fungerar. Det finns visst forskningsstöd för att det är mer effektivt att i stället utforma sparstimulansen som en matchande avsättning. Det betyder att när den enskilde sparar exempelvis 1 000 kronor så matchar staten sparandet med en viss procent, exempelvis 20 procent.

Mer om möjliga sparformer och sparreformer kommer att diskuteras på Svensk Försäkrings och Min Pensions seminarium i Almedalen den 6 juli: Hur får vi pensioner som går att leva på?

Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring

Det här inlägget postades i Almedalen, Gästbloggare kåserar, Omvärldsbevakning och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s