Kategori: Ha koll på din pension

#minPensionsPodden, Ha koll på din pension, påverka din pension, Planera din pension, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom, Uttagsplaneraren

Riktålder i teorin – verkligheten i kroppen

Statistiken visar att vi lever allt längre. För att kunna få samma pensionsnivåer som tidigare generationer behöver vi också arbeta längre. Det är bakgrunden till att riktåldern infördes vid årsskiftet – en ålder som justeras för varje årskull utifrån den förväntade medellivslängden.

Men verkligheten ser inte likadan ut för alla.

Vad händer om du inte kan arbeta fram till riktåldern? Om kroppen säger ifrån, du blir sjuk eller förlorar jobbet? Hur ska du tänka i de här situationerna – och vilka fallgropar är viktiga att undvika?

I vårt senaste poddavsnitt reder vi ut just detta tillsammans med Håkan Svärdman från Folksam.

Vi går igenom vad som gäller och vad du bör tänka på vid olika livshändelser som kan påverka din pension – och vilka val som kan göra stor skillnad på sikt. Lyssna via länken nedan eller sök upp minPensionsPodden i din kanal.

Lyssna på avsnittet i Spotify här: https://open.spotify.com/episode/22f60Me7q7OELxdQGGbmg7?si=mbJ6a2nBQlmN6pvaQJTiCA

Efterlevandeskydd, Ha koll på din pension, På gång på minpension

Ännu bättre pensionsprognoser – minPension visar återbetalningsskydd för alla tjänstepensioner

Med förbättrad datakvalitet och nära samarbete med branschen kan minPension nu erbjuda ännu träffsäkrare pensionsprognoser än tidigare.

Efter gemensam utveckling med pensionsbolag, banker och pensionskassor kan minPension nu visa om du har återbetalningsskydd på dina tjänstepensioner och ta hänsyn till detta i pensionsprognosen. Tidigare har denna uppgift saknats i vissa fall. Denna förändring ger mer träffsäkra prognoser.  

– Vi är mycket nöjda med att kunna öka precisionen i pensionsprognosen och visa heltäckande information för återbetalningsskydd som gör det lättare för pensionsspararna att fatta medvetna beslut, säger Sofie Dannaeus, chef Produkter & Tjänster på minPension.

Många har flera tjänstepensioner. I 30‑årsåldern har man i genomsnitt tre, i 40‑årsåldern fem och i 50‑årsåldern omkring sex tjänstepensioner. För privatanställda är förvalet ofta utan återbetalningsskydd, medan förvalet för offentliganställda ofta är med återbetalningsskydd (olika beroende på avtal). Eftersom det endast är premiebestämda tjänstepensioner som har ett ihopsparat kapital är det också endast till dessa som det går att teckna ett återbetalningsskydd. Det går inte att teckna ett återbetalningsskydd till förmånsbestämd pension. Totalt finns det 13,5 miljoner tjänstepensionsförsäkringar på minPension, varav 1,6 miljoner har återbetalningsskydd och 11,9 miljoner saknar återbetalningsskydd (antal försäkringar, ej kapitalviktat).

–  Under yrkeslivet är det inte ovanligt att byta yrke, bransch eller växla mellan privat och offentlig sektor. Det kan innebära att man har återbetalningsskydd för vissa delar av tjänstepensionen men saknar det för andra. Nu blir det betydligt enklare att stämma av att du har rätt skydd för alla tjänstepensioner, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.

På minPension går det att se förekomsten av återbetalningsskydd för tjänstepensionen på försäkringsnivå under fliken Intjänat. På sikt planeras även mer översiktlig information, så att det blir enkelt att se hur stor andel av den samlade tjänstepensionen som har återbetalningsskydd – och hur stor andel som saknar det.

– Det här är ett viktigt steg i vår fortsatta utveckling mot ännu mer lättillgänglig pensionsinformation. Vi tror att fler kommer att se över sitt val av återbetalningsskydd och har även infört länkar till de pensionsbolag och valcentraler som just du omfattas av, vilket gör det enklare att gå från tanke till handling säger Sofie Dannaeus.

