bloggen för dig som vill lära mer om din pension
Antalet år vi jobbar påverkar hur mycket pension vi får. Det är logiskt eftersom det är när vi jobbar och betalar skatt som vi tjänar in till vår pension. Men HUR stor skillnad gör de där extra åren egentligen för pensionen? Och spelar det någon roll ifall de kommer i början av yrkeslivet eller i slutet?
I det här poddavsnittet har Kristina Kamp plockat fram räknesnurran för att se effekterna av att jobba något extra år i slutet av yrkeslivet alternativt att börja jobba tidigt.
Att gå i pension låter enkelt. Men de flesta som har gjort det ser tillbaka på en tid med Excel-ark och svåra beslut. Kan det nya verktyget på minPension vara en hjälp för den som börjar fundera på att gå i pension? Kan det hjälpa oss att fatta väl genomtänkta beslut om vår ekonomiska situation resten av livet?
Det här poddavsnittet spelade vi in under Almedalen. I avsnittet deltar Almedalsflanörer och Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF.
Vill du ha en pizza med bara ost och tomat? Eller en med lite skinka, räkor eller annat extra? Eller rent av en sallad som tillbehör?
Pensionspizzan kan se olika ut, beroende på vilka delar av pensionspyramiden som just du har.
Pizzasymbolerna har Sacos studentråd tagit fram i samarbete med pensionsbolagen KPA och Alecta. De ska underlätta för unga att enkelt förstå hur pensionen fungerar.
Bo Könberg, fd folkpartistisk socialförsäkringsminister och en av ingenjörerna bakom den allmänna pensionen låter sig väl smaka. Han tycker att den baspizza han får på seminariet under Almedalsveckan räcker gott. Hade det funnits lite tjänstepensionstillägg vore det inte fel, han tycker att den kan göras obligatorisk. Som i Norge.
Annars har vi ett bra system, bara vi jobbar längre tycker han. Vi behöver jobba två tredjedelar av varje år som livslängden stiger.
KPA har frågat unga vad de tycker om ett arbetsliv som kanske håller på till 70.
”De unga är redan inställda på att göra det. Det är de äldre som hörs mest som tycker att det är jobbigt. Vi har också moderniserat tjänstepensionerna för de som jobbar i kommuner och regioner. Är du född 1986 och senare finns det ingen lägsta ålder för intjänande. Vi har samtidigt höjt åldern för när tjänstepensionen börjar betalas ut per automatik från 65 till 67, säger Eva Fluhr.”
Du behöver inte jobba till 70, tycker Staffan Ström på Alecta. Det finns massor av livsval på vägen. Hur ser förväntningarna ut? Vad vill du göra? Har du höga ekonomiska krav kanske du behöver jobba länge eller spara mer. Men lösningen är inte att var och en ska privatspara. Vi måste ha en statlig grund och så får tjänstepensionerna fylla på. Och de unga måste slå vakt om premiepensionssystemet. Det finns ju de som tycker att det ska slopas. Det vore ett jätterån från de unga. Värdeutvecklingen är viktig och det är öronmärkta pengar till just dem.
Sara Haraldsson, generalsekreterare på Maktsalongen, en organisation som jobbar för en mer jämställd maktfördelning, oroar sig för att även dagens unga kvinnor kommer att få lägre pension än männen.
”Vi har strukturella problem som behöver strukturella lösningar. Det går inte att lösa genom att bara lägga mer ansvar på individen.”
Men seminariets panel tycker ändå att det behövs mer information och utbildning för få dagens unga att fatta hur de ska tjäna in till sin framtida pension. Att ha en pedagogisk pensionspizza är ett sätt. Att satsa på influensers och andra förebilder för unga är en väg. Att gå via skolan är en annan.
”Konsumentkunskap är nästan bara matlagning, säger Staffan Ström. Det är ett svek inte minst mot dem som växer upp i familjer där föräldrarna inte har så mycket ekonomiskt kunnande. Det är bättre att veta vad ett kollektivavtal är än att baka ytterligare en sockerkaka.”
Text och foto: Kristina Kamp, pensionsekonom
Det har inte pratats om så mycket tidigare, i alla fall inte i mer offentliga sammanhang. Men det finns målkonflikter i våra pensioner.
I Visby, under Almedalsveckan, tyckte Pensionsmyndigheten att det var dags att riva av plåstret och diskutera en av de knepigaste målkonflikterna. Hur ska vi både ge bra grundtrygghet till dem som av olika själ inte kunnat tjäna ihop till sin egen pension – och samtidigt ge högre allmän pension till dem som arbetat hela livet?
Respektavstånd har det kallats, skillnaden i pension per månad om du har arbetat ett helt arbetsliv och värdet av de ekonomiska stöd du ändå får om du inte arbetat alls.
Enligt Premiepensionsmyndigheten får en ensamstående pensionär som arbetat hela livet med normal inkomst ungefär en tusenlapp mer i månaden i pension än den som får garantipension och bostadstillägg. Eftersom grundskydden kommer att höjas nästa år, så minskar skillnaden då till 500 kronor i månaden.
Vad tycker ni om det här? frågade Daniel Barr den inbjudna panelen.
Enligt Reneé Anderson, LO:s pensionsexpert, är det här en oacceptabel skillnad. Hennes medlemmar blir förbannade när de inser att skillnaderna är så små. Ändå har LO förordat högre grundskydd, eftersom pensionen ska gå att leva på. Men för att det ändå ska bli lite mer i pension i plånboken till dem som faktiskt arbetat, så behöver inbetalningarna till den allmänna pensionen öka.
Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF, där en stor del av SAF-LO:s kollektivavtalade pensionspengar finns, tror att det behövs åtminstone flera tusenlappars skillnad för att det ska uppfattas som lönsamt att arbeta. Ett sätt att komma till rätta med detta, tycker han, är att se till att mer av de avgifter som arbetsgivarna betalar, faktiskt går tillbaka till högre pensionsavsättningar, istället för att gå rakt in i statskassan. Det får förstås effekter på statsbudgeten. Men om vi tycker att pensioner är viktigt är kanske det en prioritering som ska göras.
Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, tror att ett sätt att komma till rätta med problemet är att genomföra de höjningar av pensionsåldrarna som är på gång. Om alla jobbar längre kommer den eget intjänade pensionen att bli högre per automatik.
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena (tidigare FTF), tycker däremot inte att en höjning av grundskyddet behövs.
-Många får det bättre som pensionärer än vad de haft åren innan. Vi tycker att det pengarna istället hade kunnat satsas på att höja inbetalningarna, för att verkligen nå upp till 18,5 procent av lönen istället för nuvarande 17,21 procent. Att höja grundskyddet först är bara att kasta bensin på den här brasan.
Men Anna Pettersson-Westberg, kanslichef hos Moderaterna och med en bakgrund som statssekreterare på Socialdepartementet, tycker att taket för hur mycket du kan tjäna in till den allmänna pensionen också är problematiskt. I dag går gränsen för när du inte längre får pensionsrätter vid månadslöner på 43 000 kronor. Hon tycker också att det finns problem med att bara höja till 18,5 procent.
-Att höja avgifterna kostar 25 miljarder kronor. Dessutom skapar det generationseffekter. De som vinner är de som kallats för köttberget, de som är födda på 40-talet. De som får betala sin pension två gånger är de som är födda på 60- och 70-talet. Jag vill se en ordentlig analys av generationseffekterna innan vi pratar höjda avgifter till pensionerna.
Text och bild: Kristina Kamp, pensionsekonom
I år lär det vara extra gott om sommarjobb. Det är bra för framtidens pensionärer. Att börja jobba tidigt är bra för pensionen. Sommarjobbare får dessutom mer inbetalt till sin framtida pension än de betalar i skatt.
Gränsen för att betala skatt går vid en årsinkomst på omkring 20 000 kronor. Den som betalar skatt får pensionsrätter – och för inkomster upp till 170 000 kronor är det en plusaffär.
Så här funkar det: Att ha ett sommarjobb där årsinkomsten hamnar under 20 000 kronor innebär att du inte behöver betala någon skatt alls.
Men tjänar du mer än så, så kommer du att få en deklarationsblankett från Skatteverket nästa år. Det innebär också att du kommer att få pensionsrätter till din framtida pension. Om du passerar skattegränsen så får du pensionsrätter på hela beloppet, alltså även för lönen under 19 640 kronor. Eftersom inbetalningen till den allmänna pensionen är nästan 18 procent av lönen så handlar det om flera tusenlappar mer än det du betalar i skatt.
| Årsinkomst | Skatt | Pensionsrätt |
| 15 000 | 0 | 0 |
| 20 000 | 1 405 | 3 440 |
| 25 000 | 1 810 | 4 300 |
| 30 000 | 2 315 | 5 160 |
| 35 000 | 3 720 | 6 020 |
| 40 000 | 3 225 | 6 880 |
| 45 000 | 3 630 | 7 740 |
| 50 000 | 4 115 | 8 600 |
| 60 000 | 4 980 | 10 320 |
| 80 000 | 8 840 | 13 760 |
| 100 000 | 13 275 | 17 205 |
| 150 000 | 24 465 | 25 805 |
| 170 000 | 30 285 | 29 250 |
Kommunal skattesats: 32 kronor
När du har betalat din skatt nästa år så kommer Pensionsmyndigheten att beräkna dina pensionsrätter och hur mycket pengar som ska gå till premiepensionen. Året därpå kan du se uppgifterna i det orange kuvertet.
Om du jobbar i offentlig sektor eller har fyllt 25 år kan du dessutom ha rätt till tjänstepension. Det betyder ytterligare pengar till din framtida pension.
Text: Kristina Kamp, pensionsekonom
En fördel med att ta ut den allmänna pensionen är att den öppnar för olika sorters pensionärsrabatter. Det spelar ingen roll om du ändå jobbar för fullt. Tidigare har a-kassan sänkts eller dragits in om du tar ut pension när du blir arbetslös. Men ändrade regler har gjort det mindre riskfyllt att börja ta ut delar av pensionen.
Vill du resa i sommar? Det är numera mindre riskfyllt än tidigare att ta ut delar av pensionen för att få pensionärsintyg.
På flera håll, till exempel på SJ, på Stockholms tunnelbana och när du går på bio är kravet för att få rabatt att du har ett pensionärsintyg. Det går att få även om du jobbar för fullt. Kravet är att du tar ut någon del av den allmänna pensionen, till exempel en fjärdedel av premiepensionen. Det går ännu så länge att göra från 61 års ålder.
Pensionärsintyget kan du ansöka om på Pensionsmyndighetens webbplats i när du börjat ta pensionen. Fram till förra året fanns det anledning att höja ett varnande finger till hugade SL-pensionärer som gillade kombinationen att arbeta som förut och samtidigt kunna få del av pensionärsrabatterna. Då var grundregeln att den som börjat ta ut någon del av sin pension fick a-kassan sänkt, även om pensionsutbetalningarna stoppades. Även om pensionen bara handlade om någon hundralapp i månaden så var minskningen av a-kassan påtaglig.
Så är det inte längre. Nu räcker det med att stoppa pågående utbetalning så återställs a-kassan till den nivå som gäller utan pensionen. Det går också att välja att ha pensionsutbetalningen kvar eftersom minskningen av a-kassan motsvarar uttaget av pension.
Viktigt att tänka på, för den som vill ta ut en del av sin premiepension, är att den som vill teckna ett efterlevandeskydd för premiepensionsdelen måste göra det i samband med första uttaget. Det gäller alltså även för den som tar ut en fjärdedels utbetalning. När så resten av pengarna börjar tas ut omfattas även de av efterlevandeskyddet, här kan du läsa mer.
Som pensionär med pensionärsintyg reser du billigare på till exempel Stockholms tunnelbana och på SJ. Det finns många andra pensionärsrabatter också, men tänk på att det i vissa fall krävs att du fyllt 65 år för att få rabatten.
Att ta ut pension tidigt minskar utbetalningarna längre fram. Men bara ett litet uttag av pensionen påverkas inte din framtida pension särskilt mycket.
Tänk på att det fortfarande finns en koppling mellan pensionsuttag och a-kassa. För att få full a-kassan måste ditt uttag av pensionen upphöra.
Om du är född 1954 och senare så innebär uttaget av pension att du får betala högre skatt på pengarna än vad du gör när du blir äldre. Om du har hög lön och kombinerar det med pensionsuttag så blir marginalskatten på pensionen hög – och vinsten av pensionsrabatten kan bli försumbar.
Om du tar ut premiepensionen går du också miste om framtida värdeutveckling på de pengarna.
Text: Kristina Kamp, pensionsekonom
Är deltidsarbete alltid dåligt för pensionen? Nja, inte om du pluggar. Och att jobba deltid efter 65 för att orka några år till är inte heller fel för din pension. Oftast påverkar det inte heller pensionen så mycket att jobba deltid under några år när barnen är små, men att fastna i deltidsarbete gröper ur dina pensionspengar. Hur tänker man då? Går det att kompensera för de förlorade pensionsrätterna?
Vi ville fördjupa oss i begreppet deltid och bjöd därför in Anna Allerstrand från PTK och Fanny Santa från Fora till poddstudion. Tillsammans pratade vi om frivillig och ofrivillig deltid och om hur normerna fortfarande påverkar våra livsval. Om du funderar på att jobba deltid får du bra tips i slutet av avsnittet.
