Varför ökar avsättningarna till tjänstepension?

Inför Almedalsseminariet ”Hur länge räcker pensionen?” publicerar vi blogginlägg tisdagar och torsdagar. Det andra är skrivet av Svensk Försäkrings pensionsekonom Eva Erlandsson och presenteras här. Lyssna också på poddavsnittet i samma ämne.

IMG_1847.JPGFoto: @eklundmaria

För de allra flesta som går i pension är det ålderspensionen från det allmänna pensionssystemet som är viktigast för försörjningen som pensionär. Under senare tid har tjänstepensionen, som oftast betalas in via arbetsgivaren, kommit att bli allt viktigare för försörjningen.

I figuren nedan visas hur mycket som har sparats till tjänstepension (blå staplar) och privat försäkringssparande (gula staplar) varje år under en 20-årsperiod, från 1996 till 2016. Till en början var det inte så stora skillnader dem emellan men från och med 2007 har sparandet genom tjänstepension ökat kraftigt samtidigt som det privata försäkringssparandet har minskat.

De premier som betalas in av arbetsgivare till olika tjänstepensionslösningar har ökat med 500 procent sedan 1996. Det sparas alltså 500 gånger mer pengar i olika tjänstepensionslösningar i dag jämfört med 1996.

Minskningen av det privata försäkringssparandet följer inte minst av att avdragsrätten för privat pensionssparande gradvis har trappats ned under 2000-talet för att sedan slopas helt från och med 2016. Minskningen beror även på införandet av investeringssparkonto 2012 som sannolikt ledde till att efterfrågan på kapitalförsäkring minskade då de två sparformerna delvis överlappar varandra.

Sparande i tjänstepension och privat försäkringssparande under 20 år, 1996‑2016, mnkr

Almedalen 2017_2
Källa: SCB, Hushållens finansiella transaktioner och ställningsvärden, löpande priser.

Hur kommer det sig då att tjänstepensionsavsättningarna har ökat så mycket?

Ett skäl är att en allt större andel av lönen har kommit att sparas till tjänstepension. När det nya ITP-avtalet tecknades 2006 sattes premien inom avtalet för privatanställda tjänstemän för premiebestämda pensioner, ITP1, till 4,5 procent upp till taket. Det motsvarar en lön på drygt 460 000 kronor per år eller drygt 38 000 kronor per månad. Över taket skulle 30 procent av lönen sparas till tjänstepension.

Avtalet för privatanställda tjänstemän kom att bli en mall för de avtal som kom därefter: Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare och avtalet för kommun- och landstingsanställda, AKAP-KL.

Men sedan hände något. Vissa arbetsgivare och fackliga organisationer började sluta överenskommelser om kompletterande premier. I dag sparas det allt från några tiondels procent till 100 procent extra. För exempelvis gruvindustrin har IF Metall förhandlat fram extra pensionsavsättningar på upp till 4,5 procent. För anställda inom gruvindustri sätts det därför av hela 9 procent av lönen upp till taket på 7,5 inkomstbasbelopp. Enligt det nya avtalet för statligt anställda, PA16, sätts det av 6 procent under taket och 31,5 procent över taket. De ökade avsättningarna är olika deltids- eller flexpensionslösningar som gör det möjligt att gå ned i arbetstid mot slutet av sitt yrkesliv eller att gå tidigare i pension.

Utvecklingen mot allt högre tjänstepensionsavsättningar är egentligen inte så konstig och vi ser troligen bara början på en trend. När ekonomin växer och efterfrågan ökar så ökar också efterfrågan på framtida pensionsinkomster.

I det allmänna pensionssystemet är avgiften satt till 18,5 procent av inkomsten, det vill säga, den är given. Efter att avdragsrätten för pensionssparande slopades förra året är därför tjänstepension eller löneväxling den enda vägen för att möta en ökad efterfrågan på ett ökat pensionssparande.

