Kategori: Så fungerar pensionen

Kundtjänst, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Releaseinformation, Så fungerar pensionen

Ändrad prognosstandard påverkar prognosen

Prognosstandarden på minPension har ändrats. Den används i våra beräkningar av prognoser för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. Prognosstandarden är en kvalificerad gissning av hur din förväntade pension påverkas av omvärldsfaktorer som inflation, värdeutveckling på kapitalet, skatter och avgifter eller förväntad medellivslängd.

Hur påverkas din prognos

Förändringarna av prognosstandarden kan påverka prognosen på olika sätt. Den kan både ge en högre förväntad pension och en lägre förväntad pension. Kom ihåg att det handlar om förväntningar, inte om faktiska förändringar.

Förändringarna påverkar i första hand de som har långt kvar till sin pension. Där bygger antagandena om pensionen i högre grad på prognosberäkningar än för äldre individer som har en större del faktiskt intjänande.

Bild som visar hur vi beräknar din prognos

En ändrad prognosstandard påverkar inte vad du får i pension

Prognosstandarden påverkar inte vad du faktiskt kommer att få i pension. Det som påverkas är vad kvalificerade bedömare tror om din framtida pension. Inga pengar har försvunnit eller lagts till.

Ju fler år du har kvar till du ska gå i pension, desto större betydelse har prognosantagandena eftersom beräkningen av vad du ska få i pension till stor del bygger just på prognosen. Men om du redan har en stor del av intjänandet bakom dig och närmar dig pensionsåldern, då spelar prognosantagandena mindre roll.

Så påverkar prognosstandarden våra exempelpersoner

Vi har tagit fram tre olika exempelpersoner för att visa hur den nya prognosstandarden kan påverka prognoserna på minPension.

Magnus Testperson

Magnus är född 1960, anställd i en kommun med pensionsavtal AKAP-KL.

I den gamla prognosstandarden var Magnus prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 2 700 kr/mån livet ut. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 2 800 kronor.

Differensen blir plus 100 kronor (eller 4 procent) för Magnus.

Emilia Testsson

Emilia är född 1990, anställd som privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO.

I beräkningar med den gamla prognosstandarden blev Emilias prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 12 400 kronor. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 13 500 kronor.

För Emilia blir differensen plus 1 100 kronor (eller 9 procent).

Jenny Testdotter

Jenny är född 1980. Hon är privatanställd tjänsteman med en individuell tjänstepension.

Enligt den gamla prognosstandarden visade prognosen att Jenny skulle få 16 000 kr livet ut från 65 år. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 14 700 kr.

Differensen blir minus 1 300 kronor (eller 8 procent) för Jenny.

En differens på minus 1 300 kronor (eller 8 procent).

Så har prognosstandarden ändrats – för dig som vill ha koll på detaljerna

Förändringarna jämfört med tidigare prognosstandard gäller prognosen för kapitalavkastning under spartid, avkastningsskatt och förändrade dödlighetsantaganden.

Den förväntade reala kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent. Avkastningsskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent och dödlighetsantagandena ändras – dock ganska marginellt.

Läs mer här om prognosstandarden på Pensionsmyndighetens sida

Så ändras beräkningen av kollektivavtalad tjänstepension

Om du har kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension kan prognosen höjas.

Även om den förväntade kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent så vägs det upp av att den förväntade avkastningssskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent.

Nettoförändringen stiger från 1,5 till 1,52 procent

Den förväntade totala kapitalavkastningen blir alltså något högre, vilket får störst effekt om du har många år kvar till pension. Utslaget på hela pensionen blir förstås förändringen mindre påtaglig.

Så ändras beräkningen av icke kollektivavtalad tjänstepension

Förändringen för icke kollektivavtal gäller främst beräkningen av prognosräntan.

Tidigare har icke kollektivavtalad pension haft en fast prognosränta, men nu ska även prognosräntan för icke kollektivavtalad tjänstepension beräknas som ett genomsnitt av prognosräntan i de fyra ickevalsalternativet i de största kollektivavtalen. Jämfört med beräkningarna i den tidigare prognosstandarden så har den förväntade prognosräntan sjunkit och det vägs inte upp av att även de här pensionerna ska beräknas med sänkt förväntad avkastningsskatt.

Jämförelsevärdet

Jämförelsevärdet har tagits fram av minPension för att göra det lättare att jämföra storleken på en förmånsbestämd och en premiebestämd pension. I jämförelsevärdet omvandlar vi förmånen till ett kapital.

Förändringarna här beror på att vi har justerat våra beräkningar. Det handlar främst om en förändring av delningstalet på grund av ändrat ränteantagande. Den förändrade summan påverkar inte den förväntade nivån på den förmånsbestämda pensionen. Den är densamma som tidigare.  

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

#minPensionsPodden, Ha koll på din pension, Så fungerar pensionen

Hur vet jag skillnaden mellan mina pensioner?

Förmånsbestämd eller premiebestämd? Traditionell försäkring- eller fond? Vad är det egentligen för skillnad på de olika pensionerna och hur vet jag vilka jag har? Här är guiden till hur du lär känna dina egna pensioner.

I #minPensionsPoddens avsnitt 177 pratar vi tjänstepension. Det finns olika varianter av tjänstepension och det finns betydande skillnader både när du tjänar in till pensionen och när du börjar ta ut pengarna. Därför kan det vara bra att veta vilka pensioner just du har. Så här gör du!

1. Logga in på minPension

När du loggar in på minPension får du se hela din pension. Du landar i pensionsprognosen som visar vad du kan räkna med att få i pension om du jobbar vidare ungefär som nu.

När du loggar in på minPension landar du i din egen prognos. Den visar vad du kan räkna med att få i pension om du jobbar ungefär som nu fram till din pension.

2. Klicka på Intjänad pension

Här tar du dig vidare och se hur mycket du tjänat in till hittills och var pengarna finns.

I fliken Intjänad pension ser du hur mycket du hittills har tjänat in till din pension.

Klicka dig in i pajdiagrammen

Gå in i pajdiagrammen och se detaljerna om dina pensioner.

När du klickar i rutan Allmän pension får du se fler uppgifter om din inkomstpension och premiepension. Om du klickar i rutan ”Se alla försäkringar i detalj” får du fram ännu fler detaljer.

I rutan Tjänstepensioner ser du de tjänstepensioner du har tjänat in till hittills; den tjänstepension din nuvarande arbetsgivare betalar in till idag (om du har ett tjänstepensionsavtal) och de tjänstepensioner du kan ha tjänat in från tidigare jobb.

Det finns olika typer av tjänstepensioner. Om du klickar på de blå pilarna vid namnet på tjänstepensionen (eller i rutan ”Se alla försäkringar i detalj”) så kan du se om det är en förmånsbestämd eller en premiebestämd pension (en premiebestämd pension kan även kallas för avgiftsbestämd pension, men det är samma sak). Om du har en premiebestämd pension kan du se om den är placerade i traditionell försäkring eller i en fondförsäkring.

I rutan Tjänstepension ser du de tjänstepensioner du hittills har tjänat in till. Du får uppgift om vilka pensionsbolag som tar hand om dina pengar, vilken typ av pensioner de är och vad som gäller för dem.

Så ser du vilken pension det betalas in till

I fliken ”Simulatorn” kan du se vilken tjänstepension det betalas in till just nu. Om du klickar på den blå pilen till höger i tabellen ser du alla dina tjänstepensioner. Den – eller de – som det betalas in pengar till är markerade med en rättvänd spargris.

I Simulatorn kan du se vilka tjänstepensioner det betalas in pengar till just nu.

I rutan Privat pension finns uppgifter om eventuella privata pensionsförsäkringar. Även här kan du klicka på de blå pilarna för att få mer information.

Vill du ändra dina val?

Vill du ändra dina val behöver du ta kontakt med bolag eller myndigheter och göra ändringarna där. Du kan inte göra byten på minPension.

Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Skatter på pension, Uttagsplaneraren

Hur går jag i pension?

”Hur ska jag göra när jag vill börja ta ut min pension?” Det är en av de vanligaste frågorna vår kundservice får. Hur går det till rent praktiskt och vad behöver du veta? Det finns en del att tänka på och att förbereda sig är bra.

När ska du börja planera för att ta ut pension?

Det finns ingen särskilt datum eller en födelsedag att passera. Men om du tar dig tid att planera undviker du förmodligen en del fallgropar och känner dig nöjd med dina val. Du kan planera för din kommande pension hela livet, men åtminstone ett år innan du tänker börja ta ut pensionen är det bra att verkligen börja ta tag i saken.

Var börjar man?

Du börjar på minPension.se.

Logga in och registrera dig om du inte redan gjort det. Omkring 80 procent av alla som närmar sig pensionsåldern använder minPension.

När du är inloggad kan du se vad du kommer att få i pension om du jobbar vidare och tar ut dina pensioner från 65 års ålder.

Pensionsprognosen på minPension.se

Hur vill du ha det?

När vill du börja ta ut din pension? Vill du ta ut allt samtidigt? Vill du jobba lite och ta ut delar av dina pensioner? Valmöjligheterna är många!

Om du går vidare till fliken ”Uttagsplaneraren” får du hjälp att planera i detalj. För att kunna använda ”Uttagsplaneraren” behöver du ha fyllt 54 år, och alltså ha möjlighet att börja ta ut dina pensioner inom en ganska snar framtid.

Uttagsplaneraren på minPension

Mycket på en gång eller jämn utbetalning?

I ”Uttagsplaneraren” kan du själv testa vad som händer om du väljer att ta ut pensionen tidigare eller senare, om du vill vänta med någon pension eller kanske bara ta ut halva den allmänna pensionen från början. Här ser du också din pension efter skatt.

Tänk på att ”Uttagsplaneraren” är ett testverktyg – du kan alltså prova att göra olika uttag och jämföra dina planer hur många gånger du vill. Du kan också spara pensionsplaner och komma tillbaka en annan dag och jobba vidare. Testa och testa igen! Inget händer i verkligheten.

Bild som visar Uttagsplaneraren
Pensionsplanering i Uttagsplaneraren

Hur vet man hur mycket pengar man behöver som pensionär?

Ett sätt att testa sin pensionärsekonomi är att ”provpensionera sig”. Ta reda på vad du kan förvänta dig att få ut i pension efter skatt. Det gör du enklast i ”Uttagsplaneraren” på minPension.se. Prova sedan att klara dig på den summan pengar en eller ett par månader. Då vet du bättre vad din ekonomi behöver.

Du kan också jämföra dig med typpensionärerna vi har tagit fram.

Pensionspengarna räcker inte!

Om pensionen inte verkar räcka finns det olika saker du kan göra – läs mer i vår artikel på minPension.

Dags att ansöka om pension

När du har bestämt dig för när och hur du ska ta ut dina pensioner är det dags att ansöka. I ”Uttagsplaneraren” går du vidare till fliken ”Välj & ansök”.

Utifrån valen du har gjort i den pensionsplan du väljer får du en aktivitetslista där det står när och hur du kan ansöka om dina olika pensioner.

Skärmbild från Uttagsplaneraren som visar fliken "Välj & ansök"
Dags att välja en pensionsplan i Uttagsplaneraren

Bra att veta innan pensionsuttaget

Hur blir det med skatten?  

Normalt drar de olika utbetalarna (alltså Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen där du har dina pensioner) 30 procent i skatt. Det innebär att du kanske betalar för lite skatt och att du får betala in extra i efterhand. Om du vill undvika kvarskatt kan du begära jämkning på Skatteverkets hemsida.

Kan jag ångra mina uttag när pengarna börjat betalas ut?

Din allmänna pension kan du pausa när du vill via Pensionsmyndighetens hemsida. Tjänstepensioner som har börjat att betalas ut kan du inte ändra eller pausa.

Vill du ha pensionärsrabatt? 

Om du inte fyllt 65 år kan du ändå få en del pensionärsrabatter om du tar ut den allmänna pensionen. Du kan ladda ner ett pensionärsintyg på Pensionsmyndighetens hemsida.

Vill du veta mer?

I ”Allt om pensioner” på minPension finns olika artiklar för dig som är på väg att gå i pension.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

#minPensionsPodden, Ha koll på din pension, Så fungerar pensionen

Så matar du in pensioner på minPension

Läs mer om privat sparande till pension i tidigare blogginlägg

Tycker du att en av dina pensioner saknas på minPension? I så fall kan du själv mata in den när du har loggat in. Då räknar vi med den i prognoserna.

Men vad är egentligen en pension? Är det vilket långsiktigt sparande som helst? Vad händer om du exempelvis lägger in ett ISK-sparande bland dina pensioner? En kapitalförsäkring eller en löneväxling? Vem ansvarar för att uppgifterna uppdateras i framtiden? Och vad händer om pensionen plötsligt börjar levereras till minPension från ditt pensionsbolag?

Vi bad vår verksamhetsutvecklare Niclas Berthilsson förklara vad man ska tänka på – både före och efter – man lägger in egna pensioner och sparanden på minPension.

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, Skatter på pension

Privat pensionssparande – frågor och svar

Lyssna på #minPensionsPodden när vi berättar vad du ska tänka på före och efter du matar in egna uppgifter på minPension

Sedan 2016 är möjligheten att ha ett avdragsgillt privat pensionssparande begränsad. Det är bara om du har eget företag eller om du saknar tjänstepension i din anställning som du på det här sättet kan sätta av pengar till din framtida pension. Men det är ändå många som har ett gammalt privat pensionssparande. Här är några vanliga frågor och svar för vad som gäller för dem.

Vem kan ha ett privat pensionssparande?

Bland minPensions nästan fyra miljoner användare är det drygt 800 000 som har någon typ av privat sparande. Med det menas sparande som är tänkt som pension och öronmärkt för det. Du hittar uppgifter om ditt eventuella privata sparande under Intjänad pension och Privat pension när du loggat in. Det privata pensionssparande som bolagen levererar till minPension är privata pensionsförsäkringar och IPS, individuellt pensionssparande. Alla bolag levererar ännu inte uppgifter om IPS, så egentligen är det ännu fler av våra användare som har den här sparformen.

Vad innebär det att ha ett privat pensionssparande?

I det här fallet handlar det om ett avdragsgillt sparande med vissa regler. Du kan antingen har en privat pensionsförsäkring eller en IPS, ett individuellt pensionssparande. I båda fallen handlar det om att du har fått ett skatteavdrag när pengarna satts in, att pengarna inte går att ta ut förrän tidigast från 55 års ålder och att pengarna beskattas på samma sätt som pension när du tar ut dem.

Varför kan inte alla ha ett avdragsgillt pensionssparande?

Möjligheten att spara till sin pension på det här sättet har successivt begränsats. Först sänktes maxbeloppet som gick att spara och för vanliga löntagare med någon typ av tjänstepension togs möjligheten bort att ha ett avdragsgillt sparande från 2016.

Om du fortfarande har möjlighet att göra avdrag för pensionssparande så finns bra information i Avdragslexikon på Skatteverkets hemsida.

Vad betalar jag för skatt?

Privat pensionssparande av den här typen beskattas som annan pension, alltså på samma sätt som lön fast med andra grundavdrag. Tanken är att du får ett skatteavdrag när du sätter in pengarna men att du sedan betalar skatt på dem när du tar ut dem. I de flesta fall har du lägre inkomst, och därmed lägre skatt, när du tar ut pengarna än när du satte in dem.

När kan jag ta ut pengarna?

Pengarna är tillgängliga från 55 års ålder. Men det går i två fall att ta ut pengarna tidigare.

1.Om ditt privata pensionssparande inte överstiger ett prisbasbelopp. År 2020 går gränsen vid 47 300 kronor. År 2021 höjs gränsen till 47 600 kronor. 

Möjligheten att ta ut ett privat pensionssparande kom när avdragsrätten försvann år 2016. Den som inte hade hunnit spara ihop så mycket pengar och som då inte längre hade möjlighet att spara mer fick en möjlighet att dra sig ut. Om du vill ta ut sparandet kontaktar du bolaget där du har pengarna och ber att få göra ett återköp. Det är bolaget som i sista hand bestämmer villkoren, men normalt är det inget problem. I det här fallet kan du få alla pengar på en gång.  

2.Om du har sparat ihop mer pengar än ett prisbasbelopp men har svårt att klara dig utan de här pengarna eller om det finns andra synnerliga skäl, t ex livshotande sjukdom. Då kan du få dispens från Skatteverket och det bolag där du har dina pengar.

