Vård av anhöriga sänker kvinnors pension

Kvinnor har lägre pension än män. Även om löner, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat över tid så är det fortfarande i huvudsak kvinnorna som avstår från arbete för att vårda nära och kära. Ett mer eller mindre frivilligt arbete som inte ger någon extra pension.

Kvinnor jobbar betydligt mer deltid, tar ut fler vab-dagar och är föräldralediga längre än männen. Det finns dessutom statistik på att kvinnor även tar ut obetald föräldraledighet i större utsträckning än män, vilket gör skillnaderna större.

För pensionens skull är deltid, många vab-dagar och lång föräldraledighet inte av någon avgörande betydelse, så länge man inte fortsätter att jobba deltid även när barnen blivit större. Både i den allmänna pensionen och i de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det extra stöd för att bättra på pensionen under småbarnsåren.  

En miljon svenskar vårdar närstående

Enligt försäkringsbolaget Skandia vårdar mer än en miljon svenska närstående, vid sidan av sitt arbete. Det kan handla om vård av gamla föräldrar eller vuxna barn med psykisk ohälsa. I genomsnitt läggs mellan en och tio timmar i veckan på vård. För många handlar det om betydligt fler timmar och den som vårdar går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka med. Fyra av fem som minskar sin arbetstid är kvinnor.

Att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, eller att sluta jobba helt, kan får stora konsekvenser för pensionen.  I takt med att pensionsåldrarna stiger dröjer det också längre innan grundskydden, som garantipension och bostadstillägg, börjar betalas ut.

Men här finns inga krockkuddar i vare sig den allmänna pensioner eller i tjänstepensionerna. Kanske borde det göra det?

Männen då? Skillnaden i medellivslängd mellan könen krymper, men den skiljer ändå flera år. När vi har samma förväntade medellivslängd för kvinnor och män när pensionen betalas ut så drar männen nitlotten. När det gäller skatteinbetalningar så är det männen som drar in pengarna. Men kanske ändras det framöver, eftersom kvinnor är de som i första hand satsar på att utbilda sig.

Statistik om kvinnor och män

Andel som läser vidare efter gymnasiet

Kvinnor: 52 procent

Män: 39 procent

Andelen som arbetar

Kvinnor: 70,9 procent

Män: 76,4 procent

Genomsnittlig lön (2021)

Kvinnor: 32 000 kr/mån 

Män: 34 500 kr/mån

Genomsnittlig pension (2021)

Kvinnor: 17 000 kr/mån

Män: 24 200 kr/mån

Så mycket betalar vi i skatt (2021)

Kvinnor: 63 000 kronor

Män: 94 000 kr

Medellivslängd

Kvinnor: 84,3 år

Män: 80,6 år

Jobbar deltid 

Kvinnor: 25,7 procent

Män: 11 procent

Uttag av föräldraledighet

Kvinnor: 70 procent av dagarna

Män: 30 procent av dagarna

Uttag av vab-dagar

Kvinnor: 61 procent

Män: 39 procent

Andel som går ner i arbetstid för att vårda närstående

Kvinnor: 80 procent

Män: 20 procent

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Bästa pensionstipsen om du är singel

Singellivet är vanligt. SCB:s statistik från december 2022 visar att det finns nästan två miljoner singelhushåll i Sverige. För pensionen behöver inte singellivet vara en dålig affär.

På Alla hjärtans dag handlar det mycket om att vara två. Eller kanske att vilja bli två. Men just i Sverige finns det väldigt många singlar, åtminstone om vi mäter hushållstyp.

Tvärtemot vad vi kanske tror är det inte storstäderna som befolkas av singlar, utan glesbygdskommunerna. Inte sällan är singeln en ensamstående pensionär. Ibland änka eller änkling.

Pensionsplus för singlar

Singellivet kan faktiskt ha betydelse för din pension. Det finns en del du kan göra, både för att faktiskt få mer pension om du är singel, och för skaffa krockkuddar om du blir det under livets gång.

Du kan jobba massor

En singel, utan krav på att finnas där för familjen, har massor av tid för att jobba och tjäna pengar. Hög lön och många år i arbetslivet betyder hög pension.

Du behöver inte ha något efterlevandeskydd

Som singel (utan barn) kan du välja bort återbetalningsskydd, familjeskydd och familjepensioner. Det är pengar som anhöriga får när du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Förtjänsten av att inte ha den här typen av skydd för sina anhöriga är värd mycket pengar.

Tips! Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen. I en del avtal i offentlig sektor  är den inbakad om du inte gör något eget aktivt val, i andra måste du själv välja till den. Kolla med din arbetsgivare hur du tar reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.  Det går att när som helst välja bort ett återbetalningsskydd. Om din familjesituation ändras, till exempel om du gifter dig, kan du ansöka om det igen, utan hälsoprövning.

Om du har ITP2 eller liknande avtal kan du ha en automatisk familjepension i din tjänstepension som du kan välja bort. Det gör du på Collectums-  (ITP2) eller Valcentralens (FTP2, BTP2)  hemsida. Läs igenom villkoren noga så du vet vad som gäller.

