bloggen för dig som vill lära mer om din pension
Enligt de nya pensionsreglerna som införs vid årsskiftet behöver vi jobba längre innan vi kan börja plocka ut vår allmänna pension. Men vad ska man göra om man inte orkar eller vill jobba längre? Går det att spara till en tidigare pension? I det här avsnittet ger Stefan Thelenius från Konsumenternas Försäkringsbyrå oss sina bästa tips och tricks att spara – antingen till tidig pension eller till dyra pensionsdrömmar.
Nästa år höjs den lägsta åldern för när du kan börja ta ut din allmänna pension. Höjningen är bara ett steg på vägen mot ytterligare höjda pensionsåldrar framöver. Är du född på 80-talet kan du behöva vänta tills du är 69 eller 70 år innan du får pension.
Riksdagen har nu röstat igenom förändringar som ska gälla för den allmänna pensionen. Successivt ska åldern när det går att ta ut allmän pension och när det ska bli möjligt att få garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjas. Men alla pensioner berörs inte av de nya högre åldersgränserna. Här hittar du svar på de vanligaste frågorna kring vad som händer med pensionerna framöver.
Åldersgränsen för när du kan ta ut din allmänna pension höjs, från 61 år till 62 år. Samtidigt höjs LAS-åldern, den högsta åldern för att omfattas av lagen om anställningsskydd, från 67 år till 68 år.
De som i första hand påverkas av förändringarna 2020 år de som är födda 1959 och 1960. De har inte längre möjlighet att ta ut sin allmänna pension från 61 års ålder.
Skälet är att vi lever allt längre. Då behöver de pengar du tjänat in till din pension räcka i flera år. Om vi inte höjer pensionsåldrarna kommer den del av våra liv då vi är pensionärer att bli större och större, vilket innebär att de pengar vi tjänat in till pensionen ska räcka i flera år. Då riskerar många att få en väldigt låg pension. Därför anser politikerna att det är bättre att vi arbetar några år till och väntar med att ta ut pensionen.
När du börjar ta ut din allmänna pension så räknar Pensionsmyndigheten ut den förväntade medellivslängden för din årskull. Dina pensionspengar fördelas på det medeltalet. Om du lever längre kommer du att ärva pengar från dina generationskamrater som dött tidigare. Men om alla i din generation lever lite längre betyder höjda pensionsåldrar troligen att ni kommer att få ungefär samma pensioner som tidigare, trots att ni lever längre.
Förändringarna 2020 är den första i raden på flera förändringar som kommer det kommande åren. Redan år 2023 är nästa höjning planerad. Då höjs åldern för när du kan börja ta ut din allmänna pension till 63 års ålder och längre fram väntar ytterligare höjningar om medellivslängden fortsätter att stiga.
Det ska finnas en koppling till den förväntade medellivslängden i varje generation. Enligt Pensionsmyndighetens beräkningar kan det innebära att åldern för när du får ett stöd för du blivit gammal och har låg egen intjänad pension, det som i dag kallas garantipension, kan höjas till 70 år för den som är ung i dag.
Nej, här gäller samma åldersgränser som nu. En hel del tjänstepensionsavtal har 55 år som lägsta uttagsålder. Men det finns flera olika tjänstepensionsavtal, så därför är det bäst att fråga på jobbet vad som gäller för dig.
Ja, om du berörs av de förändrade åldersgränserna i den allmänna pensionen så påverkas även prognosen. Om du är född 1959 kan du inte längre göra en prognos där du börjar ta ut allmän pension från 61 års ålder.
Tisdagen den 24 september stänger minPension för systemuppdatering. När sidan öppnar igen, några timmar senare, är din pensionsprognos anpassad till de nya pensionsåldrar som Riksdagen beslutar om senare i höst. Det innebär att om du är född 1959 eller senare kan du inte längre göra prognoser för allmän pension från 61 år.
För att reda ut de nya begreppen som har smugit sig in bland pensionsorden och för att förklara förändringarna som sker på minPension i september 2019 deltar minPensions verksamhetsutvecklare Niclas Berthilsson i det här avsnittet av #minPensionsPodden.
Antalet år vi jobbar påverkar hur mycket pension vi får. Det är logiskt eftersom det är när vi jobbar och betalar skatt som vi tjänar in till vår pension. Men HUR stor skillnad gör de där extra åren egentligen för pensionen? Och spelar det någon roll ifall de kommer i början av yrkeslivet eller i slutet?
I det här poddavsnittet har Kristina Kamp plockat fram räknesnurran för att se effekterna av att jobba något extra år i slutet av yrkeslivet alternativt att börja jobba tidigt.
Att gå i pension låter enkelt. Men de flesta som har gjort det ser tillbaka på en tid med Excel-ark och svåra beslut. Kan det nya verktyget på minPension vara en hjälp för den som börjar fundera på att gå i pension? Kan det hjälpa oss att fatta väl genomtänkta beslut om vår ekonomiska situation resten av livet?
Det här poddavsnittet spelade vi in under Almedalen. I avsnittet deltar Almedalsflanörer och Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF.
Vill du ha en pizza med bara ost och tomat? Eller en med lite skinka, räkor eller annat extra? Eller rent av en sallad som tillbehör?
Pensionspizzan kan se olika ut, beroende på vilka delar av pensionspyramiden som just du har.
Pizzasymbolerna har Sacos studentråd tagit fram i samarbete med pensionsbolagen KPA och Alecta. De ska underlätta för unga att enkelt förstå hur pensionen fungerar.
Bo Könberg, fd folkpartistisk socialförsäkringsminister och en av ingenjörerna bakom den allmänna pensionen låter sig väl smaka. Han tycker att den baspizza han får på seminariet under Almedalsveckan räcker gott. Hade det funnits lite tjänstepensionstillägg vore det inte fel, han tycker att den kan göras obligatorisk. Som i Norge.
Annars har vi ett bra system, bara vi jobbar längre tycker han. Vi behöver jobba två tredjedelar av varje år som livslängden stiger.
KPA har frågat unga vad de tycker om ett arbetsliv som kanske håller på till 70.
”De unga är redan inställda på att göra det. Det är de äldre som hörs mest som tycker att det är jobbigt. Vi har också moderniserat tjänstepensionerna för de som jobbar i kommuner och regioner. Är du född 1986 och senare finns det ingen lägsta ålder för intjänande. Vi har samtidigt höjt åldern för när tjänstepensionen börjar betalas ut per automatik från 65 till 67, säger Eva Fluhr.”
Du behöver inte jobba till 70, tycker Staffan Ström på Alecta. Det finns massor av livsval på vägen. Hur ser förväntningarna ut? Vad vill du göra? Har du höga ekonomiska krav kanske du behöver jobba länge eller spara mer. Men lösningen är inte att var och en ska privatspara. Vi måste ha en statlig grund och så får tjänstepensionerna fylla på. Och de unga måste slå vakt om premiepensionssystemet. Det finns ju de som tycker att det ska slopas. Det vore ett jätterån från de unga. Värdeutvecklingen är viktig och det är öronmärkta pengar till just dem.
Sara Haraldsson, generalsekreterare på Maktsalongen, en organisation som jobbar för en mer jämställd maktfördelning, oroar sig för att även dagens unga kvinnor kommer att få lägre pension än männen.
”Vi har strukturella problem som behöver strukturella lösningar. Det går inte att lösa genom att bara lägga mer ansvar på individen.”
Men seminariets panel tycker ändå att det behövs mer information och utbildning för få dagens unga att fatta hur de ska tjäna in till sin framtida pension. Att ha en pedagogisk pensionspizza är ett sätt. Att satsa på influensers och andra förebilder för unga är en väg. Att gå via skolan är en annan.
”Konsumentkunskap är nästan bara matlagning, säger Staffan Ström. Det är ett svek inte minst mot dem som växer upp i familjer där föräldrarna inte har så mycket ekonomiskt kunnande. Det är bättre att veta vad ett kollektivavtal är än att baka ytterligare en sockerkaka.”
Text och foto: Kristina Kamp, pensionsekonom
Det har inte pratats om så mycket tidigare, i alla fall inte i mer offentliga sammanhang. Men det finns målkonflikter i våra pensioner.
I Visby, under Almedalsveckan, tyckte Pensionsmyndigheten att det var dags att riva av plåstret och diskutera en av de knepigaste målkonflikterna. Hur ska vi både ge bra grundtrygghet till dem som av olika själ inte kunnat tjäna ihop till sin egen pension – och samtidigt ge högre allmän pension till dem som arbetat hela livet?
Respektavstånd har det kallats, skillnaden i pension per månad om du har arbetat ett helt arbetsliv och värdet av de ekonomiska stöd du ändå får om du inte arbetat alls.
Enligt Premiepensionsmyndigheten får en ensamstående pensionär som arbetat hela livet med normal inkomst ungefär en tusenlapp mer i månaden i pension än den som får garantipension och bostadstillägg. Eftersom grundskydden kommer att höjas nästa år, så minskar skillnaden då till 500 kronor i månaden.
Vad tycker ni om det här? frågade Daniel Barr den inbjudna panelen.
Enligt Reneé Anderson, LO:s pensionsexpert, är det här en oacceptabel skillnad. Hennes medlemmar blir förbannade när de inser att skillnaderna är så små. Ändå har LO förordat högre grundskydd, eftersom pensionen ska gå att leva på. Men för att det ändå ska bli lite mer i pension i plånboken till dem som faktiskt arbetat, så behöver inbetalningarna till den allmänna pensionen öka.
Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF, där en stor del av SAF-LO:s kollektivavtalade pensionspengar finns, tror att det behövs åtminstone flera tusenlappars skillnad för att det ska uppfattas som lönsamt att arbeta. Ett sätt att komma till rätta med detta, tycker han, är att se till att mer av de avgifter som arbetsgivarna betalar, faktiskt går tillbaka till högre pensionsavsättningar, istället för att gå rakt in i statskassan. Det får förstås effekter på statsbudgeten. Men om vi tycker att pensioner är viktigt är kanske det en prioritering som ska göras.
Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, tror att ett sätt att komma till rätta med problemet är att genomföra de höjningar av pensionsåldrarna som är på gång. Om alla jobbar längre kommer den eget intjänade pensionen att bli högre per automatik.
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena (tidigare FTF), tycker däremot inte att en höjning av grundskyddet behövs.
-Många får det bättre som pensionärer än vad de haft åren innan. Vi tycker att det pengarna istället hade kunnat satsas på att höja inbetalningarna, för att verkligen nå upp till 18,5 procent av lönen istället för nuvarande 17,21 procent. Att höja grundskyddet först är bara att kasta bensin på den här brasan.
Men Anna Pettersson-Westberg, kanslichef hos Moderaterna och med en bakgrund som statssekreterare på Socialdepartementet, tycker att taket för hur mycket du kan tjäna in till den allmänna pensionen också är problematiskt. I dag går gränsen för när du inte längre får pensionsrätter vid månadslöner på 43 000 kronor. Hon tycker också att det finns problem med att bara höja till 18,5 procent.
-Att höja avgifterna kostar 25 miljarder kronor. Dessutom skapar det generationseffekter. De som vinner är de som kallats för köttberget, de som är födda på 40-talet. De som får betala sin pension två gånger är de som är födda på 60- och 70-talet. Jag vill se en ordentlig analys av generationseffekterna innan vi pratar höjda avgifter till pensionerna.
Text och bild: Kristina Kamp, pensionsekonom
