Ändrad prognosstandard påverkar prognosen

Prognosstandarden på minPension har ändrats. Den används i våra beräkningar av prognoser för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. Prognosstandarden är en kvalificerad gissning av hur din förväntade pension påverkas av omvärldsfaktorer som inflation, värdeutveckling på kapitalet, skatter och avgifter eller förväntad medellivslängd.

Hur påverkas din prognos

Förändringarna av prognosstandarden kan påverka prognosen på olika sätt. Den kan både ge en högre förväntad pension och en lägre förväntad pension. Kom ihåg att det handlar om förväntningar, inte om faktiska förändringar.

Förändringarna påverkar i första hand de som har långt kvar till sin pension. Där bygger antagandena om pensionen i högre grad på prognosberäkningar än för äldre individer som har en större del faktiskt intjänande.

Bild som visar hur vi beräknar din prognos

En ändrad prognosstandard påverkar inte vad du får i pension

Prognosstandarden påverkar inte vad du faktiskt kommer att få i pension. Det som påverkas är vad kvalificerade bedömare tror om din framtida pension. Inga pengar har försvunnit eller lagts till.

Ju fler år du har kvar till du ska gå i pension, desto större betydelse har prognosantagandena eftersom beräkningen av vad du ska få i pension till stor del bygger just på prognosen. Men om du redan har en stor del av intjänandet bakom dig och närmar dig pensionsåldern, då spelar prognosantagandena mindre roll.

Så påverkar prognosstandarden våra exempelpersoner

Vi har tagit fram tre olika exempelpersoner för att visa hur den nya prognosstandarden kan påverka prognoserna på minPension.

Magnus Testperson

Magnus är född 1960, anställd i en kommun med pensionsavtal AKAP-KL.

I den gamla prognosstandarden var Magnus prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 2 700 kr/mån livet ut. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 2 800 kronor.

Differensen blir plus 100 kronor (eller 4 procent) för Magnus.

Emilia Testsson

Emilia är född 1990, anställd som privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO.

I beräkningar med den gamla prognosstandarden blev Emilias prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 12 400 kronor. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 13 500 kronor.

För Emilia blir differensen plus 1 100 kronor (eller 9 procent).

Jenny Testdotter

Jenny är född 1980. Hon är privatanställd tjänsteman med en individuell tjänstepension.

Enligt den gamla prognosstandarden visade prognosen att Jenny skulle få 16 000 kr livet ut från 65 år. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 14 700 kr.

Differensen blir minus 1 300 kronor (eller 8 procent) för Jenny.

En differens på minus 1 300 kronor (eller 8 procent).

Så har prognosstandarden ändratsför dig som vill ha koll på detaljerna

Förändringarna jämfört med tidigare prognosstandard gäller prognosen för kapitalavkastning under spartid, avkastningsskatt och förändrade dödlighetsantaganden.

Den förväntade reala kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent. Avkastningsskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent och dödlighetsantagandena ändras – dock ganska marginellt.

Läs mer här om prognosstandarden på Pensionsmyndighetens sida

Så ändras beräkningen av kollektivavtalad tjänstepension

Om du har kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension kan prognosen höjas.

Även om den förväntade kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent så vägs det upp av att den förväntade avkastningssskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent.

Nettoförändringen stiger från 1,5 till 1,52

Den förväntade totala kapitalavkastningen blir alltså något högre, vilket får störst effekt om du har många år kvar till pension. Utslaget på hela pensionen blir förstås förändringen mindre påtaglig.

Så ändras beräkningen av icke kollektivavtalad tjänstepension

Förändringen för icke kollektivavtal gäller främst beräkningen av prognosräntan.

Tidigare har icke kollektivavtalad pension haft en fast prognosränta, men nu ska även prognosräntan för icke kollektivavtalad tjänstepension beräknas som ett genomsnitt av prognosräntan i de fyra ickevalsalternativet i de största kollektivavtalen. Jämfört med beräkningarna i den tidigare prognosstandarden så har den förväntade prognosräntan sjunkit och det vägs inte upp av att även de här pensionerna ska beräknas med sänkt förväntad avkastningsskatt.

Jämförelsevärdet

Jämförelsevärdet har tagits fram av minPension för att göra det lättare att jämföra storleken på en förmånsbestämd och en premiebestämd pension. I jämförelsevärdet omvandlar vi förmånen till ett kapital.

Förändringarna här beror på att vi har justerat våra beräkningar. Det handlar främst om en förändring av delningstalet på grund av ändrat ränteantagande. Den förändrade summan påverkar inte den förväntade nivån på den förmånsbestämda pensionen. Den är densamma som tidigare.  

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur berörs du av höjda pensionsåldrar

År 2023 höjs den lägsta åldern för att ta ut inkomst- och premiepension i den allmänna pensionen till 63 år. Först vid 66 års ålder kommer garantipension och inkomstpensionstillägg att betalas ut. Samma åldersgräns gäller om du ansöker om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. Åldersgränsen höjs sedan med ytterligare ett år 2026. Då kallas det för riktålder och anpassas till olika årskullars förväntade livslängd.

Din egen ålder kommer alltså att påverka när du kan börja ta ut dina pensioner. Även hur mycket du ska betala i skatt påverkas av de nya åldersgränserna.

Åldern för när du får ett utökat jobbskatteavdrag ligger kvar som i dag, alltså från det år du fyller 66 år. Men det extra grundavdraget, som sänker skatten på pensionsutbetalningar, höjs i takt med den höjda åldern för garantipensionen.

Tjänstepensioner och privat pension berörs inte av de nya åldersgränserna för uttag av allmän pension. Däremot påverkas de av skatteförändringarna eftersom den typen av pension beskattas på samma sätt när du tar ut pengarna.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beskattas inte alls. Kapitalinkomster, till exempel från sparande eller försäkring av bostäder, beskattas på annat sätt och berörs inte av åldersgränserna.

Höjda pensionsåldrar för födda 1957-1962?

Född 1957, fyller 65 år 2022

Har du redan fyllt 65 år, eller gör det senare i år, påverkas du inte av höjda pensionsåldrar. Däremot kan du, om du vill, arbeta fram till 69-årsdagen. Åldersgränserna i LAS, Lagen om anställningsskydd, höjs också vid årsskiftet.

Du kommer också att påverkas av nya åldersgränser för när du får lägre skatt om du tar ut pension. Skattesänkningen gäller från det år du fyller 67 år, alltså år 2024. Men om du fortsätter att jobba får du, precis som nu, ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år.  

Född 1958, fyller 64 år 2022

Du berörs av de höjda åldersgränserna om du har rätt till garantipension och inkomstpensionstillägg eller vill ansöka om andra stöd för ålderspensionärer. Du får vänta med dessa delar till du fyller 66 år. All övrig allmän pension, inkomst- och premiepension, kan du däremot ta ut när du vill. Du har ju redan fyllt 63 år, vilket blir den nya lägsta åldersgränsen för att ta ut de pensionerna.

Om du fortsätter att arbeta får du ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Tar du ut pension sänks skatten från det år du fyller 67 år, alltså från 2025.

Född 1959, fyller 63 år 2022 och fyller 67 år 2026

Om du har garantipension och inkomstpensionstillägg får du ta ut de pengarna när du fyller 66 år. Detsamma gäller om du vill ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Om du fortsätter att arbeta får du ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år.

År 2026 kommer åldern för när du får sänkt skatt på pensionen att höjas. Du får sänkningen först från det år du fyller 68 år. Är du född 1959 klarar du inte den åldersgränsen. Tar du ut pension kommer du att få sänkt skatt på den från det år du fyller 68 år, alltså 2027.  

Född 1960, fyller 62 år 2022, fyller 66 år 2026

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension i år, från 62 års ålder. Men om du har garantipension eller liknande stöd och om du behöver ansöka om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd så får du vänta tills du fyller 67 år.

Om du arbetar kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år, alltså 2028.

Född 1961, fyller 61 år 2022

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension från 63 års ålder. Garantipension och motsvarande kan du ta ut från 67 år.

Arbetar du kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år.

Född 1962, fyller 60 år 2022

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension från 63 års ålder. Garantipension och motsvarande kan du ta ut från 67 år.

Arbetar du kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur går det för PPM när börsen viker?

De flesta börskurser har pekat nedåt i år. Enskilda aktier har tappat mer än halva aktiekursen men andra har klarat sig bättre. Så hur går det egentligen för PPM-spararnas pengar? Rätt bra faktiskt om vi tittar på lite längre sikt.

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen, den som du ser i det orange kuvertet. Premiepensionspengarna är placerade på kapitalmarknaden, i olika typer av fonder. Premiepensionsfonder kallas det, men också ofta bara för PPM-fonder. Vitsen med PPM-sparandet är att det kan ge lite bättre värdeutveckling än den andra delen i den allmänna pensionen, inkomstpensionen, som växter ungefär som svensk ekonomi.

Om du inte har gjort något fondval finns dina pengar i AP7 Såfa, vilket betyder att det mesta finns på den globala aktiemarknaden. När du blir lite äldre så ökar andelen i räntefonder, där värdeförändringen inte är lika stor som för aktier.

Du kan också välja egna fonder, upp till fem olika på samma gång. Är du osäker på vad du valt kan du gå in på Pensionsmyndighetens hemsida. Här kan du också byta ditt fondinnehav om du vill det. Här går det också att se hur det går för dina PPM-fonder.

PPM-sparandet började i början av 2000-talet och de som har sparat längst har alltså en spartid på drygt 20 år. För den som fortfarande arbetar kommer nya premiepensionspengar i på kontot varje år.

När börskurserna backar som de gör nu, hur har det påverkat PPM-sparandet?

Tar vi en titt på den utveckling över tid, som redovisas på Pensionsmyndighetens hemsida, så verkar det inte vara särskilt dramatiskt.  För PPM-spararna ser det fortfarande rätt bra ut.

Bilden nedan visar hur PPM-pengarna utvecklats över tid. Den gula linjen visar värdeutvecklingen i procent för premiepensionen och den röda visar värdeutvecklingen för inkomstpensionen, alltså den del av den allmänna pensionen som inte placeras i fonder.

Graf som visar värdeutvecklingen för premiepension och inkomstpension.
Källa: Pensionsmyndigheten. Värdedatum 30/4 2022

Trots de senaste månadernas fallande börskurser står sig premiepensionssparandet bra i konkurrensen. Den årliga värdeutvecklingen ligger på omkring åtta procent, jämfört med inkomstpensionens drygt tre. De tunnare linjerna visar den reala utvecklingen.

