Hur mycket kommer du att få i pension? Vet du inte det kan du snabbt ta reda på det genom att logga in på minPension. Har du fyllt 54 år kan du även se vad du kan räkna med att få i plånboken efter skatt. Räcker pengarna? Eller kan du behöva tips på hur din pension kan bli högre eller kostnaderna lägre?

Januari, och augusti, är de månader då det brukar vara längst till lön. Jul och semester brukar betyda att det går åt mer pengar än en vanlig månad. Spartipsen duggar också tätt.

För dig som inte har så långt kvar till pension kan spartipsen och snålmånaden januari vara en tankeställare. De flesta av oss kommer att få mindre i plånboken den dag vi helt slutar att jobba och har pensionen som största inkomstkälla. Det kan vara bra att förbereda sig så att den krympta plånboken inte blir en chock.

Här är en checklista för dig som vill känna dig bättre förberedd

Vill du veta mer om hur mycket pengar du kan behöva som pensionär ska du läsa mer om olika pensionärsbudgetar.

  1. Ta reda på vad det blir. Logga in på minPension och se hur pensionen blir. Här finns allt samlat på samma ställe. Du kan även testa vad som händer om du vill gå i pension lite tidigare, jobba längre eller kanske jobba lite mindre, med lägre lön, de sista åren på jobbet. Här kan du börja grovplaneringen.
  2. Tänker du verkligen göra slag i saken och påbörja pensionsuttagen inom de närmaste åren går du vidare med Uttagsplaneraren. Här kan du göra olika planer för hur du tänker ta ut dina pensioner. Alla pensioner behöver ju inte tas ut på samma gång. I Uttagsplaneraren får du även uppgift om vad som blir kvar i plånboken när du betalt skatt.
  3. Provpensionera dig. Ta med dig uppgiften från Uttagsplaneraren och prova att leva på den inkomsten en eller ett par månader. Fuska inte! Det här är ett bra sätt att ta reda på hur just du klarare en bantad plånbok. Antingen går det utmärkt, eller också kan du behöva fundera vidare på hur din pensionärsekonomi ska se ut. Enklaste sättet att höja sin pension är att jobba lite längre än du hade tänkt från början. Se vad som händer med prognosen om du lägger på ett år till.
  4. Ta ut allt så fort det går eller jämnare utbetalning? Dina tjänstepensioner och privat sparande kan du ta ut på kortare tid om du vill. Mer pengar nu, mindre sedan. Fundera på hur din ekonomi klarar när de pengarna tagit slut. Du får räkna med att just du kan bli riktigt gammal, och då behöver du också pengar. Titta i våra budgettabeller hur mycket pengar du kan behöva.
  5. Ta ut allt på en gång eller succesiv upptrappning? Du kanske bara vill ta ut delar av pensionen och jobba vidare ett tag. Då går det bra att vänta med att ta ut pension. Du kan också pausa den allmänna pensionen om du till exempel skulle jobba ett tag.
  6. Övriga besparingar? Har du kanske andra tillgångar som också bör räknas med i din pensionärsbudget? Här kan det vara bra att ha en plan för hur och när de pengarna ska användas.
  7. Har du en partner? Hur ser er gemensamma pensionärsekonomi ut, och vad händer när någon av er faller ifrån? Viktiga frågor som kan vara bra att ha svar på redan nu.
  8. Finns det stöd att ansöka om? Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ansöker du om hos Pensionsmyndigheten.
  9. Onödiga försäkringar? Har du t ex tecknat ett återbetalningsskydd som ger anhöriga pengar om du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Vilket är viktigast, deras ekonomi eller din? Det finns inga självklara svar här.
  10. Ta höjd för oförutsedda utgifter. Även när du blivit pensionär går diskmaskinen sönder och du kan behöva betala en saftig tandläkarräkning eller nya glasögon. Att ha en buffert kan vara extra viktigt när du blir gammal. Tänk också på att pensioner inte höjs på samma sätt som lön.
  11. Fortfarande orolig för hur du ska få ekonomin att gå ihop? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare. De är till för att hjälpa dig att få ordning på ekonomin. Rådgivningen är gratis. Det du behöver göra är att boka tid hos kommunen där du bor.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom