Januari – bra tid att provpensionera sig

MP900227539Januari brukar inte vara någon höjdarmånad ekonomiskt. Det här året är nog inget undantag. Helgdagarna har varit många och det har funnits gott om tid att resa, äta gott, reashoppa och göra annat som kostar pengar. Det är långt till januarilönen kommer.

Tycker du det är trist att bara spara? Passa på att tänka lite längre när du ändå håller på.För de allra flesta av oss betyder växlingen från arbetslivet till pension att det blir mindre pengar i plånboken. Det är en omställning som är ovan för många. De flesta som jobbar är vana vid att lönen kanske inte stiger så mycket, men den sjunker inte heller.

Hur mycket ekonomin förändras går inte att säga generellt. Det finns några som faktiskt får mer i plånboken när de börjar ta ut sin pension. I andra ändan finns de som får en pension motsvarande kanske 30 procent av den lön de haft tidigare.

Att göra en prognos för hela sin pension är ett sätt att förbereda sig. Men hur bra prognosen än är så är det bara siffror som kan vara svåra att relatera till.

Ett mer handfast sätt att förbereda sig är att testa att leva på den förväntade pensionen. Att provpensionera sig helt enkelt. Klarar du av att leva på kanske 60 procent av din lön?För den som ändå måste dra åt svångremmen i januari kan provpensioneringen fungera som en extra motivation.

Den som fortsätter att leva på den framtida pensionsinkomsten kan dessutom lägga undan lite pengar för att jämna ut skillnaden mellan lönen och den framtida inkomsten som pensionär.

Gör så här:

  1. Logga in på din egen pensionsprognos.
  2. Bestäm på ett ungefär när du tänker gå i pension.
  3. Se hur mycket pengar du kan förvänta dig varje månad enligt prognosen.
  4. Kolla här vad du kan räkna med att få ut efter skatt. http://www.skatteverket.se/webdav/files/servicetjanster/skatteutrakning2014/prelskut14ink1.html
  5. Försök sedan att klara dig på din framtida pension under en månad.

Så blir pensionen festligare

Pensionsmiddag i VännäsHamnade på pensionsbuffé i Vännäs. God mat, tända ljus och mingel i fackförbundet Visions regi. En after-work men en dos pensionsinformation till kaffet. En fin-fin kombination som lockade många i den norrländska vinterkvällen.

Vi är ju rätt många som gärna drar oss för att göra det där vi egentligen vet att vi borde göra. Det blir inte av, i alla fall inte just nu. Som det där att göra en pensionsprognos till exempel.

Så varför inte göra något festligt av det för att komma till skott. Ladda med lite god mat och dryck. Skapa lite festlig inramning och sedan är det bara att sätta igång. I bästa fall finns det dessutom anledning att fira. I synnerhet kvinnor blir positivt överraskade när de loggat in första gången. Många har missat att det finns en bra slant pensionsmiddag i Vännästjänstepension som gör att pensionärslivet inte alls blir då fattigt som de från början trott.

 

Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension

Motsatsen till impulsköp är impulssparande

Gästbloggare: Jonas Hjalmar Blom, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Om du ska köpa en bok, hur går du då till väga? Tar du på dig ytterkläderna, kör ut bilen ur garaget, åker till centrum, letar upp parkeringsplats, går till bokhandeln, letar fram boken och ställer dig i kön till kassan för att slutligen betala och ha boken i din ägo? Eller, loggar du in på en nätbutik och klickar 5-6 gånger, fyller i din adress och kortnummer och väntar på att boken ska dimpa ned i din brevlåda?

Fler och fler gör det sistnämnda och det kan man verkligen förstå om man tar ett psykologiskt perspektiv på människors konsumtion. Det är självklart både bekvämare och enklare att näthandla. Men det finns nackdelar också. Det är enkelt att impulshandla när man fönstershoppar i en nätbutik. Vissa sidor, exempelvis Amazon, har en “one-click-ordering” där man, om man varit kund tidigare, kan köpa en sak med ett endaste klick. Matvarubutiker vet sedan länge att vår tendens till impulsköp är som störst framme vid kassan. Godiset ligger därför väl placerat så att det lätt slinker ned i korgen då vi står i kön. Det öppnar för snabba beslut och köp som man kanske egentligen inte skulle ha gjort om man varit mer eftertänksam och medveten – impulsköp.

