Försäkringsanställda byter tjänstepension – från FTP1 till ITP1

Den 1 april 2027 byter de flesta försäkringsanställda tjänstepensionsavtal från FTP 1 till ITP 1. För att bytet inte ska leda till lägre pensionspremier har arbetsgivare och fackförbund kommit överens om kompletterande branschavtal. Du förlorar alltså inte pensionspremier på övergången till ITP 1.

Vad gäller för FTP 2?

För den som har FTP 2 gäller särskilda övergångsregler. Huvudregeln är att den som fyller 60 år eller mer under 2027 får vara kvar i FTP 2 genom ett generellt undantag.

För den som är 59 år eller yngre tecknas en individuell överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd om att vara kvar i FTP 2. Vid byte av arbetsgivare inom försäkringsbranschen kommer framtida pensionsintjänande däremot att ske i ITP 1.

Bättre möjligheter till omställning

Bakgrunden till förändringen är att försäkringsbranschen ansluts till Huvudavtalet. Det ger bland annat tillgång till omställnings- och kompetensstöd via TRR Trygghetsrådet.

Stödet kan användas både vid omställning och för kompetensutveckling under arbetslivet. Det kan göra det lättare att byta yrkesinriktning eller arbeta längre, vilket i sin tur kan ge högre pension.

Tänk på

  • Ditt redan intjänade kapital i FTP 1 ligger kvar och förvaltas enligt de val du redan gjort, men det kommer inte några nya premier.
  • Från april 2027 sker nya premier till ITP 1. För ITP1 kan du göra nya val av sparform, pensionsbolag och återbetalningsskydd. Och nytt förmånstagarförordnande – om du har det sedan tidigare. Tidigare val för FTP 1 följer inte med automatiskt.
  • Val inom FTP sker fortsatt hos Valcentralen (även efter 1 april), medan val inom ITP sker hos Avtalat. Val du gör inom FTP respektive ITP påverkas inte av varandra.
  • ITP har i regel lägre avgifter än FTP, men utbudet av valbara bolag och fonder skiljer sig delvis åt.
  • Det obligatoriska familjeskyddet i FTP försvinner. Väljer du familjeskyddet inom ITP betalas det med pensionspremien, vilket ger något lägre framtida pension.
  • Om du har FTP 2 och funderar på att byta jobb bör du ta reda på hur bytet påverkar din pension.

Vill du veta mer?

Podd

Spotify: Tjänstepensionen i fokus efter många års förhandling (från FTP till ITP)

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Betalas det in till pension om jag blir sjuk?

Ja, oftast gör det det. Men hur mycket som betalas in, och till vilka delar av pensionen, beror på din situation.

En kortare sjukskrivning påverkar sällan pensionen nämnvärt. Vid längre sjukdom kan däremot både den allmänna pensionen och tjänstepensionen påverkas. Det gäller särskilt om du har en högre lön eller saknar pensionsgrundande inkomst.

Och vad händer egentligen med pensionen om du får sjukersättning? När övergår den till ålderspension?

I vårt senaste poddavsnitt möter vi Carin Eriksson från Pensionsmyndigheten, som reder ut reglerna och svarar på de vanligaste frågorna om sjukdom och pension. Lyssna i Spotify via länken här nedanför eller i din egen poddkanal.

Mer information om sjukdom och pension i vår artikel ”Vad händer med min pension om jag blir sjuk?”

Mer pension – ett rikare liv

Funderar du på hur du ska ta ut dina pensioner? Då får du inte missa vårt senaste poddavsnitt där vi möter två erfarna pensionsexperter som generöst delar med sig av sina kunskaper och råd.

Michael Enberg och Torbjörn Dahlin har lång erfarenhet av att ge råd i pensionsfrågor, inte minst när det gäller de beslut som behöver fattas inför och under tiden som pensionerna betalas ut.

Tillsammans har de samlat sina kunskaper i boken Mer pension – ett rikare liv, där de går igenom vilka frågor som kan vara viktiga att ställa sig innan man börjar ta ut pension.

Vad behöver du tänka på?

Vi blev nyfikna på deras tankar. Därför tog vi med poddutrustningen till Michael Enberg i Sundsvall och kopplade upp oss mot Torbjörn Dahlin i Göteborg för att få svar på frågor som:

  • Vilken fråga borde fler ställa sig inför pensionsuttaget?
  • Hur kan man tänka för att få ut så mycket som möjligt av sina pensioner?
  • När kan det vara aktuellt att pausa en pensionsutbetalning?
  • Hur stor betydelse har skatten?
  • Är det klokt att ta ut olika pensioner vid olika tidpunkter?
  • Hur bör man tänka kring efterlevandeskyddet – ha det kvar eller ta bort det, och i så fall när?

Lyssna på minPensionsPodden i Spotify via länken nedan, eller leta upp avsnitt 277 i din poddkanal.

Här kan du läsa boken digitalt

Mer pension – ett rikare liv

Hurra för tjänstepensionen!

Det finns födelsedagar, nationaldagar och våffeldagar. Och så finns det dagar som Tjänstepensionens dag 🎉

Kanske inte den högtidsdag som får folk att springa ut på gatorna med ballonger och konfetti. Men faktiskt en dag som vi tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet.

Därför har pensionsbranschen tagit hjälp av Daniel Paris, som på sitt eget sätt sätter ljuset på något som många har, men som inte alltid får den kärlek det förtjänar: tjänstepensionen.

En löneförmån som fortsätter att jobba

Tjänstepensionen är nämligen lite som den där kollegan som alltid gör sitt jobb utan att göra något väsen av sig. Månad efter månad fylls den på medan du jobbar, och den kan bli en viktig del av din framtida pension.

Det är faktiskt så att många får en stor del av sin framtida pension från tjänstepensionen. Därför finns det anledning att uppskatta den inte bara på Tjänstepensionens dag, utan året om.

Vet du om du har tjänstepension?

Om du arbetar i kommun, region eller staten kan du vara trygg med att du har tjänstepension. Detsamma gäller oftast om du jobbar hos en privat arbetsgivare med kollektivavtal.

Är du osäker? Då är vårt råd enkelt: fråga din arbetsgivare.

Saknar du tjänstepension kan det också vara en klok fråga att lyfta nästa gång det är dags för lönesamtal.

Fira genom att kolla din pension

På Tjänstepensionens dag passar det extra bra att logga in på minPension och se hur din tjänstepension påverkar din framtida pension.

Det tar bara några minuter. Och det är förmodligen den mest långsiktiga present du kan ge dig själv idag.

Om arbetet bakom Tjänstepensionens dag

Två jobb samtidigt – ofta bra för pensionen, men inte alltid

Att ha två jobb samtidigt blir allt vanligare. Ofta innebär det också högre inkomster och därmed mer pension. Men det finns en detalj som många missar: i vissa situationer kan två arbetsgivare faktiskt ge lägre tjänstepension än en arbetsgivare, trots att den totala lönen är densamma.

Oftast positivt för pensionen

Om du tar ett extra jobb och därmed ökar din sammanlagda inkomst är det i regel bra för pensionen. Högre inkomster innebär normalt att mer pengar sätts av till både den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Tjänstepensionen kan påverkas av hur inkomsten är fördelad

För den som har en högre lön finns oftast en brytpunkt där arbetsgivaren betalar in en betydligt större andel till tjänstepensionen på lönedelar över en viss nivå. För 2026 ligger denna nivå på cirka 625 500 kronor per år.

Om hela lönen kommer från en arbetsgivare kan delar av inkomsten hamna över brytpunkten, vilket ger högre pensionsavsättningar.

Men om samma totala årsinkomst delas upp mellan två arbetsgivare kan det hända att ingen av lönerna når upp till brytpunkten. Då blir pensionsinbetalningarna lägre, trots att den sammanlagda inkomsten är densamma.

Det här är framför allt något som kan beröra personer med relativt höga inkomster som funderar på att gå från en heltidsanställning till flera deltidsuppdrag eller parallella anställningar.

Exempel – en anställning

Lön 800 000 kr/år hos arbetsgivare A

6% upp till 625 500 kr/år = 37 530 kr/år

32% över 625 500 kr/år = 55 840 kr/år

Total inbetalning till tjänstepensionen = 93 370 kr/år

Exempel – två anställningar

Lön 400 000 kr/år hos arbetsgivare A

Lön 400 000 kr/år hos arbetsgivare B

6% av 400 000 kr/år = 24 000 kr/år

6% av 400 000 kr/år = 24 000 kr/år

Total inbetalning till tjänstepensionen = 48 000 kr/år

Villkoren skiljer sig mellan olika tjänstepensionsavtal och arbetsgivare – effekten kan med andra ord bli annorlunda än i exemplen ovan.

Den allmänna pensionen fungerar annorlunda

När det gäller den allmänna pensionen spelar det däremot ingen roll hur många arbetsgivare du har. Den allmänna pensionen beror på den totala årsinkomsten upp till taket vid 672 600 kr (2026). På höga inkomster tjänar man alltså inte in någon mer allmän pension men i regel betydligt mer tjänstepension (för att kompensera för att man inte tjänar in mer allmän pension).

Så får du koll på effekten

Om du har flera anställningar med olika tjänstepensionsavtal kan det vara klokt att titta lite extra på hur pensionsinbetalningarna påverkas. Två jobb kan också innebära lägre pension om ett av jobben saknar tjänstepension. Då görs inga inbetalningar för den delen av inkomsten (enbart allmän pension).

Det är kanske inte det första man tänker på när man tackar ja till ett extrajobb eller kombinerar flera uppdrag. Men för den som har högre inkomster kan skillnaden i tjänstepension bli betydande över tid.

På minPension kan du se de pensioner du redan har tjänat in. För att få en så träffsäker prognos som möjligt kan du behöva göra separata prognoser utifrån respektive tjänstepensionsavtal och därefter summera resultaten.

Tänk på

  • Två jobb ger oftast mer pension om den totala inkomsten ökar.
  • Den allmänna pensionen påverkas av din sammanlagda inkomst, inte av antalet arbetsgivare.
  • För personer med högre inkomster kan flera arbetsgivare ibland leda till lägre tjänstepensionsinbetalningar än en enda arbetsgivare med samma totala lön.
  • Kontrollera villkoren i dina tjänstepensionsavtal om du har eller planerar att ha flera jobb samtidigt.

Vill du veta mer?

Podd

Spotify: Byter du jobb? Tänk på pensionen!

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Riktåldern för 2032 är fastställd – så påverkar det dig född 1965

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2032 – alltså samma riktålder som började gälla nu från 2026.

Det här påverkar dig som är född 1965. Fram till nu har riktåldern varit enligt prognos – nu är den fastställd. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år (2032 för dig född 1965).
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder (2029 för dig född 1965).

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden. Riktåldern är redan fastställt för dig som är född 1960-64. Riktåldern påverkar åldersgränserna för uttag av allmän pension.

Uttagsreglerna för tjänstepensionen varierar beroende på avtal och styrs inte av riktåldern. Det är alltså fortsatt möjligt att göra andra uttagsval för tjänstepensionen men eftersom de flesta får huvuddelen av sin pension från den allmänna pensionen får riktåldern betydelse även för uttag av tjänstepensionen.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen fatta beslut om riktåldern för år 2033. Enligt dagens prognos blir riktåldern fortsatt 67 år – och skulle gälla för dig som är född 1966. För dig som är född 1967-1981 väntas riktåldern bli 68 år.

Mer om riktåldern:

Frågor och svar om riktåldern

Vad gäller om man inte kan eller orkar jobba till riktåldern?

Vad är riktålder och avtalad pensionsålder?

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Så förändras din tjänstepension i kommun och region

Pensionsavtalet för anställda inom kommun och region har uppdaterats – och förändringarna har gjort reglerna både tydligare och mer förutsägbara än tidigare. Med ökad transparens blir det enklare att förstå vad som gäller, samtidigt som incitamenten att jobba längre har stärkts. Att attrahera fler att stanna kvar i arbetslivet är avgörande, då prognoser visar att flera hundratusen medarbetare närmar sig slutet av sitt yrkesliv inom sektorn.

I det här poddavsnittet får vi besök av Victoria Bergner från SKR. Hon reder ut vad som faktiskt är nytt, varför förändringarna görs och hur de kan påverka medlemmarnas framtida pension.

Vi pratar bland annat om:

  • vad som blir tydligare i det nya avtalet
  • hur de nya ”morötterna” fungerar
  • vad du som jobbar i kommun eller region särskilt behöver ha koll på
  • hur du kan se effekterna i dina prognoser på minPension

Lyssna på avsnitt 269 i din poddkanal eller följ länken till avsnittet på Spotify.

Riktålder i teorin – verkligheten i kroppen


Statistiken visar att vi lever allt längre. För att kunna få samma pensionsnivåer som tidigare generationer behöver vi också arbeta längre. Det är bakgrunden till att riktåldern infördes vid årsskiftet – en ålder som justeras för varje årskull utifrån den förväntade medellivslängden.

Men verkligheten ser inte likadan ut för alla.

Vad händer om du inte kan arbeta fram till riktåldern? Om kroppen säger ifrån, du blir sjuk eller förlorar jobbet? Hur ska du tänka i de här situationerna – och vilka fallgropar är viktiga att undvika?

I vårt senaste poddavsnitt reder vi ut just detta tillsammans med Håkan Svärdman från Folksam.

Vi går igenom vad som gäller och vad du bör tänka på vid olika livshändelser som kan påverka din pension – och vilka val som kan göra stor skillnad på sikt. Lyssna via länken nedan eller sök upp minPensionsPodden i din kanal.

Ännu bättre pensionsprognoser – minPension visar återbetalningsskydd för alla tjänstepensioner

Med förbättrad datakvalitet och nära samarbete med branschen kan minPension nu erbjuda ännu träffsäkrare pensionsprognoser än tidigare.

Efter gemensam utveckling med pensionsbolag, banker och pensionskassor kan minPension nu visa om du har återbetalningsskydd på dina tjänstepensioner och ta hänsyn till detta i pensionsprognosen. Tidigare har denna uppgift saknats i vissa fall. Denna förändring ger mer träffsäkra prognoser.  

– Vi är mycket nöjda med att kunna öka precisionen i pensionsprognosen och visa heltäckande information för återbetalningsskydd som gör det lättare för pensionsspararna att fatta medvetna beslut, säger Sofie Dannaeus, chef Produkter & Tjänster på minPension.

Många har flera tjänstepensioner. I 30‑årsåldern har man i genomsnitt tre, i 40‑årsåldern fem och i 50‑årsåldern omkring sex tjänstepensioner. För privatanställda är förvalet ofta utan återbetalningsskydd, medan förvalet för offentliganställda ofta är med återbetalningsskydd (olika beroende på avtal). Eftersom det endast är premiebestämda tjänstepensioner som har ett ihopsparat kapital är det också endast till dessa som det går att teckna ett återbetalningsskydd. Det går inte att teckna ett återbetalningsskydd till förmånsbestämd pension. Totalt finns det 13,5 miljoner tjänstepensionsförsäkringar på minPension, varav 1,6 miljoner har återbetalningsskydd och 11,9 miljoner saknar återbetalningsskydd (antal försäkringar, ej kapitalviktat).

–  Under yrkeslivet är det inte ovanligt att byta yrke, bransch eller växla mellan privat och offentlig sektor. Det kan innebära att man har återbetalningsskydd för vissa delar av tjänstepensionen men saknar det för andra. Nu blir det betydligt enklare att stämma av att du har rätt skydd för alla tjänstepensioner, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.

På minPension går det att se förekomsten av återbetalningsskydd för tjänstepensionen på försäkringsnivå under fliken Intjänat. På sikt planeras även mer översiktlig information, så att det blir enkelt att se hur stor andel av den samlade tjänstepensionen som har återbetalningsskydd – och hur stor andel som saknar det.

– Det här är ett viktigt steg i vår fortsatta utveckling mot ännu mer lättillgänglig pensionsinformation. Vi tror att fler kommer att se över sitt val av återbetalningsskydd och har även infört länkar till de pensionsbolag och valcentraler som just du omfattas av, vilket gör det enklare att gå från tanke till handling säger Sofie Dannaeus.

Fakta om återbetalningsskydd:

  • Återbetalningsskydd är ett efterlevandeskydd för tjänstepensionen. Vid dödsfall med återbetalningsskydd betalas det intjänade pensionskapitalet ut till i första hand sambo/make/maka och i andra hand till barn. Med ett särskilt förmånstagarförordnande kan man t.ex. välja barn som förmånstagare i första hand och partner i andra hand.
  • Återbetalningsskydd ingår inte automatiskt i alla tjänstepensioner, utan måste ofta läggas till via pensionsbolag eller valcentral.
  • Återbetalningsskydd ger lägre pension eftersom pensionskapitalet inte delas med andra pensionssparare. Utan återbetalningsskydd får man arvsvinster från andra jämnåriga pensionssparare som avlider (som också saknar återbetalningsskydd).

Mer träffsäkra prognoser

Snart blir din pensionsprognos ännu mer träffsäker. minPension kommer inom kort att ta hänsyn till om du har valt bort återbetalningsskydd – vilket kan innebära att din prognos blir något högre än tidigare.

Samtidigt gör vi det tydligare för dig att se om du har återbetalningsskydd eller inte när du loggar in och går igenom dina pensioner.

Vad innebär det här i praktiken – och varför gör vi förändringen? Det pratar vi om med vår produktutvecklare Björn Hallander i veckans poddavsnitt. Lyssna i Spotify via länken nedan eller i din poddkanal.

Mer om återbetalningsskydd

Artikel om återbetalningsskydd på minPension

Hur påverkas din pension av att ta bort återbetalningsskydd – testa hos Konsumenternas