Unga vuxna idag brukar kallas för generation Z. De är födda i den digitala världen, någonstans från mitten av 90-talet och 10-15 år framåt. Som de första att växa upp med dagens teknik – typ smarta telefoner, sökmotorer och rörlig media, är de snabba att hitta kunskap och att behärska tekniken. Hur har det format deras värderingar? Och prioriteringar? Generellt – men också när det kommer till privatekonomiska frågor som pensioner?
Martin Björgell är pensionsexpert på Handelsbanken. Han är också styrelseledamot i BRIS och aktiv i scouterna med bra koll på ungas mående och värderingar. Som gäst i minPensionsPodden bjöd han på ett spännande samtal om unga vuxna idag och om hur deras beteenden ibland skiljer sig från tidigare generationers.
Lyssna på #minPensionsPodden via länken eller i din poddkanal:
Just nu är det många varsel på arbetsmarknaden. Vilken hjälp kan man få om man förlorar jobbet? Hur ser chanserna ut om man har fyllt 60 år?
I kollektivavtalen finns olika stöd för den som ofrivilligt blir av med jobbet. För till exempel privatanställda tjänstemän finns TRR som erbjuder omställnings- och kompetensstöd. Av 100 personer som uppsöker TRR landar 95 personer i nytt jobb, studier eller får hjälp att starta eget företag.
Kanske är en uppsägning också en möjlighet att stanna upp och reflektera över vad man verkligen vill göra? Kanske landar uppsägningen i att man äntligen startar sitt drömföretag? Eller att man tar tillfället i akt att skola om sig till det man länge funderat på? Och kan tidigt pensionsuttag leda till att man missar stöd som man annars har rätt till?
Det blev ett spännande samtal om nya vägar i livet när TRRs vd, Johan Lagerhäll, besökte minPensionsPodden. Lyssna i din poddkanal eller via länken här nedanför.
Inför löneförhandlingarna 2023 spåddes konflikter mellan arbetsmarknadens parter. Med facit i hand uteblev de i stor utsträckning. Arbetstagarna förstod vikten av att inte skapa en olycklig pris- och lönespiral som skulle kunnat ha pressat upp inflationen ännu mer. En återhållsam löneökningstakt under 2023 är kanske en av anledningarna till att inflationskurvan nu viker ner.
minPensionsPodden får besök av Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet som delar med sig av sina tankar kring lönebildning i inflationstider, om den ack så viktiga tjänstepensionen och om varför det oftast är bättre med en kollektivavtalad sådan än en individuell. Veckans fråga tar upp möjligheten att ta ut tjänstepensioner på annat sätt än till 100 procent.
En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.
I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.
Branschavtal i privat sektor:
955 000
privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
800 000
privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
Centrala avtal i offentlig sektor:
1 167 000
kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
72 000
statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
200 000
statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.
Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.
Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.
Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.
De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.
Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension
Inflationen har gjort allting dyrare. Vad räcker då pensionspengarna till? Finns det något utrymme för lyx i tillvaron?
Här på bloggen har vi tidigare gjort ett inlägg om vad en pensionär kostar 2024. Nu följer vi upp det med ett poddavsnitt där vi går igenom budgetar för tre olika pensionärsplånböcker. Utan att spojla allt för mycket kan vi redan här avslöja att det blir tajt för vissa pensionärer i år.
I dagens fråga funderar vi över om det lönar sig att spara i ISK när räntan i år har blivit högre. Hur sparar man istället?
Januari brukar kallas årets fattigaste månad. Nu tvingas vi hålla igen efter julens alla utgifter. När du ändå är sparsam, passa på att testa när du har råd att gå i pension.
De allra flesta av oss kommer att ha mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. Att anpassa sig till en tunnare plånbok kan vara jobbigt. Det är svårt att beräkna vilka kostnader som det kanske går att dra ner på.
Därför är en sparmånad bra träning för vad som komma skall.
Vad får du i pension?
Ta reda på vad du kan räkna med att få i pension.
Gör en prognos och se vad du får. En normal pension ligger på kanske 65 procent av det du tjänar idag. Men det är stora skillnader beroende på hur mycket du jobbat under ditt arbetsliv, så det är viktigt att du tittar på din egen prognos. Har du fyllt 54 år kan du testa i Uttagsplaneraren på minPension. Här får du även en indikation på vad pensionen blir när skatten är dragen.
Se vad som händer om du tar ut pensionen tidigt eller om du väntar något år. Att vänta brukar betyda någon eller några tusenlappar mer i månaden i pension.
Testa om du klarar dig på din framtida pension
Försök att klara dig på den pension som du kommer att få i framtiden.
Klara du dig på 65 procent av lönen? Vad kan du dra ner på här och nu? Vad händer om du skulle ha lägre utgifter för till exempel boende eller bil? Spara in på det som går!
Om du har tur får du dessutom pengar över nu när du fortfarande har en lön. Om du orkar fortsätta att vara snål någon eller några månader till blir det nog en rätt bra slant över.
Gör en pensionärsbudget
Fundera på vad som är en rimlig pensionärsbudget.
Hur sparsam orkar du vara, år efter år? Är det kanske värt att arbeta lite längre för att få en bättre pensionärsekonomi? Kan du kombinera arbete och pension några år?
Tänk på att pensioner vanligtvis inte stiger i samma takt som din lön har gjort. Pensionsutbetalningarna kan till och med sjunka vissa år. Se till att du har lite utrymme för oväntade utgifter även på sikt. Fortsätt att ha ett buffertsparande. Läs mer i vårt tidigare blogginlägg ”Vad kostar en pensionär 2024”.
Vissa utgifter kan vara svåra att förutse. Räntan på lån kan stiga kraftigt, elkostnaderna också. Kostnaderna för glasögon, tandvård och läkarbesök kan kosta mer när du blir äldre.
Ta hjälp av gratisverktygen
Ta hjälp med planeringen. Använd de bra hjälpmedel som finns. På Konsumentverkets hemsida finns en bra budgetmall – du hittar den här
Oroar du dig för att pengarna inte ska räcka till? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare redan nu, läs mer på Konsumentverkets hemsida. De kan både hjälpa dig med din ekonomi i dag och planera din pensionärsekonomi. Att ställa om sin ekonomi och krympa kostnader är en omställning som kan behöva ta tid.
Tänk på att det finns stöd att få som pensionär. Bostadstillägget kan förbättra ekonomin betydligt. Läs mer om stödet hos Pensionsmyndigheten och se om det kan gälla för dig.
Vi har fått vänja oss vid inflation och sämre tider. Det påverkar även pensionärsplånboken. För den som planerar att gå i pension kan det vara värt att ha lite koll på hur mycket pengar en pensionär behöver ha för att klara ekonomin 2024.Framför allt är det maten som har stigit i pris jämfört med föregående år.
Matkostnader. Det är ett vanligt samtalsämne numera. Vad är en rimlig matkostnad för en person per månad? Om alla måltider äts och tillagas i hemmet? Lågbudget alltså.
Vi kollade runt bland kollegorna i lunchrummet innan jul. Svaren varierade från 1 500 kronor till kanske 3 000 kronor.
Rätt svar är 3 330 kronor. Det är den matkostnad Konsumentverket räknat fram för en pensionär. Yngre äter för mer pengar än så. För unga vuxna, 18–30 år, närmar sig matkostnaderna 4 000 kronor. Då ingår inte chips, öl eller godis.
Förra året klarade sig pensionären på lite drygt 3 000 kronor i månaden. I år är det 11 procent dyrare. Matkostnaderna i beräkningen innehåller tre måltider om dagen och två mellanmål på det. Det finns till och med en matsedel att ladda ner från Konsumentverkets hemsida. Den innehåller vanlig husmanskost – och en hel del soppa.
Testa själv att bokföra vad maten verkligen kostar en månad. Det går självklart att pressa kostnaderna, men det får förstås inte gå ut över hälsan. Har du tur bor du där det finns flera olika butiker som konkurrerar med varandra om extrapriserna. Men det gäller inte alla, och det är inte heller alla som orkar flänga runt hela stan i jakten på billig mat. Det gäller för övrigt alla generationer.
Bostadskostnaden är den andra tunga biten i pensionärsbudgeten. För den som bor i eget hus är det el- och ränteutgifter som har ökat kostnaderna. Hyrorna har också höjts. Att ansöka om bostadstillägg hos Pensionsmyndigheten kan innebära fler tusenlappar i plånboken varje månad. Även den som har en ganska vanlig pension på 22 000 kronor i månaden, som bor själv och saknar tillgångar utöver sin egen bostad, kan få bostadstillägg. Kolla hos Pensionsmyndigheten om det kan vara aktuellt för dig att söka.
Så förbättrar du pensionärsbudgeten
Men även med bostadstillägg blir budgeten rätt snål för de flesta av oss.
Räddningen kan vara att jobba extra, om du orkar och kan. Även om du har bostadstillägg så får du tjäna 24 000 kronor på ett år utan att stödet påverkas.
Att laga mat tillsammans med andra kan vara bra för plånboken. På köpet får du nya mattips och trevligt sällskap.
Att dela på en bil går också. Men här är det bra att ha en skriftlig överenskommelse om vad som gäller om det händer något.
En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Bostadskostnaden kan variera, men tänk på att även en egen fastighet med låga driftskostnader kan behöva renoveras efter hand.
I det här exemplet har vi räknat med en kommunalskatt på 32 kronor för pensioner för den som fyller 67 år eller mer 2023. Utöver Konsumentverkets budget har vi lagt till resor i kollektivtrafiken. Priset på SL-kortet i Stockholm för pensionärer är 650 kronor/månad.
Vid årsskiften räknas de flesta pensioner om. Såväl inkomst-, pris och börsutveckling spelar in beroende på vilken pension det handlar om. Under januari får du som har utbetalning besked, per brev eller som digitalt utskick, om nya månadsbelopp och årets utbetalningsdagar från Pensionsmyndigheten och pensionsbolag. I de flesta fall kan du även logga in med Bank-ID hos de som betalar ut din pension för att få samma information.
Inkomstutvecklingen är svagare än tidigare
Löneutvecklingen i samhället har varit lite svagare på senare tid även om arbetslösheten fortfarande är relativt låg. Det innebär att de största delarna av den allmänna pensionen, inkomstpensionen och tilläggspensionen, räknas upp med 1 procent.
Inflationen gör sig fortfarande påmind
De pensioner som beror på prisutvecklingen som förmånsbestämd tjänstepension samt garantipension räknas upp för att man ska behålla sin köpkraft. För garantipensionen blir det 9,1 procent och för många förmånsbestämda tjänstepensioner blir det 6,5 eller 9,1 procent. Prisindexeringen för just förmånsbestämd tjänstepension ser olika ut beroende på vilken period som ska värdesäkras och pensionsbolagens nyckeltal (skillnaden mellan försäkringskapital och förväntade åtaganden).
Börsutvecklingen bättre än i fjol
Premiebestämd tjänstepension och premiepensionen beror på utvecklingen på finansmarknaderna. Traditionella försäkringar har ofta mellan 20-60 procent aktier och vanligtvis har man en lägre risk under utbetalning jämfört med när man var yrkesverksam. Utöver aktier är pensionen placerad i obligationer, alternativa investeringar och fastigheter. Traditionella försäkringar har garanterade belopp som ger en stabilitet vid utbetalning och återbäring (även kallad överskott) som varierar över tid. För fondförsäkring har de med aktiefonder den största omräkningen (positiv eller negativ) medan de med generations-, bland- eller räntefonder har lägre risk. Stockholmsbörsen och många andra av världens börser har haft en positiv utveckling under 2023 även om det är några dagar kvar när detta skrivs.
Sammantaget väntar en uppräkning av den samlade pensionen men det står inte i relation till inflationen så köpkraften urgröps. De som har lägst respektive högst pension, som får stora delar av sin inkomst från garantipension respektive förmånsbestämd tjänstepension, får störst uppräkningar vid detta årsskifte.
Allmän pension:
Inkomst- och tilläggspension + 1 procent.
Premiepension -3,9 till +14,5 procent (beroende på fondval/sparform).
Inkomstpensionstillägg förändras inte (beror på politiska beslut).
Förmånsbestämd tjänstepension +6,5 till +9,1 procent (i många fall).
Premiebestämd tjänstepension -5 till +13 procent (i många fall, definitivt besked efter årsskiftet).
Privat pension:
Följer utvecklingen för premiebestämd tjänstepension (men utbetalningstiden är i regel kortare vilket kan leda till större procentuell omräkning av månadsbelopp).
I minPensionsPodden går vi igenom omräkningarna inför 2024 av de olika typerna av pensioner. Lyssna via länken eller i din poddkanal.
Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension
Ny rapport från minPension visar att pensionen stiger i förhållande till den sista lönen. Skillnaden från förra året beror på ökade inbetalningar till tjänstepensionerna.
För sjunde gången har minPension gått igenom användarnas prognoser för att jämföra skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. I år har kompensationsgraden höjts jämfört med förra årets mätning. Skillnaden är cirka två procentenheter.
Det som lyfter kompensationsgraden i årets rapport är framför allt tjänstepensionen. Den har i genomsnitt stigit med drygt 1,8 procentenheter jämfört med 2022 års rapport. Den sammanlagda inkomst- och premiepensionen har stigit med drygt 0,3 procentenheter.
I #minPensionsPodden går vi igenom insikterna i årets rapport. Vilka är vinnare – och vilka är förlorare? Ser kvinnor och mäns kompensationsgrader ut att bli mer lika för yngre generationer? Hur ser det ut för gruppen utrikes födda?
I dagens fråga tar vi upp varför det är viktigt att aldrig logga in med e-legitimation på uppmaning av någon annan. Bra tips på hur du skyddar dig och dina uppgifter på nätet hittar du på Svårlurad.se.
Den här helgen får vi in nya pengar på premiepensionskontot. Den här delen av den allmänna pensionen är den som växter bäst. Utan den hade vi behövt jobba ännu längre. Du kan själv lätt kolla hur det går för ditt PPM-sparande och se hur stor betydelse det har för din totala pension.
Premiepensionen, PPM-fonderna, är den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder. Fondernas värde över tid avgör vad du kommer att få i pension från den delen av alla dina pensioner.
Pengarna kommer in när du betalar skatt på lön. Andelen är 2,5 procent av lönen upp till en lön på cirka 50 000 kronor i månaden (år 2023).
Varje år i december sätts pengarna in på ditt premiepensionskonto, som du kan se om du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida.
I år är maxinbetalningen strax under 14 000 kronor. Pengarna fördelas på de fonder du har valt.
Har du inte gjort något val?
Då hamnar pengarna i AP7Såfa. Det är en global aktiefond. När du fyllt 56 år kommer delar av de pengarna i stället att gradvis flyttas till en räntefond, men lägre risk.
Hur vet du om du valt fonder eller inte?
Du kan logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och se vilka fonder du har. Här kan du också byta fonder om du vill. Det finns omkring 400 olika att välja på just nu.
Är PPM bra för pensionen?
För de allra flesta växter premiepensionens pengar snabbare än de pengar som finns i inkomstpensionen, den andra delen av den allmänna pensionen.
Värdeutvecklingen för premiepensionen ligger på omkring åtta procent om året. Inkomstpensionens värdeutveckling är omkring tre procent.
Hur vet du hur det går för fonderna?
Börja med att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och klicka på ”Se dina fonder”. Här kan du se vilka fonder du valt, värdeutvecklingen i år, men även den årliga värdeutvecklingen över tid.
Under rubriken ”Statistik och Publikationer” kan du sedan se hur fondsparandet har utvecklat sig över tid för alla premiepensionssparare. Notera att här har olika sparare olika startår. Men du kan ändå jämför din värdeutveckling med andras. Så här såg det ut den sista oktober 2023.
Årlig värdeutveckling på individuella premiepensionskonton. Källa: Pensionsmyndigheten
Hur viktig är premiepensionen för den totala pensionen?
Premiepensionen har inte funnits så länge. Det var först år 2000 som det gick att välja fonder första gången. Det betyder att den som är född på 60-talet inte har tjänat in till premiepension under hela sitt arbetsliv. Det har däremot de flesta 70-talisterna gjort och alla som är ännu yngre kommer att få inbetalningar till premiepensionen under hela sitt arbetsliv.
Eftersom det finns ett tak för intjänande i den allmänna pensionen vid inkomster på omkring 50 000 kronor i månaden (år 2023) så betyder det att premiepensionens betydelse för den totala pensionen minskar för de som har höga löner.
Diagrammet här nedanför visar premiepensionens andel av den totala pensionen i olika inkomstnivåer i prognoserna på minPension. Den redovisas som andel pension i förhållande till slutlönen. De flesta har en total kompensationsgrad på 65–70 procent.
Kompensationsgrad, pension i förhållande till lön, i olika inkomstlägen. Uppdelat på inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Källa: minPension
För inkomster upp till cirka 50 000 kronor i månaden är andelen premiepension ungefär 15 procent av den totala pensionen (10 procentenheter av en total kompensationsgrad på 65 procent = 15 procent andel av den totala pensionen). För riktiga höginkomsttagare är andelen premiepension ungefär åtta procent av den totala pensionen.
Vad händer om vi får en börskrasch?
Det beror förstås på vilka fonder du valt och hur de påverkas av en allmän nedgång på världens börser. Men om din pension är 25 000 kronor och andelen premiepension är 15 procent så motsvarar det 3 750 kronor i månaden. Om besparingarna i premiepensionen halveras så blir det 1 875 kronor kvar. De som drabbas direkt är de som har börjat ta ut sin premiepension. Men även de pengarna kan ju stiga igen om börskurserna vänder.
Är det inte bättre att ha allt i inkomstpensionen?
Sannolikt påverkas även inkomstpensionen av en börskrasch. Arbetslöshet och lägre tillväxt i ekonomin påverkar även den delen av pensionen. Även tjänstepensionerna påverkas förstås av en sämre världsekonomi.
blogg.minpension.se 