Inte bara Sverige som höjer pensionsåldern

Det är inte bara i Sverige som de som är unga i dag kommer att få vänta längre på pensionen. I hela Europa höjs pensionsåldrarna, vilket påverkar dig som jobbar eller har jobbat utomlands.

En flicka tittar på olika länders flaggor

I Sverige kommer den framtida pensionsåldern i den allmänna pensionen att höjas gradvis. År 2023 kommer den lägsta åldern för att få ta ut inkomstpension att ha höjts från dagens 61 år till 64 år. Samtidigt höjs åldern för när du kan få garantipension, det vill säga det stöd som utgår om din eget intjänade pension är väldigt låg, till 66 år. I dag betalas garantipensionen ut från 65 års ålder.  Den åldern är också kopplad till andra delar i socialförsäkringarna, som bostadstillägg och a-kassa. Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt om riktålder om du vill veta mer om förändringarna i Sverige.

Tanken är sedan att de här åldersgränserna succesivt ska stiga, i takt med att medellivslängden ökar. För dagens 35-åringar innebär det att garantipensionsåldern kan bli 70 år. Beräkningen bygger på att den generationen ska kunna vara pensionärer lika stor del av livet som tidigare generationer. I genomsnitt handlar det om att vara pensionär lite drygt 20 procent av en livstid.

Det betyder dock inte att alla 35-åringar måste vänta tills de fyller 70 år innan de kan börja ta ut sin allmänna pension. Inkomstpensionen, alltså den del du tjänat in till själv, ska gå att ta ut fyra år tidigare, från 66 års ålder. Allt enligt Pensionsmyndighetens förslag. Sedan är det upp till politikerna att bestämma hur det faktiskt ska bli.

Men vi i Sverige är inte ensamma om att fundera kring de här frågorna. Flera andra länder håller på liknade sätt på att höja pensionsåldrarna.

I Finland, Nederländerna, Italien, Grekland, Portugal, Cypern och Danmark kommer pensionsåldern att kopplas till den förväntade livslängden. De länderna har ett plustecken efter åldern i tabellen nedan.

Andra länder i Europa har valt en mer trappstegsliknande modell. De har bestämd ett årtal när pensionsåldern ska höjas. Det kan till exempel handla om att åldern höjs med någon månad per årskull.

De kommande 10-15 åren innebär höjda pensionsåldrar i de flesta länder.

Så påverkas du av höjd pensionsålder

För den som planerar att arbeta utomlands eller har arbetat utomlands tidigare kan de höjda pensionsåldrarna få betydelse. Redan i dag är det olika åldrar som gäller om du arbeta i Europa. Den som går i pension om fem år  i Sverige, men som kanske arbetat i Danmark eller Italien, kan få vänta lite längre på en del av pensionspengarna. De svenska pengarna kan plockas ut från 63 års ålder, medan den danska och italienska pensionen kommer först vid 67.

Tabell med de förändringar för pensionsåldrar som är på gång

Land Pensionsålder i dag, män och kvinnor Ny ålder och årtal för förändring Medellivslängd

år 2016

Belgien 65 67  (2030) 81,5
Bulgarien 65,4  och 62,6 67  (2023) 74,9
Cypern 65 65+ (2018) 82,7
Danmark 65 67  (2022) 80,9
Estland 63,3 66+ (2027) 78,0
Finland 63,3 65+ (2027) 81,5
Frankrike 65 67  (2022) 82,7
Grekland 65 67+ (2021) 81,5
Irland 66 68  (2028) 81,8
Island 67 69  (2029) 82,2
Italien 66 67+ (2022) 83,0
Kroatien 65 och 62 67  (2038) 78,2
Lettland 63,3 65  (2025) 74,9
Litauen 63,8 och 63,3 65  (2026) 74,9
Luxemburg 65 Oförändrad 82,7
Malta 62 65  (2027) 82,6
Nederländerna 66 67+ (2022) 81,7
Norge 67 oförändrad 82,5
Polen 65 och 60 Oförändrad 78,0
Portugal 66,4 66+ (2016) 81,3
Rumänien 65 och 62 65 och 63 (2030) 75
Schweiz 65 och 64 Oförändrad 83,7
Slovakien 62,4 62+ (2017) 77,3
Slovenien 65 Oförändrad 81,2
Spanien 65,6 67 (2027) 83,5
Storbritannien 65 67+(2028) 81,2
Tjeckien 63 67  (2036) 79,1
Tyskland 65,7 67  (2031) 81,0
Ungern 63 65  (2022) 76,2
Österrike 65 och 60 65  (2033) 82,4
Sverige 65 66  (2023) 82,4

Källa: Pensionsskyddscentralen, Finland,  Eurostat

Mer detaljerad information om pensionsåldrar

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension

Hur ska vi klara att jobba till 75?

Det var i februari 2012 som dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt gjorde ett inlägg i pensionsdebatten. Han tyckte att arbetslivet kunde sträcka sig till 75 års ålder. På en debattlunch hos tjänstepensionsbolaget Alecta, tog han upp ämnet igen.

Fredrik Reinfeldt – tycker fortfarande att arbetslivet kan bli betydligt längre.

– Jag sa aldrig att pensionsåldern skulle höjas till 75. Det jag menade vad att om vi kan och vill ska vi uppmuntras att arbeta så länge.

Själv kan han mycket väl tänka sig att arbeta efter 70-årsdagen.

– Men kanske inte på heltid eller med de saker jag gör nu.

Ämnet för debatten vad ” Överlever vi pensionsåldern?” och handlade om hur den ökade medellivslängden ställer förändrade kvar på pensionerna. Vill vi, och orkar vi, arbeta så många fler år jämfört med i dag?

Fredrik Reinfeldt, som numera bland annat arbetar som föreläsare, författare och som ordförande försäkringsbranschens Trygghetskommission, har inte ändrat uppfattning. Han tror att framtidens arbetsliv behöver bli längre, men att det behövs morötter och att de äldre kanske inte kan räkna med samma anställningstrygghet.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, är inne på liknande tankegångar.

– Om den som är 70 år ska konkurrera med den som är 35 behöver vi ändra kopplingen till anställningsskyddet. Om arbetsgivaren kan välja måste 70-åringen vara billigare.

Tomas With, vide förbundsordförande på fackförbundet Metall har medlemmar som i dag slutar i 62-årsåldern. Ohälsa leder många gånger till förtida uttag av pensionen. Det handlar inte bara om att orka, en del förutsättningar styr man inte över.

– Vad händer vid nästa dipp i konjunkturen?

Metalls recept för fler arbetade år är delpension, eller flexpension som det kallas på andra håll. Mer avsättning till tjänstepensionen.

Fördela mer till pension

– Vi måste hitta bra former för att hålla sysselsättningen uppe, efterlyser han. Vi måste vara beredda på att sätta av mer av framtida resurser till pensionen och då är det bra om kakan som fördelas blir större totalt.

Malin Påhls Hansson, ordförande för Sacos studentråd, var yngst bland debattdeltagarna:

– Det är vi som är morgondagens samhällsbyggare och vi som ska bidra till era pensioner. En stor del av oss lider av psykisk ohälsa, få vet vad ett kollektivavtal är och många tror på fullt allvar att systemet kommer att kollapsa.

Mailn Påhls HanssonSacos studentråd, vill att unga ska få bättre information om hur livsinkomster och pension hör ihop.

Hon vill att fler unga ska få kunskap tidigare i livet, inte minst om livslönens betydelse.

– Vi behöver sänka etableringsåldern och öka studietakten. Jag tror att vi kan fatta svåra beslut om vi får grundlig hjälp att göra det. Men vi behöver betydligt mer hjälp med studieval och livsval än vad vi får i dag.

PS. Aldrig har så många loggat på minPension på samma dag som dagen då Fredrik Reinfeldt gjorde sitt utspel om att arbeta till 75.

Text och bild: Kristina Kamp

Högre pensionsålder – räcker det?

minpension-i-almedalenminPensions kompensationsgradsrapport 2018 visar att förhållandet mellan den sista lönen och den första pensionsutbetalningen i snitt är 59 procent. Det är två procent lägre än i mätningen 2015. Räcker det med att höja pensionsåldern för att få pensionsnivåer som det går att leva på? Läs mer om minPensiokompensationsgradsrapport

Räcker det med att jobba något år extra för att vi ska få pensioner som det går att leva på? Eller krävs det också förståelse för systemet redan i unga år för att skapa engagemang under intjänandet?

Inför Almedalsveckan har minPension tagit fram exempel som visar vad som händer med pensionsnivåerna om vi jobbar något år till. Vi bad också Anders Stenkrona, doktor i finansiell ekonomi vid Stockholms Universitet, att ge förslag på hur vi skulle kunna förändra pensionssystemet för att skapa större engagemang i pensionsfrågorna och medvetenhet om hur livsvalen påverkar. I ett seminarium under eftermiddagen den 2 juli presenterar vår pensionsekonom Kristina Kamp samt Anders Stenkrona resultaten. Seminariet avslutas med en spännande paneldebatt mellan följande deltagare:

  • Göran Arrius, ordförande, Saco
  • Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal
  • Mattias Munter, pensionsekonom, Skandia
  • Lars-Arne Staxäng, riksdagsledamot och företrädare för riksdagens Pensionsgrupp
  • Anders Lundström, vd, minPension

Moderator är Olof Lundvall, informationschef på SPV.

Fakta om seminariet

När? Måndagen den 2 juli kl. 13.45-14.30

Var? Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3B i Visby

För dig som inte har möjlighet att träffa oss i Visby sänder vi seminariet live via Periscope på twitter.

Vi bjuder våra gäster på kaffe från kl. 13.30.

Anmäl dig gärna i förväg till inbjudan(a)minpension.se

Läs om seminariet i Almedalsguiden

Följ oss här på bloggen under Almedalsveckan.

Lyssna på avsnittet i minPensionsPodden där vi diskuterar rapportens resultat

minPensionsPodden diskuterar pensionsåldrar med Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten

Podd om förändrade pensionsåldrar

datormus-tangentbord-orange-kuvert-print_500

Hur påverkas du av de föreslagna förändringarna som föreslås i det allmänna pensionssystemet? I det här poddavsnittet går vi igenom vilka åldersgrupper som berörs av vad.

Förändringar i den allmänna pensionen – så berörs du 

Överlever de unga efter arbetslivet?

Anlände Visby vid 10-tiden i morse och skyndade direkt till fackförbundet för försäkringsanställda, FTF:s, seminarium med rubrik ”Hur ska dagens unga överleva efter arbetslivet”.

Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på FolksamHåkan Svärdman, Folksams välfärdsanalytiker inledde med att konstatera att det nya pensionssystemet har givit sina första pensionärer, det vill säga de sena 40-talisterna, 61 procent av slutlönen i pension. Och för kommande generationer är utsikten knappast bättre. Vi lever längre, men hittills har de låga pensionsnivåerna knappast fått oss att arbeta längre. Vi väljer fortfarande att avsluta arbetslivet runt 65. Kvinnor är de stora förlorarna och får i snitt 76 procent av männens pension, enligt Håkan Svärdman.

Kristina Kamp, pensionsekonom Minpension.se

När vår pensionsekonom, Kristina Kamp, tog plats på scenen uppmanade hon unga att börja jobba tidigt och slå vakt om premiepensionen. Hennes exempel visade tydligt premiepensionens betydelse för de ungas pensioner. Samtidigt konstaterade hon att det blir allt viktigare att hålla koll på vilket tjänstepensionsavtal man tillhör eftersom skillnader i avsättningarna mellan dem ökar.

Niklas Säwén, Hedvig Åkesson, Helena Nanne

I paneldebatten deltog representanter från tre ungdomsförbund: Niklas Säwén, SSU, Hedvig Åkesson, KDU och Helena Nanne från MUF. Alla tre ense om att pension inte är en profilfråga för förbunden. Niklas Säwén menade att fler unga måste komma i arbete tidigare medan Helene Nanne hakade på Fredrik Reinfeldts uppmaning från 2012 om att vi måste vara beredda att arbeta till 75 år. Niklas Säwén såg att de 800 fonderna i premiepensionen kan uppfattas som krångligt, Helena Nanne däremot såg fondutbudet som nödvändigt för god avkastning.  Den avslutande frågan om hur länge de själva planerar att arbeta visade att de gjort sin hemläxa.

Niklas Säwén: 65-70  år
Hedvig Åkesson: 72 år
Helena Nanne: 75 år

Tydligt är att unga behöver förstå vad som påverkar deras pension. Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, föreslog ungdomsförbunden att inleda samarbete med pensionärsförbunden. En spännande tanke! Samtidigt har politikerna ett arbete att göra i att fundera över hur arbetslivet ska se ut för att framtida generationer ska få pensioner som det går att leva på.

Vid tangenterna,
Maria Eklund, minPension