Nudge och Nobel

Nugde, eller knuff, är det senaste tillskottet i pensionsordsfloran. Mannen som mest förknippas med nudge, Richard H Thaler, fick i veckan ta emot Nobelpriset ur konungens hand. För pensionerna handlar nugde om hur vi på olika sätt ska styras att göra det som anses vara bäst.  Thaler vill ha ett annat förval i premiepensionen.

Den tydligaste bilden av nudge är en pissoar med en liten fluga ritad på lämplig plats. Det är dit strålen ska riktas för att minska stänket på golvet.

Men det kan också handla om pensioner, och just nu framför allt om premiepensionen.

Richard H Thaler har i år fått priset i ekonomi till Alfred Nobels minne för sin forskning kring beteendeekonomi. Hans forskning handlar om hur det med olika metoder går att knuffa oss vanliga, rätt irrationella människor, att fatta beslut som kanske är mer rationella för oss, utan att vi ens tänker på det.

Bild på Nobelpristagaren Richard H Thaler
Richard H Thaler, nybliven pristagare

Här pratar vi med premiepensionsutredaren Stefan Lundbergh i Minpensionspodden >>

Han har också synpunkter på den svenska premiepensionen, något som han framförde på en träff i regeringskvarteren dagarna efter att han fått sitt pris.

Enligt Thaler finns det alltid någon typ av knuff som gör att vi agerar på olika sätt. När det handlar om premiepensionen har knuffarna sett olika ut över tid. När vi skulle välja premiepensionsfonder första gången var budskapet att det var bra att välja. Både politikerna och fondförvaltarna sa samma sak och det satsades pengar på stora reklamkampanjer. Som den här till exempel >>

Bild från Youtube-klipp på fotbollsspelaren Henrik Larsson
Henke Larsson, fotbollsspelare i annonskampanj för premiepensionsval

Resultatet blev att tredjedelar av de som fick det första valpaketet hemskickat till sig gjorde någon typ av fondval. De flesta av dem har inte gjort något nytt val sedan dess.

När budskapet ändrades till det inte var så viktigt med val, förändrades också våra beteenden. Reklamkampanjerna ser annorlunda ut >>

Bild från reklam från AP7; Ett par bland nytvättade kalsongerReklamkampanjen blir annorlunda när budskapen ändras

Nya generationer väljer inte alls, och kunskapen om var valen eventuellt kan göras ( hos Pensionsmyndigheten!) är låg.

Resultatet är att de som är äldre har gjort val i stor utsträckning medan de som är yngre inte har gjort det.

Richard Thaler säger sig inte ha några problem med att få gör egna val. Han tror att det stora antalet fonder är en del av förklaringen. Det är för mycket att välja på.

Men han tycker att förvalet, som det ser ut i dag har alldeles för hög risk. Högre än vad han tror att spararna är medvetna om.

– Vid en finanskris kan det få förödande konsekvenser. Värdet på det pensionssparandet kan minska med uppemot 80 procent. Vad händer då? Vad säger spararna och regeringen?

Den svenska ekonomin kan påverkas kraftigt, spararna riskerar att bli oerhört besvikna och staten kan behöva skjuta till mer pengar till garantipensioner och bostadstillägg när en stor del av spararna får lägre pensioner.

Gör om förvalet, tycker Thaler. Låt alla få göra ett helt nytt val och sänk risknivån.

Att många då, som en del kritiker tycker, riskerar att få en låg pension eftersom tillväxten på sparandet riskerar att bli lägre tycker han inte är något problem. Det finns andra sätt att öka möjligheten till värdetillväxt:

– Öka andelen som går till premiepensionen till 4 procentenheter istället för nuvarande 2,5. Eller öka aktieandelen i AP-fonderna.

Text och bild på Richard Thaler: Kristina Kamp, pensionsekonom

 

 

Det här inlägget postades i Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s