Inom psykologin är man nu överens om att vårt tänkande och beslutsfattande sker i två olika tankeprocesser. Jag har tidigare skrivit om  det snabba och automatiska system 1 och det långsamma och medvetna system 2. Våra hjärnor vill gärna spara på energi och ofta är det därför system 1 som är aktivt, medan system 2 används mer sällan och med större ansträngning. Funktioner som Amazons one-click-knapp manar verkligen till system 1, just eftersom det är så enkelt att handla att system 2-tänkandet aldrig ens aktiveras.

Det kan verka självklart, och lite tragiskt, att de som utnyttjar detta till max är handlare som vill få oss att konsumera mer. Men, det finns även exempel på tjänster som använder samma psykologiska mekanism, vår benägenhet att handla impulsivt, för vårt eget bästa.

Ett av mina favoritexempel gäller sparande. Att flytta över pengar i en sparfond kan jämföras med att behöva åka till en butik för att köpa en bok. Det är många steg på vägen. Du behöver ofta logga in på din internetbank, du behöver se över dina konton, du behöver troligtvis knappa in en kod på din bankdosa, få fram ett svar och mata in det på sidan. Det är så många steg från idé till handling att system 2 måste aktiveras. Och kom ihåg, våra hjärnor gillar att spara på energin och låta system 1 göra det mesta av jobbet.

En bank på Nya Zeeland, Westpac, har låtit sig inspireras av Amazons one-click-knapp. De kallar den för Impulse Saver. Genom att ladda ned en enkel app till din telefon, behöver du enbart trycka på en stor röd knapp för att föra över en liten summa pengar till ditt sparkonto. 50 kronor här och 50 kronor där kanske inte låter så mycket, men många småsummor kommer i slutändan att bli ett stort sparande.

Jag skulle vilja se en liknande funktion för mitt pensionssparande. Som det är nu behöver jag ta så många steg: logga in på banken, knappa in koderna osv. för att spara en summa. Jag vill kunna få upp tanken i huvudet att “nu vill jag föra över 50 kronor till mitt privata pensionssparande” och kunna göra det med ett enda klick.

Vilken pensionstjänst kommer att vara först med att förstå människors beslutsfattande och hjälpa oss att använda det på bästa möjliga vis?

Referens: Evans, J. S. B. T. (2003). In two minds: dual-process accounts of reasoning. Trends in Cognitive Sciences, 7(10), 454–459.

Westpac Impulse Saver: http://www.westpac.co.nz/branch-mobile-online/while-you-re-mobile/impulse-saver-for-iphone-app/


Du har just läst de sista inlägget i serien där psykologer granskar dagens pensionsinformation. Om du vill veta mer är du välkommen att besöka Svensk Försäkrings och Min Pensions seminarium i Almedalen den 2 juli. Under seminariet presenteras Niklas Laninges och Jonas Hjalmar Bloms syn på hur pensionsinformaiton bäst bör anpassas för mottagaren. Seminariet filmas och klippet läggs upp på blogg.minpension.se i slutet av nästa vecka.

Läs mer om seminariet den 2 juli >>

Pensionsspara mer i morgon

Gästbloggare: Jonas Hjalmar Blom, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

I Niklas Laninges tidigare inlägg här på blogg.minpension.se har du kunnat läsa om en viktig mekanism som styr vårt beslutsfattande, nämligen att vi ger pengar olika värde beroende på när vi har tillgång till dem. Exempelvis väljer vi ofta att få 500 kronor idag framför att få 510 kronor om ett år. Men det intressanta är att motsatsen råder när det inte längre handlar om att få pengar – utan att ge pengar. Vi ger hellre 510 kronor om ett år, än 500 kronor idag. Hur kan vi utnyttja detta till vår fördel?

Det är alltid lätt att säga att förändring ska ske, att nya vanor ska etableras och att goda gärningar ska göras –men inte just idag. De flesta av oss har någon gång stått på nyårsnatten och gett ett löfte, bara för att några dagar inse att det var lätt att lova något under stjärnhimmel och fyrverkerier, men att det är mycket svårare att hålla vad man har lovat då förändringen väl ska ske. På samma sätt är det enkelt att säga att man snart, kanske nästa vecka eller om en månad, ska börja skänka pengar till välgörenhet eller ta tag i sitt pensionssparande. Det är ju sådant som man vet bör göras, eller hur?

Det här är en form av tankefälla. Att tro att vi kommer att ha mer tid, energi och lust att göra tråkiga eller svåra saker en annan dag än idag. Men, som med många tankefällor går det att utnyttja dem till vårt syfte.

