Kategori: Så fungerar pensionen

#minPensionsPodden, Ha koll på din pension, påverka din pension, Så fungerar pensionen

Betalas det in till pension om jag blir sjuk?

Ja, oftast gör det det. Men hur mycket som betalas in, och till vilka delar av pensionen, beror på din situation.

En kortare sjukskrivning påverkar sällan pensionen nämnvärt. Vid längre sjukdom kan däremot både den allmänna pensionen och tjänstepensionen påverkas. Det gäller särskilt om du har en högre lön eller saknar pensionsgrundande inkomst.

Och vad händer egentligen med pensionen om du får sjukersättning? När övergår den till ålderspension?

I vårt senaste poddavsnitt möter vi Carin Eriksson från Pensionsmyndigheten, som reder ut reglerna och svarar på de vanligaste frågorna om sjukdom och pension. Lyssna i Spotify via länken här nedanför eller i din egen poddkanal.

Lyssna på EP 278: Betalas det in till pensionen om jag blir sjuk?

Mer information om sjukdom och pension i vår artikel ”Vad händer med min pension om jag blir sjuk?”

#minPensionsPodden, gå i pension, Omvärldsbevakning, PPM, Så fungerar pensionen

Försvinner traditionell försäkring för premiepensionen?

När det är dags att ta ut pension väntar flera viktiga val. Ett av dem handlar om hur premiepensionen ska förvaltas under utbetalningstiden.

Två statliga alternativ idag

Den som inte har gjort egna fondval i premiepensionen sparar i AP7 Såfa, det statliga förvalsalternativet. När premiepensionen börjar betalas ut finns ytterligare ett statligt alternativ att välja – traditionell försäkring. Men behövs båda? Det var Mikael Westbergs uppdrag att utreda i sitt betänkande:

”Utredningen om premiepensionssystemets försäkringsformer under utbetalningstiden”

Många vet inte vad de har valt

Enligt Mikael Westberg fyller de två statliga alternativen i praktiken samma funktion. Samtidigt kan skillnaden mellan fondförsäkring och traditionell försäkring vara svår att förstå för den som ska gå i pension.

Utredningens slutsats är att AP7 Såfas utbetalningsprodukt bättre uppfyller de mål som finns för premiepensionssystemet. Därför föreslår Mikael Westberg att traditionell försäkring stängs för nya pensionärer.

Den som redan har traditionell försäkring ska inte behöva byta. I stället föreslås en successiv avveckling där kapitalet fortsätter att förvaltas för befintliga sparare och att det ges möjlighet att flytta till fondförsäkring (vilket inte är möjligt idag).

AP7 Såfa bedöms räcka som statligt alternativ

I uppdraget ingick också att undersöka om det behövs en helt ny statlig utbetalningsprodukt för premiepensionen. Svaret är nej, enligt Mikael Westberg. Han menar att AP7 Såfa redan uppfyller de krav som ställs och att en ny produkt riskerar att göra systemet både dyrare och mer komplicerat.

Hur skulle förslaget påverka den som valt egna fonder?

För den som har gjort egna fondval i premiepensionen innebär förslaget ingen förändring. Mikael Westberg menar att valfriheten på fondtorget ska finnas kvar.

Kritiker varnar för minskad valfrihet

Utredningens förslag har samtidigt mött invändningar. Kritiker menar att traditionell försäkring fyller en viktig funktion för pensionärer som vill minska risken och få en mer förutsägbar pension. Andra anser att det statliga utbudet bör innehålla alternativ med olika risknivåer och att färre valmöjligheter riskerar att göra systemet mindre flexibelt för framtida pensionärer.

Mikael Westberg bedömer dock att AP7 Såfas utbetalningslösning kan tillgodose pensionärernas behov på ett tillräckligt bra sätt och att ett enklare system väger tyngre än fördelarna med att behålla två statliga alternativ.