Jämfört med tidigare börsfall, som åren 2001 och 2008, så finns det mer fallhöjd i de tillgångar som hunnit växa till sig under åren. Det har fyllt på mer pengar in i premiepensionsfonderna.

Olika för män och kvinnor

På de enskilda spararnas konto ser det också fortfarande bra ut. De allra flesta sparare har en årlig värdeutveckling på sex procent och mer. 

Tabell som visar värdeutvecklingen av premiepensionen i procent för kvinnor och män.
Källa: Pensionsmyndigheten. Värdedatum 30/4 2022

Det som sticker ut i siffrorna är att män har en bättre värdeutveckling än kvinnorna. Den utvecklingen blir spännande att följa framöver.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur gör jag för att gå i pension i sommar?

Om du vill bli sommarpensionär 2022 är det hög tid att planera. Räkna med att det tar några månader innan allt är klart.

Att-göra-listan för dig som vill sluta jobba i sommar

  • Säg upp dig från jobbet. Har du ett jobb behöver du säga upp dig från jobbet. Det behöver du göra i god tid. 
  • Ansök om allmän pension. Det gör du enklast på Pensionsmyndighetens hemsida. Om du ansöker digitalt går det fortare. Men räkna ändå med att det kan ta någon månad att få pengarna. Om du har jobbat i andra länder i Europa kan du få du hjälp av myndigheten att ansöka om de pengarna, men räkna då med att det tar extra lång tid.
  • Ansök om tjänstepension. Du kan ha flera olika tjänstepensioner. Du behöver ansöka om de pensionerna hos de olika bolag som förvaltar pengarna. Om du inte vill ta ut din tjänstepension vid 65 år kan du behöva säga till att uttaget ska skjutas fram.
  • Ladda ner ett pensionärsintyg. Om du ta ut någon del av den allmänna pensionen kan du få ett pensionärsintyg från Pensionsmyndigheten som ger dig pensionärsrabatter även om du inte fyllt 65 år. Det gäller till exempel på SJ och på Stockholms Lokaltrafik.

Saker att fundera över innan du bestämmer dig

Mycket från början eller mer jämnt uttag? I tjänstepensionen kan du välja att få pengarna utbetalda under en viss period, till exempel 5 eller 15 år. Du måste göra det valet innan utbetalningarna börjar.  

Var finns pengarna? Har du ingen aning om var du har pengarna så kan du se det på minPension. I tjänsten Uttagsplaneraren får du hjälp att ansöka om just de pensioner som du har.

Kan du jobba extra? Ja, det går alldeles utmärkt att jobba och ta ut pension samtidigt. Du kan alltid ta ut allmän pension. I tjänstepensionerna kan det finnas villkor om hur mycket du får jobba om du är yngre än 65 år.

Undvik kvarskatt. Eftersom du får pension från flera olika håll kan bolag och myndigheter både dra för lite och för mycket skatt. Kolla på Skatteverkets hemsida vad du ska betala. Där kan du jämka skatten så det blir rätt från början.

Faktarutan

Smart att gå i pension på sommaren

Det finns skattemässiga fördelar med att börja ta ut pension på sommaren. Du kan utnyttja jobbskatteavdraget för att sänka den totala skatten. Det samma gäller om du jobbar och tar ut pension samtidigt, under samma beskattningsår.

Gör din egen skatteuträkning på Skatteverket

Född 1957 och senare

Kommunalskatt, cirka 32 kr

Lön 30 000 kr/mån

Årsinkomst360 000 kr
Skatt   78 600 kr
Skatt på inkomst i procent21,8 procent  

Pension 20 000 kr/mån

Årsinkomst240 000 kr
Skatt68 800 kr
Skatt på inkomst i procent28,6 procent skatt 
Halva året lön, halva året pension

Årsinkomst 180 000 kr i lön + 120 000 kr i pension = 300 000 kr

Skatt66 600 kr
Skatt på inkomst i procent22,2 procent skatt

Född 1956 och tidigare

Kommunalskatt, cirka 32 kr

Lön 30 000 kr/mån  

Årsinkomst360 000 kr
Skatt48 200 kr
Skatt på inkomst i procent13,4 procent

Pension 20 000 kr/mån

Årsinkomst240 000 kr
Skatt46 100 kr
Skatt på inkomst i procent19,2 procent
Halva året lön, halva året pension

Årsinkomst 180 000 kr i lön + 120 000 kr i pension = 300 000 kr

Skatt37 300 kr
Skatt på inkomst i procent12,3 procent

Text: Kristina Kamp, minPension

Missgynnar pensionssystemen kvinnor?

På Internationella kvinnodagen passade vi på att gratta alla fantastiska kvinnor med ett blogginlägg om kvinnors pensioner. Varför är de flera tusenlappar lägre än männens? Och vad behöver vi göra för att ändra på det?

Är pensioner något som missgynnar kvinnor? Nej, det kan faktiskt vara tvärtom.  Åtminstone om vi jämför vad kvinnor och män betalar in till sin pension och vilka som har störst nytta av de olika grundskydden som ger extra pension.

Mycket i pensionsdebatten handlar om kvinnors låga pensioner. I genomsnitt har kvinnor flera tusenlappar mindre i månaden att leva på. Hur kan det komma sig? Är kvinnor särskilt missgynnade när pensionen ska betalas ut?

