Så vet du om du får Inkomstpensionstillägg

Lyssna på minPensionsPodden när Ann-Sofie Kraft Nilsson från Pensionsmyndigheten förklarar Inkomstpensionstillägget

Från september får många pensionärer som fyllt 65 år lite påökt på sin pension. Det kallas för IPT, inkomstpensionstillägg.

Men för blivande pensionärer finns tillägget inte med i prognosen.

Från mitten av augusti skickar Pensionsmyndigheten ut information till en stor del av landets pensionärer som får ta del av det senaste tillskottet på pensionsfloran, inkomstpensionstillägg, eller IPT som det också förkortas.

Guide för IPT

Här är en guide till vad det handlar om, vem som kan få pengarna och vad blivande pensionärer kan förvänta sig.

  • Vad är inkomstpensionstillägg?

Tillägget är extra pension till de pensionärer som fyllt 65 år och som har en egen intjänad allmän pension på mellan 9 000-17 000 kronor i månaden. Det är ett tillägg till den allmänna pension du tjänat in till genom eget arbete när du arbetat och betalat skatt i Sverige. Pengarna tas från statskassan. 

  • Hur vet jag om jag får inkomstpensionstillägg?

I augusti skickar Pensionsmyndigheten ut information till berörda pensionärer.

  • Hur mycket pengar handlar det om?

Beloppen varierar beroende på hur mycket du har i inkomstpension.

Inkomstgrundad pension kr/månTillägg kr/mån
9 00025
10 000275
11 000–14 000600
15 000425
16 000225
17 00025
  • Får jag lägre belopp om jag arbetat färre år?

För att få maximalt inkomstpensionstillägg krävs att du har tjänat in pensionspoäng eller pensionsrätter ett visst antal år. De varierar beroende på hur gammal du är.

Född 1937 och tidigare30 år med pensionspoäng
Född 1937-194435 år med pensionsgrundande inkomst
Född 1945 eller senare  40 år med pensionsgrundande inkomst
  • Behöver jag skicka in en ansökan?

Nej, om du är berättigad till stödet kommer pengarna tillsammans med din inkomstpension.

  • Är det skattefria pengar?

Nej, pengarna beskattas på samma sätt som inkomstpensionen.

  • Räknas premiepensionen in och vad händer om den stiger i värde? Minskar inkomstpensionstillägget då?

Premiepensionen ingår, men bara till det värde som motsvarar om pengarna vuxit i samma takt som inkomstpensionen. Inkomstpensionstillägget påverkas alltså inte av värdeutvecklingen.

  • Jag tänkte jobba längre än till 65 år för att höja pensionen. Minskar mina möjligheter att få inkomstpensionstillägg då?

Nej, värdet beräknas som om du arbetar fram till 65 år. Det omvända gäller också. Du får inte högre inkomstpensionstillägg om du slutar arbeta tidigare och därmed får lägre pension. 

  • Jag räknar med att få bostadstillägg. Kommer det att påverkas av inkomstpensionstillägget?

Nej, bostadstillägg och andra liknande förmåner påverkas inte av inkomstpensionstillägget.

  • Jag tar ut min pension men har inte fyllt 65 år. Kommer jag att få inkomstpensionstillägg när jag blir äldre?

Ingen vet riktigt säkert vad som kommer att hända med inkomstpensionstillägget längre fram. Riksdagens pensionsgrupp ser det här som ett tillfälligt stöd, medan diskussionerna kring hur framtidens pensioner ska se ut fortsätter.


Om inkomstpensionstillägget blir kvar i sin nuvarande form så kommer tillägget att betalas ut även till de som nu är för unga för att vara berättigade till pengarna. Men från år 2023 kommer den lägsta åldern för att få inkomstpensionstillägg att höjas till 66 år.

  • Kommer tillägget att höjas framöver?

Meningen är att inkomstpensionstillägget ska höjas i takt med utvecklingen för inkomstpensionen.

  • Är ett eventuellt inkomstpensionstillägg medräknad i min prognos?

Nej, inkomstpensionstillägget finns inte med i de beräkningarna. Har du fyllt 60 år och kan vara berättigad till stödet längre fram så får du information om det när du loggar in.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Lyssna också när vi pratar om Inkomstpensionstillägget i minPensionsPodden

Räcker en knuff för att väcka intresse för pension?

Våra hjärnor har inte utvecklats sen stenåldern. Så hur fungerar de egentligen i dagens informationssamhälle? Och hur hanterar hjärnan krångliga val och svåra beslut? Agerar vi så rationellt som vi tror – och hoppas?!

Vi bjöd retorikern Niklas Uppenberg till minPensionsPodden för att prata om våra hjärnor och hur vi enklare kan ta till oss krånglig information. Lyssna på avsnittet i Soundcloud här nedanför eller i en annan kanal där poddar finns.

Podden gör nu uppehåll i en månad och kommer tillbaka igen den 20 augusti. Under tiden hittar du alla våra tidigare avsnitt i kanaler där poddar finns.

Vi önskar dig en skön sommar!

Den allmänna pensionen då, nu och imorgon

I mitten av 90-talet föddes dagens allmänna pensionssystem. Varför blev det som det blev? Är det som det var tänkt att vara? Och håller det för framtiden?

Stefan Oscarson är tjänstemannen som har befunnit sig i pensionssystemets kuliss från de första spadtagen, fram till idag.

I #minPensionsPodden berättar han om krafterna och tankarna bakom det pensionssystem vi har idag, och snuddar även vid tanken om dess framtid.

Flytträtt för pensioner – vad gäller?

Har du en pensionsförsäkring som du vill flytta till ett annat bolag? Kanske för att du inte är nöjd med förvaltningen hos det nuvarande bolaget? Eller för att du vill sänka dina avgifter?

Från den 1 april 2021 gäller nya regler för flyttar av pensionsförsäkringar. I minPensionsPodden reder vi ut vilka pensioner det är som berörs av nyheterna och hur det påverkar dig och dina pensioner. Till vår hjälp har vi Stefan Thelenius, pensionsspecialist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Hjälp att jämföra på Konsumenternas

Vill du jämföra olika bolag innan du flyttar en försäkring? Konsumenternas Försäkringsbyrå har oberoende verktyg som hjälper dig.

Rika pensionärer och fattiga unga

”Fattigpensionär” är ett begrepp som har bitit sig fast när vi tänker på pensionärslivet. Men är det verkligen sant? Blir vi fattiga per automatik när vi blir pensionärer? Och är man fattigare som pensionär än vad man var innan man slutade jobba? Eller är vi fattigare när vi är i medelåldern? Eller kanske som unga? Kan det vara så att fler barn under 10 år, än personer över 70, lever i fattigdom?

Alectas studie från våren 2021, av 3 miljoner svenskas inkomster, visar en nyanserad bild av pensionärers ekonomi. Den dystra bilden av ett pensionssystem som håller på att falla samman stämmer helt enkelt inte, menar Alectas pensionsekonom, Staffan Ström. Lyssna på minPensionsPodden via länken nedan eller där poddar finns.

Läs mer om Alectas studie

Elva tips om skatt och pension

Så här års är det dags att deklarera förra årets inkomster. Då kan det vara läge att tipsa om det som är bra att veta om skatt när du blir pensionär, eller om du tänker jobba och ta ut pensioner samtidigt.

1. Kolla vad det blir

Skatt på lön och pension är inte alltid samma sak. Om du har fyllt 54 år kan du använda Uttagsplaneraren efter inloggning på minPension. Här ser du vad du kan räkna med att få i pension, både före och efter skatt. Siffrorna grundar sig på kommunalskatten i den kommun som du i fliken ”Inställningar” har angett att du vill bo i som pensionär.

2. Så slipper du kvarskatt

När du jobbar har du ofta en arbetsgivare som drar skatt på din lön och som vet hur mycket du tjänar. När du blir pensionär får du pension från flera olika håll och då är det inte säkert att rätt skatt dras på en gång. Många nyblivna pensionärer får kvarskatt eftersom myndigheter och bolag som betalar ut pensionen ofta drar för lite skatt. Du kan själv kontakta dem och ändra på uttagen.

3. Undvik att betala för mycket skatt

Om du har låg pension finns det risk för att du får betala för mycket skatt från början. Då får du vänta på skattepengarna ett år. Om du jämkar skatten hos Skatteverket betalar du rätt skatt från början.

Besök Skatteverket för mer information

4. Här slipper du skatt

Om du har bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd så betalar du ingen skatt på de pengarna. Garantipension beskattas däremot, trots att det också är ett statligt stöd till den som har låg pension.

5. Om du vill flytta inom Sverige

Tänk på att kommunalskatten kan vara både högre och lägre om du flyttar till en annan kommun. Du kan ändra vilken kommun du bor i fliken ”Inställningar” på minPension. Då ser du skatten i den kommun du vill flytta till.

6. Om du blandar jobb och pension

Om du både jobbar och tar ut pension samtidigt beskattas du på två olika sätt, i två olika skattekolumner. Än så länge kan du i verktyget Uttagsplaneraren inte simulera att jobba samtidigt som du tar ut pension och därför inte heller se hur skatten påverkas. Gör därför din beräkning hos Skatteverket.

Räkna ut din skatt hos Skatteverket

7. Risk för hög skatt

Om du fortsätter att jobba samtidigt som du tar ut pension kan dina inkomster bli så höga så du får betala statlig skatt. Gränsen går vid månadsinkomster på omkring 45 000  om du är född 1956 och senare och på omkring 50 000 om du är född 1955 och tidigare.

Även här kan du göra en egen beräkning hos Skatteverket.

8. Om du är född 1955 och tidigare

Om du är född 1955 och tidigare betalar du lägre skatt på lön och pension. Det beror på att grundavdrag och jobbskatteavdrag är högre än för dem som är yngre. Inkomster av kapital har inga åldersgränser utan är lika för alla. Att ta ut pension före det år du fyller 66 år brukar betyda att du betalar dryga 1000-lappen mer i skatt per månad och uppåt.

9. Om du är född 1956

Om du är född 1956 kommer även du att få lägre skatt på lön och jobb från och med 2022.

10. Om du är född 1957 och senare

Om du är född 1957 och senare kommer du sannolikt att få lägre skatt på lön först från det år du fyller 67 år. Är du född 1957 blir det från år 2024. Det beror på att åldersgränserna i den allmänna pensionen höjs 2023. Den lägsta åldern för att få garantipension blir då 66 år. Inget beslut är fattat än, men mycket tyder på att åldersgränsen flyttas upp.

11. Om du flyttar utomlands

Om du flyttar till ett annat land betalar du normalt skatt på din svenska pension. Skatten kan vara olika beroende på vilket land du flyttar till. Läs mer om den så kallade sinkskatten här

Ny knutpunkt för pensionsfrågor i privatanställd sektor

Sedan årsskiftet finns en ny aktör för privatanställda: Avtalat. Avtalat är den nya knutpunkten för frågor som rör kollektivavtalade försäkringar och pensioner. Bakom Avtalat står Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Vi bjöd Avtalats vd, Niklas Hjert, till minPensionsPodden för att få veta mer om Avtalats uppdrag och framtid.

Lyssna på minPensionsPodden via länken eller där poddar finns.

Om pensioner för unga i Plånboken i P1

Den 2 mars lanserade vi verktyget Min Pensionär som ska hjälpa unga att förstå vilka faktorer som är viktiga att ha koll på under yrkeslivet för att få en bra pension. Verktyget hittar du på sidan ”minPension för unga” på minPension.se eller via denna länk.

Vill du veta mer om pension för unga?

I radioprogrammet Plånboken i P1 onsdagen den 10 mars deltar vår pensionsekonom Kristina Kamp och pratar om varför det är viktigt att unga får koll på pensionen.

Plånboken sänds i SR P1 onsdag den 10 mars kl. 10.04. Repris på fredag kl. 02.02 och lördag mars kl. 15.03.

Lyssna här: https://sverigesradio.se/planboken

Här hittar du Min Pensionär

Dags för årets orange kuvert

Snart säger det pling i din digitala brevlåda. Eller så får du ett orange kuvert i brevlådan. I dagarna skickar Pensionsmyndigheten ut uppdaterade siffror om din allmänna pension. Resten av dina pensioner hittar du när du loggar in på minPension.

Det är 22:a gången som de orange kuverten skickas i år. Har du sparat gamla kuvert i bokhyllan är det dags att rensa och slänga. Alla dina uppgifter, även de i de gamla kuverten, finns lagrade om du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida. Gå in under ” Se dina pensionskonton” så får du all historik om när pengarna betalats in till din allmänna pension.

Varför kommer orange kuvertet?  

Har du jobbat och deklarerat inkomst i Sverige? Har du pluggat på högskola eller universitet och ansökt om bidragsdelen i studielånet. Har du barn under fyra år och är den i familjen som tjänar minst? Allt det här gör att du har fått pensionsrätter till den allmänna pensionen och i det orange kuvertet får du uppgifter om vad som tillkommit det senaste året och vad du har tjänat in hittills. Du ser också vad du har betalat i avgifter för Pensionsmyndighetens administration och för fondförvaltningen av premiepensionen.

Behöver jag göra något?

Nej, inte om du tycker att siffrorna verkar stämma överens med verkligheten. Tycker du att något är fel kan du höra av dig till myndigheten och klaga.

Hur vet jag om siffrorna stämmer?

De pensionsrätter du fått grundar sig på den lön du hade 2019 och som du deklarerade för 2020. Pensionsrätterna är 18,5 procent av lönen minus pensionsavgiften på 7 procent. Hade du en lön på 30 000 kronor så får du pensionsrätter på  30 000 x 12 x 0,93 x 0,185= 61 938 kronor.  Har du haft en lön på mer än 45 000 kronor så har du inte fått några pensionsrätter för lönedelarna däröver. Har du haft a-kassa, varit sjukskriven eller motsvarande så har du fått pensionsrätter på den inkomsten. 

Syns hela pensionen i det orange kuvertet?

Nej, här finns bara uppgifter om din allmänna pension. Vill du se alla dina pensioner ska du logga in här på minPension. Här gör vi också en prognos på vad du kan förvänta dig att få i pension om du jobbar på som nu.

Då kommer orange kuvertet till dig

När?Var?Hur många?
15-19 februariVästmanland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten 890.000
Från 22 februariSamtliga pensionssparare med utlandsadress317.000
22-26 februariStockholm1.290.000
1-5 marsUppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar1.110.000
9-12 marsVästra Götaland, Värmland, Örebro1.240.000
15-19 marsSkåne, Blekinge, Halland och Gotland1.010.000

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Fattiga januari – testa ett snålt pensionärsliv

Hur mycket kommer du att få i pension? Vet du inte det kan du snabbt ta reda på det genom att logga in på minPension. Har du fyllt 54 år kan du även se vad du kan räkna med att få i plånboken efter skatt. Räcker pengarna? Eller kan du behöva tips på hur din pension kan bli högre eller kostnaderna lägre?

Januari, och augusti, är de månader då det brukar vara längst till lön. Jul och semester brukar betyda att det går åt mer pengar än en vanlig månad. Spartipsen duggar också tätt.

För dig som inte har så långt kvar till pension kan spartipsen och snålmånaden januari vara en tankeställare. De flesta av oss kommer att få mindre i plånboken den dag vi helt slutar att jobba och har pensionen som största inkomstkälla. Det kan vara bra att förbereda sig så att den krympta plånboken inte blir en chock.

Här är en checklista för dig som vill känna dig bättre förberedd

Vill du veta mer om hur mycket pengar du kan behöva som pensionär ska du läsa mer om olika pensionärsbudgetar.

  1. Ta reda på vad det blir. Logga in på minPension och se hur pensionen blir. Här finns allt samlat på samma ställe. Du kan även testa vad som händer om du vill gå i pension lite tidigare, jobba längre eller kanske jobba lite mindre, med lägre lön, de sista åren på jobbet. Här kan du börja grovplaneringen.
  2. Tänker du verkligen göra slag i saken och påbörja pensionsuttagen inom de närmaste åren går du vidare med Uttagsplaneraren. Här kan du göra olika planer för hur du tänker ta ut dina pensioner. Alla pensioner behöver ju inte tas ut på samma gång. I Uttagsplaneraren får du även uppgift om vad som blir kvar i plånboken när du betalt skatt.
  3. Provpensionera dig. Ta med dig uppgiften från Uttagsplaneraren och prova att leva på den inkomsten en eller ett par månader. Fuska inte! Det här är ett bra sätt att ta reda på hur just du klarare en bantad plånbok. Antingen går det utmärkt, eller också kan du behöva fundera vidare på hur din pensionärsekonomi ska se ut. Enklaste sättet att höja sin pension är att jobba lite längre än du hade tänkt från början. Se vad som händer med prognosen om du lägger på ett år till.
  4. Ta ut allt så fort det går eller jämnare utbetalning? Dina tjänstepensioner och privat sparande kan du ta ut på kortare tid om du vill. Mer pengar nu, mindre sedan. Fundera på hur din ekonomi klarar när de pengarna tagit slut. Du får räkna med att just du kan bli riktigt gammal, och då behöver du också pengar. Titta i våra budgettabeller hur mycket pengar du kan behöva.
  5. Ta ut allt på en gång eller succesiv upptrappning? Du kanske bara vill ta ut delar av pensionen och jobba vidare ett tag. Då går det bra att vänta med att ta ut pension. Du kan också pausa den allmänna pensionen om du till exempel skulle jobba ett tag.
  6. Övriga besparingar? Har du kanske andra tillgångar som också bör räknas med i din pensionärsbudget? Här kan det vara bra att ha en plan för hur och när de pengarna ska användas.
  7. Har du en partner? Hur ser er gemensamma pensionärsekonomi ut, och vad händer när någon av er faller ifrån? Viktiga frågor som kan vara bra att ha svar på redan nu.
  8. Finns det stöd att ansöka om? Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ansöker du om hos Pensionsmyndigheten.
  9. Onödiga försäkringar? Har du t ex tecknat ett återbetalningsskydd som ger anhöriga pengar om du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Vilket är viktigast, deras ekonomi eller din? Det finns inga självklara svar här.
  10. Ta höjd för oförutsedda utgifter. Även när du blivit pensionär går diskmaskinen sönder och du kan behöva betala en saftig tandläkarräkning eller nya glasögon. Att ha en buffert kan vara extra viktigt när du blir gammal. Tänk också på att pensioner inte höjs på samma sätt som lön.
  11. Fortfarande orolig för hur du ska få ekonomin att gå ihop? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare. De är till för att hjälpa dig att få ordning på ekonomin. Rådgivningen är gratis. Det du behöver göra är att boka tid hos kommunen där du bor.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom