Hur ska soffliggarfonden klara framtiden?

Premiepensionen har överträffat förväntningarna. Under de drygt 20 år som systemet funnits har avkastningen varit betydligt högre än många vågade hoppas på. Men hur ser framtiden ut – och kan vi räkna med samma utveckling de kommande 20 åren?

I vårt senaste poddavsnitt möter vi AP7:s vd för ett samtal om just detta. I fokus står AP7 Såfa – premiepensionens förvalsalternativ, ofta kallad soffliggarfonden, där majoriteten av spararna finns.

Vi pratar om vad som gjort fonden framgångsrik, men också om de utmaningar som väntar. Hur behöver förvaltningen utvecklas för att fortsätta leverera långsiktigt god avkastning? Hur påverkas strategin av en värld med ökad osäkerhet, förändrade marknadsförutsättningar och nya krav på hållbarhet?

En särskild utmaning handlar om spararnas beteende. De som har valt AP7 Såfa är ofta mindre engagerade i sitt pensionssparande. Samtidigt vet vi att intresset ökar när pensionen närmar sig. Då skiftar fokus – från tillväxt till trygg och stabil utbetalning.

Hur ska AP7 möta det behovet? Och hur ska balansen se ut mellan risk och trygghet när kapitalet ska börja användas?

Vi lyfter också blicken internationellt. Det svenska pensionssystemet väcker uppmärksamhet, inte minst för den stora andel av pensionskapitalet som är placerat på börsen. Är det en modell andra länder kan inspireras av – eller finns det skäl för oss att hämta idéer från andra system?

Det och mycket mer i ett samtal om framtiden för premiepensionen och en av Sveriges viktigaste sparformer. Lyssna på samtalet med Pål Bergström, vd på AP7 i minPensionsPodden i Spotify via länken nedan.

Hur ska soffliggarfonden klara framtiden – i Spotify: https://open.spotify.com/episode/4OzIyFnqaXuvav2VMUaXF8?si=uHSDWGWwTB-roK0OitTtbg

Riktåldern för 2032 är fastställd – så påverkar det dig född 1965

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2032 – alltså samma riktålder som började gälla nu från 2026.

Det här påverkar dig som är född 1965. Fram till nu har riktåldern varit enligt prognos – nu är den fastställd. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år (2032 för dig född 1965).
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder (2029 för dig född 1965).

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden. Riktåldern är redan fastställt för dig som är född 1960-64. Riktåldern påverkar åldersgränserna för uttag av allmän pension.

Uttagsreglerna för tjänstepensionen varierar beroende på avtal och styrs inte av riktåldern. Det är alltså fortsatt möjligt att göra andra uttagsval för tjänstepensionen men eftersom de flesta får huvuddelen av sin pension från den allmänna pensionen får riktåldern betydelse även för uttag av tjänstepensionen.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen fatta beslut om riktåldern för år 2033. Enligt dagens prognos blir riktåldern fortsatt 67 år – och skulle gälla för dig som är född 1966. För dig som är född 1967-1981 väntas riktåldern bli 68 år.

Mer om riktåldern:

Frågor och svar om riktåldern

Vad gäller om man inte kan eller orkar jobba till riktåldern?

Vad är riktålder och avtalad pensionsålder?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Så läser du pensionsbeskeden

Pensionsbeskedens tid är här. Under årets första månader dimper de ner i brevlådan – de färgglada kuverten från Pensionsmyndigheten, tillsammans med utskick från olika pensionsbolag och valcentraler. Har du valt en digital brevlåda får du istället informationen dit, utan det klassiska färgglada omslaget.

Men hur viktigt är det egentligen att läsa igenom pensionsbeskeden? Och vad bör du lägga extra fokus på?

I veckans poddavsnitt guidar vår pensionsekonom Dan dig genom det du inte bör missa när du går igenom dina pensionsbesked – så att du får bättre koll på din framtida pension.

Lyssna på avsnitt 266 via länken nedan – eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal och lyssna där.

Pension bortom kärnfamiljen – vad behöver man tänka på?

Alla familjer ser inte likadana ut. Vissa lever som sambos, andra som särbos – och somliga väljer helt egna sätt att vara tillsammans. Det kan finnas bonusbarn som kommit med på köpet, och ibland består familjen av fler än två vuxna.

Men har reglerna kring pensioner och efterlevandeskydd hängt med i den här utvecklingen? Och vad behöver du själv tänka på – och när – för att skapa trygghet för dem du älskar?

I minPensionsPodden träffar vi Martin Björgell som är Handelsbankens pensionsexpert. Han är också ordförande för bankens HBTQI-nätverk som är en del av “Prouding Finance” – ett samarbete mellan storbanker som verkar för ökad kunskap om olika livssituationer och ett mer inkluderande bemötande. Lyssna på avsnittet i Spotify via länken nedan – eller sök upp avsnitt 265 i din poddkanal.

Tjänstepensionen i fokus efter flera års förhandlingar

FAO och de fackliga organisationerna Forena, Akavia och Sveriges Ingenjörer har träffat en avsiktsförklaring om att försäkringsbranschen:

  • ska ansluta till Huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd
  • och samtidigt byta tjänstepensionsplan från FTP 1 till ITP 1

Detta är resultatet av förhandlingar som pågått under flera år.

minPensionsPodden möter Tommy Rastas, vice vd och förhandlingschef på FAO. Han berättar om processen bakom överenskommelsen och om ambitionen att hitta ansvarsfulla och långsiktiga lösningar – både för företagen i branschen och för deras medarbetare. Fokus har inte varit snabba vinster, utan att anpassa kollektivavtalet till den arbetsmarknadsreform som trädde i kraft hösten 2022.

Men varför måste ett nytt omställningsavtal också innebära ett nytt pensionsavtal? Och vad betyder förändringarna i praktiken för anställda i försäkringsbranschen?

I poddavsnittet diskuterar vi bland annat:

  • Vad en övergång från FTP till ITP kan innebära för pensionen
  • Vad som händer med de valbara bolagen inom FTP
  • Hur den förmånsbestämda delen, FTP 2, påverkas
  • Om och hur den högre premien i FTP kan översättas till flexpension inom ITP

Vill du förstå mer om hur sådana här avvägningar görs – och varför pension plötsligt hamnar i centrum när trygghetsfrågor diskuteras? Vi fördjupar resonemangen i podden.

Hur mycket pengar behöver man som pensionär?

De flesta av oss är medvetna om att inkomsten ofta minskar när arbetslivet tar slut. Men hur stor blir skillnaden i praktiken – och vad räcker pengarna till?

I vårt senaste poddavsnitt djupdyker vi i pensionärsbudgetar och reder ut en av de vanligaste och mest laddade frågorna inför pensionen: Hur mycket pengar behöver man för att leva ett rimligt liv som pensionär?

En ganska normal pension i dag, bestående av allmän pension och tjänstepension, ligger runt 26 500 kronor i månaden före skatt. Det låter kanske stabilt – men säger egentligen väldigt lite utan att sättas i relation till faktiska levnadskostnader.

Därför har vi tittat närmare på tre olika pensionärsplånböcker, anpassade efter olika ekonomiska förutsättningar och livsstilar. Budgetarna utgår från att du är ensamstående, vilket är ett medvetet val. Även om många delar ekonomi med en partner, är verkligheten sådan att många förr eller senare står ensamma – genom separation eller dödsfall. Ensambudgeten blir därför en viktig och ibland ögonöppnande tankeställare.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

  • Vad som faktiskt kostar mest som pensionär
  • Skillnaden mellan “nödvändiga utgifter” och livskvalitet
  • Hur marginalerna ser ut i olika budgetscenarier
  • Var det går att anpassa – och var det är svårare att kompromissa

Lyssna i Spotify via länken nedan – eller i din egen poddkanal.

Mer om pensionärsbudgetar på minPension i artikeln ”Hur mycket pengar behöver en pensionär”

Mer i plånboken – dags att spara mer?

2026 kan bli året då många svenskar faktiskt får lite mer pengar kvar i plånboken. Skatten på arbete sänks, matmomsen justeras ned, elskatten blir lägre och för många sjunker även bolåneräntorna. Och från 1 januari är sparande på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor. Men vad gör vi egentligen med det ökade utrymmet – konsumerar vi mer, eller är det ett bra läge att se över sparandet?

I det här avsnittet pratar vi om hur förutsättningarna för privat sparande har förändrats sedan avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, vilka alternativ som finns i dag och hur man kan tänka kring mål, risk och tidshorisont. Vi diskuterar också tjänstepensionens ökade betydelse, löneväxling, ISK – och om det faktiskt är rimligt att spara mer när hushållen redan anklagas för att hålla igen.

I studion har vi med oss Mats Lagerqvist, vd på Indecap. Han hjälper oss att reda ut vad som är privatekonomiskt klokt – både för individen och för samhällsekonomin – när förutsättningarna förändras.

Lyssna via länken nedan i Spotify , eller leta upp avsnitt 260 i din egen poddkanal.

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 260 i Spotify https://open.spotify.com/episode/1fgJgm2inULgxzgs1gW3Xq?si=Ef-eYOsbRpy8bAUYVr1Q-Q

Pensionsåldersdilemmat: Lever vi som om vi ska leva länge?

Vi lever längre än någon generation före oss – och inte bara fler år, utan fler friska år. Dagens 70-åringar har ungefär samma hälsa som 50-åringarna hade på 1970-talet, enligt Skandias rapport Pensionsåldersdilemmat 2025. Ändå planerar många sina pensionsuttag som om livet efter riktåldern fortfarande är kort, skört och begränsat.

Det skapar ett stort glapp mellan våra förväntningar på pensionstillvaron – och den ekonomiska verklighet som väntar om vi inte anpassar våra val.

Vi lever längre – men våra pensionsbeteenden är kvar i det förflutna. För att kunna leva gott under hela pensionärslivet behöver vi fundera över när vi ska sluta jobba och planera för hur vi ska ta ut våra pensioner på bästa sätt.

I veckans poddavsnitt pratar vi med Mattias Munter från Skandia om glappet mellan våra drömmar om pensionen och verkligheten som många av oss riskerar att möta. Du får konkreta tips och kloka råd kring hur du kan tänka när både livet och arbetslivet blir längre.

Skandias rapport: Pensionsåldersdilemmat 2025

Så går du i pension 2026 – nytt poddavsnitt ute nu

Nytt år brukar för det mesta medföra ändringar i regelverken. Och 2026 är inget undantag. Efter årsskiftet genomförs flera förändringar som är viktiga att ha koll på om du planerar att ta ut pension.

Den största nyheten är att riktåldern införs, något som påverkar flera statliga stöd. Åldersgränserna för bland annat bostadstillägg och garantipension justeras, vilket kan få stor betydelse för när och hur du väljer att ta ut din pension. Samtidigt ändras brytpunkterna för skatter.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken här nedanför – eller i din poddkanal.

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten