Spanska sjukan, pandemin som drabbade Sverige för drygt 100 år sedan, sänkte medellivslängden med nio år. Även den pågående pandemin kan sänka medellivslängden något i år.
När vi diskuterar pensionernas nivå och hur länge vi ska jobba återkommer vi ständigt till att medellivslängden har ökat så mycket och att den förväntas fortsätta att öka.
Men just i år kan det faktiskt bli så att medellivslängden sjunker. Om den gör det och hur mycket i så fall handlar om hur långvarig coronapandemin blir. Allt enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistiker.
Medellivslängden har länge haft en uppåtgående trend. År 2019 var medelåldern för när vi dör 84,7 år för kvinnor och 81,3 år för män. Vid förra sekelskifet år 1900, dog männen strax efter 50-årsdagen och kvinnorna levde drygt tre år till.
År 1913, när det gick att få allmän pension från 67 års ålder, hade medellivslängden börjat krypa uppåt. Men spanska sjukan, som främst drabbade unga, sänkte den med ungefär nio år.
Sedan dess har vi egentligen blivit stadigt äldre med undantag för beredskapsåren och vid kraftiga influensautbrott.
Diagram 1: Medellivslängden i Sverige år 1900-2020
Fortfarande lever kvinnor längre än män men avståndet krymper. Och görs jämförelsen mellan välutbildade män, med högskoleutbildning, och med kvinnor som hoppat av skolan före gymnasiet, så är det männen som lever längst. Kvinnor med lägst utbildning har knappt haft någon ökning alls av medellivslängden det senaste årtiondet.
Text: Kristina Kamp, pensionsekonom
blogg.minpension.se 