Text: Eva Erlandsson, pensionsekonom Svensk Försäkring

 

Pensionsförsäkringen viktig vid långt liv

Inför Almedalsseminariet ”Hur länge räcker pensionen?” publicerar vi blogginlägg tisdagar och torsdagar. Det första är skrivet av Svensk Försäkrings pensionsekonom Eva Erlandsson och presenteras här. Lyssna också på poddavsnittet i samma ämne.

Min Pension i AlmedalenFoto: @eklundmaria

Att spara till sin pension är ett långsiktigt sparande. Så fort vi börjar arbeta tjänar vi in pensionsrätter i det allmänna pensionssystemet.  När det gäller inbetalning till tjänstepensionen ser det lite olika ut beroende på vilket avtal  man tillhör. Inom offentlig sektor får du idag tjänstepension från första intjänad krona oavsett ålder, den som är privatanställd får vänta till 25 års ålder. Sammantaget gör det här att vi sparar till vår pension under en ganska lång tid, 30‑45 år.

Även perioden då vi är pensionärer och vi lever på det vi har sparat ihop under arbetslivet är för de allra flesta lång. Om du till exempel går i pension när du är 65 år och lever till 85 år så ska det du har sparat till tiden som pensionär räcka i 20 år. Och om du lever längre ska förstås pengarna räcka längre.

Det finurliga med försäkring är att du delar risk med andra. För om vi lever längre än vi tror finns det en risk för att pensionspengarna tar slut innan vi dör. Genom försäkring finns ett system med så kallade arvsvinster. Det innebär att de pengar som finns kvar när en försäkringstagare dör delas mellan de försäkringstagare som lever. På så sätt behöver inte alla spara så att pengarna räcker ifall vi blir 96 år, 100 år eller ännu mer. Det räcker att spara till den genomsnittliga livslängden som är 85 år.

I figuren nedan visas sannolikheten för att uppnå olika åldrar givet att man har fyllt 65 år. Det är till exempel lite drygt 50 procents chans att bli 85 år om vi har fyllt 65 år. Sannolikheten att bli 97 år 5 procent.

Sannolikhet att bli 85 eller 97 år givet fyllda 65 år

Almedalen 2017_1
Källa: SCB, livslängder.

De som dör före 85 års ålder lämnar efter sig arvsvinster som de som lever längre än 85 år får ta del av. Det är det som gör att alla inte behöver spara lika mycket som annars. Istället kan vi använda det som vi annars skulle ha sparat till att jämna ut konsumtionen mer över hela livet.

En sådan här försäkringslösning finns inbyggd i det allmänna pensionssystemet, i tjänstepensionsavtalen och i privat försäkringssparande.

Text: Eva Erlandsson, pensionsekonom på Svensk Försäkring

 

 

Att pensionsspara är att hantera osäkerhet

Mamma och barn i köket, tar fram bestick

Mattias Munter är pensionsekonom på Skandia. I det här inlägget ger han oss sin syn på varför det är viktigt att spara långsiktigt även när räntan är låg.

Vi bjöd även in Mattias Munter till minPensionsPodden där han berättar om hur pensionsbolagen får våra besparingar att växa i alternativa placeringar.

Text: Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia

Pension är egentligen inte särskilt svårt. I grunden handlar det om att kunna arbeta heltid så många år som möjligt, se till att arbetsgivaren betalar tjänstepension och slutligen komplettera med ett eget långsiktigt sparande med syfte pension. Så långt är det relativt enkelt. Men djävulen ligger som bekant i detaljerna. Och på pensionsområdet är de många, samtidigt som de rymmer många osäkerhetsfaktorer.

Här kommer exempel på frågor som rör pensionen och sparandet till densamma:

  • När börjar jag jobba och när går jag i pension?

Varje timme av arbete räknas så det gäller att komma igång så snart som möjligt. Det kommer att ha stor betydelse för vid vilken ålder jag sen kan gå i pension.

  • Hur länge kommer jag att leva?

Ingen kan svara säkert på den frågan och ur pensionsperspektivet så handlar den om hur länge mina pensionspengar ska räcka. Den allmänna pensionen betalas alltid ut så länge du lever och de flesta tar även ut sin tjänstepension på det sättet. Möjligheten finns dock att ta ut allting utöver den allmänna pensionen på så kort tid som fem år och då är naturligtvis risken mycket stor att man överlever sitt pensionskapital och att pensionen blir mycket låg trots att du har många friska och aktiva år framför dig. Att planera för ett långt och aktivt liv är bättre än alternativet.

  • Är jag frisk fram till pensionen?

Din hälsa är förstås din bästa pensionsförsäkring men den kommer inte bara att avgöra hur livet blir som pensionär. Skulle du bli sjuk och inte kunna arbeta under långa perioder så kan det få konsekvenser för pensionen på sikt. Här är det viktigt med försäkringar som dels täcker upp inkomstbortfallet här och nu vid en långtidssjukskrivning men med försäkringar kan du också se till att pensionssparandet fortsätter som om du vore frisk och arbetade.

  • Hur mycket kommer jag att tjäna fram till pensionen?

Din löneutveckling har stor påverkan på pensionen. För den allmänna pensionen finns ett tak för när en högre lön inte längre ger mer i det orange kuvertet, för närvarande ca 41 000 kr per månad. Med en högre inkomst än så blir det än viktigare att du har någon form av tjänstepension. Där finns inte samma begränsning och fokus för de flesta tjänstepensioner ligger också på högre inkomster av den anledningen.

  • Hur ser min familjesituation ut?

Pensionssparandet kan anpassas till familjesituationen på flera sätt. Som ensamstående eller med en familj som inte är helt beroende av min inkomst så kan jag exempelvis välja bort att ha ett återbetalningsskydd (mitt pensionskapital betalas ut till familjen) eller efterlevandeskydd (innehåller försäkringsskydd utöver mitt sparade pensionskapital). Då blir istället min egen pension högre. Behovet av skydd för familjen förändras i regel genom livet och därmed kan man behöva göra nya val i takt med detta.

  • Hur mycket kapital behöver jag för att kunna leva som jag vill?

Har du en uppfattning om hur hög pension du vill ha så kan du också räkna ut hur mycket kapital du behöver. För att få 25 000 per månad före skatt under 20 års tid krävs exempelvis ett pensionskapital på cirka sex miljoner kronor.

  • Hur ska det förvaltas?

För den allmänna pensionen är det bara premiepensionen som du själv kan välja hur den ska förvaltas och då bland olika fonder. När det gäller tjänstepension och eget sparande är möjligheterna fler och ditt eget ansvar i regel större. Här finns olika sparformer som traditionell förvaltning, fondförvaltning och annat att välja på.

  • Vem ska förvalta mitt kapital och till vilken kostnad?

Här handlar det om att välja ut vem som får förtroendet att förvalta ditt pensionskapital och till vilken avgift. Det handlar om att få så mycket pension som möjligt för pengarna. Att lyckas med kapitalförvaltning över lång tid är inte enkelt och det gäller att utvärdera sina val regelbundet.

  • Vilken risk är jag beredd att ta?

Här pratar vi om placeringsrisk i första hand. Din riskvilja och under hur lång tid pensionskapitalet ska förvaltas avgör hur stor andel risktillgångar (exempelvis aktier) som är lämpligt. En annan faktor är hur mycket av jobbet du vill göra på egen hand och hur mycket hjälp du vill ha med att hantera både de väntade och oväntade händelserna på kapitalmarknaden.

  • Hur stor blir avkastningen på mitt kapital?

Så snart du tittar på en sammanställning av din framtida pension, exempelvis via Minpension.se, så kan du vara säker på att den sannolikt inte stämmer särskilt bra. Ju större andel av ditt sparande som du själv har ansvaret för förvaltningen av, desto osäkrare blir prognosen. Ingen kan nämligen säkert veta hur stor avkastningen kommer att bli och ofta används standardantaganden vilket innebär att du inte kan se skillnad mellan några av dina aktiva val. Sammanställningen ger en fantastisk överblick över pensionens alla delar men det är klokt att inte ta pensionsprognosen som ett löfte.