Fakta om återbetalningsskydd:

  • Återbetalningsskydd är ett efterlevandeskydd för tjänstepensionen. Vid dödsfall med återbetalningsskydd betalas det intjänade pensionskapitalet ut till i första hand sambo/make/maka och i andra hand till barn. Med ett särskilt förmånstagarförordnande kan man t.ex. välja barn som förmånstagare i första hand och partner i andra hand.
  • Återbetalningsskydd ingår inte automatiskt i alla tjänstepensioner, utan måste ofta läggas till via pensionsbolag eller valcentral.
  • Återbetalningsskydd ger lägre pension eftersom pensionskapitalet inte delas med andra pensionssparare. Utan återbetalningsskydd får man arvsvinster från andra jämnåriga pensionssparare som avlider (som också saknar återbetalningsskydd).
Ha koll på din pension

Mer träffsäkra prognoser

Snart blir din pensionsprognos ännu mer träffsäker. minPension kommer inom kort att ta hänsyn till om du har valt bort återbetalningsskydd – vilket kan innebära att din prognos blir något högre än tidigare.

Samtidigt gör vi det tydligare för dig att se om du har återbetalningsskydd eller inte när du loggar in och går igenom dina pensioner.

Vad innebär det här i praktiken – och varför gör vi förändringen? Det pratar vi om med vår produktutvecklare Björn Hallander i veckans poddavsnitt. Lyssna i Spotify via länken nedan eller i din poddkanal.

Lyssna på avsnitt 267: Mer träffsäkra prognoseri Spotify

Mer om återbetalningsskydd

Artikel om återbetalningsskydd på minPension

Hur påverkas din pension av att ta bort återbetalningsskydd – testa hos Konsumenternas

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Så påverkar studierna din pension

Den 2 april är det Studenternas dag – ett perfekt tillfälle att lyfta en fråga som få studenter tänker på. Hur påverkar studierna den framtida pensionen?

Pensionsrätt vid studier på högskola och universitet

Om du studerar på högskola eller universitet och får studiemedel från CSN så ger det pensionsrätter till din allmänna pension.

Pluggar du heltid och tar ut hela bidragsdelen sätts det av ungefär 800 kronor i månaden till din framtida pension. Om du arbetar och tjänar 25 000 kronor i månaden tjänar du in ungefär 5 800 kronor i månaden till din framtida pension. Högre studier ger alltså pensionsrätt – men betydligt mindre än ett heltidsarbete.

Kombinera studier och jobb

Det går utmärkt att stärka sin nuvarande inkomst och framtida pension genom att jobba parallellt med studierna. En studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår (det s.k. fribeloppet). Det gör att många studenter kan jobba på helger och kvällar eller under loven utan att riskera sänkta studiemedel.

Alla löneinkomster som ligger över 25 000 kr per år (inte per månad!) ger allmän pension. Det finns också ett tak på 672 600 kr per år – som borde vara i princip omöjligt för en student att nå.

För tjänstepension krävs i privat sektor oftast att man har fyllt 22 eller 25 år, medan offentlig sektor betalar in från första anställningsdagen. Därför ger även små extrajobb ett betydligt större avtryck för pensionen än vad studiebidraget gör.

Vad betyder utbildning för pensionen på sikt?

minPension har i rapporten “Ger utbildning högre pension?” analyserat hur studier faktiskt påverkar livsinkomsten och därmed pensionen. Några insikter som passar extra bra att lyfta på studenternas dag:

✔ Högre utbildning ger i regel högre lön och pension

Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Så även om högutbildade kommer ut senare i arbetslivet kompenserar den högre lönen ofta för det vilket ger en positiv effekt för pensionen.

✔ Men utväxlingen på utbildning varierar

Det är inte alla utbildningar som leder till högre pensionsnivåer. För vissa yrken är lönepremien relativt liten vilket också får effekt på pensionen. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre pensionsnivåer än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.

✔ Och det finns skillnader mellan kvinnor och män

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kronor högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kronor och för de med forskarutbildning 8 000 kronor. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre.

Den stora ekonomiska fördelen under studietiden är extrajobben, där fribeloppet är tillräckligt högt för att många ska kunna kombinera arbete och studier utan att tappa studiemedel (så var det inte alltid förr om åren). Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension.

Vill du veta mer?

Blogg

Utbildning ger högre pension

Utbildning och pension – skillnader mellan kvinnor och män

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen

Orange kuvert för allmän pension och årsbesked för tjänstepension – vad är nytt?