Kan jag ta ut allt på en gång?

Nej, inte om du tar ut pengarna enligt vanliga regler (se undantagen i frågan ovan). Du och bolaget där du har pengarna har kommit överens om en utbetalningsplan. Den kortaste utbetalningstiden brukar vara fem år.

Får jag tillgång till pensionärsrabatt när jag tar ut pengarna?

Nej, inte för den här typen av pension. Enklaste sättet att få pensionärsrabatt före 65 års ålder är att ta ut någon del av den allmänna pensionen.

Kan jag jobba och ta ut privat pension samtidigt?

Absolut. Det finns inga regler som gör att du inte kan jobba när du tar ut privat pension.

Men tänk på att om du både tar ut lön och privat pensionssparande samtidigt kan din samlade inkomst bli hög. Tjänar du mer än 44 000 kronor i månaden (år 2020) kommer du över gränsen för när du får betala statlig inkomstskatt. Skatt på pension är dessutom högre än skatt på löneinkomster, i synnerhet om du är yngre än 66 år.

Påverkas a-kassan om jag tar ut mitt privata pensionsspar?

Nej. Ersättningen i a-kassan påverkas bara om du tar ut allmän pension eller tjänstepension.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen

Tre tips till dig som ska plugga

I år är det högt tryck på högskolor och universitet. Andelen som har sökt – och antagits – till högre studier är rekordstort.

Men hur blir det med pensionen för den som pluggar? Blir det nåt? Jo faktiskt! Det ger pensionsrätter när du får studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Det som krävs är att du får bidragsdelen i studielånet.

Tre tips till dig som ska plugga

  • Ansök om bidragsdelen när du söker studielån så får du automatiskt pensionsrätter.  När du får ditt orange kuvert ser du vad den är värd.
  • Har du möjlighet att arbeta extra under studietiden? När du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension. Läs mer om extrajobb och pension på minPension.se
  • Plugga inte för länge. De flesta av oss behöver jobba i drygt 40 år för att få en bra pension.

Funderar du på att plugga utomlands? Läs mer på minPension.se

Arbete ger mer pension

Jämfört med att arbeta så ger studier inte så mycket pension. Om du arbetar och tjänar 20 000 kronor i månaden får du ungefär 4 000 kronor till din framtida pension. Om du dessutom får tjänstepension blir det ännu mer.

Men att studera kan ge bra effekter på längre sikt! Genom att plugga kan du så småningom få ett jobb med bra villkor för din pension. Att studera kan ge högre lön, bättre möjligheter på arbetsmarknaden och kanske också ett yrke som gör att du orkar jobba långt upp i åren.

Om pension för unga i minPensionsPodden

Om du vill veta mer om din pension kan du lyssna på minPensionsPodden där vi i flera avsnitt pratar om pension för unga.

 

Så fungerar pensionen, Tips

Därför kan du inte höja lönen i prognosen

När du arbetar brukar lönen höjas med någon procent om året. Men i prognosen antar vi ändå att lönen inte ändras alls. Värdeutvecklingen på ditt pensionskapital är också mycket mindre än vad du brukar få. Skälet är att prognosen räknar om framtida pengar till de löner och priser vi har i dag.

Kommer du ihåg av billigt godis vad när du var liten? Eller vilken lön du fick när du började jobba?

Lönerna var mycket lägre än i dag, men samtidigt var priserna så låga så din köpkraft var densamma som nu. En 100-lapp räckte långt.

Tittar du in i framtiden kommer kanske mjölken att kosta 50 kronor litern. Men det har du råd med för din lön har också stigit, till kanske 100 000 kronor i månaden. Och pensionen blir minst 60 000 kronor i månaden.  

När vi gör en pensionsprognos gör vi om den till dagens löne- och prisnivå. Det är för att du lättare ska kunna förstå ungefär hur mycket din pension kommer att räcka till.

Om vi räknat upp prognosen med inflation och löneförändringar så hade du nog tyckt att en pension på 60 000 kronor i månaden verkar jättebra och inte tänkt på att hyran och matpriserna också stigit rejält i pris.

När vi gör ett antagande om din framtida pension väljer vi därför att anta att lönen inte stiger och att värdeutvecklingen på ditt pensionskapital stiger med ungefär 2 procent om året. Det är den prognosstandard som pensionsbolag och myndigheter kommit överens om.

När du ser din prognos är månadsbeloppet omräknat till dagens pris- och lönenivå. Det är för att du ska kunna få en känsla för hur mycket den pensionen räcker till. Du kan jämföra den med vilka utgifter du har i dag.

Om du räknar med förändrad lön

Om du jobbar kvar på samma jobb och har en normal löneutveckling så behöver du inte göra någonting. 

Räknar du med att i framtiden få en lön som är helt annorlunda än i dag? Kanske går du upp från deltid till heltid, eller slutar plugga och får en lön? Då är det bästa sättet att få en bra pensionsprognos att gå in i under fliken Simulatorn på minPension, och lägga in din förväntade lön där.

Exempel:

Sara pluggar till personalvetare. När hon gör en prognos i dag så räknar verktyget med att hennes lön motsvarar vad hon har tjänat på sommarjobben hittills och att hon kommer att ha de inkomsterna fram till pensionen. Det ger en väldigt låg prognos. Men om Sara går in i fliken Simulatorn på minPension och lägger in den lön hon förväntar sig att få när hon är klar med sina studier så ger prognosen en bättre bild av vilken pension hon kan förvänta sig att få.

Du kan också gå in under Inställningar och ändra dina löneuppgifter där.

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, PPM, Så fungerar pensionen

Vad betyder risk för din pension?

Risk är ett knepigt ord. Oftast är det något som enbart för tankarna till något farligt, risk för storm och åska, risk för älgar på vägen eller risk för sämre tider. Men när vi pratar om pengar och kapitalinkomster är risk plötsligt något som kan vara riktigt bra. Vad betyder egentligen risk för din pension?

En tecknad bild som visar olika tankar om begreppet risk
Vad betyder risk för dig?

Vad betyder risk för dig?

Den här bilden kommer från omslaget till en avhandling, Financial advisory services, av Inga-Lill Söderberg. Den visar hur olika vi kan tänka när vi hör ordet risk. Även om vi bara pratar om finansiell risk så är det ändå inte lätt att förstå vad olika risknivåer på mitt sparande får för betydelse när jag blir pensionär. Vad betyder en värdeutveckling på två eller tre procent om året för storleken på min framtida pension?

Risken i PPM-fonder

För några år sedan gjorde dåvarande Premiepensionsmyndigheten, PPM, ett försök att beskriva hur olika risknivåer kunde påverka utfallet av premiepensionen.
Ett pedagogiskt försök som kanske liknar det danska exemplet.

De gröna pilarna är den förväntade avkastningen på fonder med låg risk och ju rödare pilar desto högre blir risken.

Från Premiepensionsmyndighetens PPM-Lots.
Från Premiepensionsmyndighetens PPM-Lots

Men låg risk hamnar det mest sannolika utfallet vid pension efter ett mångårigt PPM-sparande om omkring 4 000 kronor i månaden i pension. Skillnaden mellan bästa och sämsta tänkbara utfall ligger på dryga tusenlappen.

Men högsta risk hamnar det mest sannolika utfallet på närmare 7 000 kronor, men fallhöjden är betydligt högre än för den som väljer lägre risk. Skillnaden i utfall mellan sämsta och bästa alternativ är 9 000 kronor i månaden.

Känn efter själv, vilken kurva skulle du välja? Inte helt enkelt, eller hur? I synnerhet inte som premiepensionen bara är en del, kanske 15-20 procent, av den totala pensionen. Vilken är risken i inkomstpensionen och i tjänstepensionen? Hur mycket risk har du i din totala pension och vad betyder den risken för vad du kan räkna med att få i pension per månad i framtiden?

Danskt försök sprack

Sedan en tid tillbaka har den danska motsvarigheten till minPension, PensionsInfo funderat på hur risken i pensionssparandet ska åskådliggöras, för att öka förståelsen hos spararna. Meningen är att det ska bli lättare för spararna att förstå att olika risknivåer kan ge olika utfall och hur stora skillnaderna i de utfallen är. Alltså hur bra – eller hur dåligt – det kan gå beroende på risknivån.

Kunderna borde få information om både den förväntade pensionsutbetalningen och osäkerheten om den, det vill säga inom vilka intervall , med 90 procents sannolikhet, utbetalningarna kan hamna. En enhetlig riskmärkning borde införas som branschstandard. Det ska gå att jämföra olika produkter som till exempel har märkningen, hög- medel- eller låg risk.

Bolagen bör införa samma märkning på sina portföljinvesteringar, till exempel traditionella försäkringar.

Men när exemplen på utfall presenterades för spararna blev resultatet inte alls som väntat. Spararna tyckte inte om vad de såg. De var inte alls medvetna om hur stor risk de faktiskt tog med sitt sparande. Att se de olika tänkbara utfallen gjorde dem bara mer osäkra på hur de skulle placera sina pensionspengar.

Enligt PensionsInfos egen analys var de danska spararna helt enkelt inte mogna riktigt än för att prata om finansiell risk på det konkreta viset.

Frågan är om svenska pensionssparare är det?

I minPensions prognoser räknar vi med risken som finns i den branschstandard som bolag och myndigheter enats om. Här antas den reala värdeutvecklingen vara 2,1 procent om året.

Text och bild: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Så får du bra pension trots låg lön

En kvinna och man i dörröppning

Mattias och Sara jobbar sida vid sida på samma jobb och har samma lön. Men när Sara gör en prognos är hennes pension drygt en tusenlapp bättre än Mattias. Anledningen är enkel. Sara har fler år i arbetslivet än vad Mattias har.

Att ha en bra lön är bra för pensionen. Men en bra lön räcker ändå inte särskilt långt om åren på arbetsmarknaden är få. Har du börjat arbeta på allvar sent i livet och tänker dig att sluta arbeta tidigt behöver du ha en betydligt högre lön än dina arbetskamrater som har ett längre arbetsliv. Sara började jobba när hon var 25 år, Mattias när han var 28 år. Tre års skillnad märks i prognosen.

Exempel 1: Samma lön men färre arbetsår

  Mattias Sara
Lön 30 000 30 000
Börjar jobba 28 år 25 år
Slutar jobba 67 år 67 år
Pension 17 400 18 900

För att Mattias ska få samma pension krävs att han resten av arbetslivet tjänar 2 500 kronor mer än Sara, räknat i dagens penningvärde.

Lång utbildning kräver högre lön

En lång utbildning gör att det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Men utbildningen i sig brukar betyda att lönen blir högre. Istället för att börja jobba vid 28 års ålder går Mattias färdigt sin högskoleutbildning – och får sedan 40 000 kronor i månadslön.  Det ger högre pension, men inte så mycket högre. Sara, som har 10 000 kronor mindre i lön varje månad har 3 000 kronor mindre i sin pensionsplånbok än vad Mattias har.

Exempel: Högre lön men färre arbetsår

  Mattias Sara
Lön 40 000 30 000
Börjar jobba 30 år 25 år
Slutar jobba 67 år 67 år
Pension 21 900 18 900

Om Mattias dessutom skulle välja att gå tidigt i pension, vid 64 års ålder istället för vid 67, så får han nöja sig med en pension på 18 000 kronor, alltså en pension som är lägre än Saras. Det trots att hon har en väsentligt lägre lön än han har.

Så kompenserar du för kort arbetstid

Att arbeta många år kan vara ett bra sätt att få en hyfsad nivå på pensionen i förhållande till lönen de sista åren. För att Mattias ska få samma pensionsnivå som Sara, trots att han har sju år kortare sammanlagd tid på arbetsmarknaden, krävs att han under de åren tjänar 13 000 kronor mer i månaden än vad Sara gör. Sara kan å andra sidan känna att hennes många år på jobbet kompenserar för en lägre lön.

Exempel: Olika lön men samma pension

  Mattias Sara
Lön 43 000 30 000
Börjar jobba 30 år 25 år
Slutar jobba 64 år 67 år
Pension 18 810 18 900

Beräkningarna i exemplen bygger på branschens prognosstandard och Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

Text och beräkningar: Kristina Kamp, pensionsekonom