Garantipensionen blir högre

Har du en låg pension och får delar av den allmänna pensionen i form av ett statligt stöd, garantipension, så får du mer varje månad om du lever ensam. Beloppet som betalas ut är högre för ensamhushåll än om du är gift eller sambo. Skälet är inte lika kul, ensamhushållen brukar ha högre kostnader.

Större chans att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstöd är behovsprövade stöd som grundar sig på hushållsinkomsten. För att få stöden ska du ha fyllt 66 år och har en låg pension. Om du har en partner med egen inkomst minskar din möjlighet att få stödet. Ansökan görs på Pensionsmyndighetens hemsida.

Pensionsminus för singlarna

Dyrare att leva singelliv

Att leva ensam brukar betyda att du ensam får betala hyra, försäkringar, bil och annat som blir billigare per person om ni är flera i hushållet.

Ingen pension från någon annan

I ett parförhållande kan du ge och få pensionspengar från din partner, via återbetalningsskydd eller genom att ge bort din premiepension i den allmänna pensionen. Har du ingen partner finns inte den möjligheten.

Detta gäller dock inte om du blivit singel för att din partner avlidit.

Du får också behålla den del av premiepensionen som din make/maka gett bort fram till skilsmässan.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur mycket pengar behöver en pensionär 2023?

De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. En ganska normal pension ligger i dag på omkring 19 000 kronor i månaden, före skatt. Men hur mycket pengar behöver en pensionär?  Dyrare mat, kläder och boende gör att det år 2023 behövs mer pengar än tidigare år.

Lyssna på minPensionsPodden ”Hur mycket pengar behöver en pensionär 2023”

Tre olika pensionärsbudgetar: Bas- medel- och plusplånboken

Vi har tittat på tre olika budgetar till tre olika pensionärsplånböcker. Du ser dem här nedanför. Beräkningarna utgår från att du bor ensam i hushållet. Om du har gemensam ekonomi med någon blir vissa saker billigare. Men samtidigt minskar möjligheten att få bostadstillägg. Tänk också på att i princip alla förhållanden slutar med att någon blir ensam kvar, så ensambudgeten kan vara en tankeställare.

Siffrorna gäller för 2023 och bygger på Konsumentverkets beräkningar för vad som är rimliga kostnader. Mer information hittar du i broschyren Koll på pengarna som uppdateras årligen. Ladda ner den gratis hos Konsumentverket.

Gör en egen pensionärsbudget

Du kan göra en egen budget med hjälp av Konsumentverkets budgetmallar. Där lägger du in dina siffror. En fördel med budgetmallen (jämfört med att du gör en budget själv utan mall) är att den innehåller en lista på utgifter som det kan vara lätt att glömma bort, till exempel försäkringar och mediciner.

Baspensionären

I den här kategorin finns många kvinnor. En hel del av dem har garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för att förbättra en låg pension. Pensionen kan vara ännu lägre än i det här exemplet, men då kan bostadstillägget bli högre. Det finns också möjlighet att få äldreförsörjningsstöd.

En basbudget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Jämfört med år 2022 år det främst kostnader för mat som ökat. Skillnaden är ungefär 500 kronor per månad eller nästan 20 procent högre matkostnader jämfört med förra året.. Även kostanden för bostad och kläder ökar. Bostadskostnaden kan variera beroende på hur du bor, men det går att få bostadstillägg även om du äger din bostad.

Kommunalskatten i våra exempel ligger på omkring 32 kr och gäller för den som fyller 67 år eller mer år 2023.

Vi har, utöver Konsumentverkets siffor, lagt till resor i kollektivtrafiken. Priset på SL-kortet i Stockholm för pensionärer är 650 kronor i månaden.

Inkomst per månad

Pension18 000
Bostadstillägg för pensionärer2 900
Avdrag skatt (enbart på pensionen)– 3 400
Summa inkomst per månad17 500

Utgifter per månad

Hyra7 500
Mat3 070
Hygien och tandvård670
Kläder och skor650
Fritid610
Medier och mobil1 600
Förbrukningsvaror130
Hemutrustning1 040
Hemförsäkring140
Transportkostnader (buss, tåg)650
Summa utgifter16 060

Kvar till oförutsedda utgifter är 1 440 kronor per månad.

Så kan baspensionären förbättra ekonomin
  • Sök bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd hos Pensionsmyndigheten. (bostadstillägg finns med i den här budgeten.)
  • Jobba kvar på jobbet något eller några år till. Det höjer pensionen.
  • Jobba extra när du är pensionär. Har du fyllt 66 år är skatten väldigt låg på arbetsinkomster.
  • Kolla om du har ett återbetalningsskydd som du kan välja bort. Det höjer din egen pension.
  • Hyr ut bostaden om du har möjlighet att bo någon annanstans, t.ex. på sommaren.
  • Dela ekonomi med andra, t.ex. matlag, bilpool eller byta bostad med någon under en tid?

Medelpensionären

I den här gruppen finns många manliga pensionärer. De har haft ett långt arbetsliv, arbetat heltid och haft en hyfsad lön. Här finns även de som haft en bra inkomst men som kanske valt att gå i pension lite tidigare.

I den här budgeten har vi lagt till en liten begagnad bil. Men det innebär också att det som blir kvar att leva på är mindre än 500 kronor i månaden.

Trots att medelpensionären har 6 000 kronor högre pension än bas-pensionären före skatt så blir skillnaden efter skatt betydligt lägre, cirka 1 400 kronor per månad.

Inkomst per månad

Pension24 000
Bostadstillägg för pensionärer0
Avdrag skatt (enbart på pensionen)– 5 100
Summa inkomst per månad18 900

Utgifter per månad

Hyra7 500
Mat3 070
Hygien och tandvård670
Kläder och skor650
Fritid610
Medier och mobil1 600
Förbrukningsvaror130
Hemutrustning1 040
Hemförsäkring140
Utgifter för en begagnad bil 3 000
Summa utgifter18 410

Kvar till oförutsedda utgifter är 490 kronor per månad.

Så kan baspensionären förbättra ekonomin
  • Jobba något år till. Här finns inga bidrag som kan minskar om du jobbar mer. Räkna med drygt en tusenlapp mer i pension för varje år du orkar jobba extra.
  • Spara pengar innan du går i pension. Om du har en bra lön kanske du kan lägga undan lite pengar för att ha en bra pensionärsbuffert, t ex om bilen går sönder.
  • Kolla om det finns återbetalningsskydd som kan höja din pension om du tar bort dem.
  • Avstå från bilen, eller gå med i en bilpool eller liknade för att sänka kostnaderna.

Pluspensionären

Här finns det möjlighet till mer svängrum i ekonomin. Bilen ryms i hushållsbudgeten och kanske även en sommarstuga eller resor.

För att hamna i den här kategorin behövs ett långt arbetsliv med bra lön och kanske också några år extra i slutet av arbetslivet.

Inkomst per månad

Pension36 000
Bostadstillägg för pensionärer0
Avdrag skatt (enbart på pensionen)– 8 800
Summa inkomster per månad 27 200

Utgifter per månad

Hyra7 500
Mat3 300
Hygien och tandvård670
Kläder och skor650
Fritid1 000
Medier och mobil1 600
Förbrukningsvaror130
Hemutrustning1 040
Hemförsäkring140
Utgifter för en begagnad bil3 000
Sommarstuga eller resa4 000
Summa utgifter23 030

Kvar till oförutsedda utgifter är 4 170 kronor per månad.

Så kan pluspensionären förbättra ekonomin
  • Spara mera innan pensionen, t.ex. genom löneväxling.
  • Avstå från återbetalningsskydd eller familjeskydd.
  • Jobba längre eller jobba extra som pensionär.
  • Hyra ut sommarstugan.
  • Avstå från bil.

Ändrad prognosstandard påverkar prognosen

Prognosstandarden på minPension har ändrats. Den används i våra beräkningar av prognoser för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. Prognosstandarden är en kvalificerad gissning av hur din förväntade pension påverkas av omvärldsfaktorer som inflation, värdeutveckling på kapitalet, skatter och avgifter eller förväntad medellivslängd.

Hur påverkas din prognos

Förändringarna av prognosstandarden kan påverka prognosen på olika sätt. Den kan både ge en högre förväntad pension och en lägre förväntad pension. Kom ihåg att det handlar om förväntningar, inte om faktiska förändringar.

Förändringarna påverkar i första hand de som har långt kvar till sin pension. Där bygger antagandena om pensionen i högre grad på prognosberäkningar än för äldre individer som har en större del faktiskt intjänande.

Bild som visar hur vi beräknar din prognos

En ändrad prognosstandard påverkar inte vad du får i pension

Prognosstandarden påverkar inte vad du faktiskt kommer att få i pension. Det som påverkas är vad kvalificerade bedömare tror om din framtida pension. Inga pengar har försvunnit eller lagts till.

Ju fler år du har kvar till du ska gå i pension, desto större betydelse har prognosantagandena eftersom beräkningen av vad du ska få i pension till stor del bygger just på prognosen. Men om du redan har en stor del av intjänandet bakom dig och närmar dig pensionsåldern, då spelar prognosantagandena mindre roll.

Så påverkar prognosstandarden våra exempelpersoner

Vi har tagit fram tre olika exempelpersoner för att visa hur den nya prognosstandarden kan påverka prognoserna på minPension.

Magnus Testperson

Magnus är född 1960, anställd i en kommun med pensionsavtal AKAP-KL.

I den gamla prognosstandarden var Magnus prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 2 700 kr/mån livet ut. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 2 800 kronor.

Differensen blir plus 100 kronor (eller 4 procent) för Magnus.

Emilia Testsson

Emilia är född 1990, anställd som privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO.

I beräkningar med den gamla prognosstandarden blev Emilias prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 12 400 kronor. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 13 500 kronor.

För Emilia blir differensen plus 1 100 kronor (eller 9 procent).

Jenny Testdotter

Jenny är född 1980. Hon är privatanställd tjänsteman med en individuell tjänstepension.

Enligt den gamla prognosstandarden visade prognosen att Jenny skulle få 16 000 kr livet ut från 65 år. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 14 700 kr.

Differensen blir minus 1 300 kronor (eller 8 procent) för Jenny.

En differens på minus 1 300 kronor (eller 8 procent).

Så har prognosstandarden ändratsför dig som vill ha koll på detaljerna

Förändringarna jämfört med tidigare prognosstandard gäller prognosen för kapitalavkastning under spartid, avkastningsskatt och förändrade dödlighetsantaganden.

Den förväntade reala kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent. Avkastningsskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent och dödlighetsantagandena ändras – dock ganska marginellt.

Läs mer här om prognosstandarden på Pensionsmyndighetens sida

Så ändras beräkningen av kollektivavtalad tjänstepension

Om du har kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension kan prognosen höjas.

Även om den förväntade kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent så vägs det upp av att den förväntade avkastningssskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent.

Nettoförändringen stiger från 1,5 till 1,52 procent

Den förväntade totala kapitalavkastningen blir alltså något högre, vilket får störst effekt om du har många år kvar till pension. Utslaget på hela pensionen blir förstås förändringen mindre påtaglig.

Så ändras beräkningen av icke kollektivavtalad tjänstepension

Förändringen för icke kollektivavtal gäller främst beräkningen av prognosräntan.

Tidigare har icke kollektivavtalad pension haft en fast prognosränta, men nu ska även prognosräntan för icke kollektivavtalad tjänstepension beräknas som ett genomsnitt av prognosräntan i de fyra ickevalsalternativet i de största kollektivavtalen. Jämfört med beräkningarna i den tidigare prognosstandarden så har den förväntade prognosräntan sjunkit och det vägs inte upp av att även de här pensionerna ska beräknas med sänkt förväntad avkastningsskatt.

Jämförelsevärdet

Jämförelsevärdet har tagits fram av minPension för att göra det lättare att jämföra storleken på en förmånsbestämd och en premiebestämd pension. I jämförelsevärdet omvandlar vi förmånen till ett kapital.

Förändringarna här beror på att vi har justerat våra beräkningar. Det handlar främst om en förändring av delningstalet på grund av ändrat ränteantagande. Den förändrade summan påverkar inte den förväntade nivån på den förmånsbestämda pensionen. Den är densamma som tidigare.  

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur berörs du av höjda pensionsåldrar

År 2023 höjs den lägsta åldern för att ta ut inkomst- och premiepension i den allmänna pensionen till 63 år. Först vid 66 års ålder kommer garantipension och inkomstpensionstillägg att betalas ut. Samma åldersgräns gäller om du ansöker om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. Åldersgränsen höjs sedan med ytterligare ett år 2026. Då kallas det för riktålder och anpassas till olika årskullars förväntade livslängd.

Din egen ålder kommer alltså att påverka när du kan börja ta ut dina pensioner. Även hur mycket du ska betala i skatt påverkas av de nya åldersgränserna.

Åldern för när du får ett utökat jobbskatteavdrag ligger kvar som i dag, alltså från det år du fyller 66 år. Men det extra grundavdraget, som sänker skatten på pensionsutbetalningar, höjs i takt med den höjda åldern för garantipensionen.

Tjänstepensioner och privat pension berörs inte av de nya åldersgränserna för uttag av allmän pension. Däremot påverkas de av skatteförändringarna eftersom den typen av pension beskattas på samma sätt när du tar ut pengarna.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beskattas inte alls. Kapitalinkomster, till exempel från sparande eller försäkring av bostäder, beskattas på annat sätt och berörs inte av åldersgränserna.

Höjda pensionsåldrar för födda 1957-1962?

Född 1957, fyller 65 år 2022

Har du redan fyllt 65 år, eller gör det senare i år, påverkas du inte av höjda pensionsåldrar. Däremot kan du, om du vill, arbeta fram till 69-årsdagen. Åldersgränserna i LAS, Lagen om anställningsskydd, höjs också vid årsskiftet.

Du kommer också att påverkas av nya åldersgränser för när du får lägre skatt om du tar ut pension. Skattesänkningen gäller från det år du fyller 67 år, alltså år 2024. Men om du fortsätter att jobba får du, precis som nu, ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år.  

Född 1958, fyller 64 år 2022

Du berörs av de höjda åldersgränserna om du har rätt till garantipension och inkomstpensionstillägg eller vill ansöka om andra stöd för ålderspensionärer. Du får vänta med dessa delar till du fyller 66 år. All övrig allmän pension, inkomst- och premiepension, kan du däremot ta ut när du vill. Du har ju redan fyllt 63 år, vilket blir den nya lägsta åldersgränsen för att ta ut de pensionerna.

Om du fortsätter att arbeta får du ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Tar du ut pension sänks skatten från det år du fyller 67 år, alltså från 2025.

Född 1959, fyller 63 år 2022 och fyller 67 år 2026

Om du har garantipension och inkomstpensionstillägg får du ta ut de pengarna när du fyller 66 år. Detsamma gäller om du vill ansöka om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Om du fortsätter att arbeta får du ett utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år.

År 2026 kommer åldern för när du får sänkt skatt på pensionen att höjas. Du får sänkningen först från det år du fyller 68 år. Är du född 1959 klarar du inte den åldersgränsen. Tar du ut pension kommer du att få sänkt skatt på den från det år du fyller 68 år, alltså 2027.  

Född 1960, fyller 62 år 2022, fyller 66 år 2026

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension i år, från 62 års ålder. Men om du har garantipension eller liknande stöd och om du behöver ansöka om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd så får du vänta tills du fyller 67 år.

Om du arbetar kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år, alltså 2028.

Född 1961, fyller 61 år 2022

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension från 63 års ålder. Garantipension och motsvarande kan du ta ut från 67 år.

Arbetar du kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år.

Född 1962, fyller 60 år 2022

Du kan ta ut din inkomst- och premiepension från 63 års ålder. Garantipension och motsvarande kan du ta ut från 67 år.

Arbetar du kan du få utökat jobbskatteavdrag från det år du fyller 66 år. Om du tar ut pensionen får du sänkt skatt från det år du fyller 68 år.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur går det för PPM när börsen viker?

De flesta börskurser har pekat nedåt i år. Enskilda aktier har tappat mer än halva aktiekursen men andra har klarat sig bättre. Så hur går det egentligen för PPM-spararnas pengar? Rätt bra faktiskt om vi tittar på lite längre sikt.

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen, den som du ser i det orange kuvertet. Premiepensionspengarna är placerade på kapitalmarknaden, i olika typer av fonder. Premiepensionsfonder kallas det, men också ofta bara för PPM-fonder. Vitsen med PPM-sparandet är att det kan ge lite bättre värdeutveckling än den andra delen i den allmänna pensionen, inkomstpensionen, som växter ungefär som svensk ekonomi.

Om du inte har gjort något fondval finns dina pengar i AP7 Såfa, vilket betyder att det mesta finns på den globala aktiemarknaden. När du blir lite äldre så ökar andelen i räntefonder, där värdeförändringen inte är lika stor som för aktier.

Du kan också välja egna fonder, upp till fem olika på samma gång. Är du osäker på vad du valt kan du gå in på Pensionsmyndighetens hemsida. Här kan du också byta ditt fondinnehav om du vill det. Här går det också att se hur det går för dina PPM-fonder.

PPM-sparandet började i början av 2000-talet och de som har sparat längst har alltså en spartid på drygt 20 år. För den som fortfarande arbetar kommer nya premiepensionspengar i på kontot varje år.

När börskurserna backar som de gör nu, hur har det påverkat PPM-sparandet?

Tar vi en titt på den utveckling över tid, som redovisas på Pensionsmyndighetens hemsida, så verkar det inte vara särskilt dramatiskt.  För PPM-spararna ser det fortfarande rätt bra ut.

Bilden nedan visar hur PPM-pengarna utvecklats över tid. Den gula linjen visar värdeutvecklingen i procent för premiepensionen och den röda visar värdeutvecklingen för inkomstpensionen, alltså den del av den allmänna pensionen som inte placeras i fonder.

Graf som visar värdeutvecklingen för premiepension och inkomstpension.
Källa: Pensionsmyndigheten. Värdedatum 30/4 2022

Trots de senaste månadernas fallande börskurser står sig premiepensionssparandet bra i konkurrensen. Den årliga värdeutvecklingen ligger på omkring åtta procent, jämfört med inkomstpensionens drygt tre. De tunnare linjerna visar den reala utvecklingen.

Jämfört med tidigare börsfall, som åren 2001 och 2008, så finns det mer fallhöjd i de tillgångar som hunnit växa till sig under åren. Det har fyllt på mer pengar in i premiepensionsfonderna.

Olika för män och kvinnor

På de enskilda spararnas konto ser det också fortfarande bra ut. De allra flesta sparare har en årlig värdeutveckling på sex procent och mer. 

Tabell som visar värdeutvecklingen av premiepensionen i procent för kvinnor och män.
Källa: Pensionsmyndigheten. Värdedatum 30/4 2022

Det som sticker ut i siffrorna är att män har en bättre värdeutveckling än kvinnorna. Den utvecklingen blir spännande att följa framöver.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur gör jag för att gå i pension i sommar?

Om du vill bli sommarpensionär 2022 är det hög tid att planera. Räkna med att det tar några månader innan allt är klart.

Att-göra-listan för dig som vill sluta jobba i sommar

  • Säg upp dig från jobbet. Har du ett jobb behöver du säga upp dig från jobbet. Det behöver du göra i god tid. 
  • Ansök om allmän pension. Det gör du enklast på Pensionsmyndighetens hemsida. Om du ansöker digitalt går det fortare. Men räkna ändå med att det kan ta någon månad att få pengarna. Om du har jobbat i andra länder i Europa kan du få du hjälp av myndigheten att ansöka om de pengarna, men räkna då med att det tar extra lång tid.
  • Ansök om tjänstepension. Du kan ha flera olika tjänstepensioner. Du behöver ansöka om de pensionerna hos de olika bolag som förvaltar pengarna. Om du inte vill ta ut din tjänstepension vid 65 år kan du behöva säga till att uttaget ska skjutas fram.
  • Ladda ner ett pensionärsintyg. Om du ta ut någon del av den allmänna pensionen kan du få ett pensionärsintyg från Pensionsmyndigheten som ger dig pensionärsrabatter även om du inte fyllt 65 år. Det gäller till exempel på SJ och på Stockholms Lokaltrafik.

Saker att fundera över innan du bestämmer dig

Mycket från början eller mer jämnt uttag? I tjänstepensionen kan du välja att få pengarna utbetalda under en viss period, till exempel 5 eller 15 år. Du måste göra det valet innan utbetalningarna börjar.  

Var finns pengarna? Har du ingen aning om var du har pengarna så kan du se det på minPension. I tjänsten Uttagsplaneraren får du hjälp att ansöka om just de pensioner som du har.

Kan du jobba extra? Ja, det går alldeles utmärkt att jobba och ta ut pension samtidigt. Du kan alltid ta ut allmän pension. I tjänstepensionerna kan det finnas villkor om hur mycket du får jobba om du är yngre än 65 år.

Undvik kvarskatt. Eftersom du får pension från flera olika håll kan bolag och myndigheter både dra för lite och för mycket skatt. Kolla på Skatteverkets hemsida vad du ska betala. Där kan du jämka skatten så det blir rätt från början.

Faktarutan

Smart att gå i pension på sommaren

Det finns skattemässiga fördelar med att börja ta ut pension på sommaren. Du kan utnyttja jobbskatteavdraget för att sänka den totala skatten. Det samma gäller om du jobbar och tar ut pension samtidigt, under samma beskattningsår.

Gör din egen skatteuträkning på Skatteverket

Född 1957 och senare

Kommunalskatt, cirka 32 kr

Lön 30 000 kr/mån

Årsinkomst360 000 kr
Skatt   78 600 kr
Skatt på inkomst i procent21,8 procent  

Pension 20 000 kr/mån

Årsinkomst240 000 kr
Skatt68 800 kr
Skatt på inkomst i procent28,6 procent skatt 
Halva året lön, halva året pension

Årsinkomst 180 000 kr i lön + 120 000 kr i pension = 300 000 kr

Skatt66 600 kr
Skatt på inkomst i procent22,2 procent skatt

Född 1956 och tidigare

Kommunalskatt, cirka 32 kr

Lön 30 000 kr/mån  

Årsinkomst360 000 kr
Skatt48 200 kr
Skatt på inkomst i procent13,4 procent

Pension 20 000 kr/mån

Årsinkomst240 000 kr
Skatt46 100 kr
Skatt på inkomst i procent19,2 procent
Halva året lön, halva året pension

Årsinkomst 180 000 kr i lön + 120 000 kr i pension = 300 000 kr

Skatt37 300 kr
Skatt på inkomst i procent12,3 procent

Text: Kristina Kamp, minPension

Missgynnar pensionssystemen kvinnor?

På Internationella kvinnodagen passade vi på att gratta alla fantastiska kvinnor med ett blogginlägg om kvinnors pensioner. Varför är de flera tusenlappar lägre än männens? Och vad behöver vi göra för att ändra på det?

Är pensioner något som missgynnar kvinnor? Nej, det kan faktiskt vara tvärtom.  Åtminstone om vi jämför vad kvinnor och män betalar in till sin pension och vilka som har störst nytta av de olika grundskydden som ger extra pension.

Mycket i pensionsdebatten handlar om kvinnors låga pensioner. I genomsnitt har kvinnor flera tusenlappar mindre i månaden att leva på. Hur kan det komma sig? Är kvinnor särskilt missgynnade när pensionen ska betalas ut?

För att svara på det behöver vi reda ut hur pengar betalas in till pensionerna och vad som betalas ut.  

Män betalar mer skatt

Det orange kuvertet som kommer till dig som fortfarande sparar in till din pension, är ett kvitto på hur många pensionsrätter du tjänade in när du deklarerade senast. Skatt och allmän pension hör ihop.

Enligt Statistiska Centralbyrån betalade en man i åldern 45-54 år i genomsnitt 162 000 kronor i skatt. En kvinna i samma åldersgrupp betalade 110 000 kronor, alltså 68 procent av vad den genomsnittlige mannen betalar in. För de yngre generationerna är skillnaden i inbetalad skatt lägre, men det är fortfarande så att männen betalar mer i skatt. Det betyder att de får in mer pengar till sin allmänna pension. När den här generationen går i pension visar minPensions beräkningar att kvinnorna kommer att få ungefär 80 procent av männens pension.  

Höga löner ger inte allmän pension

Ju högre lön, desto mer skatt betalar du och då kommer det in mer pengar till din allmänna pension. Men löner över 47 717 kronor i månaden ger inga extra pensionsrätter. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har så höga löner.

Kvinnor får pension fler år

Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt drygt tre år längre än män. Eftersom medellivslängden är lika för män och kvinnor när beräkningar görs för hur länge pensionen ska betalas ut, så gynnas kvinnor av detta.

Extra pension för småbarn och studier

Den som har pluggat på högskola eller universitet, eller har barn under fyra år får extra pensionsrätter till sin allmänna pension. Samma sak för den som har sjuk- och aktivitetsersättning eller som har gjort värnplikten. Det är pengar som betalas via statskassan. Den som får extrapensionen för att familjen har småbarn är den som tjänar minst de åren.

Merparten av de pengar som betalas för den här stöden går till kvinnor

Kvinnor får mer stöd som pensionärer

Pensionärer med låg pension kompenseras med garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och eventuellt även med garantitillägg, ett stöd som ytterligare ska stärka ekonomin för dem med låga pensioner.

Merparten av de här stöden går till kvinnor.


Änkepension – bara för kvinnor

Änkepensionen är under utfasning, och har ersatts av omställningspension som gäller för både män och kvinnor som har förlorat sin livspartner.

Men fortfarande betalas det ut pengar till äldre änkor. Ett stöd som gynnar kvinnor.

Tjänstepensionerna då?

Många kvinnor jobbar i offentlig sektor. Här ger de nyligen omförhandlade tjänstepensionerna högre inbetalning per intjänad krona än vad tjänstepensionerna på den privata sidan gör. Tjänstepensioner ger en högre utväxling för den som har högre lön, vilket gynnar männen så länge de tjänar mer än kvinnor.

Så varför har kvinnor låga pensioner?

Män har fortfarande i genomsnitt högre pension än kvinnor även om skillnaderna är på väg att minska. Men kvinnorna tar igen en del genom att de får merparten av stöden som finns för att höja låga pensioner. 

Inget av de här stöden, förutom änkepensionen, är riktat specifikt till kvinnor. Men så länge kvinnor har lägre löner, är mer sjuka, jobbar mer deltid osv, så kommer stöden som hjälper upp låga pensioner, att till stor del bli stöd till kvinnor.

Hur vill vi ha det i framtiden?

Ska vi jobba på att ha olika stödformer som förbättrar kvinnornas pensioner när de väl blir pensionärer?  Eller ska vi lägga krutet på att se till att kvinnor får bättre förutsättningar för att delta i arbetslivet på ungefär samma villkor som männen? Eller är det dags för männen att förändra sina liv en smula och därmed få samma villkor på arbetsmarknaden som kvinnor?

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur går jag i pension?

”Hur ska jag göra när jag vill börja ta ut min pension?” Det är en av de vanligaste frågorna vår kundservice får. Hur går det till rent praktiskt och vad behöver du veta? Det finns en del att tänka på och att förbereda sig är bra.

När ska du börja planera för att ta ut pension?

Det finns ingen särskilt datum eller en födelsedag att passera. Men om du tar dig tid att planera undviker du förmodligen en del fallgropar och känner dig nöjd med dina val. Du kan planera för din kommande pension hela livet, men åtminstone ett år innan du tänker börja ta ut pensionen är det bra att verkligen börja ta tag i saken.

Var börjar man?

Du börjar på minPension.se.

Logga in och registrera dig om du inte redan gjort det. Omkring 80 procent av alla som närmar sig pensionsåldern använder minPension.

När du är inloggad kan du se vad du kommer att få i pension om du jobbar vidare och tar ut dina pensioner från 65 års ålder.

Pensionsprognosen på minPension.se

Hur vill du ha det?

När vill du börja ta ut din pension? Vill du ta ut allt samtidigt? Vill du jobba lite och ta ut delar av dina pensioner? Valmöjligheterna är många!

Om du går vidare till fliken ”Uttagsplaneraren” får du hjälp att planera i detalj. För att kunna använda ”Uttagsplaneraren” behöver du ha fyllt 54 år, och alltså ha möjlighet att börja ta ut dina pensioner inom en ganska snar framtid.

Uttagsplaneraren på minPension

Mycket på en gång eller jämn utbetalning?

I ”Uttagsplaneraren” kan du själv testa vad som händer om du väljer att ta ut pensionen tidigare eller senare, om du vill vänta med någon pension eller kanske bara ta ut halva den allmänna pensionen från början. Här ser du också din pension efter skatt.

Tänk på att ”Uttagsplaneraren” är ett testverktyg – du kan alltså prova att göra olika uttag och jämföra dina planer hur många gånger du vill. Du kan också spara pensionsplaner och komma tillbaka en annan dag och jobba vidare. Testa och testa igen! Inget händer i verkligheten.

Bild som visar Uttagsplaneraren
Pensionsplanering i Uttagsplaneraren

Hur vet man hur mycket pengar man behöver som pensionär?

Ett sätt att testa sin pensionärsekonomi är att ”provpensionera sig”. Ta reda på vad du kan förvänta dig att få ut i pension efter skatt. Det gör du enklast i ”Uttagsplaneraren” på minPension.se. Prova sedan att klara dig på den summan pengar en eller ett par månader. Då vet du bättre vad din ekonomi behöver.

Du kan också jämföra dig med typpensionärerna vi har tagit fram.

Pensionspengarna räcker inte!

Om pensionen inte verkar räcka finns det olika saker du kan göra – läs mer i vår artikel på minPension.

Dags att ansöka om pension

När du har bestämt dig för när och hur du ska ta ut dina pensioner är det dags att ansöka. I ”Uttagsplaneraren” går du vidare till fliken ”Välj & ansök”.

Utifrån valen du har gjort i den pensionsplan du väljer får du en aktivitetslista där det står när och hur du kan ansöka om dina olika pensioner.

Skärmbild från Uttagsplaneraren som visar fliken "Välj & ansök"
Dags att välja en pensionsplan i Uttagsplaneraren

Bra att veta innan pensionsuttaget

Hur blir det med skatten?  

Normalt drar de olika utbetalarna (alltså Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen där du har dina pensioner) 30 procent i skatt. Det innebär att du kanske betalar för lite skatt och att du får betala in extra i efterhand. Om du vill undvika kvarskatt kan du begära jämkning på Skatteverkets hemsida.

Kan jag ångra mina uttag när pengarna börjat betalas ut?

Din allmänna pension kan du pausa när du vill via Pensionsmyndighetens hemsida. Tjänstepensioner som har börjat att betalas ut kan du inte ändra eller pausa.

Vill du ha pensionärsrabatt? 

Om du inte fyllt 65 år kan du ändå få en del pensionärsrabatter om du tar ut den allmänna pensionen. Du kan ladda ner ett pensionärsintyg på Pensionsmyndighetens hemsida.

Vill du veta mer?

I ”Allt om pensioner” på minPension finns olika artiklar för dig som är på väg att gå i pension.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Lev som en pensionär under årets fattigaste månad

Kvinna tar in ved

Januari är en bra månad att testa hur det är att ha ekonomi som en pensionär. Prova att minska dina kostnader som om du bara hade 60 procent av lönen att leva på.

Januari brukar – i hård konkurrens med augusti – kallas för årets fattigaste månad. Efter julhelgerna brukar det vara rätt tomt i plånboken. Samma sak efter semestern på sommaren.

Den som ändå behöver spara pengar ett tag kan passa på att fundera över hur ekonomin kommer att bli på äldre dar. Pensionen är sällan lika hög som lönen och det kan vara bra att ibland ta sig en funderare på vad pengarna ska räcka till då.

Hur mycket blir det?

En genomsnittlig pensionsprognos på minPension brukar ge en pension på ungefär 60 procent om pengarna tas ut med livsvariga utbetalningar från 65 års ålder.

Det betyder att en månadslön på 32 000 kronor blir en månadspension på 19 200 kronor. Före skatt.

Efter skatt (genomsnittlig kommunalskatt) blir det 15 600 kronor att leva för, lite olika beroende på vilken kommunalskatt du har där du bort. Lönen på 32 000 ger 24 800 kronor i plånboken efter skatt, vilket innebär att du ska krympa din ekonomi med 9 200 kronor.

Hur mycket behöver jag?

Hur mycket pengar behöver en pensionär? Det är lätt att tro att när du blir gammal så gör du inte av med så mycket pengar. Konsumentverkets modellbudgetar ger ett annat besked. En pensionärs hushållsbudget är inte många 100-lappar billigare än den är för dig i medelåldern. I högre ålder lägger du lite mindre pengar på kläder, fritidsaktiviteter, mat och mobiltelefonen.

Det som går att minska på är förstås de stora utgifterna, som bostad och bil. En begagnad småbil som körs 1 500 mil om året kostar 4 000 kronor i månaden att ha. Den som åker kollektivt kan utnyttja pensionärsrabatter.

Att flytta till mindre boende och sänka hyran är också ett sätt att spara pengar. Åtminstone i teorin. Brukar vara svårare i praktiken.

Så här kan en budget för en pensionär se ut – om målet är att inte göra av med mer än 15 600 kronor i månaden. Uppgifterna kommer från Konsumentverkets ”Koll på pengarna” för 2022 års utgifter. De är beräknade på ensamhushåll. Bor fler i samma hushåll sjunker utgifterna per person något. Kostnaden för resor har vi lagt till – och beräknar den som kostnaden för ett månadskort i Stockholms lokaltrafik om du har pensionärsrabatt.

Om du jobbar har du lite högre kostnader. Du äter lite mer, har högre kostnader för busskort och kanske även kostnader för fackavgifter och andra kostnader som är kopplade till arbetet.

Pensionärsbudget – bas

Hyra, boendekostnad7 000 kr
Mat2 570 kr
Kläder och skor490 kr
Fritid570 kr
Mobiltelefon90 kr
Hygien och tandvård600 kr
Förbrukningsvaror130 kr
Hemutrustning1 180 kr
Medier1 470 kr
Hemförsäkring140 kr
Busskort (SL-kort, pensionärsrabatt)650 kr
Kvar till övrigt710 kr
Summa15 600 kr

Tips: Om du har bara något år kvar till pension kan du börja provpensionera dig redan nu, det vill säga leva på de inkomster du kommer att ha som pensionär. Eller minska din budget gradvis. På det sättet får du också extra sparpengar som kan vara bra om du vill unna dig något extra eller ha en sparbuffert som pensionär.

Mer om pensionärsbudget hittar du på minPension.se

Lyssna på ”Vad påverkar pensionen 2022” i minPensionsPodden