Vem får överskottspengarna i pensionen?

Det finns ett överskott i inkomstpensionen och frågan om en ”gas” har diskuterats. Om det finns en broms som kan slå till i sämre tider så borde det väl också finnas en gas som ger mer pension när det finns ett överskott i systemet? I så fall skulle pengarna fördelas till de som har varit med och betalat in dem. Rättvist, tycker många. Men borde pengarna istället sparas i ladorna? Eller omfördelas till grupper som har det tufft att få ekonomin att gå ihop?

Ekonomijournalisten Mikael Nyman brukar delta i Plånboken i P1. Vi bjöd honom till podden för att prata om pensionssystemet och om vad han tycker att politikerna borde göra med överskottspengarna i pensionen. Lyssna i din poddkanal eller vi länken här nedanför.

Bankkrisen i USA

Vi ser i användarstatistiken att det är många som har loggat in på minPension för att se över sina pensioner de senaste dygnen. Undrar du också om dina pensioner påverkas av den amerikanska bankkrisen? På Alectas hemsida hittar du mer information.

Vill du uppdatera dina uppgifter på minPension?

Har du loggat in på minPension och tycker att informationen om dina pensioner känns gammal? I så fall kan du själv begära uppdatering av dina uppgifter i fliken ”Uppdatera”. När du klickar på knappen ”Uppdatera uppgifter” så skickar vi en fråga till alla anslutna aktörer och ber dem uppdatera sin information om dina pensioner hos oss.

Skärmbild som visar Uppdatera på minPension

Om du inte begär uppdatering gäller följande

  • Pensionsmyndigheten uppdaterar dina uppgifter varje dygn.
  • Uppgifter hos bolag som vi känner till att du har pensioner hos uppdateras en gång per månad. Om du har fyllt 54 år kan du använda Uttagsplaneraren på minPension och då uppdaterar vi din information varje gång du loggar in – dock max en gång per dygn.
  • En gång om året skickar vi en fråga till alla anslutna aktörer och ber dem uppdatera informationen om dina pensioner. Det gör vi för att fånga upp om du under året har fått pensioner hos ännu ett pensionsbolag.

Text: Maria Eklund, minPension

Vård av anhöriga sänker kvinnors pension

Kvinnor har lägre pension än män. Även om löner, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat över tid så är det fortfarande i huvudsak kvinnorna som avstår från arbete för att vårda nära och kära. Ett mer eller mindre frivilligt arbete som inte ger någon extra pension.

Kvinnor jobbar betydligt mer deltid, tar ut fler vab-dagar och är föräldralediga längre än männen. Det finns dessutom statistik på att kvinnor även tar ut obetald föräldraledighet i större utsträckning än män, vilket gör skillnaderna större.

För pensionens skull är deltid, många vab-dagar och lång föräldraledighet inte av någon avgörande betydelse, så länge man inte fortsätter att jobba deltid även när barnen blivit större. Både i den allmänna pensionen och i de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det extra stöd för att bättra på pensionen under småbarnsåren.  

En miljon svenskar vårdar närstående

Enligt försäkringsbolaget Skandia vårdar mer än en miljon svenska närstående, vid sidan av sitt arbete. Det kan handla om vård av gamla föräldrar eller vuxna barn med psykisk ohälsa. I genomsnitt läggs mellan en och tio timmar i veckan på vård. För många handlar det om betydligt fler timmar och den som vårdar går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka med. Fyra av fem som minskar sin arbetstid är kvinnor.

Att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, eller att sluta jobba helt, kan får stora konsekvenser för pensionen.  I takt med att pensionsåldrarna stiger dröjer det också längre innan grundskydden, som garantipension och bostadstillägg, börjar betalas ut.

Men här finns inga krockkuddar i vare sig den allmänna pensioner eller i tjänstepensionerna. Kanske borde det göra det?

Männen då? Skillnaden i medellivslängd mellan könen krymper, men den skiljer ändå flera år. När vi har samma förväntade medellivslängd för kvinnor och män när pensionen betalas ut så drar männen nitlotten. När det gäller skatteinbetalningar så är det männen som drar in pengarna. Men kanske ändras det framöver, eftersom kvinnor är de som i första hand satsar på att utbilda sig.