Hör hela samtalet i minPensionPodden

I minPensionsPodden berättar Mikael Westberg om förslaget att stänga traditionell försäkring för nya väljare, hur en avveckling kan genomföras, vilka invändningar som finns och vilka konsekvenser förändringen kan få.

Lyssna på avsnittet där poddar finns eller via länken till Spotify nedan.

Lyssna på avsnitt 276 i Spotify: Behöver premiepensionen en traditionell försäkring?

Ha koll på din pension, Så fungerar pensionen, Tjäntepensionens dag

Hurra för tjänstepensionen!

Det finns födelsedagar, nationaldagar och våffeldagar. Och så finns det dagar som Tjänstepensionens dag 🎉

Kanske inte den högtidsdag som får folk att springa ut på gatorna med ballonger och konfetti. Men faktiskt en dag som vi tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet.

Därför har pensionsbranschen tagit hjälp av Daniel Paris, som på sitt eget sätt sätter ljuset på något som många har, men som inte alltid får den kärlek det förtjänar: tjänstepensionen.

En löneförmån som fortsätter att jobba

Tjänstepensionen är nämligen lite som den där kollegan som alltid gör sitt jobb utan att göra något väsen av sig. Månad efter månad fylls den på medan du jobbar, och den kan bli en viktig del av din framtida pension.

Det är faktiskt så att många får en stor del av sin framtida pension från tjänstepensionen. Därför finns det anledning att uppskatta den inte bara på Tjänstepensionens dag, utan året om.

Vet du om du har tjänstepension?

Om du arbetar i kommun, region eller staten kan du vara trygg med att du har tjänstepension. Detsamma gäller oftast om du jobbar hos en privat arbetsgivare med kollektivavtal.

Är du osäker? Då är vårt råd enkelt: fråga din arbetsgivare.

Saknar du tjänstepension kan det också vara en klok fråga att lyfta nästa gång det är dags för lönesamtal.

Fira genom att kolla din pension

På Tjänstepensionens dag passar det extra bra att logga in på minPension och se hur din tjänstepension påverkar din framtida pension.

Det tar bara några minuter. Och det är förmodligen den mest långsiktiga present du kan ge dig själv idag.

Om arbetet bakom Tjänstepensionens dag

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Så fungerar pensionen

Kan ett mer jämställt föräldraskap ge högre pensioner?

Kvinnor får i genomsnitt lägre pension än män. En av förklaringarna finns ofta långt tidigare i livet, när föräldrar delar på föräldraledighet och ansvar för barnen. Men vilka hinder gör att föräldrar fortfarande inte delar mer lika på ledigheten? Handlar det om ekonomi, arbetslivets villkor eller om normer och förväntningar?

I vårt senaste poddavsnitt gästar Anne Boschini, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Tillsammans med forskarna Linda Aldén och Malin Tallås Ahlzén har hon granskat vilka faktorer som påverkar föräldrars val kring föräldraledighet.

I samtalet berättar Anne Boschini om de ekonomiska, praktiska och sociala hinder som påverkar hur föräldraledigheten fördelas mellan mammor och pappor. Vilka hinder är svårast att komma åt? Och vilken roll spelar våra föreställningar om föräldraskap?

Lyssna på avsnitt 275 av minPensionsPodden i Spotify (eller leta upp avsnittet i din egen poddapp):


Kan ett mer jämställt föräldraskap ge högre pensioner?

IFAU:s rapport: Varför är inte alla pappor i Sverige föräldralediga?

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Två jobb samtidigt – ofta bra för pensionen, men inte alltid

Att ha två jobb samtidigt blir allt vanligare. Ofta innebär det också högre inkomster och därmed mer pension. Men det finns en detalj som många missar: i vissa situationer kan två arbetsgivare faktiskt ge lägre tjänstepension än en arbetsgivare, trots att den totala lönen är densamma.

Oftast positivt för pensionen

Om du tar ett extra jobb och därmed ökar din sammanlagda inkomst är det i regel bra för pensionen. Högre inkomster innebär normalt att mer pengar sätts av till både den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Tjänstepensionen kan påverkas av hur inkomsten är fördelad

För den som har en högre lön finns oftast en brytpunkt där arbetsgivaren betalar in en betydligt större andel till tjänstepensionen på lönedelar över en viss nivå. För 2026 ligger denna nivå på cirka 625 500 kronor per år.

Om hela lönen kommer från en arbetsgivare kan delar av inkomsten hamna över brytpunkten, vilket ger högre pensionsavsättningar.

Men om samma totala årsinkomst delas upp mellan två arbetsgivare kan det hända att ingen av lönerna når upp till brytpunkten. Då blir pensionsinbetalningarna lägre, trots att den sammanlagda inkomsten är densamma.

Det här är framför allt något som kan beröra personer med relativt höga inkomster som funderar på att gå från en heltidsanställning till flera deltidsuppdrag eller parallella anställningar.

Exempel – en anställning

Lön 800 000 kr/år hos arbetsgivare A

6% upp till 625 500 kr/år = 37 530 kr/år

32% över 625 500 kr/år = 55 840 kr/år

Total inbetalning till tjänstepensionen = 93 370 kr/år

Exempel – två anställningar

Lön 400 000 kr/år hos arbetsgivare A

Lön 400 000 kr/år hos arbetsgivare B

6% av 400 000 kr/år = 24 000 kr/år

6% av 400 000 kr/år = 24 000 kr/år

Total inbetalning till tjänstepensionen = 48 000 kr/år

Villkoren skiljer sig mellan olika tjänstepensionsavtal och arbetsgivare – effekten kan med andra ord bli annorlunda än i exemplen ovan.

Den allmänna pensionen fungerar annorlunda

När det gäller den allmänna pensionen spelar det däremot ingen roll hur många arbetsgivare du har. Den allmänna pensionen beror på den totala årsinkomsten upp till taket vid 672 600 kr (2026). På höga inkomster tjänar man alltså inte in någon mer allmän pension men i regel betydligt mer tjänstepension (för att kompensera för att man inte tjänar in mer allmän pension).

Så får du koll på effekten

Om du har flera anställningar med olika tjänstepensionsavtal kan det vara klokt att titta lite extra på hur pensionsinbetalningarna påverkas. Två jobb kan också innebära lägre pension om ett av jobben saknar tjänstepension. Då görs inga inbetalningar för den delen av inkomsten (enbart allmän pension).

Det är kanske inte det första man tänker på när man tackar ja till ett extrajobb eller kombinerar flera uppdrag. Men för den som har högre inkomster kan skillnaden i tjänstepension bli betydande över tid.

På minPension kan du se de pensioner du redan har tjänat in. För att få en så träffsäker prognos som möjligt kan du behöva göra separata prognoser utifrån respektive tjänstepensionsavtal och därefter summera resultaten.

Tänk på

  • Två jobb ger oftast mer pension om den totala inkomsten ökar.
  • Den allmänna pensionen påverkas av din sammanlagda inkomst, inte av antalet arbetsgivare.
  • För personer med högre inkomster kan flera arbetsgivare ibland leda till lägre tjänstepensionsinbetalningar än en enda arbetsgivare med samma totala lön.
  • Kontrollera villkoren i dina tjänstepensionsavtal om du har eller planerar att ha flera jobb samtidigt.

Vill du veta mer?

Pensionstips om du tänker byta jobb

Ger hög lön alltid hög pension?

Jag har flera anställningar, hur gör jag en prognos?

Podd

Spotify: Byter du jobb? Tänk på pensionen!

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

#minPensionsPodden, På gång på minpension, Planera din pension, Så fungerar pensionen, Uttagsplaneraren

Så planerar du ditt uttag av pension

Du kanske inte ska gå i pension än på flera år, men om du har fyllt 54 år kan det vara läge att börja utforska dina möjligheter. I minPensions planeringsverktyg kan du testa olika alternativ för pensionsuttag och få stöd i din planering.

I höstens första poddavsnitt får du möta minPensions produktutvecklare, Ulrika Nordgren som förklarar hur verktyget fungerar, vilka frågor det kan hjälpa dig att besvara och varför det kan vara klokt att börja planera i god tid.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken, eller sök upp minPensionsPodden i din poddapp.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken

https://open.spotify.com/episode/41EOkaPFKm8WPPX8fLqRm6?si=vj86UthHQzaguKAaBST5QA

Tips!
Du kan också leta upp minPensionsPodden i din egen poddapp och lyssna på avsnitt 273.

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, riktålder, Så fungerar pensionen

Riktåldern för 2032 är fastställd – så påverkar det dig född 1965

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2032 – alltså samma riktålder som började gälla nu från 2026.

Det här påverkar dig som är född 1965. Fram till nu har riktåldern varit enligt prognos – nu är den fastställd. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år (2032 för dig född 1965).
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder (2029 för dig född 1965).

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden. Riktåldern är redan fastställt för dig som är född 1960-64. Riktåldern påverkar åldersgränserna för uttag av allmän pension.

Uttagsreglerna för tjänstepensionen varierar beroende på avtal och styrs inte av riktåldern. Det är alltså fortsatt möjligt att göra andra uttagsval för tjänstepensionen men eftersom de flesta får huvuddelen av sin pension från den allmänna pensionen får riktåldern betydelse även för uttag av tjänstepensionen.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen fatta beslut om riktåldern för år 2033. Enligt dagens prognos blir riktåldern fortsatt 67 år – och skulle gälla för dig som är född 1966. För dig som är född 1967-1981 väntas riktåldern bli 68 år.

Mer om riktåldern:

Frågor och svar om riktåldern

Vad gäller om man inte kan eller orkar jobba till riktåldern?

Vad är riktålder och avtalad pensionsålder?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

#minPensionsPodden, Så fungerar pensionen

Behövs onoterade tillgångar för högre pensioner?

Alla pensionspengar investeras inte på börsen. En allt större del placeras i onoterade tillgångar –  alltså investeringar utan dagliga marknadspriser och som inte går att sälja snabbt. Förhoppningen är högre avkastning på lång sikt. Men är det klokt att binda pensionspengar på det sättet?

Vad är onoterade tillgångar?

Onoterade tillgångar kan vara allt från infrastruktur som broar och järnvägar till jordbruk eller investeringar i stora företag som inte är börsnoterade. Fördelen med onoterade tillgångar är att de inte alltid följer svängningarna på aktie- och räntemarknaderna. På lång sikt kan de ge möjlighet till högre avkastning än noterade bolag, men de är också svårare att värdera och mindre likvida.

Inom pensionen förekommer onoterade tillgångar framför allt i traditionella försäkringar och förmånsbestämda pensioner samt i inkomstpensionen, där AP-fonderna investerar i sådana tillgångar. Fondförsäkringar innehåller däremot inte onoterade tillgångar, eftersom de bygger på fonder som handlas dagligen på reglerade marknader.

Onoterade tillgångar är mer komplexa att äga än börshandlade fonder. Därför kräver de mer resurser, mer specialiserad kompetens och längre tidshorisonter. Är det klokt att binda pensionspengar på det sättet?

I veckans poddavsnitt möter vi Mats Langensjö som har medverkat i flera stora och välkända pensionsutredningar, nu senast utredningen om AP‑fondernas investeringar i illikvida/onoterade tillgångar. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller leta rätt på minPensionsPodden i din poddkanal.

Poddavsnitt 270: Behövs onoterade tillgångar för högre pensioner?

#minPensionsPodden, Ha koll på din pension, påverka din pension, Planera din pension, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom, Uttagsplaneraren

Riktålder i teorin – verkligheten i kroppen

Statistiken visar att vi lever allt längre. För att kunna få samma pensionsnivåer som tidigare generationer behöver vi också arbeta längre. Det är bakgrunden till att riktåldern infördes vid årsskiftet – en ålder som justeras för varje årskull utifrån den förväntade medellivslängden.

Men verkligheten ser inte likadan ut för alla.

Vad händer om du inte kan arbeta fram till riktåldern? Om kroppen säger ifrån, du blir sjuk eller förlorar jobbet? Hur ska du tänka i de här situationerna – och vilka fallgropar är viktiga att undvika?

I vårt senaste poddavsnitt reder vi ut just detta tillsammans med Håkan Svärdman från Folksam.

Vi går igenom vad som gäller och vad du bör tänka på vid olika livshändelser som kan påverka din pension – och vilka val som kan göra stor skillnad på sikt. Lyssna via länken nedan eller sök upp minPensionsPodden i din kanal.

Lyssna på avsnittet i Spotify här: https://open.spotify.com/episode/22f60Me7q7OELxdQGGbmg7?si=mbJ6a2nBQlmN6pvaQJTiCA

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Så påverkar studierna din pension

Den 2 april är det Studenternas dag – ett perfekt tillfälle att lyfta en fråga som få studenter tänker på. Hur påverkar studierna den framtida pensionen?

Pensionsrätt vid studier på högskola och universitet

Om du studerar på högskola eller universitet och får studiemedel från CSN så ger det pensionsrätter till din allmänna pension.

Pluggar du heltid och tar ut hela bidragsdelen sätts det av ungefär 800 kronor i månaden till din framtida pension. Om du arbetar och tjänar 25 000 kronor i månaden tjänar du in ungefär 5 800 kronor i månaden till din framtida pension. Högre studier ger alltså pensionsrätt – men betydligt mindre än ett heltidsarbete.

Kombinera studier och jobb

Det går utmärkt att stärka sin nuvarande inkomst och framtida pension genom att jobba parallellt med studierna. En studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår (det s.k. fribeloppet). Det gör att många studenter kan jobba på helger och kvällar eller under loven utan att riskera sänkta studiemedel.

Alla löneinkomster som ligger över 25 000 kr per år (inte per månad!) ger allmän pension. Det finns också ett tak på 672 600 kr per år – som borde vara i princip omöjligt för en student att nå.

För tjänstepension krävs i privat sektor oftast att man har fyllt 22 eller 25 år, medan offentlig sektor betalar in från första anställningsdagen. Därför ger även små extrajobb ett betydligt större avtryck för pensionen än vad studiebidraget gör.

Vad betyder utbildning för pensionen på sikt?

minPension har i rapporten “Ger utbildning högre pension?” analyserat hur studier faktiskt påverkar livsinkomsten och därmed pensionen. Några insikter som passar extra bra att lyfta på studenternas dag:

✔ Högre utbildning ger i regel högre lön och pension

Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Så även om högutbildade kommer ut senare i arbetslivet kompenserar den högre lönen ofta för det vilket ger en positiv effekt för pensionen.

✔ Men utväxlingen på utbildning varierar

Det är inte alla utbildningar som leder till högre pensionsnivåer. För vissa yrken är lönepremien relativt liten vilket också får effekt på pensionen. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre pensionsnivåer än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.

✔ Och det finns skillnader mellan kvinnor och män

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kronor högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kronor och för de med forskarutbildning 8 000 kronor. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre.

Den stora ekonomiska fördelen under studietiden är extrajobben, där fribeloppet är tillräckligt högt för att många ska kunna kombinera arbete och studier utan att tappa studiemedel (så var det inte alltid förr om åren). Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension.

Vill du veta mer?

Blogg

Utbildning ger högre pension

Utbildning och pension – skillnader mellan kvinnor och män

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension