Summering av Almedalsveckan

Text och bild: Anders Lundström, vd på Minpension.se

Då var det dags att summera ännu en ”framgångsrik Almedalsvecka… Varje år blir jag chockerad över att Almedalsveckan fortsätter att växa i omfång. I år är det drygt 3 800 seminarium i programmet plus att det finns en hel del stängda evenemang som inte återfinns i det officiella programmet. Den årligt återkommande kommentaren är ’men nu kan det väl ändå inte fortsätta att växa något mer?’ Det blir troligen samma kommentar nästa år när jag summerar veckan.

Men tillväxten har sina baksidor och det finns tydliga logistikproblem att jobba med där Visby borde överväga att införa vägtullar för den värsta flaskhalsen – Hästgatan. Trafiken där, både för fotgängare och några självmordsbenägna bilister, är värre än Essingeleden i rusningstrafik.

Trender

Efter ett intensivt Almedalen har alla intryck ännu inte sjunkit in men jag skall göra ett försök att återspegla några trender.

I år slogs jag av att seminarierna börjar bli allt mer tillrättalagda där beslutsfattare tar fram sin media tränade profil och minskar öppenheten i dialogen. Diskussionerna har blivit mer medialt anpassade och främst politikerna har svårt att släppa garden och prova nya idéer i en öppen diskussion. Seminarierna är väl bevakade och mycket av det som sägs blir väl dokumenterat och rapporterat direkt i sociala medier. Seminarier direktsänds och filmer kan återfinnas på nätet direkt efter. Det här leder till mer tillrättalagda och platta seminarier utan spänst och tar udden av det öppna samtalet. Moderatorerna har haft det svårt med att få till en riktig debatt som kan ta upp nya ideer och föra frågorna framåt på ett konstruktivt sätt. Om den här trenden fortsätter riskerar Almedalsveckans DNA och kärnvärden att suddas ut.

Intensiteten och tempot har ökat och det blir allt svårare att planera veckan då flera seminarier krockar. Veckan har blivit allt mer intensiv med koncentration till många programpunkter under färre dagar. Det finns även starka förespråkare för att de politiska partierna borde dela på dagar för att göra veckan mer komprimerad.

Inte bara kavajerna har gjort sitt intåg i Almedalen utan nu börjar till och med kostymerna att ta över. Det avslappnade formatet, med en försmak på semester, börjar allt mer försvinna och Almedalsveckan får en allt mer kommersiell karaktär där vanliga icke kommersiella organisationer får allt svårare att nå fram i bruset.

Vad gäller pensioner börjar pendeln slå tillbaka och allt fler börjar nu fokusera på att tala om pensioner i form av försäkring och trygghet istället för sparande. Det har även varit flera diskussioner om olika riskgrupper som riskerar att få pensioner med låga ersättningsnivåer och dessutom i kombination med att få vill arbeta längre. Det är tydligt att både politiker och bransch är oroade över individers förväntan om möjligheter att gå i pension tidigt samtidigt som det saknas bra sparalternativ efter att avdragsrätt för privat pensionssparande försvunnit. Det kommer även att bli en kommunikativ utmaning att tala om dels de goda nyheterna att vi lever allt längre men att det innebär även att vi behöver ha ett längre arbetsliv för att kompensera ersättningsnivåerna för våra framtida pensioner.

Givetvis har även digitaliseringen nått fram till Almedalen och mer än 300 seminarier var definierade som digitaliseringsseminarium. Men ämnet har även funnits med som en röd tråd i många andra seminarier. Inom försäkring och pension har det exempelvis varit flera diskussioner som berörde möjligheter med digital konsumentinformation i form av jämförelsetjänster, vägledning och rådgivning. Ny teknik och nya aktörer skapar inte bara möjligheter. Ett tydligt problemområde är konsumentskydd och transparens med den skillnad som finns i krav på regelverk för aktörer. En tydlig skiljedelare är huruvida nya digitala aktörer med rådgivningstjänster skall finnas under finansinspektionens tillsyn – en diskussion som kommer att fortsätta även på fastlandet…

Almedalsveckan ger oerhört många intryck, tankar och goda idéer och nu börjar jag, nästan, att längta efter hösten för att börja förverkliga dem.

Anders Lundström

 

Det här inlägget postades i Almedalen. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s