För att svara på det behöver vi reda ut hur pengar betalas in till pensionerna och vad som betalas ut.  

Män betalar mer skatt

Det orange kuvertet som kommer till dig som fortfarande sparar in till din pension, är ett kvitto på hur många pensionsrätter du tjänade in när du deklarerade senast. Skatt och allmän pension hör ihop.

Enligt Statistiska Centralbyrån betalade en man i åldern 45-54 år i genomsnitt 162 000 kronor i skatt. En kvinna i samma åldersgrupp betalade 110 000 kronor, alltså 68 procent av vad den genomsnittlige mannen betalar in. För de yngre generationerna är skillnaden i inbetalad skatt lägre, men det är fortfarande så att männen betalar mer i skatt. Det betyder att de får in mer pengar till sin allmänna pension. När den här generationen går i pension visar minPensions beräkningar att kvinnorna kommer att få ungefär 80 procent av männens pension.  

Höga löner ger inte allmän pension

Ju högre lön, desto mer skatt betalar du och då kommer det in mer pengar till din allmänna pension. Men löner över 47 717 kronor i månaden ger inga extra pensionsrätter. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har så höga löner.

Kvinnor får pension fler år

Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt drygt tre år längre än män. Eftersom medellivslängden är lika för män och kvinnor när beräkningar görs för hur länge pensionen ska betalas ut, så gynnas kvinnor av detta.

Extra pension för småbarn och studier

Den som har pluggat på högskola eller universitet, eller har barn under fyra år får extra pensionsrätter till sin allmänna pension. Samma sak för den som har sjuk- och aktivitetsersättning eller som har gjort värnplikten. Det är pengar som betalas via statskassan. Den som får extrapensionen för att familjen har småbarn är den som tjänar minst de åren.

Merparten av de pengar som betalas för den här stöden går till kvinnor

Kvinnor får mer stöd som pensionärer

Pensionärer med låg pension kompenseras med garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och eventuellt även med garantitillägg, ett stöd som ytterligare ska stärka ekonomin för dem med låga pensioner.

Merparten av de här stöden går till kvinnor.


Änkepension – bara för kvinnor

Änkepensionen är under utfasning, och har ersatts av omställningspension som gäller för både män och kvinnor som har förlorat sin livspartner.

Men fortfarande betalas det ut pengar till äldre änkor. Ett stöd som gynnar kvinnor.

Tjänstepensionerna då?

Många kvinnor jobbar i offentlig sektor. Här ger de nyligen omförhandlade tjänstepensionerna högre inbetalning per intjänad krona än vad tjänstepensionerna på den privata sidan gör. Tjänstepensioner ger en högre utväxling för den som har högre lön, vilket gynnar männen så länge de tjänar mer än kvinnor.

Så varför har kvinnor låga pensioner?

Män har fortfarande i genomsnitt högre pension än kvinnor även om skillnaderna är på väg att minska. Men kvinnorna tar igen en del genom att de får merparten av stöden som finns för att höja låga pensioner. 

Inget av de här stöden, förutom änkepensionen, är riktat specifikt till kvinnor. Men så länge kvinnor har lägre löner, är mer sjuka, jobbar mer deltid osv, så kommer stöden som hjälper upp låga pensioner, att till stor del bli stöd till kvinnor.

Hur vill vi ha det i framtiden?

Ska vi jobba på att ha olika stödformer som förbättrar kvinnornas pensioner när de väl blir pensionärer?  Eller ska vi lägga krutet på att se till att kvinnor får bättre förutsättningar för att delta i arbetslivet på ungefär samma villkor som männen? Eller är det dags för männen att förändra sina liv en smula och därmed få samma villkor på arbetsmarknaden som kvinnor?

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur går jag i pension?

”Hur ska jag göra när jag vill börja ta ut min pension?” Det är en av de vanligaste frågorna vår kundservice får. Hur går det till rent praktiskt och vad behöver du veta? Det finns en del att tänka på och att förbereda sig är bra.

När ska du börja planera för att ta ut pension?

Det finns ingen särskilt datum eller en födelsedag att passera. Men om du tar dig tid att planera undviker du förmodligen en del fallgropar och känner dig nöjd med dina val. Du kan planera för din kommande pension hela livet, men åtminstone ett år innan du tänker börja ta ut pensionen är det bra att verkligen börja ta tag i saken.

Var börjar man?

Du börjar på minPension.se.

Logga in och registrera dig om du inte redan gjort det. Omkring 80 procent av alla som närmar sig pensionsåldern använder minPension.

När du är inloggad kan du se vad du kommer att få i pension om du jobbar vidare och tar ut dina pensioner från 65 års ålder.

Pensionsprognosen på minPension.se

Hur vill du ha det?

När vill du börja ta ut din pension? Vill du ta ut allt samtidigt? Vill du jobba lite och ta ut delar av dina pensioner? Valmöjligheterna är många!

Om du går vidare till fliken ”Uttagsplaneraren” får du hjälp att planera i detalj. För att kunna använda ”Uttagsplaneraren” behöver du ha fyllt 54 år, och alltså ha möjlighet att börja ta ut dina pensioner inom en ganska snar framtid.

Uttagsplaneraren på minPension

Mycket på en gång eller jämn utbetalning?

I ”Uttagsplaneraren” kan du själv testa vad som händer om du väljer att ta ut pensionen tidigare eller senare, om du vill vänta med någon pension eller kanske bara ta ut halva den allmänna pensionen från början. Här ser du också din pension efter skatt.

Tänk på att ”Uttagsplaneraren” är ett testverktyg – du kan alltså prova att göra olika uttag och jämföra dina planer hur många gånger du vill. Du kan också spara pensionsplaner och komma tillbaka en annan dag och jobba vidare. Testa och testa igen! Inget händer i verkligheten.

Bild som visar Uttagsplaneraren
Pensionsplanering i Uttagsplaneraren

Hur vet man hur mycket pengar man behöver som pensionär?

Ett sätt att testa sin pensionärsekonomi är att ”provpensionera sig”. Ta reda på vad du kan förvänta dig att få ut i pension efter skatt. Det gör du enklast i ”Uttagsplaneraren” på minPension.se. Prova sedan att klara dig på den summan pengar en eller ett par månader. Då vet du bättre vad din ekonomi behöver.

Du kan också jämföra dig med typpensionärerna vi har tagit fram.

Pensionspengarna räcker inte!

Om pensionen inte verkar räcka finns det olika saker du kan göra – läs mer i vår artikel på minPension.

Dags att ansöka om pension

När du har bestämt dig för när och hur du ska ta ut dina pensioner är det dags att ansöka. I ”Uttagsplaneraren” går du vidare till fliken ”Välj & ansök”.

Utifrån valen du har gjort i den pensionsplan du väljer får du en aktivitetslista där det står när och hur du kan ansöka om dina olika pensioner.

Skärmbild från Uttagsplaneraren som visar fliken "Välj & ansök"
Dags att välja en pensionsplan i Uttagsplaneraren

Bra att veta innan pensionsuttaget

Hur blir det med skatten?  

Normalt drar de olika utbetalarna (alltså Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen där du har dina pensioner) 30 procent i skatt. Det innebär att du kanske betalar för lite skatt och att du får betala in extra i efterhand. Om du vill undvika kvarskatt kan du begära jämkning på Skatteverkets hemsida.

Kan jag ångra mina uttag när pengarna börjat betalas ut?

Din allmänna pension kan du pausa när du vill via Pensionsmyndighetens hemsida. Tjänstepensioner som har börjat att betalas ut kan du inte ändra eller pausa.

Vill du ha pensionärsrabatt? 

Om du inte fyllt 65 år kan du ändå få en del pensionärsrabatter om du tar ut den allmänna pensionen. Du kan ladda ner ett pensionärsintyg på Pensionsmyndighetens hemsida.

Vill du veta mer?

I ”Allt om pensioner” på minPension finns olika artiklar för dig som är på väg att gå i pension.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Lev som en pensionär under årets fattigaste månad

Kvinna tar in ved

Januari är en bra månad att testa hur det är att ha ekonomi som en pensionär. Prova att minska dina kostnader som om du bara hade 60 procent av lönen att leva på.

Januari brukar – i hård konkurrens med augusti – kallas för årets fattigaste månad. Efter julhelgerna brukar det vara rätt tomt i plånboken. Samma sak efter semestern på sommaren.

Den som ändå behöver spara pengar ett tag kan passa på att fundera över hur ekonomin kommer att bli på äldre dar. Pensionen är sällan lika hög som lönen och det kan vara bra att ibland ta sig en funderare på vad pengarna ska räcka till då.

Hur mycket blir det?

En genomsnittlig pensionsprognos på minPension brukar ge en pension på ungefär 60 procent om pengarna tas ut med livsvariga utbetalningar från 65 års ålder.

Det betyder att en månadslön på 32 000 kronor blir en månadspension på 19 200 kronor. Före skatt.

Efter skatt (genomsnittlig kommunalskatt) blir det 15 600 kronor att leva för, lite olika beroende på vilken kommunalskatt du har där du bort. Lönen på 32 000 ger 24 800 kronor i plånboken efter skatt, vilket innebär att du ska krympa din ekonomi med 9 200 kronor.

Hur mycket behöver jag?

Hur mycket pengar behöver en pensionär? Det är lätt att tro att när du blir gammal så gör du inte av med så mycket pengar. Konsumentverkets modellbudgetar ger ett annat besked. En pensionärs hushållsbudget är inte många 100-lappar billigare än den är för dig i medelåldern. I högre ålder lägger du lite mindre pengar på kläder, fritidsaktiviteter, mat och mobiltelefonen.

Det som går att minska på är förstås de stora utgifterna, som bostad och bil. En begagnad småbil som körs 1 500 mil om året kostar 4 000 kronor i månaden att ha. Den som åker kollektivt kan utnyttja pensionärsrabatter.

Att flytta till mindre boende och sänka hyran är också ett sätt att spara pengar. Åtminstone i teorin. Brukar vara svårare i praktiken.

Så här kan en budget för en pensionär se ut – om målet är att inte göra av med mer än 15 600 kronor i månaden. Uppgifterna kommer från Konsumentverkets ”Koll på pengarna” för 2022 års utgifter. De är beräknade på ensamhushåll. Bor fler i samma hushåll sjunker utgifterna per person något. Kostnaden för resor har vi lagt till – och beräknar den som kostnaden för ett månadskort i Stockholms lokaltrafik om du har pensionärsrabatt.

Om du jobbar har du lite högre kostnader. Du äter lite mer, har högre kostnader för busskort och kanske även kostnader för fackavgifter och andra kostnader som är kopplade till arbetet.

Pensionärsbudget – bas

Hyra, boendekostnad7 000 kr
Mat2 570 kr
Kläder och skor490 kr
Fritid570 kr
Mobiltelefon90 kr
Hygien och tandvård600 kr
Förbrukningsvaror130 kr
Hemutrustning1 180 kr
Medier1 470 kr
Hemförsäkring140 kr
Busskort (SL-kort, pensionärsrabatt)650 kr
Kvar till övrigt710 kr
Summa15 600 kr

Tips: Om du har bara något år kvar till pension kan du börja provpensionera dig redan nu, det vill säga leva på de inkomster du kommer att ha som pensionär. Eller minska din budget gradvis. På det sättet får du också extra sparpengar som kan vara bra om du vill unna dig något extra eller ha en sparbuffert som pensionär.

Mer om pensionärsbudget hittar du på minPension.se

Lyssna på ”Vad påverkar pensionen 2022” i minPensionsPodden

Hur mycket pengar behöver en pensionär 2022?

I januari brukar vi dra åt svångremmen efter julhelgerna. Om du ändå tänker leva lite snålare så varför inte testa att leva som en pensionär. Vi har tre olika pensionärsplånböcker att välja på.

En genomsnittlig pension i Sverige ligger på lite drygt 18 000 kronor i månaden. Män har högre pension än kvinnor och för dem med låga pensioner kan det finnas möjlighet att få bostadstillägg.

Funderar du själv på hur din pension ska räcka till kan det vara värt att testa redan nu vad din pensionärsekonomi kommer att klara.

Enklast gör du det genom att göra en prognos och dra av skatten. I Uttagsplaneraren är skatten beräknad så där kan du snabbt se vad som blir just din pensionärsekonomi.

Prova sedan att leva på den inkomstnivån under en månad. Det brukar ge en del tankeställare.

Du kan också ta avstamp i våra exempel. Vi har tagit hjälp av Konsumentverkets ”Koll på pengarna 2022” där det finns siffror på vad som är rimliga kostnader för ett hushåll. Sedan har vi lagt till lite i de exempel på pensionärer som kan ha lite bättre ekonomi. Skatten beräknas på riksgenomsnittet.

Baspensionären – 16 000 kr/mån före skatt

I den här kategorin finns det många kvinnor. En hel del av dem har garantipension och bostadstillägg för pensionärer för att förbättra en låg pension. Pensionen kan vara ännu lägre än i exemplet – men då kan bostadstillägget bli högre.

Bas-budgeten är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Bostadskostnaden kan variera, men tänk på att även en egen fastighet med låga driftskostnader kan behöva renoveras efter hand. I det här exemplet har vi räknat med en kommunalskatt på 32 kronor för pensioner för den som fyller 66 eller mer år 2022. Vi har, utöver Konsumentverkets budget, lagt till resor i kollektivtrafiken. Priset på SL-kortet i Stockholm för pensionärer är 650 kronor/månad.

Intäkter Kronor
Pension efter skatt13 300 kr
Bostadstillägg för pensionärer2 300 kr
Summa inkomster 15 600 kr
UtgifterKronor
Hyra7 000 kr
Mat2 570 kr
Hygien och tandvård600 kr
Kläder och skor490 kr
Fritid570 kr
Mobiltelefon90 kr
Förbrukningsvaror130 kr
Hemutrustning1 180 kr
Medier1 470 kr
Hemförsäkring140 kr
SL-kort eller motsvarande650 kr
Summa utgifter 14 890 kr
Kvar till övrigt 710 kr

Möjligheter att förbättra ekonomin

  • Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd (finns med i den här budgeten)
  • Kolla återbetalningsskydd på tjänstepensioner. Om det tas bort får dina efterlevande inte ärva din pension när du dör, men du får mer i pension så länge du lever.
  • Jobba kvar på jobbet något år till
  • Jobba lite extra när du blivit pensionär
  • Hyra ut, om man bor i villa eller har sommarstuga (ett sätt att ha råd att behålla den)
  • Dela ekonomin med andra, t.ex. matlag, bilpool, byta bostäder med varandra

Medelpensionären 23 000 kr/mån före skatt

Medelpensionären har en pension mellan 20 000 och 25 000 kronor i månaden före skatt. 

I den här gruppen finns många manliga pensionärerna, det vill säga de som haft ett långt arbetsliv med hyfsad lön. Här finns även de som haft en bra inkomst men som kanske valt att gå i pension tidigare. Den här budgeten rymmer lite mer, kanske en bil. På Konsumentverkets tjänst Bilsvar kan du få en uppskattning om vad dina bilkostnader är.