Varje vår får miljoner svenskar två centrala pusselbitar i sin ekonomiska framtid: orange kuvert för den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten samt årsbeskeden för tjänstepensionen från pensionsbolagen och valcentralerna. Och det finns några nyheter som är bra att tänka på när man läser dessa besked.

Tre saker i orange kuvert för allmän pension:

1. Årets omräkning är relativt låg
De flesta får en liten ökning – men variationerna är stora beroende på kombinationen av inkomst-, tilläggs-, premie- och garantipension. För pensionärerna höjs inkomstpensionen med 1,9 procent från januari 2026, garantipensionen höjs med 0,7 procent – i takt med prisutvecklingen.

2. Riktåldern gäller för alla födda 1960 och senare
Från 2026 är gäller riktåldern för allmän pension.

Födda 1960-1966: 67 år

Födda 1967-1981: 68 år

Födda 1982-1997: 69 år

Födda 1998-2014: 70 år

För de födda 1960–1964 är riktåldern redan bestämd, för övriga är den enligt prognos.

Inkomst- och premiepension kan tidigast tas ut vid 64 års ålder (under många år framöver). Garantipension och bostadstillägg kan först tas ut vid riktåldern, alltså 67 år från och med 2026. Många kommer nog fundera på om man kan förlänga yrkeslivet – på heltid eller deltid – och planera när och hur pensionsuttaget sker.

3. Nya fonder för premiepensionen för dig som gjort eget fondval
Fonderna för premiepensionen kommer ersättas nu och kommande år. Antalet fonder blir klart färre men det kommer fortfarande finnas många alternativ. Generellt kommer avgifterna att sjunka. Är du nöjd med dina ersättningsfonder behöver du inte göra något. Men det är ändå klokt att reflektera över sina fondval. Du kanske har en annan inställning till finansiell risk än för 10, 15 eller 20 år sedan? Livet förändras – din fondportfölj kanske också borde göra det. Logga in på Pensionsmyndigheten för att söka och jämföra fonder för din premiepension.

Tre saker i årsbeskeden för tjänstepension:

1. Små omräkningar men stora skillnader
Till skillnad från den allmänna pensionen varierar tjänstepensionens utveckling mycket mellan avtalsområden, bolag och sparformer. De förmånsbestämda tjänstepensionerna har en låg ökning vid detta årsskifte – i många fall 0,89 procent – eftersom de följer inflationen som numera är låg. För premiebestämda tjänstepensioner finns det stora individuella skillnader – inte minst beroende på om du har traditionell försäkring eller fondförsäkring. I de flesta fall handlar det om en liten ökning men det finns undantag där utvecklingen har varit negativ (vilket även gäller för premiepensionen).

2. Avtalad pensionsålder för tjänstepensionen
Många som arbetar i privata företag har en avtalad pensionsålder för tjänstepensionen vid 65 eller 66 år. Det innebär att arbetsgivaren slutar betala in premier till tjänstepensionen då samt att automatisk utbetalning av tjänstepensionen startar – om du inte väljer något annat. För andra tjänstepensioner krävs det att du ansöker om utbetalning. Villkoren varierar beroende på vilken tjänstepension det handlar om. Kolla upp vad som gäller för dig.

I offentlig sektor omfattas många av avtal där arbetsgivaren betalar in tjänstepension utan bortre åldersgräns och där den automatiska utbetalningen startar automatiskt månaden efter man fyller 70 år eller samma månad man fyller 72 år – om du inte väljer något annat. Åldersgränserna för intjäning och automatisk utbetalning av tjänstepension beror alltså på vilket avtal du omfattas av.

Förmånsbestämd tjänstepension, i både privat och offentlig sektor, är slutbetalad vid 65 år. Det innebär att det inte sker några fortsatta inbetalningar efter denna tidpunkt.

3. Uttag av tjänstepension – går numera att ångra i efterhand
Allt fler kombinerar jobb och pension och fortsätter arbeta längre upp i åren. Det gör tjänstepensionens flexibla uttagsmöjligheter viktigare än någonsin. I dag kan du ofta pausa, förlänga, tidigarelägga eller ändra dina utbetalningar – något som ger en större frihet att anpassa inkomsten efter hur du faktiskt vill leva och jobba.

Så fungerar det på minPension:

I förvalsprognosen räknar vi med att du fortsätter arbeta på ditt nuvarande arbete, med nuvarande lön, fram till riktåldern (beslutad eller beräknad beroende på födelseår) och att du sedan tar ut alla dina pensioner. Med en knapptryckning kan du ändra uttagsålder, tidigare eller senare, eller klicka dig vidare i verktygen för att till exempel välja olika uttagstidpunkter för allmän pension och tjänstepension.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

arbetslöshet, gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen, sjukdom

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

#minPensionsPodden, gå i pension, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Orange kuvert, På gång på minpension, riktålder, Så fungerar pensionen

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Lyssna på poddavsnitt 255 – https://open.spotify.com/episode/12sOhW9XvJyynQPnkKy3GT?si=yP8VgOqjRP2kWdh0yM8RBg

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten

gå i pension, Ha koll på din pension, På gång på minpension, riktålder

Prognoser på minPension utifrån riktålder – vad betyder det?

Riktåldern införs 1 januari 2026 och påverkar när vi kan ta ut allmän pension och få grundskydd som garantipension och bostadstillägg. Riktåldern är den tidpunkt då många stöd som man kan få under arbetslivet upphör, samtidigt som man kan få ut all sin pension.

Ivar Wahlstein leder arbetet med att anpassa prognosen på minPension efter riktåldern. Vi bad honom svara på några frågor om projektet.

Vad innebär riktåldern för minPension och användarna?

– Vi kommer visa riktåldern som förvalsprognos när man loggar in. Det är ett viktigt steg i att bättre spegla pensionssystemets utveckling och ge användare, oavsett ålder, en prognos med aktuell och korrekt information. Riktåldern gäller för alla födda 1960 och senare – vilket är 84 procent av våra användare.

Hur påverkar riktåldern pensionsprognosen?

– Prognosen utgår från att man fortsätter arbeta med nuvarande lön fram till sin riktålder och att man därefter tar ut alla sina pensioner. Det ger en snabb och enkel överblick, men användaren kan också testa att ändra uttagsålder med en knapptryckning – tidigare eller senare. Man kan även klicka sig vidare för att till exempel välja avtalade uttagsåldrar eller olika uttagsåldrar för enskilda pensioner.

Hur hanterar minPension olika pensionsåldrar för tjänstepensionerna?

– I minPensions verktyg finns de avtalade pensionsåldrarna för tjänstepensionerna, som varierar beroende på avtal. Det är möjligt att göra prognoser med avtalade pensionsåldrar och de redovisas under fliken Intjänad pension. Kommun- och regionanställda (AKAP-KR), statligt anställda (PA16) och privatanställda tjänstemän (ITP1) har fått nya högre avtalade pensionsåldrar på senare år. Vi har anpassat minPension för dessa förändringar.

Vad hoppas du att användarna ska uppleva?

– Att de får bättre förståelse för hur pensionssystemet fungerar och känner sig fortsatt trygga i sin pensionsplanering. Vi vill göra det enkelt att se och förstå riktåldern och därefter planera sina pensionsuttag utifrån sina egna förutsättningar. Nu arbetar vi intensivt med att göra prognoserna utifrån användarnas riktåldrar – vårt mål är att bli klara till årsskiftet.


Foto: Romina Zomegnan, Svensk Försäkring

gå i pension, Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Varför delas inte pensionen vid skilsmässa?

Allt fler väljer att gå skilda vägar sent i livet. Sedan millennieskiftet har antalet skilsmässor bland personer över 60 år nästan fördubblats i Sverige. Det är en utveckling som sticker ut jämfört med resten av befolkningen, där skilsmässotalen har planat ut. Den vanligaste åldern att skilja sig i är 35-49 år enligt SCB.

När ett äktenskap tar slut är det mycket som ska delas – bostad, bil, sparande och ibland även skulder. Men något som inte automatiskt delas vid skilsmässa är pensionen. Det kan komma som en överraskning, särskilt för den som haft lägre inkomst eller varit hemma med barn under längre perioder.

Pensionen är personlig försörjning – inte gemensam egendom

I Sverige betraktas pension som en individuell rättighet som är kopplad till att försörja sig själv, inte som en tillgång som ingår i bodelningen. Det gäller både den allmänna pensionen (inkomst- och premiepension) och tjänstepensionen. Eftersom pensionen är kopplad till den enskildes arbete och livsinkomst, ses den som framtida inkomst snarare än som delbar egendom.