Syftet med det här inlägget är inte att stjäla mod från någon, tvärtom. Snarare vill jag, genom att lyfta fram de frågor som du faktiskt måste ta hänsyn till, hjälpa till att lägga fokus på rätt saker vid rätt tillfälle. Vetskapen om att mycket kan förändras ställer samtidigt krav på en regelbunden översyn av alla dessa frågor, precis som att du besiktar bilen med jämna mellanrum. Vid varje enskild livshändelse så kan någon del av pensionen påverkas på ett sätt så att du behöver förnya dina val.

Pension är enkelt, men var beredd på att hantera en del osäkerhet på vägen. Och en regelbunden besiktning gör resan säkrare för alla inblandade!

Mattias Munter
Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia

 

Rapport från #FinTechWeek Hackaton #Pensionsdashboard i London

Text och bild: Patrik Malmquist, utvecklingschef på minPension

Pensionsdashboard Min Pension FinTechUnder #FinTechWeek i förra veckan arrangerade HM Treasury och ABI (Association of British Insurers, Engelska motsvarigheten till branschorganisationen Svensk Försäkring) ett hackaton #PensionsDashboard för den nya engelska Pensionsportalen.

Jag var inbjuden som expert från Sverige eftersom minPension varit igång i 13 år och de ville lära sig av den resa som Sverige gjort. Totalt deltog 120 personer som delades upp i olika team för att på två dagar angripa ett antal problem som arrangörerna ville ha olika lösningar på. Eventet invigdes av Economic Secretary of Treasury, Simon Kirby och Huw Evans (General Director ABI) och ägde rum på Avivas Digital Garage i Shoreditch London.

Tävlingen/Hackaton #Pensionsdashboard

Många intressanta förslag höll inte, till exempel Avivas budgetverktyg ”Meet your future self”, TCS förslag till att-göra lista inför pensionen, diverse appar och ”Act you pension age advisor”. Två lag hade byggt helt röststyrda pensionsportaler via Amazons Alexa plattform. Här är en länk till Team Avivas presentation där ni ser både deras budgetverktyg och deras röstlösning (ursäkta kvaliteten, jag filmade från min telefon)

sigma och minpensions förslag till pensionsdashboard

Lag #6 som jag var med i bestod av Sigma, Pension Portals  och Pensions Hub . Vi hade många olika idéer men beslöt oss för att angripa några av problemen som hade presenterats i början:

  • Hur skapar man förtroende för en pensionsportal när man visar upp pensionsrätter?
  • Hur simulerar man olika scenarion om framtiden?
  • Hur hanterar man att människor flyttar och att man inte har en central adressdatabas som skatteverkets i Sverige?

Det är alltid roligt att arbeta med människor man har jobbat tillsammans med i tidigare projekt. Vårt team var – med andra ord – ganska väloljat!

Vi började med en brainstorming och röstade därefter på de förslag som hade störst potential. Sedan gjorde vi en pappersskiss  (Joint application development) och ”mockade” därefter en första version. För att få feedback gjorde vi användbarhetstester med personer från andra team. Vi insåg några misstag och ändrade dem. Satte ihop en presentation där vi förklarade vår teori och belyste de problem vi såg.

Glädjande nog tyckte domarna om vårt förslag som ansågs vara det mest nytänkande och det bästa ur ett konsumentperspektiv. Läs gärna mer i artikeln på Gov.uk.

Ytterligare info hittar du här >>

Ett inlägg av Patrik Malmquist, utvecklingschef på minPension

Bör staten stimulera privat pensionssparande?

Det har blivit dags för det tredje och sista blogginlägget i vår serie inför Almedalsseminariet ”Hur får vi pensioner som det går att leva på”. Dagens inlägg är skrivet av Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring.

Lyssna också på avsnitt 10 av minPensionsPodden där vi pratar om hur vi ska få pensioner som det går att leva på.


Vid årsskiftet slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Samtidigt ser vi att det finns ett gap mellan den pension som människor anser vara rimlig och den pension de kommer att få. Det finns med andra ord ett stort sparbehov. Men finns det anledning för staten att stimulera privat pensionssparande och hur ska det i så fall gå till?

Sparformer för långsiktigt sparande

När människor tillfrågas om vilken pension de anser vara rimlig är det många som anger 75–80 procent av lönen. I gårdagens blogginlägg visade vi att pensionerna för många som är födda på 1950-talet snarare kommer att ligga på 60–65 procent av lönen. Den här skillnaden mellan önskad och faktisk pension indikerar att många behöver ett privat långsiktigt sparande som komplement till den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Hur kan man då spara privat?

Vid årsskiftet slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Den sparformen är därför stängd. Det finns däremot andra sparformer som lämpar sig för långsiktigt sparande. Den sparform som ligger närmast till hands för ett öronmärkt pensionssparande är att utöka sitt tjänstepensionssparande. Det kan göras genom s.k. löneväxling, vilket innebär att man växlar bruttolön mot ytterligare tjänstepensionssparande.

Löneväxling kan övervägas för höginkomsttagare, men lämpar sig inte för låg- och medelinkomsttagare. Det beror på att en minskad bruttolön ger lägre socialförsäkringsförmåner, bland annat lägre allmän pension.

Vilken sparform kan då lämpa sig för låg- och medelinkomsttagare? Sparande i en kapitalförsäkring kan kombineras med försäkringsmoment och det är möjligt att sparandet betalas ut varje månad, livet ut. Man kan även spara utan försäkringsinslag, exempelvis i fonder på ett investeringssparkonto, eller genom att amortera på bolån. Sparande i dessa sparformer är till skillnad från tjänstepensionssparande inte öronmärkt till pensionen, utan det kan tas ut i förtid.

Skattesubventioner och andra stimulanser

Att spara till pensionen är lättare sagt än gjort. Beteendeekonomisk forskning visar att pensionssparande är förknippat med många hinder som gör att det är svårt för den enskilde att fatta långsiktigt rationella beslut. Det är bland annat av det skälet som det i Sverige och i andra länder finns obligatoriska pensionssystem, ofta i kombination med skattesubventioner av tjänstepensionssparande och privat pensionssparande.

I Sverige ligger stimulansen av pensionssparande i den nedsatta beskattningen av sparkapitalet. Dessutom har avdragsrätten inneburit en skattefördel för många höginkomsttagare.

På senare år har den nationalekonomiska forskningen om sparstimulanser visat att utformningen av en sparstimulans kan spela stor roll för hur mycket den enskilde väljer att spara. Forskningen visar att det är viktigt att den ekonomiska stimulansen är tydlig. Det är inte säkert att skattesubventioner är det mest effektiva sättet att stimulera till ökat pensionssparande, vilket kan bero på att det är svårt för de flesta att förstå hur skattesubventioner fungerar. Det finns visst forskningsstöd för att det är mer effektivt att i stället utforma sparstimulansen som en matchande avsättning. Det betyder att när den enskilde sparar exempelvis 1.000 kronor så matchar staten sparandet med en viss procent, exempelvis 20 procent.

Mer om möjliga sparformer och sparreformer kommer att diskuteras på Svensk Försäkrings och minPensions seminarium i Almedalen den 6 juli: Hur får vi pensioner som går att leva på?

Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring

Behöver vi spara mer till pensionen?

Inför Almedalsseminariet ”Hur får vi pensioner som det går att leva på?” publicerar vi tre blogginlägg. Det andra i serien är skrivet av Svensk Försäkrings ekonom Anna Brink och presenteras här.

Tips! Lyssna på avsnitt nr 10 av minPensionsPodden där vi pratar om hur vi ska få pensioner som det går att leva på. Gäst i studion är Anna Brink.


Hur får vi pensioner att leva på? Det är temat för årets pensionsseminarium i Almedalen, som Svensk Försäkring anordnar tillsammans med Min Pension den 6 juli.

När människor tillfrågas om hur hög pension de anser vara rimlig är det många som anger omkring 75–80 procent av lönen. Den allmänna pensionen och tjänstepensionen kommer för många att ge en total pension som är betydligt lägre än så. Samtidigt har avdragsrätten för privat pensionssparande slopats. Detta är bakgrunden till Svensk Försäkrings rapport Långsiktigt försäkringssparande – ett ekonomiskt skydd för en trygg ålderdom. Rapporten kommer att diskuteras på årets pensionsseminarium i Almedalen.

Vilken pension kan man då förvänta sig? I figuren visas kompensationsgraden vid olika lönenivåer för kvinnor och män födda 1951–1959.

Kompensationsgrad definieras som den totala pensionens andel av slutlönen, där den totala pensionen är summan av allmän pension, tjänstepension och privat pension.

Urvalet för studien är personer som under 2015 gjorde en pensionsprognos på Minpension.se. Det antas att personerna går i pension vid 65 års ålder. Här hittar du hela rapporten ”Hur stor blir pensionen”.

Kompensationsgrad_1

Högst kompensationsgrad får de med låga löner. Det beror på att garantipensionen utgör ett golv. En kompensationsgrad som är högre än ett betyder att den totala pensionen är högre än slutlönen. Många med en månadslön över 20.000 kronor kommer att få en total pension som är lägre än 60–65 procent av lönen.

Kvinnor får i genomsnitt lägre pensioner än män, både i kronor räknat och mätt som kompensationsgrad. Att kvinnor får en lägre kompensationsgrad än män betyder att vid samma slutlön får kvinnor i genomsnitt lägre pensioner än män.

Spridningen i kompensationsgrad är stor. Det betyder att två personer med samma slutlön kan få väldigt olika stor pension. Det går därför inte att säga att pensionssystemet generellt sett ger en pension som motsvarar en viss procent av slutlönen.

Många kommer att få en total pension som är betydligt lägre än vad de förväntar sig och anser vara rimligt. För att få en högre pension i förhållande till lönen måste man arbeta längre eller spara mer. För många kan det vara en kombination av att arbeta längre och spara mer som passar bäst.

Hur ska man då spara till pensionen? Och finns det skäl för staten att stimulera privat pensionssparande? Det återkommer vi till i kommande blogginlägg och på vårt seminarium den 6 juli.

Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring

 

Ny pensionsportal i Storbritannien 2019

UK-sem 2016Text och bild: Patrik Malmquist, utvecklingschef på minPension.

Storbritannien har just slagit fast sin budget för 2016. Bland många beslut fanns ett om att anslå pengar till en ny nationell pensionsportal,  The Pension Dashboard, som ska vara i drift senast 2019.

På minPension har vi sedan länge haft kontakt med flera olika organisationer som jobbar för att detta ska blir verklighet. Bland annat deltog vi i år som talare på User experience konferensen Camp Digital under rubriken ”Redefining the Swedish national pension portal with a user-centric approach”. Camp Digital är en återkommande konferens i Manchester inom fokusområdet user experience, årets tema var ”Doing good with IT”.

Under vårt pass pratade vi om tankarna bakom minPension och om vad vi lärt oss under processen att skapa en nationell pensionsportal. Vi pratade även om hur vår användarresearch fungerar och utvecklingsprocess ser ut. Föredraget spelades in och kommer på YouTube inom kort.

Under kongressen utbytte vi erfarenheter med flera aktörer och representanter som jobbar med pensionsportaler och pensionsverktyg. En av de intressantare föredragshållarna var Tom Loosemore som grundade UK’s Government Digital Service. Gov.uk anses av många vara världsledande inom digitala tjänster och servicedesign. Också vi på minPension inspireras ofta av deras riktlinjer.

Här hittar du Min Pensions presentation vid Camp Digital