I ett experiment undersökte forskarna hur den här tankefällan kunde användas för att få människor att skänka pengar till välgörenhet. Man gick runt och knackade dörr och gav olika alternativ. Antingen att skänka pengar här och nu. Eller att skänka pengar i framtiden. Därefter undersökte man hur många som velat skänka pengar och hur stora summor de valt att skänka. De som skänkte pengar vid ett senare tillfälle, valde att skänka större summor än de som skänkte direkt.

Tänk om vi kunde tillämpa detta i människors pensionssparande? Exempelvis genom låta människor ange en summa pengar och ett datum då pengarna ska dras från deras konto och placeras i en pensionsfond. Fram tills dess är det givetvis fritt fram att avbryta transaktionen. Min hypotes, som jag bygger på de fynd som beteendeekonomisk forskning funnit, är att få människor skulle avbryta transaktionen. På så vis kan vi få fler som sparar till pensionen och som dessutom sparar större summor än vad de annars skulle ha gjort.

 Referens: Breman, A. (2011). Give more tomorrow: Two field experiments on altruism and intertemporal choice. Journal of Public Economics, 95(11-12), 1349–1357.
Rogers, T., & Bazerman, M. H. (2008). Future lock-in: Future implementation increases selection of “should”choices. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 106(1), 1–20.


Det sista inlägget i denna serie publiceras på torsdag.

Nästa vecka i Almedalen anordnar Min Pension tillsammans med Svensk Försäkring seminariet ”Psykologer granskar pensionsinformation – kan den göras enklare?”. Läs mer och anmäl dig här >>

 

Foten i dörren för ett aktivt pensionsval

Gästbloggare: Jonas Hjalmar Blom, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Så fort frågan om pension dyker upp är det många som associerar till svårbegriplig text och långa, ganska tråkiga, rader med olika fonder och många olika val med oklara utfall. Det är då inte konstigt att man förblir passiv och struntar i att göra ett aktivt pensionsval. Nu ska vi ta inspiration från klassiska psykologiska experiment och se hur de kan tillämpas på pensionsvalet!

Tänk dig att du bor i ett hus. En person knackar på din dörr och frågar om du kan tänka dig att sätta upp ett litet klistermärke på din garagedörr med uppmaningen att bilisterna i området ska köra sakta med tanke på alla barn på gatan. Skulle du tänka dig att göra det? Kom igen, det är ett litet klistermärke som knappast gör någon inverkan på din fint målade garagedörr. Ok?

Det här är just vad som hände i ett klassiskt psykologiskt experiment. Man frågade personer i ett område samma sak som ovan, nämligen om de kunde tänka sig att sätta upp ett litet klistermärke, som knappt syntes. Vissa accepterade, andra inte. I ett annat område, som också var med i experimentet, frågade man ingenting alls. Det var den första fasen i experimentet. Det är vad som hände därefter som är riktigt intressant.

Två veckor senare dök samma person upp, i båda områdena, och kom med ett förslag. Den här gången innebar det att banka ned en påle i gräsmattan och fästa en stor skylt, med samma budskap. Skylten skulle synas klart och tydligt och ta upp en stor del av gräsmattan. Skulle du acceptera det? Resultatet visade att de personer som gått med på den första lilla uppmaningen, att sätta upp ett litet klistermärke, var mycket mer villiga att sätta upp en stor skylt gräsmattan.

Detta illustrerar “foten-i-dörren-tekniken” som innebär att ett litet åtagande lätt kan lägga grunden för ett större som kommer senare. Personerna som satt upp det lilla märket såg sig själva som engagerade medborgare som brydde sig om barnen i området. Det var därför en självklarhet att sätta upp även en stor skylt på tomten. De flesta som bodde i det andra området, och alltså inte fått erbjudandet om det lilla märket, tyckte att det var ett alldeles för stort åtagande att sätta upp en stor skylt på sin tomt. De tackade därför nej.

Samma fenomen har visat sig när det handlar om valdeltagande. I områden där deltagandet brukar vara lågt har forskare testat att ringa upp invånarna med en enda enkel fråga: “kommer du att rösta i kommande val?”. Resultatet visade att valdeltagandet i de områden där man ringt runt och ställt frågan ökade jämfört med de områden man hade som kontrollgrupp. När man dessutom frågade när personerna tänkte rösta och vad de skulle göra dessförinnan, ökade valdeltagandet ytterligare. Det visar på vikten av implementation intentions som innebär att göra en handling, exempelvis att rösta, så konkret och tydlig det bara går genom att bestämma tid, plats och en händelse dessförinnan som fungerar som “trigger” för det man ska göra.

Om vi vill att fler människor ska göra aktiva val gällande sin pension, kanske vi kan ta lärdom och inspiration från de här exemplen. En liten fråga, exempelvis “bryr du dig om din pension” kan säkerligen få fler människor att börja se sig själva som aktiva i sitt pensionsval. Om det sedan följs upp med frågor som “Kommer du att göra ett aktivt pensionsval framöver?” och “När kommer du att se över din pension?” är mitt antagande att fler människor aktivt kommer att göra någonting åt sin situation som framtida pensionärer.

På torsdag publicerar vi nästa inlägg i serien.

Här kan du läsa mer om seminariet den 2 juli >>

Referenser: Freedman, J., & Fraser, S. (1966). Compliance without pressure: The Foot-in-the-door technique. Journal of Personality and Social Psychology, 4(2). Nickerson & Rogers (2010), Do You Have a Voting Plan?, Psychological Science.

 

 

Förankringseffekten — varför summor alltid är något subjektivt

Gästbloggare: Niklas Laninge, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vit bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Jag minns när jeansen Cheap Monday kom. Byxorna som såldes på den hippa klädbutiken Weekday blev snabbt kända för att de var så billiga.

– Bara 400 kronor för ett par schysta jeans!

Jag har tänkt mycket på varför just de här jeansen ansågs som ett kap och kommit fram till att det delvis måste bero på vilka referensramar man har. Hade man hittat jeansen på H&M är det nog få som hade upplevt 400 kronor som ett kap. Nu låg dock jeansen bredvid betydligt dyrare byxor från trendiga märken såsom ACNE och Nudie. Jämfört med ett par jeans från ACNE så framstod 400 kronor som ett sant kap.

Ovanstående exempel lär oss att summor är något subjektivt som påverkas av referenspunkter, ibland helt godtyckliga sådana. I en klassisk studie utförd av psykologerna Kahneman och Tversky fick försökspersoner snurra på ett lyckohjul. Hälften av försökspersonerna stannade vid en hög siffra medan resten stannade vid en låg. Efteråt skulle försökspersonerna svara på hur många av Afrikas länder som de trodde var med i FN. Resultatet visade att de som stannat på en hög siffra på lyckohjulet svarade betydligt högre än de som stannat vid en låg siffra. Detta trots att psykologerna i samband med svaret frågade samtliga om de trodde att siffran de fick på lyckohjulet påverkat deras svar. Givetvis svarade alla nej.

Våra pensionsbesked handlar i stort sätt om en mängd siffror utan verkligt värde. “Så här mycket har du sparat i allmän pension”, “Så här mycket får du om du går i pension vid 65 år”, “Så här mycket om du går vid 70 år”, “Din beräknade tjänstepension är så här hög”. Mina exempel ovan visar att vi kan påverka hur människor tolkar siffror med hjälp av referenspunkter. Som du ser så kan sådana användas för att vilseleda oss, men principen kan också användas för att öka vår förståelse för viktiga summor. När jag ser summorna i mitt orangea kuvert tänker jag bara “Ok, är detta bra eller dåligt?”och “Hur står detta i relation till personer som är som jag?”. Tänk om pensionsinformation alltid kom tillsammans med relevanta förankringspunkter som hjälpte mig att tolka informationen! På samma sätt som ACNE-byxorna förklarade för mig att Cheap Monday-jeansen var ett kap så kan ett enkelt tillägg i orangea kuvertet försäkra mig om att jag ligger bra till, eller tipsa mig om vad jag kan göra för att få det lite bättre som pensionär.

Baserat på det vi vet om hur förankringspunkter påverkar vår upplevelse av summor skulle jag vilja att mitt orangea kuvert skulle kompletteras med denna information:

  • Du har tjänat in 118 000 kronor i allmän pension. Det är cirka x procent lägre än andra personer i din ålder. Ju mer du tjänar och desto längre du har jobbat, desto högre blir denna summa.
  • Du kommer att få ungefär x kronor i månaden i allmän pension, något lägre än andra i din ålder.
  • Ta det lugnt, allmän pension är bara en del av din totala pension. För personer som liknar dig är den allmänna pensionen ungefär x procent av den totala pensionen.

Avsändaren av informationen förutsätter ofta att vi är intresserade av informationen och att vi inte har några problem att förstå den. Du som numera kan det här med betydelsen av förankringspunkter vet att vi alla behöver lite hjälp när vi ska tolka siffror och information. Relevanta förankringspunkter kan fungera som ”stödhjul” när vi tar oss an pensionsinformation.