Tjänstepensionen är oftast arbetsgivarägd

Tjänstepensionen är i regel en arbetsgivarägd försäkring även om du omfattas av den. Det innebär att den inte räknas som en tillgång i bodelningen även om den kan vara värd mycket. Det här kan skapa obalans, särskilt om den ena har haft ett jobb med god tjänstepension och den andra inte.

Privat pension – ett undantag

Privat pension, privata pensionsförsäkringar eller individuellt pensionssparande (IPS), ingår däremot normalt i bodelningen. Det sker dock inget nysparande i dessa sparformer eftersom den generella avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, den 1 januari 2016 (för alla som har tjänstepension i sin anställning). De flesta har därför styrt om sitt privata sparande till alternativ utanför pensionssystemet som t.ex. investeringssparkonto (ISK) eller amortering på bolån.

Vad händer med överförd premiepension?

Om man har fört över premiepensionsrätter till sin partner under äktenskapet, upphör överföringen vid skilsmässa. Men redan överförda belopp stannar hos mottagaren – de delas inte.

Risk för snedfördelning

Eftersom pensionen inte delas, kan det uppstå ekonomisk obalans efter skilsmässan. Den som haft lägre lön, jobbat deltid eller varit föräldraledig får lägre pension – och har ingen automatisk rätt till kompensation. Det är en fråga som särskilt drabbar kvinnor eftersom kvinnor ofta har lägre pensioner än män.

Vad kan man göra?

  • Prata om pensionen tidigt i relationen – särskilt om ni har olika ekonomiska förutsättningar.
  • Se till att båda får ett bra yrkesliv (eftersom det är yrkeslivet som bygger pensionen). Dela på föräldraledighet och obetalt hemarbete.
  • Gör pensionsprognoser på minPension för att få koll och jämföra era pensioner.
  • Överväg privat sparande med äktenskapsförord för den med lägst inkomst.

Podd

Spotify: Pension, kärlek, skilsmässa och död

Spotify: Anhörigvård = lägre pension?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Folkpensionen – en del av svenska kulturarvet

När vi talar om svensk kulturkanon tänker vi ofta på litteratur, musik och konst. Men även samhällsbygget har sina hörnstenar – och i kulturkanon ingår folkpensionen vilket kan få en del att höja på ögonbrynen.

Allmän pensionsförsäkring infördes i Sverige 1913. Innan denna tidpunkt var pensionerna ofta en del av en naturaekonomi. Pensionerna var inte alltid tryggade utan betalades löpande. Om man kom på kant med sin arbetsgivare, om denne gick i konkurs eller om man slutade i förtid riskerade man att bli utan ersättning. I mitten av 1930-talet infördes ett mer omfattande system. I takt med att reallönerna ökade blev pensionerna politik. Folkpensionen blev en statlig grundtrygghet, lika för alla, oavsett arbetslivets längd eller inkomst. Samtidigt fanns det sedan länge olika avtal för tjänstepension på arbetsmarknaden.

På 1950-talet blev det tydligt att folkpensionen inte räckte till för att ge en rimlig levnadsstandard för äldre, särskilt för dem som haft ett långt arbetsliv. Det fanns också en växande opinion för att pensionen borde spegla arbetsinsats och inkomst. Därför infördes allmän tilläggspension (ATP) 1960 som efter 1990-talets pensionsreform ersattes med en ny inkomstgrundad allmän pension (inkomstpension och premiepension). Garantipension och andra grundskydd har ersatt folkpension.

På senare år har den allmänna pensionen blivit mer omdiskuterad. Många menar att skillnaden mellan att ha jobbat och inte jobbat är liten för de med lägre inkomster. Här varnar vissa för en återgång just till folkpension, lika pension för alla oavsett arbetsinsats, istället för ett inkomstgrundat system.

Folkpensionen bidrog till att vi blev av med socknarnas fattighus som Astrid Lindgren skildrar genom kommendoran i Emil i Lönneberga. Men folkpensionen representerar också något som inte eftersträvas idag. De flesta tycker att ett långt yrkesliv ska göra skillnad för den allmänna pensionen. Sveriges välstånd har ökat markant på ett sekel så vi förväntar oss mycket mer än när folkpensionen såg dagens ljus.

Vill du veta mer?

Vad är allmän pension?

Podd

Spotify: Hur blir din pension i förhållande till sista lönen?
Spotify: Vad innebär riktåldern?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension