Varför ökar avsättningarna till tjänstepension?

Inför Almedalsseminariet ”Hur länge räcker pensionen?” publicerar vi blogginlägg tisdagar och torsdagar. Det andra är skrivet av Svensk Försäkrings pensionsekonom Eva Erlandsson och presenteras här. Lyssna också på poddavsnittet i samma ämne.

IMG_1847.JPGFoto: @eklundmaria

För de allra flesta som går i pension är det ålderspensionen från det allmänna pensionssystemet som är viktigast för försörjningen som pensionär. Under senare tid har tjänstepensionen, som oftast betalas in via arbetsgivaren, kommit att bli allt viktigare för försörjningen.

I figuren nedan visas hur mycket som har sparats till tjänstepension (blå staplar) och privat försäkringssparande (gula staplar) varje år under en 20-årsperiod, från 1996 till 2016. Till en början var det inte så stora skillnader dem emellan men från och med 2007 har sparandet genom tjänstepension ökat kraftigt samtidigt som det privata försäkringssparandet har minskat.

De premier som betalas in av arbetsgivare till olika tjänstepensionslösningar har ökat med 500 procent sedan 1996. Det sparas alltså 500 gånger mer pengar i olika tjänstepensionslösningar i dag jämfört med 1996.

Minskningen av det privata försäkringssparandet följer inte minst av att avdragsrätten för privat pensionssparande gradvis har trappats ned under 2000-talet för att sedan slopas helt från och med 2016. Minskningen beror även på införandet av investeringssparkonto 2012 som sannolikt ledde till att efterfrågan på kapitalförsäkring minskade då de två sparformerna delvis överlappar varandra.

Sparande i tjänstepension och privat försäkringssparande under 20 år, 1996‑2016, mnkr

Almedalen 2017_2
Källa: SCB, Hushållens finansiella transaktioner och ställningsvärden, löpande priser.

Hur kommer det sig då att tjänstepensionsavsättningarna har ökat så mycket?

Ett skäl är att en allt större andel av lönen har kommit att sparas till tjänstepension. När det nya ITP-avtalet tecknades 2006 sattes premien inom avtalet för privatanställda tjänstemän för premiebestämda pensioner, ITP1, till 4,5 procent upp till taket. Det motsvarar en lön på drygt 460 000 kronor per år eller drygt 38 000 kronor per månad. Över taket skulle 30 procent av lönen sparas till tjänstepension.

Avtalet för privatanställda tjänstemän kom att bli en mall för de avtal som kom därefter: Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare och avtalet för kommun- och landstingsanställda, AKAP-KL.

Men sedan hände något. Vissa arbetsgivare och fackliga organisationer började sluta överenskommelser om kompletterande premier. I dag sparas det allt från några tiondels procent till 100 procent extra. För exempelvis gruvindustrin har IF Metall förhandlat fram extra pensionsavsättningar på upp till 4,5 procent. För anställda inom gruvindustri sätts det därför av hela 9 procent av lönen upp till taket på 7,5 inkomstbasbelopp. Enligt det nya avtalet för statligt anställda, PA16, sätts det av 6 procent under taket och 31,5 procent över taket. De ökade avsättningarna är olika deltids- eller flexpensionslösningar som gör det möjligt att gå ned i arbetstid mot slutet av sitt yrkesliv eller att gå tidigare i pension.

Utvecklingen mot allt högre tjänstepensionsavsättningar är egentligen inte så konstig och vi ser troligen bara början på en trend. När ekonomin växer och efterfrågan ökar så ökar också efterfrågan på framtida pensionsinkomster.

I det allmänna pensionssystemet är avgiften satt till 18,5 procent av inkomsten, det vill säga, den är given. Efter att avdragsrätten för pensionssparande slopades förra året är därför tjänstepension eller löneväxling den enda vägen för att möta en ökad efterfrågan på ett ökat pensionssparande.

Text: Eva Erlandsson, pensionsekonom Svensk Försäkring

 

Det här inlägget postades i Almedalen, Gästbloggare kåserar, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s