Referenser: Tversky, A., & Kahneman, D. (1986). Rational choice and the framing of decisions. Journal of Business, 59(4).  Tversky, A., & Kahneman, D. (1981). The framing of decisions and the psychology of choice. Science, 211(4481), 453458.

På tisdag kommer nästa blogginlägg i serien.

 

 

Vi hatar förluster och har en motvilja att engagera oss i pensionen

Gästbloggare: Niklas Laninge, Psykologifabriken
Under Almedalsveckan anordnar Svensk Försäkring och Min Pension ett seminiarum där psykologer ger sin syn på dagens pensionsinformation. Inför seminariet har vi bett psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom att gästblogga hos oss för att ge förslag på hur pensionsinformationen borde se ut om de fick bestämma. Inläggen publicerar vi varje tisdag och torsdag fram till Almedalsveckan.

Visste du att vi människor hatar förluster mer än vad vi älskar vinster? Principen kallas för förlustaversion och innebär att en förlust på 1 000 kronor ger dubbelt så mycket smärta som en vinst på 1 000 kronor ger njutning. Förlustaversion gör därför att vi värderar sådant vi har högre än sådant vi inte har. Vår rädsla för förluster gör att vi undviker att ta risker om de kan leda till en förlust, i form av exempelvis tid, pengar, status och energi. Principen ger oss en förklaring till varför så många väljer att inte välja något när det kommer till pension. En försvinnande liten andel av svenskarna gör aktiva val. Det är få som ger sig in i pensionsdjungeln för att få en helhetsbild av pensionen. I det första fallet riskerar man att ens aktiva val leder till mindre pengar. I det andra riskerar man att förlora både energi och anseende då pensionsinformation ofta väcker förvirring snarare än känslan av att man lärt sig något viktigt.

Nu tänkte jag presentera två riktigt spännande studier som fångar vår rädsla för förluster.

Nedan ser du ett diagram från en studie av Per Engström, Katarina Nordblom, Henry Ohlsson och Annika Persson vid Uppsala universitet. Diagrammet visar i vilken utsträckning personer ansöker om skatteavdrag beroende på om de fått restskatt eller skatteåterbäring.

Figur 1 skatteavdrag i förhållande till skatteåterbäring eller restskatt

Som du ser blir folk väldigt benägna att ansöka om avdrag så fort de riskerar att behöva betala restskatt (det vill säga riskerar en ”förlust”) medan de som får tillbaka på skatten (”vinst”) verkar nöja sig med det.

Diagrammet nedan är från en annan studie som visar vilken effekt vår benägenhet att avstå från att välja kan ge. I studien ”Do defaults save lives?” redogör forskarna Johnson och Goldstein skillnader mellan hur många personer som tillfrågas om att vara med i donationsregistret i olika europeiska länder. Som du ser väljer nästan 100 procent av de tillfrågade i Österrike att gå med i registret medan endast 12 procent av tyskarna väljer att gå med. Forskarna visar att skillnaden mellan länderna främst berodde på hur frågan om att gå med ställs.

Anmälda till donationsregister i olika europeiska länder

I länder där få går med måste man aktivt tacka ja till att vara med. I länder där majoriteten går med (blåa staplar) måste man istället aktivt tacka nej. Det vill säga, om man inte gör något val så hamnar man i registret (så kallat default-val).

Du kanske känner igen principen från bok- och filmklubbar på1990-talet, där du var tvungen att aktivt säga nej varje månad för att inte behöva betala för kommande månads bok/film. Att göra ett aktivt val innebär på något sätt att vi bryter staus quo och riskerar någon sorts förlust. Studien ovan visar vilka livsviktiga konsekvenser valets inramning kan få.

Nu har du lärt dig mer om en av de viktigaste principerna inom ämnet beteendeekonomi (psykologin om hur vi fattar beslut). När du läser om studierna ovan så är det lättare att förstå varför så få av oss väljer att fördjupa oss i vår pensionssituation, och varför ännu färre av oss gör aktiva val gällande vår pension. Med denna bloggserie vill vi ge dig en förståelse om varför pension är något komplext och att du inte behöver skämmas eller känna ångest över att du borde ha bättre koll. Som studierna ovan visar så arbetar vi mot fundamentala mänskliga principer när det gäller beslutsfattande.

Referens: Do defaults save lives? av Goldstein och Johnson, 2003. Läs mer om studien kring skatteavdrag på bloggen Ekonomistas.

Nästa blogginlägg i serien publiceras på torsdag.