IntäkterKronor
Pension efter skatt18 200 kr
Summa inkomster18 400 kr
UtgifterKronor
Hyra7 000 kr
Mat2 700 kr
Hygien och tandvård600 kr
Kläder och skor600 kr
Fritid600 kr
Mobiltelefon100 kr
Förbrukningsvaror130 kr
Hemutrustning1 180 kr
Medier1 430 kr
Hemförsäkring190 kr
Bil (begagnad VW Golf)4 000 kr
Summa utgifter17 930 kr
Kvar till övrigt470 kr

Möjligheter att förbättra ekonomin

  • Kolla återbetalningsskydd på tjänstepensioner. Om det tas bort får dina efterlevande inte ärva din pension när du dör, men du får mer i pension så länge du lever.
  • Jobba något år till
  • Jobba extra
  • Spara pengar innan pension
  • Avstå från bil

Plus-pensionären 35 000 kr/mån före skatt

Pensioner på 35 000 kronor i månaden och mer ger möjlighet till svängrum i ekonomin. Bilen kan vara kvar och kanske finns det även utrymme till en sommarstuga och resor. För att hamna på den här nivån behövs ofta ett ganska långt arbetsliv med bra lön, kanske också några extra år i slutet av arbetslivet.

IntäkterKronor
Pension efter skatt26 800 kr
Summa inkomster26 800 kr
UtgifterKronor
Hyra7 000 kr
Sommarstuga3 000 kr
Mat3 000 kr
Hygien och tandvård600 kr
Kläder och skor700 kr
Fritid 1 000 kr
Mobiltelefon100 kr
Förbrukningsvaror130 kr
Hemutrustning1 180 kr
Medier1 430 kr
Hemförsäkring 500 kr
Bil (begagnad VW Golf)4 000 kr
Resor övrigt500 kr
Summa utgifter23 140 kr
Kvar till övrigt3 660 kr

Möjlighet att förbättra ekonomin

  • Spara mera innan pensionen 
  • Kolla återbetalningsskydd på tjänstepensioner. Om det tas bort får dina efterlevande inte ärva din pension när du dör, men du får mer i pension så länge du lever.
  • Jobba längre eller extra som pensionär 
  • Hyra ut sommarstugan
  • Avstå från bil

Här kan du få pensionärsrabatt på dina resor

SJ: Du får 10 procents rabatt på resor och möjlighet att utnyttja sista-minuten-priser. Du räknas som pensionär om du har ett intyg som visar att du tar ut pension från Pensionsmyndigheten. Det räcker med att du tar ut en fjärdedel av premiepensionen. Det kan du göra från 62 års ålder.

SL, Stockholm: För ett månadskort betalar du 650 kronor (fullt pris 970 kronor) och för en enkel resa 26 kronor (fullt pris 39 kronor). Samma villkor som för SJ.

Västtrafik: Det finns olika typer av seniorbiljetter om du är folkbokförd i någon av kommunerna i Västra Götaland.  Åldersgränserna varierar, från 65 år och uppåt. Men information på vasttrafik.se


Skånetrafik:
I flera skånska kommuner kan kommuninvånare över en viss ålder åka gratis. Ibland är det 70 år som är åldersgräns, ibland 75 år. Mer information på skanetrafiken.se

Blekinge: 25 procent på biljetter hos länstrafiken från 65 år.

Halland: Folkbokförda i Varberg, Falkenberg och Halmstad kan få ett Seniorkort från 75 års ålder som berättigar till fria resor vissa tider på dagen.

Kalmar: Rabatt hos länstrafiken om du fyllt 65 år och åker vissa tider på dagen.

Kronoberg: Kostnadsfri biljett hos länstrafiken kan beställas om du har fyllt 80 år. 

Jönköping: Seniorrabatt från 70 år.

Värmland: Seniorrabatt hos Värmlandstrafiken och Karlstadbuss från 65 år.

Västmanland: Seniorrabatt i kollektivtrafiken enbart i Västerås kommun, då från 65 år

Dalarna: Från 65 års ålder går det att köpa ett årskort för seniorer på Dalatrafiken för 3 960 kronor, om det ska omfatta även Gävleborg kostar det 5 023 kronor.

Gävleborg: X-trafik har olika typer av årskort för seniorer som även kan gälla i andra län och på SJ. Särskilt årskort finns för boende i Gävle kommun.

Jämtland/Härjedalen: Seniorrabatt på årskort på länstrafiken från 65 år. 

Västernorrland: Seniorrabatter hos länstrafiken du fyllt 65 år.

Västerbotten: 25 procents rabatt hos länstrafiken från 65 år.

Norrbotten: Normalt 25 procents rabatt hos länstrafiken från 65 år.

Flyg

Bra flyg har biljetter med seniorrabatt om du fyllt 65 år.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Vad betyder de nya riktåldrarna för pensionerna?

Intervju med Kristina Kamp i Dagens Eko den 14 december

minPensions nya kompensationsgradsrapport visar att för de som vill och kan jobba fram till sin riktålder* kommer framtidens snittpensioner att stiga med någon eller några tusenlappar i månaden jämfört med att sluta jobba vid 65 års ålder.

Kompensationsgraden är ett mått som beskriver vad vi kan förvänta oss att få i pension jämfört med den lön vi har. För framför allt yngre generationer medför övergången till premiebestämda system att pensionen blir mer oförutsägbar. minPensions återkommande rapporter är ett sätt att följa utvecklingen över tid.

För att skapa förståelse för framtidens pensionsnivåer har minPension gjort en studie på ett urval av cirka 160 000 individers pensionsprognoser. Till skillnad från de teoretiska beräkningar som finns bygger den här studien till stor del på faktiska uppgifter om individernas intjänande.

