Pensionsguide till kära

Bild på ett bröllopspar tagen bakifrån, utomhus i en hage

Sommartider syns de överallt, brudparen framför kyrkan omgiven av skir grönska. Men kärleken är tack och lov inte knuten till en årstid. Den finns året runt. Ibland varar den dessutom i många, många år. Så småningom blir det nygifta brudparet pensionärer. Tyvärr är det fortfarande så att inte minst den nyblivna bruden riskerar att bli en ganska fattig pensionär. Så även om ålderdomen känns avlägsen – här är pensionsguiden till alla kära.

Gift eller sambo

Alla par gifter sig inte. Att leva tillsammans utan äktenskap fungerar lika bra för kärleken. Juridiskt är det stor skillnad. Inte minst när det gäller vad som är dina, mina och gemensamma tillgångar. Det påverkar till exempel privat sparande. Har du ett eget sparande som du planerar att ha som extra pengar när du blir pensionär, så blir det en gemensam tillgång när du gifter dig om du inte aktivt avtalar något annat så att pengarna blir din enskilda egendom. Annars ska pengarna delas vid skilsmässa. Samma sak gäller till exempel fastigheter. Allmän pension och tjänstepension ingår däremot inte i bodelning så här spelar det ingen roll om du är gift eller sambo.

En annan skillnad är att det bara är gifta par som kan ge bort premiepensionen till varandra. Det är den delen i den allmänna pensionen som är placerade i fonder. Det går att ge bort de pengarna till make eller maka. Ansökan görs hos Pensionsmyndigheten och gäller framtida intjänande. Du kan själv välja om du vill att överföringen ska upphöra. Annars gör den det per automatik vid skilsmässa.

Det är också bara gifta par som har rätt till den familjepension som finns i vissa privatanställda tjänstemäns kollektivavtal. Familjepension kan ge en bra slant till änklingar och änkor. Förutsättningen är, förutom äktenskap, att inkomsten är hög, över 7,5 inkomstbasbelopp eller drygt 40 000 kronor i månaden. Tänk också på att om du är singel kan du få högre pension om du väljer bort familjepensionen. Här kan du läsa om familjepension för dig som har:

Med eller utan tjänstepension

Oavsett om du är gift eller sambo kan det vara bra om att veta om din partner har en tjänstepension eller inte. Tjänstepensionen är den pension som många anställda vår utöver den allmänna pensionen. Förutsättningen är att det finns ett avtal om det på jobbet. Företagare har inte tjänstepension.

Först och främst är det förstås bra att veta om du själv har en tjänstepension. Fråga på jobbet. Du hittar också dina tjänstepensioner om du loggar in här på minPension.

Men det är också bra att veta om din partner har en tjänstepension eller inte. Saknas tjänstepension innebär det ofta att pensionen blir rätt låg, och det kan ju vara bra att vara förberedd på om ni ska ha ett långt liv tillsammans,

Men tjänstepensionen kan också ärvas om det finns familjepension (se gift eller sambo) eller om det finns ett återbetalningsskydd kopplat till pensionen. Kolla vad som gäller för just er. Vet ni var ni var era tjänstepensionspengar finns går det lätt att logga in på bolagets hemsida och kolla.

Återbetalningsskydd eller inte

Har ni koll på tjänstepensionen och om det finns återbetalningsskydd eller inte så är det dags för nästa fråga: Behövs återbetalningsskyddet?

Fördelen är självklar. Om du eller din partner dör så ärver ni varandras tjänstepension. Nackdelen är dock att din egen pension blir lägre. I synnerhet om du börjar närma dig pensionsåldern. Då går du minste om pengar som andra inom samma avtal lämnar efter sig när de dör. Det kan betyda upp till flera tusenlappar i månaden i lägre pension. Ta en funderare på om båda verkligen behöver ha återbetalningsskydd. Kanske kan den som tjänar mest i familjen klara sig ändå.

Heltid eller deltid

Kärlek brukar ofta betyda barn och familj. Då är det inte ovanligt att arbeta lite mindre några år, för att få tiden att räcka till. Lägre lön betyder även att inbetalningarna till din framtida pension minskar. För den som arbetar mindre när barnen är små behöver pensionen inte påverkas så mycket.

I den allmänna pensionen ger barnår  extra pensionsinbetalningar till den i familjen som tjänar minst så länge något barn är under fyra år. Även tjänstepensionen ger skydd, men här är reglerna olika beroende på avtal så det bästa är att ta reda på vilket avtal just du har och kolla vad som gäller där.

Men att jobba deltid många år kan bli kännbart för pensionen. Många års deltid burkar dessutom betyda att lönelyften sällan blir särskilt stora.

Skilsmässa eller änka/änkling

De allra flesta förhållanden slutar med att någon blir ensam kvar. Antingen för att paret separerar eller för att någon dör.

Skilsmässa eller ett samboförhållande som upphör påverkar pensionen mest. Återbetalningsskydd och familjepension gäller inte längre. Den som fått premiepension från sin make/maka får behålla de pengar som förts över, men framtida inbetalningar upphör automatiskt. Sparande som inte öronmärks som enskild egendom ingår i bodelningen.

Änkor/änklingar eller sambor som förlorat sin partner på grund av dödsfall får pengar via återbetalningsskyddet, om det finns något. Samma gäller för familjepensionen.

Om din partner dör innan du fyllt 65 år eller börjat ta ut din pension kan du som kvinna få änkepension,

om du gift dig med den partner som avlidit för den 1 januari 1990.

För övriga gäller att om du är gift, har en registrerad partner eller gemensamma barn med din sambo och denne dör före du själv fyllt 65 år så har du rätt till omställningspension. Den betalas ut automatiskt under ett år. Barn kan få barnpension upp till 20 års ålder.

Läs mer på minPension om hur kärleken kan påverka pensionen.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Räcker en pizza för att nå unga?

Vill du ha en pizza med bara ost och tomat? Eller en med lite skinka, räkor eller annat extra? Eller rent av en sallad som tillbehör?

Pensionspizzan kan se olika ut, beroende på vilka delar av pensionspyramiden som just du har.

Pizzasymbolerna har Sacos studentråd tagit fram i samarbete med pensionsbolagen KPA och Alecta. De ska underlätta för unga att enkelt förstå hur pensionen fungerar.

Bild på Bo Könberg
En enkel baspizza räcker långt, tycker Bo Könberg

 

Bo Könberg, fd folkpartistisk socialförsäkringsminister och en av ingenjörerna bakom den allmänna pensionen låter sig väl smaka. Han tycker att den baspizza han får på seminariet under Almedalsveckan räcker gott. Hade det funnits lite tjänstepensionstillägg vore det inte fel, han tycker att den kan göras obligatorisk. Som i Norge.

Annars har vi ett bra system, bara vi jobbar längre tycker han. Vi behöver jobba två tredjedelar av varje år som livslängden stiger.

KPA har frågat unga vad de tycker om ett arbetsliv som kanske håller på till 70.

”De unga är redan inställda på att göra det. Det är de äldre som hörs mest som tycker att det är jobbigt. Vi har också moderniserat tjänstepensionerna för de som jobbar i kommuner och regioner. Är du född 1986 och senare finns det ingen lägsta ålder för intjänande. Vi har samtidigt höjt åldern för när tjänstepensionen börjar betalas ut per automatik från 65 till 67, säger Eva Fluhr.”

Behåll PPM

Du behöver inte jobba till 70, tycker Staffan Ström på Alecta. Det finns massor av livsval på vägen. Hur ser förväntningarna ut? Vad vill du göra? Har du höga ekonomiska krav kanske du behöver jobba länge eller spara mer. Men lösningen är inte att var och en ska privatspara. Vi måste ha en statlig grund och så får tjänstepensionerna fylla på. Och de unga måste slå vakt om premiepensionssystemet. Det finns ju de som tycker att det ska slopas. Det vore ett jätterån från de unga. Värdeutvecklingen är viktig och det är öronmärkta pengar till just dem.

Sara Haraldsson, generalsekreterare på Maktsalongen, en organisation som jobbar för en mer jämställd maktfördelning, oroar sig för att även dagens unga kvinnor kommer att få lägre pension än männen.

”Vi har strukturella problem som behöver strukturella lösningar. Det går inte att lösa genom att bara lägga mer ansvar på individen.”

Men seminariets panel tycker ändå att det behövs mer information och utbildning för få dagens unga att fatta hur de ska tjäna in till sin framtida pension. Att ha en pedagogisk pensionspizza är ett sätt. Att satsa på influensers och andra förebilder för unga är en väg. Att gå via skolan är en annan.

”Konsumentkunskap är nästan bara matlagning, säger Staffan Ström. Det är ett svek inte minst mot dem som växer upp i familjer där föräldrarna inte har så mycket ekonomiskt kunnande. Det är bättre att veta vad ett kollektivavtal är än att baka ytterligare en sockerkaka.”

Text och foto: Kristina Kamp, pensionsekonom

Dags att prata målkonflikter

Det har inte pratats om så mycket tidigare, i alla fall inte i mer offentliga sammanhang. Men det finns målkonflikter i våra pensioner.

I Visby, under Almedalsveckan, tyckte Pensionsmyndigheten att det var dags att riva av plåstret och diskutera en av de knepigaste målkonflikterna. Hur ska vi både ge bra grundtrygghet till dem som av olika själ inte kunnat tjäna ihop till sin egen pension – och samtidigt ge högre allmän pension till dem som arbetat hela livet?

Respektavstånd har det kallats, skillnaden i pension per månad om du har arbetat ett helt arbetsliv och värdet av de ekonomiska stöd du ändå får om du inte arbetat alls.

Enligt Premiepensionsmyndigheten får en ensamstående pensionär som arbetat hela livet med normal inkomst ungefär en tusenlapp mer i månaden i pension än den som får garantipension och bostadstillägg. Eftersom grundskydden kommer att höjas nästa år, så minskar skillnaden då till 500 kronor i månaden.

Daniel Barr
Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten, illustrerar respektavståndet

Vad tycker ni om det här? frågade Daniel Barr den inbjudna panelen.

Enligt Reneé Anderson, LO:s pensionsexpert, är det här en oacceptabel skillnad. Hennes medlemmar blir förbannade när de inser att skillnaderna är så små. Ändå har LO förordat högre grundskydd, eftersom pensionen ska gå att leva på. Men för att det ändå ska bli lite mer i pension i plånboken till dem som faktiskt arbetat, så behöver inbetalningarna till den allmänna pensionen öka.

Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF, där en stor del av SAF-LO:s kollektivavtalade pensionspengar finns, tror att det behövs åtminstone flera tusenlappars skillnad för att det ska uppfattas som lönsamt att arbeta. Ett sätt att komma till rätta med detta, tycker han, är att se till att mer av de avgifter som arbetsgivarna betalar, faktiskt går tillbaka till högre pensionsavsättningar, istället för att gå rakt in i statskassan. Det får förstås effekter på statsbudgeten. Men om vi tycker att pensioner är viktigt är kanske det en prioritering som ska göras.

Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, tror att ett sätt att komma till rätta med problemet är att genomföra de höjningar av pensionsåldrarna som är på gång. Om alla jobbar längre kommer den eget intjänade pensionen att bli högre per automatik.

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena (tidigare FTF), tycker däremot inte att en höjning av grundskyddet behövs.

-Många får det bättre som pensionärer än vad de haft åren innan. Vi tycker att det pengarna istället hade kunnat satsas på att höja inbetalningarna, för att verkligen nå upp till 18,5 procent av lönen istället för nuvarande 17,21 procent. Att höja grundskyddet först är bara att kasta bensin på den här brasan.

Men Anna Pettersson-Westberg, kanslichef hos Moderaterna och med en bakgrund som statssekreterare på Socialdepartementet, tycker att taket för hur mycket du kan tjäna in till den allmänna pensionen också är problematiskt. I dag går gränsen för när du inte längre får pensionsrätter vid månadslöner på 43 000 kronor. Hon tycker också att det finns problem med att bara höja till 18,5 procent.

-Att höja avgifterna kostar 25 miljarder kronor. Dessutom skapar det generationseffekter. De som vinner är de som kallats för köttberget, de som är födda på 40-talet. De som får betala sin pension två gånger är de som är födda på 60- och 70-talet. Jag vill se en ordentlig analys av generationseffekterna innan vi pratar höjda avgifter till pensionerna.

Text och bild: Kristina Kamp, pensionsekonom

Bli pensionsvinnare på sommarjobbet

En ung tjej bakom disken i en butik

I år lär det vara extra gott om sommarjobb. Det är bra för framtidens pensionärer. Att börja jobba tidigt är bra för pensionen. Sommarjobbare får dessutom mer inbetalt till sin framtida pension än de betalar i skatt.

Gränsen för att betala skatt går vid en årsinkomst på omkring 20 000 kronor. Den som betalar skatt får pensionsrätter – och för inkomster upp till 170 000 kronor är det en plusaffär.

Så här funkar det: Att ha ett sommarjobb där årsinkomsten hamnar under 20 000 kronor innebär att du inte behöver betala någon skatt alls.

Men tjänar du mer än så, så kommer du att få en deklarationsblankett från Skatteverket nästa år. Det innebär också att du kommer att få pensionsrätter till din framtida pension. Om du passerar skattegränsen så får du pensionsrätter på hela beloppet, alltså även för lönen under 19 640 kronor. Eftersom inbetalningen till den allmänna pensionen är nästan 18 procent av lönen så handlar det om flera tusenlappar mer än det du betalar i skatt.

Årsinkomst Skatt Pensionsrätt
15 000 0 0
20 000 1 405 3 440
25 000 1 810 4 300
30 000 2 315 5 160
35 000 3 720 6 020
40 000 3 225 6 880
45 000 3 630 7 740
50 000 4 115 8 600
60 000 4 980 10 320
80 000 8 840 13 760
100 000 13 275 17 205
150 000 24 465 25 805
170 000 30 285 29 250

Kommunal skattesats: 32 kronor

När du har betalat din skatt nästa år så kommer Pensionsmyndigheten att beräkna dina pensionsrätter och hur mycket pengar som ska gå till premiepensionen. Året därpå kan du se uppgifterna i det orange kuvertet.

Om du jobbar i offentlig sektor eller har fyllt 25 år kan du dessutom ha rätt till tjänstepension. Det betyder ytterligare pengar till din framtida pension.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Så får du bra pension trots låg lön

En kvinna och man i dörröppning

Mattias och Sara jobbar sida vid sida på samma jobb och har samma lön. Men när Sara gör en prognos är hennes pension drygt en tusenlapp bättre än Mattias. Anledningen är enkel. Sara har fler år i arbetslivet än vad Mattias har.

Att ha en bra lön är bra för pensionen. Men en bra lön räcker ändå inte särskilt långt om åren på arbetsmarknaden är få. Har du börjat arbeta på allvar sent i livet och tänker dig att sluta arbeta tidigt behöver du ha en betydligt högre lön än dina arbetskamrater som har ett längre arbetsliv. Sara började jobba när hon var 25 år, Mattias när han var 28 år. Tre års skillnad märks i prognosen.

Exempel 1: Samma lön men färre arbetsår

  Mattias Sara
Lön 30 000 30 000
Börjar jobba 28 år 25 år
Slutar jobba 67 år 67 år
Pension 17 400 18 900

För att Mattias ska få samma pension krävs att han resten av arbetslivet tjänar 2 500 kronor mer än Sara, räknat i dagens penningvärde.

Lång utbildning kräver högre lön

En lång utbildning gör att det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Men utbildningen i sig brukar betyda att lönen blir högre. Istället för att börja jobba vid 28 års ålder går Mattias färdigt sin högskoleutbildning – och får sedan 40 000 kronor i månadslön.  Det ger högre pension, men inte så mycket högre. Sara, som har 10 000 kronor mindre i lön varje månad har 3 000 kronor mindre i sin pensionsplånbok än vad Mattias har.

Exempel: Högre lön men färre arbetsår

  Mattias Sara
Lön 40 000 30 000
Börjar jobba 30 år 25 år
Slutar jobba 67 år 67 år
Pension 21 900 18 900

Om Mattias dessutom skulle välja att gå tidigt i pension, vid 64 års ålder istället för vid 67, så får han nöja sig med en pension på 18 000 kronor, alltså en pension som är lägre än Saras. Det trots att hon har en väsentligt lägre lön än han har.

Så kompenserar du för kort arbetstid

Att arbeta många år kan vara ett bra sätt att få en hyfsad nivå på pensionen i förhållande till lönen de sista åren. För att Mattias ska få samma pensionsnivå som Sara, trots att han har sju år kortare sammanlagd tid på arbetsmarknaden, krävs att han under de åren tjänar 13 000 kronor mer i månaden än vad Sara gör. Sara kan å andra sidan känna att hennes många år på jobbet kompenserar för en lägre lön.

Exempel: Olika lön men samma pension

  Mattias Sara
Lön 43 000 30 000
Börjar jobba 30 år 25 år
Slutar jobba 64 år 67 år
Pension 18 810 18 900

Beräkningarna i exemplen bygger på branschens prognosstandard och Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

Text och beräkningar: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur länge är du pensionär?

Tre generationer målar båten inför sjösättning. Skärgård

Ett normallångt pensionärsliv är en femtedel av livet. Att gå i pension vid 65 och sedan dö vid 82 års ålder innebär att pensionstiden blir 17 år, vilket är 21 procent av ett medellångt liv om vi tittar på medellivslängden för 2018.  

Tittar vi på män och kvinnor separat så ser medellivslängden olika ut. Kvinnors medellivslängd är 84,25 år, vilket ger en pensionärs tid på nästan 23 procent.

Männens medellivslängd är för närvarande 80,78 år vilket ger en pensionärstid på strax under 20 procent. Medellivslängden för 2018 bygger på hur gamla de som dog under året varit i genomsnitt. Siffran är framräknad av Statistiska Centralbyrån, SCB.

Livslängden sjunker i vissa kommuner

Men medellivslängden är också olika beroende på var i landet du bor och vilken utbildning du har. Om du har en partner eller inte spelar också roll för livslängden.

I de kommuner som hade högst medellivslängd under mätperioden 2014-2018 har livslängden ökat jämfört med förra mätperioden 2009-2013.

I de kommuner som har lägst livslängd har medellivslängden istället minskat med åren.

I Munkfors kommun, som har den lägst förväntade livslängden, har medellivslängden för män sjunkit från 77,9 år till 75,9 år.

I Täby kommun, där kvinnor har den högsta förväntade livslängden, är medellivslängden 86 år, en ökning med ett halvår jämfört med förra mätperioden.

Kommuner med högst medellivslängd 2014-2018 ( förändring 2009-2013)

Kvinnor

Kommun Medellivslängd Förändring
Täby 86,05 (+0,55)
Vellinge 86,01 (+1,22)
Staffanstorp 85,97 (+1,37)
Lidingö 85,95 (-0,24)
Vaxholm 85,85 (+0,67)

Män

Kommun Medellivslängd Förändring
Danderyd 84,23 (+0,98)
Habo 83,45 (+2,69)
Lomma 83,39 (+2,69)
Staffanstorp 83,33 (+1,78)
Lidingö 83,19 (+1,38)

Källa: SCB

Kommuner med lägst medellivslängd 2014-2018 ( förändring 2009-2013)

Kvinnor

Kommun Medellivslängd Förändring
Dorotea 80,64 (-2,7)
Åsele 80,65 (-0,38)
Malå 80,83 (-1,59)
Bjuv 80,98 (-1,01)
Mellerud 81,09 (2,12)

Män

Kommun Medellivslängd Förändring
Munkfors 75,92 (-1,99)
Filipstad 76,1 (-2,47)
Högsby 76,36 (-1,54)
Åsele 76,42 (+0,02)
Eda 76,72 (-2,55)

Källa: SCB

Omräknat till pensionärsår betyder det att männen i Munkfors kan räkna med en pensionärstid på 14 procent av sin livstid. Den nya pensionsåldern som dykt upp i debatten, 75 år, gör det knepigt för de värmländska gubbarna att hinna med att bli pensionärer.

För kvinnorna i Täby ser det ljusare ut. De kan räkna med att vara pensionärer i 21 år, eller 24 procent, nästan en fjärdedel av livet, om de går i pension vid 65.

Vi har tidigare skrivit om vad statistiken säger om oddsen för att bli 100 år gammal. Är du välutbildad, kvinna, har fött barn, har en partner och bor i en kommun i närheten av Stockholm så är risken stor att du hamnar där. Då kan det vara bra att i god tid planera sin pensionärsekonomi.

Läs mer i blogginlägget ”Ja må du leva uti 100:ade år”

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Sjunkande krona sänker pensionen utomlands

Par på en marknad

För fem år sedan motsvarade en pension på 15 000 kronor i månaden 1 680 euro. Nu ger samma svenska pension 1 440 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med nästan 15 procent.

Den svenska kronans värde har dalat det senaste året. Det gäller både euron och dollarn. Faktum är att på fem år har kronans värde mot dollarn sjunkit med 30 procent och mot euron med nästan 15 procent. Jämfört med valutakurserna från 2013 är skillnaden ännu större.

Har det någon betydelse för pensionen? Ja. I synnerhet för dig som tänker flytta till, eller tillbringa stor del av din tid som pensionär i andra länder.

Valutakurser är kanske inte det första blivande pensionärer tänker på. Men de kan spela stor roll för den som tänker tillbringa en stor del av pensionärslivet i andra länder och konsumera allt från mat till bostad och resor i de länderna.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Men pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera.

Just nu är värdet på den svenska kronan låg i jämförelse med till exempel euron och den amerikanska dollarn.  Åtminstone jämfört med de valutakurser som gällde för fem år sedan. Valutakurserna för tio år sedan låg på ungefär samma nivå som nu. En valuta som däremot sjunkit jämfört med den svenska kronan är den turkiska liran.

För den som regelbundet vistas i andra länder under längre tid kan det vara bra att ha någon typ av sparande i det landets valuta för att jämna ut svängningarna.

Skillnader i valutakurser

Värdet på 100 svenska kronor jämfört med andra valutor

Valuta

Mars 2009

Mars 2014

Mars 2019 

Euro

9

11,2

9,6

Dollar

12,3

15,5

11

Bath (Thailand)

450

450

350

Nya lira (Turkiet)

20

30

60

Ju högre siffra, desto mer är den svenska kronan värd i landets valuta.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension