Finns det miljö- och hållbarhetsmärkningar när du väljer pensionsfond?

Carina Silberg är hållbarhetsansvarig på pensionsbolaget Alecta och har jobbat med hållbarhetsfrågor i näringslivet och finanssektorn i över 15 år. I avsnitt 89 gästar hon minPensionsPodden där hon bland annat berättar om Alectas hållbarhetsarbete och ger tips om hur du kan tänka om du vill pensionsspara hållbart.

Lyssna på avsnitt 89: Går det att spara hållbart till pensionen

Som ett komplement till poddavsnittet bad vi Carina Silberg att gästblogga hos oss i samma ämne.

Carina Silberg, hållbarhetschef på Alecta

Hållbarhet är på allas läppar, i många upprop och i allt fler konsumentval. Många har även börjat bli medvetna om att pensionskapitalet kan göra stor skillnad och bidra till en mer hållbar utveckling. Men det är inte helt enkelt – var finns de tydliga eko-märkningarna av pensionsfonder och vad betyder de egentligen?

4 enkla tips för att välja en hållbar pensionsfond

Idag finns det faktiskt inget enkelt sätt att göra ett grönt val med ditt pensionskapital utan det är fortsatt en aning komplext. Men, några tips finns det ändå. Utgå från detta:

  • Vad är viktigt för dig? Fundera på vad du tycker är viktigt – till exempel klimatfrågan, schyssta arbetsvillkor eller att undvika att pengarna placeras i tobak eller vapen?
  • Ställ frågor till förvaltaren! Ibland kan en fråga väcka en klimatbjörn som sover och du lär dig garanterat mer om hur förvaltaren resonerar och argumenterar av att fråga.
  • Titta efter en stämpel! Idag finns det Svanen-märkta fonder och fler märkningar är på gång inom EU. Det kanske inte träffar alla dina preferenser, men det är en god början och det borgar för att fonden är rejält genomlyst. Glöm dock aldrig bort att kolla avgifterna eftersom det ger en stor påverkan på pensionskapitalet i slutändan!
  • Jämför innehållsförteckningen! I matbutiken finns det innehållsförteckning, inom fondvärlden finns det ett komplement till fondfaktablad som heter Hållbarhetsprofilen. Hållbarhetsprofilen har tagits fram av branschen genom Swesif som är ett forum för hållbara investeringar tillsammans med Fondbolagens förening.

Hållbara processer eller hållbara portföljer?

KUL om du blev nyfiken och vill läsa vidare – och viktigt! För att lättare förklara hur du ska tänka behöver vi nog introducera lite ramverk. I grund och botten finns det två olika angreppssätt inom ansvarsfulla investeringar som båda kan bidra till en mer hållbar värld. Det handlar om hållbara processer och hållbara portföljer, förenklat innebär det följande:

  1. Hållbara processer. Det är när fonder eller förvaltare investerar i alla typer av bolag, men där förvaltaren försöker identifiera och sedan förbättra de med stor negativ miljöpåverkan eller sociala risker. Det kan till exempel vara ett stålbolag, som utvecklar kolfri stålproduktion med potential att drastiskt minska det stora koldioxidavtrycket från stål. Eller ett byggbolag som skiftar betong – som är en stor koldioxidbov – mot återvunna material och trä i byggnaderna. Eller att påverka ett bolag att hantera dåliga arbetsvillkor i leverantörsledet.
  2. Hållbara portföljer. Här väljer fonden idag redan existerande ”bra” bolag som antingen har väldigt höga hållbarhetsbetyg eller som verkar inom exempelvis gröna näringar. Det kan vara exempelvis vindkraftverk eller vatten- och energisparande produkter.

Och som politikerna så ofta säger – det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt, i praktiken är det snarare en glidande skala än två separata spår.

Vilken impact skapar ditt pensionskapital?

Pensionskapital har en långsiktig investeringshorisont även om det finns kortsiktiga krav på avkastning också. Det långsiktiga perspektivet gör att hållbarhetsfrågor blir mer relevanta, eftersom det är risker som kan bli dyra på sikt, eller skapar möjligheter till avkastning som realiseras längre fram.

I praktiken jobbar många investerare med både processerna och innehållet i portföljerna. Precis som vi använder olika investeringsstrategier, använder vi olika verktyg för att arbeta med hållbarhet. Exempelvis kan en investeringsstrategi med fokus på nya framtidslösningar för klimatet innebära lite högre risknivå men med möjlighet till högre avkastning, till en högre avgift. Andra satsar brett på globala index och arbetar med teman för påverkan; klimat, vatten, jämställdhet, för att få bred diversifiering till låg kostnad, och lyfta olika hållbarhetsfrågor på bredden snarare än med enskilda bolag. Ingen har facit på vad som levererar bäst avkastning eller mest hållbarhetseffekt vid olika tidpunkter (även om vi vet att avgifterna påverkar slutpensionen!).

I takt med utvecklingen ökar förväntningarna på pensionsförvaltare att vi ska kunna visa resultat från vårt arbete, att det bidrar till konkret förändring eller kvantifiera hur det bidrar till de globala målen för hållbar utveckling, en slags hållbarhetseffekt. Ofta använder vi begreppet ’impact’ när vi talar om investeringarnas påverkan – positiv och negativ – på samhället. Håll utkik efter det!

Ordlista inom hållbara och ansvarsfulla investeringar

Det händer mycket nu – bland annat inom EUs initiativ för en mer hållbar finansmarknad – som ökar både krav och möjligheter för pensionsförvaltare att agera hållbart och i synnerhet att bli tydligare gentemot kunder om hur vi arbetar med hållbarhet. Det kräver att vi försöker göra det överskådligt och begripligt, men det kommer också krävas att vi möts om inte på halva vägen så en bit in –hör av dig, ställ frågor – så blir vi ännu bättre.

Några nyckelord och begrepp att ha koll på när du vill förstå hållbara och ansvarsfulla investeringar;

Aktivt ägande och påverkan –innebär att fondförvaltaren använder sin röst som aktieägare till att rösta i frågor på bolagsstämmorna – handlar ofta om ersättningar men ibland även om klimat eller jämställdhet – eller att föra dialog med ett aktieinnehav för att påverka det i frågor som rör hållbarhet, exempelvis att hållbarhetsredovisa, hantera en specifik fråga – exempelvis barnarbete, eller bättre miljöarbete.  Ibland innebär det att flera investerare går samman för att påverka en hel bransch eller inom en övergripande fråga, ett exempel på det är Climate Action 100 +. Inom begreppen kan rymmas en väldig variation i hur omfattande eller hur effektiva påverkansaktiviteter som bedrivs, om det är proaktivt eller reaktivt.

Best-in-class – en fond som säger att de har en best-in-class-modell väljer ofta ut de bästa bolagen i varje bransch baserat på ett hållbarhetsbetyg eller en ranking. Det betyder inte nödvändigtvis att de utesluter branscher som vissa vill undvika, exempelvis kolutvinning eller tobak.

Integrering – i bästa fall handlar det om att finansiellt värdera hållbarhetsaspekter i investeringsanalysen, men riktigt så långt har få kommit – integrering vill indikera att man tar in hållbarhetsinformation som en del i analysen inför ett investeringsbeslut, ofta handlar det mer om ett kvalitativt förhållningssätt – att man tittar på en affärsmodell och bedömer vilka hållbarhetsrisker och möjligheter som får påverkan över tid.

Normbaserad screening – kan heta konventionsscreening eller incidentscreening och handlar om att identifiera olika händelser eller incidenter som ett bolag varit involverat i – det kan handla om en omfattande miljöskada, taskiga arbetsförhållande hos leverantören, en korruptionsskandal som uppfattas stå i strid med internationella konventioner – och baserat på det väljer man att föra påverkansdialog eller i värsta fall sälja av innehavet.

Negativ screening – innebär att bolag vars verksamhet eller produkter definierats av fonden som icke-investeringsbara utesluts. Vanliga kriterier för negativ screening kan vara tobak, pornografi, kontroversiella vapen, men det kan också vara genmodifierade grödor eller kol.

Tematiska och påverkansinvesteringar – det finns en ökad trend med fonder som har ett uttalat tema som innebär att man försöker skapa meravkastning genom att identifiera bolag som skapar möjligheter att lösa globala utmaningar – det kan ha olika inriktning som vatten eller förnybar energi, eller ha fokus på kvinnliga entreprenörer. Med påverkansinvesteringar (impact) menar man investeringar som levererar mätbar social eller miljömässiga resultat jämte finansiell avkastning. Gröna obligationer kan sägas vara ett exempel på det, där finansieringen ska gå till mätbara miljöeffektivisteringar. Men det kan också handla om att främja socio-ekonomiska framsteg i utvecklingsländer, skapa fler jobb för kvinnor eller stötta entreprenörer genom mikrofinansiering.

Text: Carina Silberg, hållbarhetschef Alecta


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s