Studien visar att om pensionsåldern sätts till 65 år och samtliga pensioner tas ut på så lång tid som möjligt, är mediankompensationsgraden för urvalet 57,4 procent. Om istället varje åldersgrupp arbetar fram till sin riktålder, det vill säga den ålder de kan behöva arbeta till för att kompensera för en högre medellivslängd, stiger kompensationsgraden till 66,8 procent. Skillnaden är 9,4 procentenheter och skulle innebära att den som har en månadslön på 30 000 kronor kan räkna med en pension på strax över 20 000 kronor istället för omkring 17 200 kronor. Störst förändring ger riktåldern för de unga, födda på 80-talet.

Skillnaden i kompensationsgrad mellan könen minskar dock i de yngre generationerna.

– För 80-talisterna är skillnaden mellan kvinnor och män en procentenhet medan den är omkring tre procent för personer födda på 60-talet och 70-talet. För 50-talisterna som just nu gått i pension är skillnaden fem procentenheter, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension.

Lägst förväntad kompensationsgrad har utrikes födda. Även om pensionsåldern anpassas till riktåldern landar den genomsnittliga kompensationsgraden på 57,9 procent.

Förutom att beräkna kompensationsgraden har rapporten även beräknat den faktiska förväntade pensionsutbetalningen i olika regioner. 

– Även om kompensationsgraden kan förväntas vara ungefär densamma i olika regioner skiljer sig den faktiska utbetalningen. Skillnaden är stor mellan olika regioner. Lönenivån spelar stor roll. Lägst förväntad pension har kvinnor på Gotland, högst har män i Stockholm, säger Kristina Kamp.

* Riktålder är ett nytt begrepp som har införts inom den allmänna pensionen. Riktåldern påverkar främst åldern för uttag av allmän pension, men förändringarna kan antas förlänga arbetslivet och därmed också uttagsåldern för andra pensioner.


Nya pengar på pensionskontot

Den första helgen i advent kom det nya pengar in på ditt pensionskonto på minPension. Det var inkomstpensionen i den allmänna pensionen som fylldes på. Premiepensionen fylls på först i december.

Men vilka inkomster är det egentligen som ger pensionsrätt i den allmänna pensionen? Här kan du se både vad som ger pension, och vad som inte gör det.

Pensionspengarna är ett resultat av dina inkomster 2020, det som du deklarerade för i våras. Om du har en normal inkomst, alltså runt 30 000 kronor i månaden, innebär det att du har fått pensionsrätter på drygt 60 000 kronor.

Har du dessutom en tjänstepension har du under året fått in ytterligare 16 000 kronor, eller mer beroende på vilket avtal du tillhör.

Det är en hel del pengar alltså. Och tänk på att ett arbetsliv är 40 år och kanske mer! Det hinner alltså trilla in en del i pensionssäcken innan det blir dags att sluta jobba.

Det här ger också tillskott till den allmänna pensionen

Har du varit sjuk eller föräldraledig under året? Kanske arbetslös? Det ger också pensionsrätter eftersom du betalar skatt på pengarna du får.

I de här fallen får du pension

  • Ersättning från a-kassan om du varit arbetslös. Du betalar ju skatt på de pengarna.
  • Du har fått sjukpenning eller varit föräldraledig.
  • Du har sjuk- eller aktivitetsersättning.
  • Du har barn under fyra år. Extra pensionspengar går till den av vårdnadshavarna som tjänar minst de åren. Om båda tjänat mer än högsta nivån för att få allmän pension, i år ungefär 46 000 kronor i månaden, blir det inget tillägg för barnår.
  • Studerar du på högskola eller universitet och ansöker om bidragsdelen i studielånet så ger det också lite extra pension.

Skatt som inte ger pension

Du kan också ha betalat skatt som inte ger några framtida pensionsinkomster. Till exempel om du har sålt en fastighet eller aktier.  

Här är skatterna som inte ger pension

  • Du har sålt en bostad, aktier eller haft andra reavinster.
  • Du har tagit ut pengar från ditt investeringssparkonto. De pengarna betalar du ingen skatt på vid uttag, istället har du betalat en schablonskatt på kapitalet löpande. Den är inte pensionsgrundande.
  • Du har haft ränteinkomster eller andra typer av kapitalinkomster.
  • Du har fått pengar via en inkomstförsäkring. De pengarna är en försäkring, inte lön.
  • Du har tagit ut pension. De pengarna är inte pensionsgrundande även om du betalar skatt på dem. Det gäller alla typer av pension, även privat pensionssparande.

Det här ger inte heller framtida pension

  • Du har fått pengar via en inkomstförsäkring. De pengarna är en försäkring, inte lön.
  • Du har fått olika typer av stöd, barnbidrag eller bostadsbidrag.
  • Du har fått ett skattefritt stipendium.
  • Du har jobbat svart.

Kolla själv vad du tjänat in

Om du vill se hur mycket pensionsrätter du tjänat in hittills i livet i din allmänna pension, kan du logga in på pensionsmyndighetens hemsida och klicka på ”Se dina pensionskonton”.

Där kan du se den allmän pension du tjänat in hittills – förutom förra årets intjänande som du fram till januari endast ser på minPension.se. På ditt konto på Pensionsmyndigheten ser du också om du har fått extra pensionsrätter för barnår eller studier.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom