Pensionsspara mer i morgon

Gästbloggare: Jonas Hjalmar Blom, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

I Niklas Laninges tidigare inlägg här på blogg.minpension.se har du kunnat läsa om en viktig mekanism som styr vårt beslutsfattande, nämligen att vi ger pengar olika värde beroende på när vi har tillgång till dem. Exempelvis väljer vi ofta att få 500 kronor idag framför att få 510 kronor om ett år. Men det intressanta är att motsatsen råder när det inte längre handlar om att få pengar – utan att ge pengar. Vi ger hellre 510 kronor om ett år, än 500 kronor idag. Hur kan vi utnyttja detta till vår fördel?

Det är alltid lätt att säga att förändring ska ske, att nya vanor ska etableras och att goda gärningar ska göras –men inte just idag. De flesta av oss har någon gång stått på nyårsnatten och gett ett löfte, bara för att några dagar inse att det var lätt att lova något under stjärnhimmel och fyrverkerier, men att det är mycket svårare att hålla vad man har lovat då förändringen väl ska ske. På samma sätt är det enkelt att säga att man snart, kanske nästa vecka eller om en månad, ska börja skänka pengar till välgörenhet eller ta tag i sitt pensionssparande. Det är ju sådant som man vet bör göras, eller hur?

Det här är en form av tankefälla. Att tro att vi kommer att ha mer tid, energi och lust att göra tråkiga eller svåra saker en annan dag än idag. Men, som med många tankefällor går det att utnyttja dem till vårt syfte.

I ett experiment undersökte forskarna hur den här tankefällan kunde användas för att få människor att skänka pengar till välgörenhet. Man gick runt och knackade dörr och gav olika alternativ. Antingen att skänka pengar här och nu. Eller att skänka pengar i framtiden. Därefter undersökte man hur många som velat skänka pengar och hur stora summor de valt att skänka. De som skänkte pengar vid ett senare tillfälle, valde att skänka större summor än de som skänkte direkt.

Tänk om vi kunde tillämpa detta i människors pensionssparande? Exempelvis genom låta människor ange en summa pengar och ett datum då pengarna ska dras från deras konto och placeras i en pensionsfond. Fram tills dess är det givetvis fritt fram att avbryta transaktionen. Min hypotes, som jag bygger på de fynd som beteendeekonomisk forskning funnit, är att få människor skulle avbryta transaktionen. På så vis kan vi få fler som sparar till pensionen och som dessutom sparar större summor än vad de annars skulle ha gjort.

 Referens: Breman, A. (2011). Give more tomorrow: Two field experiments on altruism and intertemporal choice. Journal of Public Economics, 95(11-12), 1349–1357.
Rogers, T., & Bazerman, M. H. (2008). Future lock-in: Future implementation increases selection of “should”choices. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 106(1), 1–20.


Det sista inlägget i denna serie publiceras på torsdag.

Nästa vecka i Almedalen anordnar Min Pension tillsammans med Svensk Försäkring seminariet ”Psykologer granskar pensionsinformation – kan den göras enklare?”. Läs mer och anmäl dig här >>

 

IKEA-effekten – låt oss jobba för pensionen

Gästbloggare: Jonas Hjalmar Blom, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Du som har följt vårt bloggande här, vet att det finns en hel del forskare inom psykologin som har genomfört sinnrika experiment. Slutsatserna kan vi använda på flera olika områden – som pensionsinformationen!

Två av de mest kreativa forskarna är enligt mig Dan Ariely och Michael Norton. När de funderar på sina kommande experiment finns det i princip inga begränsningar. De gillar att tänka utanför ramarna för de traditionella penna-och-papper-uppgifterna som brukar känneteckna psykologiska studier. Så här kan det låta:

– Kan vi undersöka vilken påverkan upphetsning har för beslutsfattandet, genom att låta människor titta på sensuella bilder av vackra kroppar?

– Kan vi testa hur pengar påverkar människors prestation genom att erbjuda motsvarande en månadslön för att kasta basketbollar i korgar och se om personerna blir stressade av pengarna?!

– Kan vi testa människors engagemang genom att be dem bygga med lego?!

Samtliga exempel har genomförts och det är det sistnämnda vi ska fokusera på nu. I sin forskning på människors engagemang skapade Ariely och Norton ett smart experiment. Sedan tidigare visste man att människor värderar sådant de äger högre jämfört med en exakt likadan sak som inte är i deras ägo. Nu ville man se hur människors värdering av saker påverkas om de själva fått vara med och skapa dem.

Man lät ett stort antal experimentdeltagare vika origamifigurer och bygga med lego. De fick följa enkla instruktioner ända tills verket var färdigt. Då fick de frågan “hur mycket skulle du vilja ha betalt för det här du skapat?”. Deltagarna fick bestämma en summa. Därefter fick andra deltagare, som inte skapat någonting, sätta ett pris på samma sak. Dessa satte (naturligtvis?) ett mycket lägre pris för samma sak än de som lagt ned jobb på sina verk.

Flera experiment gjordes på samma tema och de myntade ett nytt begrepp. Att värdera det man själv lagt ned arbete på högre än samma sak någon annan gjort, kallas numera för IKEA-effekten (tänka sig att Ingvar Kamprad skulle göra avtryck även i psykologins värld!).

Eller översatt till pensionen: En person som lagt ned en del kraft på att påverka sin pension, exempelvis genom att ha gjort ett aktivt val, tagit till sig av information eller diskuterat det med andra, kommer att känna en större koppling till det än en person som agerat mer passivt gällande pensionen.

Jag vet att jag kan påverka min pension på många olika sätt. Men, inget av det ger mig upplevelsen av att faktiskt ha lagt ned aktivt jobb på det. Om jag däremot blev påmind om de val jag gjort, när jag aktivt tagit tag i min situation och förändrat den, då tror jag att IKEA-effekten skulle drabba även mig gällande mitt pensionsval. Därför skulle jag vilja se ett tillägg i pensionsbeskeden, exempelvis orange kuvert, som visar vilka val jag har gjort under året. Det skulle ge mig känslan av att aktivt ha arbetat och lagt ned en del möda på att få till mitt pensionsval så bra som möjligt.

På tisdag kommer nästa blogginlägg i serien.

Läs mer och anmäl dig till seminariet den 2 juli >>

Referens: Norton, M. I., Mochon, D., & Ariely, D. (2012). The IKEA effect: When labor leads to love. Journal of Consumer Psychology, 22(3), 453–460.

 

Foten i dörren för ett aktivt pensionsval

Gästbloggare: Jonas Hjalmar Blom, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Så fort frågan om pension dyker upp är det många som associerar till svårbegriplig text och långa, ganska tråkiga, rader med olika fonder och många olika val med oklara utfall. Det är då inte konstigt att man förblir passiv och struntar i att göra ett aktivt pensionsval. Nu ska vi ta inspiration från klassiska psykologiska experiment och se hur de kan tillämpas på pensionsvalet!

Tänk dig att du bor i ett hus. En person knackar på din dörr och frågar om du kan tänka dig att sätta upp ett litet klistermärke på din garagedörr med uppmaningen att bilisterna i området ska köra sakta med tanke på alla barn på gatan. Skulle du tänka dig att göra det? Kom igen, det är ett litet klistermärke som knappast gör någon inverkan på din fint målade garagedörr. Ok?

Det här är just vad som hände i ett klassiskt psykologiskt experiment. Man frågade personer i ett område samma sak som ovan, nämligen om de kunde tänka sig att sätta upp ett litet klistermärke, som knappt syntes. Vissa accepterade, andra inte. I ett annat område, som också var med i experimentet, frågade man ingenting alls. Det var den första fasen i experimentet. Det är vad som hände därefter som är riktigt intressant.

Två veckor senare dök samma person upp, i båda områdena, och kom med ett förslag. Den här gången innebar det att banka ned en påle i gräsmattan och fästa en stor skylt, med samma budskap. Skylten skulle synas klart och tydligt och ta upp en stor del av gräsmattan. Skulle du acceptera det? Resultatet visade att de personer som gått med på den första lilla uppmaningen, att sätta upp ett litet klistermärke, var mycket mer villiga att sätta upp en stor skylt gräsmattan.

Detta illustrerar “foten-i-dörren-tekniken” som innebär att ett litet åtagande lätt kan lägga grunden för ett större som kommer senare. Personerna som satt upp det lilla märket såg sig själva som engagerade medborgare som brydde sig om barnen i området. Det var därför en självklarhet att sätta upp även en stor skylt på tomten. De flesta som bodde i det andra området, och alltså inte fått erbjudandet om det lilla märket, tyckte att det var ett alldeles för stort åtagande att sätta upp en stor skylt på sin tomt. De tackade därför nej.

Samma fenomen har visat sig när det handlar om valdeltagande. I områden där deltagandet brukar vara lågt har forskare testat att ringa upp invånarna med en enda enkel fråga: “kommer du att rösta i kommande val?”. Resultatet visade att valdeltagandet i de områden där man ringt runt och ställt frågan ökade jämfört med de områden man hade som kontrollgrupp. När man dessutom frågade när personerna tänkte rösta och vad de skulle göra dessförinnan, ökade valdeltagandet ytterligare. Det visar på vikten av implementation intentions som innebär att göra en handling, exempelvis att rösta, så konkret och tydlig det bara går genom att bestämma tid, plats och en händelse dessförinnan som fungerar som “trigger” för det man ska göra.

Om vi vill att fler människor ska göra aktiva val gällande sin pension, kanske vi kan ta lärdom och inspiration från de här exemplen. En liten fråga, exempelvis “bryr du dig om din pension” kan säkerligen få fler människor att börja se sig själva som aktiva i sitt pensionsval. Om det sedan följs upp med frågor som “Kommer du att göra ett aktivt pensionsval framöver?” och “När kommer du att se över din pension?” är mitt antagande att fler människor aktivt kommer att göra någonting åt sin situation som framtida pensionärer.

På torsdag publicerar vi nästa inlägg i serien.

Här kan du läsa mer om seminariet den 2 juli >>

Referenser: Freedman, J., & Fraser, S. (1966). Compliance without pressure: The Foot-in-the-door technique. Journal of Personality and Social Psychology, 4(2). Nickerson & Rogers (2010), Do You Have a Voting Plan?, Psychological Science.

 

 

Förankringseffekten — varför summor alltid är något subjektivt

Gästbloggare: Niklas Laninge, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vit bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Jag minns när jeansen Cheap Monday kom. Byxorna som såldes på den hippa klädbutiken Weekday blev snabbt kända för att de var så billiga.

– Bara 400 kronor för ett par schysta jeans!

Jag har tänkt mycket på varför just de här jeansen ansågs som ett kap och kommit fram till att det delvis måste bero på vilka referensramar man har. Hade man hittat jeansen på H&M är det nog få som hade upplevt 400 kronor som ett kap. Nu låg dock jeansen bredvid betydligt dyrare byxor från trendiga märken såsom ACNE och Nudie. Jämfört med ett par jeans från ACNE så framstod 400 kronor som ett sant kap.

Ovanstående exempel lär oss att summor är något subjektivt som påverkas av referenspunkter, ibland helt godtyckliga sådana. I en klassisk studie utförd av psykologerna Kahneman och Tversky fick försökspersoner snurra på ett lyckohjul. Hälften av försökspersonerna stannade vid en hög siffra medan resten stannade vid en låg. Efteråt skulle försökspersonerna svara på hur många av Afrikas länder som de trodde var med i FN. Resultatet visade att de som stannat på en hög siffra på lyckohjulet svarade betydligt högre än de som stannat vid en låg siffra. Detta trots att psykologerna i samband med svaret frågade samtliga om de trodde att siffran de fick på lyckohjulet påverkat deras svar. Givetvis svarade alla nej.

Våra pensionsbesked handlar i stort sätt om en mängd siffror utan verkligt värde. “Så här mycket har du sparat i allmän pension”, “Så här mycket får du om du går i pension vid 65 år”, “Så här mycket om du går vid 70 år”, “Din beräknade tjänstepension är så här hög”. Mina exempel ovan visar att vi kan påverka hur människor tolkar siffror med hjälp av referenspunkter. Som du ser så kan sådana användas för att vilseleda oss, men principen kan också användas för att öka vår förståelse för viktiga summor. När jag ser summorna i mitt orangea kuvert tänker jag bara “Ok, är detta bra eller dåligt?”och “Hur står detta i relation till personer som är som jag?”. Tänk om pensionsinformation alltid kom tillsammans med relevanta förankringspunkter som hjälpte mig att tolka informationen! På samma sätt som ACNE-byxorna förklarade för mig att Cheap Monday-jeansen var ett kap så kan ett enkelt tillägg i orangea kuvertet försäkra mig om att jag ligger bra till, eller tipsa mig om vad jag kan göra för att få det lite bättre som pensionär.

Baserat på det vi vet om hur förankringspunkter påverkar vår upplevelse av summor skulle jag vilja att mitt orangea kuvert skulle kompletteras med denna information:

  • Du har tjänat in 118 000 kronor i allmän pension. Det är cirka x procent lägre än andra personer i din ålder. Ju mer du tjänar och desto längre du har jobbat, desto högre blir denna summa.
  • Du kommer att få ungefär x kronor i månaden i allmän pension, något lägre än andra i din ålder.
  • Ta det lugnt, allmän pension är bara en del av din totala pension. För personer som liknar dig är den allmänna pensionen ungefär x procent av den totala pensionen.

Avsändaren av informationen förutsätter ofta att vi är intresserade av informationen och att vi inte har några problem att förstå den. Du som numera kan det här med betydelsen av förankringspunkter vet att vi alla behöver lite hjälp när vi ska tolka siffror och information. Relevanta förankringspunkter kan fungera som ”stödhjul” när vi tar oss an pensionsinformation.

Referenser: Tversky, A., & Kahneman, D. (1986). Rational choice and the framing of decisions. Journal of Business, 59(4).  Tversky, A., & Kahneman, D. (1981). The framing of decisions and the psychology of choice. Science, 211(4481), 453458.

På tisdag kommer nästa blogginlägg i serien.

 

 

Kommunicera till vår kortsiktiga och långsikta sida

Gästbloggare: Niklas Laninge, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett
psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Dags för lite matematik. Vad är 2+2? Inte så svårt väl? Vad är roten ur 37? Såvida du inte råkar vara Rainman är jag säker på att svaret på den första frågan dök upp automatiskt medan du gav upp på den andra? Det du just bevittnat är våra två beslutsfattarsystem.

I boken ”Tänka snabbt och långsamt” summerar Kahneman den forskning som 2002 gav honom Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Det var Kahneman och hans kollega Amos Tversky som i slutet av 1970-talet visade att vi människor inte är så rationella och långsiktiga som vi tidigare trott. Kahneman menar att vi har två olika sorters beslutsfattarsystem. Ett snabbt och automatiskt och ett långsamt och viljestyrt (därav titeln ”Tänka snabbt och långsamt”). Vårt långsamma system kämpar ofta med att hålla borta impulser från vårt snabba system. När du sätter dig med ditt orangea kuvert, din bankdosa och din dator med ambitionen att få koll på din pension är det ditt långsamma system som är verksamt. När din uppmärksamhet plötsligt skiftar till mobilen som nyss plingade till är det ditt snabba system som har dig i sitt våld, systemet söker nämligen alltid efter direkta belöningar.

Vi har extra svårt att styras av det långsamma och mer analytiska system i följande situationer:

  • När vi är trötta. Hur peppad är du till exempel på att ta tag i pensionen när du kommit hem efter en lång arbetsdag? Eller hur många mornar har du inte gett upp gymmet och istället tryckt på snooze-knappen?
  • När vi är stressade. Stress innebär att vi är redo för kamp eller flykt. Vi får tunnelseende och fokuserar bara på det mest nödvändiga. Vissa forskare menar till och med att stress gör oss extra sugna på kaloririk mat såsom bakverk.
  • När vi håller på med något vi kan mycket lite om. Studier visar till exempel att vi med större sannolikhet väljer förvalsalternativ (så kallade defaults) när vi ska välja bland sådant vi kan väldigt lite om.

Tänk nu på en situation som fångar alla dessa punkter; pension. Det är föga förvånande att bara ett fåtal procent av svenskarna väljer att göra ett aktivt pensionsval. Så hur kan man använda kunskapen för att skapa pensionsinformation som vi faktiskt läser, förstår och till och med mår bra av?

En enkel princip som tillämpas alldeles för sällan är att dela upp information i två tydliga lager, ett första och ett andra informationslager. Jag brukar sammanfatta dem som “need to know”och “nice to know”. Ett problem med dagens pensionsinformation är att all information får lika stort utrymme och därför tolkas som lika viktig av oss som läser den. Skaparna av pensionsinformation verkar arbeta efter principen “ju mer information desto bättre”. I beteendeekonomiska studier ser vi gång på gång att det snarare är det motsatta som gäller: ju mer information, desto större är sannolikheten att vi blir överväldigade och går därifrån utan att ha tagit till oss någonting av informationen.

Istället bör all pensionsinformation ha ett tydligt första informationslager (need to know) som är lätt att förstå, engagerande och som väcker lite nyfikenhet. Tänk er pensionsinformation som tydligt talar om för läsaren att det här bör du läsa! Och när du har gjort det, kan du vara nöjd med din insats. Det andra informationslagret (nice to know) vänder sig till dem som vill förkovra sig i ämnet. Informationen i det andra lagret ska vara lätt att få tillgång till men den ska inte presenteras samtidigt som det första informationslagret, eftersom det då finns en risk att läsaren blir överväldigad.

Att dela upp pensionsinformation på det här sättet handlar inte om att undanhålla information. Det handlar snarare om att anpassa informationen utifrån det vi vet om hur vår hjärna kan ta till sig den. Målet är att få läsaren att ta till sig av det viktigaste och att, om han eller hon vill ha mer information, berätta för denne om var resten av informationen finns. Vårt långsamma system har det svårt nog att blockera impulserna från det snabba och belöningsstyrda systemet. Med en tydlig uppdelning ger vi det långsamma systemet en ärlig chans att vinna kampen.

På tisdag publiceras nästa psykologiska analys av dagens pensionsinformaiton.

Referenser: Good practices on information provision for DC schemes: Enabling occupational DC scheme members to plan for retirement EIOPA, utgiven av EIOPA, 2013

 

Får blivande pensionärer förutsättningar att göra de bästa individuella valen?

  • Tid:
    Torsdagen den 3 juli 2014 kl. 09.00 – 10.00.
    Kaffe/te och smörgås serveras från kl. 08.30 i Skandias trädgård
  • Plats:
    Almedalens Bed & Breakfast, Tage Cervins gata 3B, Visby (Skandias trädgård)
  • Anmälan:
    almedalen@minpension.se

Valen inför pensionsavgången är många och informationen till den blivande pensionären är omfattande. Vilket stöd och vilka hjälpmedel erbjuder pensionsbranschen? Kan utformningen av valen förbättras? Krävs nya lösningar för framtidens arbetsmarknad?

I dagens pensionssystem vilar ett stort ansvar för den egna pensionen på individen. Valfriheten kring förvaltning och utbetalning är stor och valmöjligheterna många inom pensionssystemets alla delar. Har individen rätt förutsättningar för att skapa helhetsbilden av sparandet och den framtida ekonomin? Är dagens information utformad utifrån individens förutsättningar? Går det att förstå de ekonomiska konsekvenserna av sina val?

Under seminariet presenterar riksrevisor Jan Landahl Riksrevisionens granskningsrapport ”Individuella val inför pensionen”. Efterföljande panel debatterar om framtida arbetsmarknad kräver nya lösningar och hur individen kan stöttas i pensionsvalen.

  • Moderator:
    Mikael Nyman, chefredaktör på Pensionsnyheterna
  • Panel:
    Annika Lundius, Svenskt Näringsliv
    Ann-Christin Nykvist, gd SPV
    Lars-Åke Vikberg, vd KPA
    Mattias Munter, sparekonom, Skandia

 

Psykologer granskar pensionsinformation – kan den göras enklare?

  • Tid:
    Onsdagen den 2 juli 2014 kl. 14.15 – 15.15.
    Kaffe och mingel från kl. 14.00
  • Plats:
    Sävesalen, Mellangatan 19, Visby
  • Anmälan:
    almedalen@minpension.se

Många sparare blir förvirrade och osäkra av den pensionsinformation de får. Samtidigt är pensionsbranschens ambition att förtydliga och förenkla informationen till kunderna, men när det svåra ska göras enkelt är risken att det blir ännu mer invecklat och komplicerat.

Pensionsbranschens aktörer lägger mycket arbete på att göra informationen tydlig och korrekt, men ändå upplever spararna den krånglig och svår. Därför fick Psykologifabriken uppdraget att visa oss tankefällorna och ge konkreta förbättringsförslag för utformningen av framtidens pensionsinformation. Under seminariet presenterar psykolog Niklas Laninge:

– tankefällor kring pensioner
– tillämpningar av beteendeekonomi
– alternativa sätt att ge pensionsinformation

I efterföljande paneldebatt diskuterar deltagarna om det går att göra pensionsinformationen enklare och i så fall hur.

Moderator:

  • John Chrispinsson

Panel:

  • Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister
  • Bengt-Åke Fagerman, Skandia
  • Gunilla Nyström, AMF Fonder
  • Ann-Christin Nykvist, SPV
  • Sten Eriksson, Pensionsmyndigheten