Statistik om kvinnor och män

Andel som läser vidare efter gymnasiet

Kvinnor: 52 procent

Män: 39 procent

Andelen som arbetar

Kvinnor: 70,9 procent

Män: 76,4 procent

Genomsnittlig lön (2021)

Kvinnor: 32 000 kr/mån 

Män: 34 500 kr/mån

Genomsnittlig pension (2021)

Kvinnor: 17 000 kr/mån

Män: 24 200 kr/mån

Så mycket betalar vi i skatt (2021)

Kvinnor: 63 000 kronor

Män: 94 000 kr

Medellivslängd

Kvinnor: 84,3 år

Män: 80,6 år

Jobbar deltid 

Kvinnor: 25,7 procent

Män: 11 procent

Uttag av föräldraledighet

Kvinnor: 70 procent av dagarna

Män: 30 procent av dagarna

Uttag av vab-dagar

Kvinnor: 61 procent

Män: 39 procent

Andel som går ner i arbetstid för att vårda närstående

Kvinnor: 80 procent

Män: 20 procent

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Håll i och håll ut!

I Sparkollen undersöker banken SEB kvartalsvis svenskarnas sparvilja och vad som styr den. Den senaste undersökningen visade att svenska hushåll nu planerar att minska konsumtion och avvaktar sparande. I minPensionsPodden uppmanar SEB:s privatekonom Américo Fernández tvärtom lyssnarna att ”hålla i och hålla ut”. Det är ett begrepp vi känner igen väl sedan pandemin, men den här gången handlar uppmaningen om att inte ge upp det långsiktiga sparandet. Men är det enklare sagt än gjort när pengarna behövs här och nu för att betala dyr mat, höga elkostnader och lån?

Lyssna på det spännande samtalet med Américo Fernández via länken här nedanför eller leta reda på minPensionsPodden i din poddkanal.

Ge pensionen växtkraft

Idag lanserar minPension den nya digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. I den varvas pensionsfakta med odlingstips, recept och spännande möten med pensionssparare som delar sina tankar kring pension.

Hör du till dem som tycker att pensionsspråket är svårt att förstå? Har du bättre koll på vad dina växter heter och hur de vill bli ompysslade?

För dig har minPension tagit fram den digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. Att ta hand om och planera för din pension kan på många sätt jämföras med att sköta trädgården. Jordmånen ska vara bra, det krävs sol, vatten, närig och tålamod för att det ska bli bra. Men du har också många möjligheter att få den trädgård som passar just för din ambitionsnivå. 

I boken ”Ge pensionen växtkraft” varvas pensionsfakta med ett och annat odlingstips och recept och berättelser om hur pensionstankarna går hos företagaren, småbarnspappan med flera. Den digitala boken hittar du här nedan men också i fliken ”Allt om pension” på minPension. 

Författare till boken är ekonomijournalisten Anna Björe.

Bästa pensionstipsen om du är singel

Singellivet är vanligt. SCB:s statistik från december 2022 visar att det finns nästan två miljoner singelhushåll i Sverige. För pensionen behöver inte singellivet vara en dålig affär.

På Alla hjärtans dag handlar det mycket om att vara två. Eller kanske att vilja bli två. Men just i Sverige finns det väldigt många singlar, åtminstone om vi mäter hushållstyp.

Tvärtemot vad vi kanske tror är det inte storstäderna som befolkas av singlar, utan glesbygdskommunerna. Inte sällan är singeln en ensamstående pensionär. Ibland änka eller änkling.

Pensionsplus för singlar

Singellivet kan faktiskt ha betydelse för din pension. Det finns en del du kan göra, både för att faktiskt få mer pension om du är singel, och för skaffa krockkuddar om du blir det under livets gång.

Du kan jobba massor

En singel, utan krav på att finnas där för familjen, har massor av tid för att jobba och tjäna pengar. Hög lön och många år i arbetslivet betyder hög pension.

Du behöver inte ha något efterlevandeskydd

Som singel (utan barn) kan du välja bort återbetalningsskydd, familjeskydd och familjepensioner. Det är pengar som anhöriga får när du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Förtjänsten av att inte ha den här typen av skydd för sina anhöriga är värd mycket pengar.

Tips! Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen. I en del avtal i offentlig sektor  är den inbakad om du inte gör något eget aktivt val, i andra måste du själv välja till den. Kolla med din arbetsgivare hur du tar reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.  Det går att när som helst välja bort ett återbetalningsskydd. Om din familjesituation ändras, till exempel om du gifter dig, kan du ansöka om det igen, utan hälsoprövning.

Om du har ITP2 eller liknande avtal kan du ha en automatisk familjepension i din tjänstepension som du kan välja bort. Det gör du på Collectums-  (ITP2) eller Valcentralens (FTP2, BTP2)  hemsida. Läs igenom villkoren noga så du vet vad som gäller.

Garantipensionen blir högre

Har du en låg pension och får delar av den allmänna pensionen i form av ett statligt stöd, garantipension, så får du mer varje månad om du lever ensam. Beloppet som betalas ut är högre för ensamhushåll än om du är gift eller sambo. Skälet är inte lika kul, ensamhushållen brukar ha högre kostnader.

Större chans att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstöd är behovsprövade stöd som grundar sig på hushållsinkomsten. För att få stöden ska du ha fyllt 66 år och har en låg pension. Om du har en partner med egen inkomst minskar din möjlighet att få stödet. Ansökan görs på Pensionsmyndighetens hemsida.

Pensionsminus för singlarna

Dyrare att leva singelliv

Att leva ensam brukar betyda att du ensam får betala hyra, försäkringar, bil och annat som blir billigare per person om ni är flera i hushållet.

Ingen pension från någon annan

I ett parförhållande kan du ge och få pensionspengar från din partner, via återbetalningsskydd eller genom att ge bort din premiepension i den allmänna pensionen. Har du ingen partner finns inte den möjligheten.

Detta gäller dock inte om du blivit singel för att din partner avlidit.

Du får också behålla den del av premiepensionen som din make/maka gett bort fram till skilsmässan.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ny studie visar att många vill kombinera jobb och pension

Var tredje 60-plussare blandar jobb och pension eller planerar att göra det. Mindre än hälften, 47 procent, kan inte alls tänka sig att bli det som kallas jobbonärer. Det visar en enkätundersökning bland minPensions användare. Jobbonärerna planerar att jobba längre upp i åren jämfört med andra grupper.


Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten har nu landat hos landets pensionärer. Bland dem finns också de som både jobbar och tar ut pension samtidigt. Att vara jobbonär är något som lockar många.


I en enkät riktad till minPensions användare i åldersspannet 61–65 år har vi ställt frågan:
”Planerar du att ta ut hela eller delar av din pension samtidigt som du arbetar?”


• 11 procent var redan jobbonärer
• 20 procent planerade att bli det
• 21 procent svarade ” Vet ej”
• 47 procent svarade ”Nej”

– Det är ingen större skillnad på svaren om vi bryter ner dem på kön, inkomst eller avtalsområde eller var i landet du bor. Det går med andra ord inte att peka ut en grupp som en typisk jobbonär utan intresset är jämnt fördelat, säger Ivar Wahlstein, forskningsassistent vid Jönköping University, som gjort undersökningen på uppdrag av minPension.


I de öppna svaren om varför jobbonärslivet lockar framgår att skälen varierar. Här finns de som har svårt att släppa jobbet – som vill känna sig behövda.


”Är det kul att vara pensionär? Förväntan är att det ska vara så himla kul. Jag tror det är roligare att bidra till samhället.”


Ungefär en femtedel tror inte att deras arbetsplats skulle uppmuntra att man arbetade längre. Många känner också oro för att pensionen inte ska räcka till. Andra känner att de inte orkar jobba fullt ut de sista åren på jobbet.

Jobbonärer jobbar längre

Jobbonärerna kan tänka sig att jobba längre än de som inte planerar att blanda jobb och pension och därmed succesivt flexa ut sig från arbetslivet. Men samtidigt planerar de att ta ut pension tidigare än gruppen som inte vill bli jobbonärer.

De som planerar att bli jobbonärer vill i genomsnitt börja ta ut pension från 64,1 års ålder. De planerar att sluta arbeta vid i genomsnitt 65,6 års ålder.

För dem som inte planerar att arbeta och ta ut pension samtidigt är den genomsnittliga uttagsåldern och åldern när de vill sluta arbeta 64,7 respektive 64,6 år.

Mer eller mindre pengar i plånboken 2023?

Vissa pensioner ökar kraftigt när inflationen är hög. Andra pensioner sjunker när börskursen faller. Vad våra pensionärer får i plånboken beror på olika beräkningsfaktorer.

Vilka är årets vinnare och förlorare? Varför blir det så olika utfall? Vad finns det för stöd för den som inte klarar ekonomin? Och hur uppräknas pensionerna som vi fortfarande tjänar in till?

Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten och Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på AMF besvarar våra frågor i minPensionsPodden. Lyssna i din poddkanal eller via länken här nedanför.

Testa om du kan få bostadstillägg för pensionärer

Testa om du eller någon som du känner, har rätt till bostadstillägg för pensionärer: https://www.pensionsmyndigheten.se/service/beraknabt/prelbostadstillagg/uppgifter

Hur mycket pengar behöver en pensionär 2023?

De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. En ganska normal pension ligger i dag på omkring 19 000 kronor i månaden, före skatt. Men hur mycket pengar behöver en pensionär?  Dyrare mat, kläder och boende gör att det år 2023 behövs mer pengar än tidigare år.

Lyssna på minPensionsPodden ”Hur mycket pengar behöver en pensionär 2023”

Tre olika pensionärsbudgetar: Bas- medel- och plusplånboken

Vi har tittat på tre olika budgetar till tre olika pensionärsplånböcker. Du ser dem här nedanför. Beräkningarna utgår från att du bor ensam i hushållet. Om du har gemensam ekonomi med någon blir vissa saker billigare. Men samtidigt minskar möjligheten att få bostadstillägg. Tänk också på att i princip alla förhållanden slutar med att någon blir ensam kvar, så ensambudgeten kan vara en tankeställare.

Siffrorna gäller för 2023 och bygger på Konsumentverkets beräkningar för vad som är rimliga kostnader. Mer information hittar du i broschyren Koll på pengarna som uppdateras årligen. Ladda ner den gratis hos Konsumentverket.

Gör en egen pensionärsbudget

Du kan göra en egen budget med hjälp av Konsumentverkets budgetmallar. Där lägger du in dina siffror. En fördel med budgetmallen (jämfört med att du gör en budget själv utan mall) är att den innehåller en lista på utgifter som det kan vara lätt att glömma bort, till exempel försäkringar och mediciner.

Baspensionären

I den här kategorin finns många kvinnor. En hel del av dem har garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för att förbättra en låg pension. Pensionen kan vara ännu lägre än i det här exemplet, men då kan bostadstillägget bli högre. Det finns också möjlighet att få äldreförsörjningsstöd.

En basbudget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Jämfört med år 2022 år det främst kostnader för mat som ökat. Skillnaden är ungefär 500 kronor per månad eller nästan 20 procent högre matkostnader jämfört med förra året.. Även kostanden för bostad och kläder ökar. Bostadskostnaden kan variera beroende på hur du bor, men det går att få bostadstillägg även om du äger din bostad.

Kommunalskatten i våra exempel ligger på omkring 32 kr och gäller för den som fyller 67 år eller mer år 2023.

Vi har, utöver Konsumentverkets siffor, lagt till resor i kollektivtrafiken. Priset på SL-kortet i Stockholm för pensionärer är 650 kronor i månaden.

Inkomst per månad

Pension18 000
Bostadstillägg för pensionärer2 900
Avdrag skatt (enbart på pensionen)– 3 400
Summa inkomst per månad17 500

Utgifter per månad

Hyra7 500
Mat3 070
Hygien och tandvård670
Kläder och skor650
Fritid610
Medier och mobil1 600
Förbrukningsvaror130
Hemutrustning1 040
Hemförsäkring140
Transportkostnader (buss, tåg)650
Summa utgifter16 060

Kvar till oförutsedda utgifter är 1 440 kronor per månad.

Så kan baspensionären förbättra ekonomin
  • Sök bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd hos Pensionsmyndigheten. (bostadstillägg finns med i den här budgeten.)
  • Jobba kvar på jobbet något eller några år till. Det höjer pensionen.
  • Jobba extra när du är pensionär. Har du fyllt 66 år är skatten väldigt låg på arbetsinkomster.
  • Kolla om du har ett återbetalningsskydd som du kan välja bort. Det höjer din egen pension.
  • Hyr ut bostaden om du har möjlighet att bo någon annanstans, t.ex. på sommaren.
  • Dela ekonomi med andra, t.ex. matlag, bilpool eller byta bostad med någon under en tid?

Medelpensionären

I den här gruppen finns många manliga pensionärer. De har haft ett långt arbetsliv, arbetat heltid och haft en hyfsad lön. Här finns även de som haft en bra inkomst men som kanske valt att gå i pension lite tidigare.

I den här budgeten har vi lagt till en liten begagnad bil. Men det innebär också att det som blir kvar att leva på är mindre än 500 kronor i månaden.

Trots att medelpensionären har 6 000 kronor högre pension än bas-pensionären före skatt så blir skillnaden efter skatt betydligt lägre, cirka 1 400 kronor per månad.

Inkomst per månad

Pension24 000
Bostadstillägg för pensionärer0
Avdrag skatt (enbart på pensionen)– 5 100
Summa inkomst per månad18 900

Utgifter per månad

Hyra7 500
Mat3 070
Hygien och tandvård670
Kläder och skor650
Fritid610
Medier och mobil1 600
Förbrukningsvaror130
Hemutrustning1 040
Hemförsäkring140
Utgifter för en begagnad bil 3 000
Summa utgifter18 410

Kvar till oförutsedda utgifter är 490 kronor per månad.

Så kan baspensionären förbättra ekonomin
  • Jobba något år till. Här finns inga bidrag som kan minskar om du jobbar mer. Räkna med drygt en tusenlapp mer i pension för varje år du orkar jobba extra.
  • Spara pengar innan du går i pension. Om du har en bra lön kanske du kan lägga undan lite pengar för att ha en bra pensionärsbuffert, t ex om bilen går sönder.
  • Kolla om det finns återbetalningsskydd som kan höja din pension om du tar bort dem.
  • Avstå från bilen, eller gå med i en bilpool eller liknade för att sänka kostnaderna.

Pluspensionären

Här finns det möjlighet till mer svängrum i ekonomin. Bilen ryms i hushållsbudgeten och kanske även en sommarstuga eller resor.

För att hamna i den här kategorin behövs ett långt arbetsliv med bra lön och kanske också några år extra i slutet av arbetslivet.

Inkomst per månad

Pension36 000
Bostadstillägg för pensionärer0
Avdrag skatt (enbart på pensionen)– 8 800
Summa inkomster per månad 27 200

Utgifter per månad

Hyra7 500
Mat3 300
Hygien och tandvård670
Kläder och skor650
Fritid1 000
Medier och mobil1 600
Förbrukningsvaror130
Hemutrustning1 040
Hemförsäkring140
Utgifter för en begagnad bil3 000
Sommarstuga eller resa4 000
Summa utgifter23 030

Kvar till oförutsedda utgifter är 4 170 kronor per månad.

Så kan pluspensionären förbättra ekonomin
  • Spara mera innan pensionen, t.ex. genom löneväxling.
  • Avstå från återbetalningsskydd eller familjeskydd.
  • Jobba längre eller jobba extra som pensionär.
  • Hyra ut sommarstugan.
  • Avstå från bil.

Hur mår våra pensioner på börsen?

minPensions nya kompensationsgradsrapport visar att kopplingen mellan pensioner och kapitalmarknaden ökar. Bakom ökningen står fler år med premiepension och högre andel premiebestämd tjänstepension för yngre. Det gör att vi i framtiden kan räkna med mer volatila pensioner än idag.

Lyssna på poddavsnittet om rapporten

Årets kompensationsgradsrapport är minPensions sjätte. I urvalet finns användare som har gjort pensions­prognoser under våren och sommaren 2022, motsvarande cirka 166 000 individer. Utöver att följa utvecklingen av olika generationers pensioner har vi i år granskat pensionspengarna som finns på kapitalmarknaden.

Kommande generationer kommer att ha en betydligt högre andel av sin pension kopplad till kapitalmarknaden jämfört med dagens pensionärer.

Vi konstaterar att kopplingen mellan pensioner och kapitalmarknaden ökar i takt med att pensionsspararna har fler år med intjänad premiepension kombinerat med att yngre i allt högre grad har premiebestämd tjänstepension.

50-talisterna: Äldre 50-talister har delar kvar från ATP-systemet. Tjänstepensionen är till stor del förmånsbestämd.

60-talisterna:  Har inte haft intjänande till premiepension hela arbetslivet. Tjänstepensionen är till stor del förmånsbestämd.   

70-talisterna: Fullt intjänande till premiepension. Ökat inslag av premiebestämd tjänstepension.

80-och 90-talisterna: De allra flesta har enbart premiebestämd tjänstepension.

För individer med relativt låga inkomster är andelen premiepension högre än för individer med högre inkomster. Men den högsta exponeringen mot kapitalmarknaden har 70- och 80-talister med hög lön och därmed hög andel premiebestämd tjänstepension.

För 70-talisterna, som är den första generationen som har fått premieinbetalningar nästan under hela arbetslivet, har premiepensionen hittills gett högre avkastning än den förväntade, enligt branschens prognosstandard.

– En högre exponering mot kapitalmarknaden betyder också att pensionssparandet och uttaget av pensionen blir mer volatil än tidigare. Pensionen kan således både stiga och sjunka i värde över tid, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension och författare till rapporten.

– Med våra regelbundet återkommande kompensationsgradsrapporter hoppas vi kunna följa utvecklingen och se vad de som nu börjat sitt arbetsliv kan förvänta sig i pension den dag de slutar att arbeta, säger Kristina Kamp.