Tio frågor om kärlek och pension

I februari brukar vi prata lite extra om kärlek. Kan behövas något värmande i kylan.

Kärlek och pension hör absolut ihop. Läs våra frågor och svar så förstår du varför.

1) Jag har varit singel i en massa år, men nu har jag hittat kärleken som jag vill leva med resten av livet. Kan det påverka pensionen?

Ja det kan det. Om du flyttar ihop eller gifter dig med din kärlek så kan du även se till att din partner och eventuella barn kan ärva din pension. Om du är anställd har du troligen en tjänstepension och här kan du ha olika typer av efterlevandeskydd som gör att dina tjänstepensionspengar går till din familj.

Det vanligaste är att du har ett återbetalningsskydd. Det innebär att din familj får de pengar du tjänat in hittills till din tjänstepension när du avlider. Ju äldre du är desto mer pengar finns det.

Om du är privatanställd tjänsteman med ITP 2 eller liknande avtal, är född 1978 och tidigare och har en lön på mer än 7,5 inkomstbasbelopp (42 625 kr i månaden år 2021) så har du en familjepension. Det innebär att din make eller maka får en pension efter dig livet ut. Läs mer om familjepension hos Alecta.

2) Hur gör jag för att ta reda på om jag har ett efterlevandeskydd?

Enklast är att fråga på jobbet vilken valcentral de skickar dina tjänstepensionsinbetalningar till.  Hos valcentralen har de uppgifter om vad som gäller för dig. Du hittar kontaktuppgifter till valcentralerna längst ner i det här inlägget.

3) Kan jag ha efterlevandeskydd från tidigare arbetsplatser?

Ja. Om du har haft en statlig tjänst eller arbetat i kommun- eller region så ingår ett efterlevandeskydd i den tjänstepensionen, om du inte aktivt valt bort det. Kolla med valcentralerna.

4) Hur påverkar efterlevandeskydd min egen pension?

Har du ett återbetalningsskydd så minskar din egen pension. Eftersom du har valt att din familj ska få din tjänstepension så får du inte pensionspengar från andra som har samma tjänstepension och som dör tidigare än du. Det innebär att din pension blir lägre, i synnerhet när du blir äldre och fler i din generation dör. Du kan välja att ta bort återbetalningsskyddet om du vill. Omfattas du av familjepension kan du välja bort den också. Även då höjs din pension.

5) Spelar det någon roll om jag är gift eller sambo?

Om du omfattas av familjepension så behöver du vara gift för att din make eller maka ska få pensionen. För återbetalningsskydd räcker det med att vara sambo.

6) Vi vill ha massor av barn! Påverkas pensionen av det?

Ja faktiskt. Föräldraförsäkringspengar är pensionsgrundande och har du en kollektivavtalad tjänstepension så fortsätter arbetsgivare att betala in pengar även när du är barnledig, vanligtvis upp till lite drygt ett år men ibland längre än då. Den som har barn under fyra år och som tjänar minst i familjen får extra barnårsrätter i den allmänna pensionen.

Småbarnstiden kan påverka din pension | Pensionsmyndigheten

7) Hur påverkas pensionen av deltid?

Att jobba deltid något år när barnen är små spelar inte så stor roll. Men tänk på att många års deltidsarbete påverkar intjänandet till din framtida pension. Lönen blir lägre och det brukar också vara så att du inte får lika mycket påökt som dina kollegor som arbetar heltid.

8) Finns det inte något som heter änkepension?

Egentligen inte. Det finns fortfarande för äldre kvinnor och för dem som gifte sig  före 1990 och fortfarande är gift med samma man. Numera är det omställningspension som gäller. Båda könen omfattas.

Omställningspension | Pensionsmyndigheten

9) Kan jag ge bort pension till min partner?

Den enda pension som du kan ge bort är premiepensionen, PPM-pengarna. Vill du det så ansöker du hos Pensionsmyndigheten. Här krävs att du är gift med din partner eller är registrerad partner.

10) Vad händer med pensionen om jag skiljer mig?

Har din partner ett återbetalningsskydd där du omfattas så gäller inte det längre. Har du fått din make eller makas premiepension så får du behålla överförda pengar, men får inga nya inbetalningar. Bodelning brukar innebära att även eget sparande ska delas.

Valcentraler

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension

Fattiga januari – testa ett snålt pensionärsliv

Hur mycket kommer du att få i pension? Vet du inte det kan du snabbt ta reda på det genom att logga in på minPension. Har du fyllt 54 år kan du även se vad du kan räkna med att få i plånboken efter skatt. Räcker pengarna? Eller kan du behöva tips på hur din pension kan bli högre eller kostnaderna lägre?

Januari, och augusti, är de månader då det brukar vara längst till lön. Jul och semester brukar betyda att det går åt mer pengar än en vanlig månad. Spartipsen duggar också tätt.

För dig som inte har så långt kvar till pension kan spartipsen och snålmånaden januari vara en tankeställare. De flesta av oss kommer att få mindre i plånboken den dag vi helt slutar att jobba och har pensionen som största inkomstkälla. Det kan vara bra att förbereda sig så att den krympta plånboken inte blir en chock.

Här är en checklista för dig som vill känna dig bättre förberedd

Vill du veta mer om hur mycket pengar du kan behöva som pensionär ska du läsa mer om olika pensionärsbudgetar.

  1. Ta reda på vad det blir. Logga in på minPension och se hur pensionen blir. Här finns allt samlat på samma ställe. Du kan även testa vad som händer om du vill gå i pension lite tidigare, jobba längre eller kanske jobba lite mindre, med lägre lön, de sista åren på jobbet. Här kan du börja grovplaneringen.
  2. Tänker du verkligen göra slag i saken och påbörja pensionsuttagen inom de närmaste åren går du vidare med Uttagsplaneraren. Här kan du göra olika planer för hur du tänker ta ut dina pensioner. Alla pensioner behöver ju inte tas ut på samma gång. I Uttagsplaneraren får du även uppgift om vad som blir kvar i plånboken när du betalt skatt.
  3. Provpensionera dig. Ta med dig uppgiften från Uttagsplaneraren och prova att leva på den inkomsten en eller ett par månader. Fuska inte! Det här är ett bra sätt att ta reda på hur just du klarare en bantad plånbok. Antingen går det utmärkt, eller också kan du behöva fundera vidare på hur din pensionärsekonomi ska se ut. Enklaste sättet att höja sin pension är att jobba lite längre än du hade tänkt från början. Se vad som händer med prognosen om du lägger på ett år till.
  4. Ta ut allt så fort det går eller jämnare utbetalning? Dina tjänstepensioner och privat sparande kan du ta ut på kortare tid om du vill. Mer pengar nu, mindre sedan. Fundera på hur din ekonomi klarar när de pengarna tagit slut. Du får räkna med att just du kan bli riktigt gammal, och då behöver du också pengar. Titta i våra budgettabeller hur mycket pengar du kan behöva.
  5. Ta ut allt på en gång eller succesiv upptrappning? Du kanske bara vill ta ut delar av pensionen och jobba vidare ett tag. Då går det bra att vänta med att ta ut pension. Du kan också pausa den allmänna pensionen om du till exempel skulle jobba ett tag.
  6. Övriga besparingar? Har du kanske andra tillgångar som också bör räknas med i din pensionärsbudget? Här kan det vara bra att ha en plan för hur och när de pengarna ska användas.
  7. Har du en partner? Hur ser er gemensamma pensionärsekonomi ut, och vad händer när någon av er faller ifrån? Viktiga frågor som kan vara bra att ha svar på redan nu.
  8. Finns det stöd att ansöka om? Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ansöker du om hos Pensionsmyndigheten.
  9. Onödiga försäkringar? Har du t ex tecknat ett återbetalningsskydd som ger anhöriga pengar om du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Vilket är viktigast, deras ekonomi eller din? Det finns inga självklara svar här.
  10. Ta höjd för oförutsedda utgifter. Även när du blivit pensionär går diskmaskinen sönder och du kan behöva betala en saftig tandläkarräkning eller nya glasögon. Att ha en buffert kan vara extra viktigt när du blir gammal. Tänk också på att pensioner inte höjs på samma sätt som lön.
  11. Fortfarande orolig för hur du ska få ekonomin att gå ihop? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare. De är till för att hjälpa dig att få ordning på ekonomin. Rådgivningen är gratis. Det du behöver göra är att boka tid hos kommunen där du bor.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Frågor och svar om skatt och pension 2021

Vi får många frågor om skatter och pension. Många undrar vad det blir kvar i pensionärsplånboken efter skatt.

Är det sant att skatten är högre om jag inte fyllt 66 år? Vad händer om jag jobbar och tar ut pension samtidigt? Blir skatten lägre om jag flyttar utomlands?

Här svarar vi på dina vanligaste frågor om skatt

Är det skillnad på skatt på lön och pension?

Du beskattas olika om din inkomst kommer från lön eller från pension. Har du en lön har du jobbskatteavdrag, något som du inte har när du är pensionär.

Betalar jag högre skatt för att jag är pensionär?

Är du pensionär och har fyllt 65 år (senast nyårsafton 2020) har du ett förhöjt grundavdrag som till stor del kompenserar för uteblivet jobbskatteavdrag.

Jag har hört att skatten sjunker på pension när jag fyller 66 år. Stämmer det?

Ja, från det år du fyller 66 år får du ett förhöjt grundavdrag som gör att skatten på pensionen sjunker.

Jag har hört att jag får lägre skatt när jag blir äldre – på lönen också. Stämmer det?

Ja, det stämmer. Från det år du fyller 66 år får du ett utökat jobbskatteavdrag som sänker din skatt.

Vad händer om jag både jobbar och tar ut pension samtidigt?

Om du jobbar och tar ut pension samtidigt kommer din inkomst att beskattas på olika sätt. Din lön beskattas som inkomst av tjänst, och pensionen enligt de regler som gäller för den. Grundavdragen blir olika beroende på inkomstslag och din ålder.

Exempel, skatt 2021

Lön 15 000 kronor/månad och pension 15 000 kronor/månad, total inkomst 30 000 kronor/månad. Skattesats 32 kronor.

Född 1956
Total skatt89 200
Grundavdrag15 500
Jobbskatteavdrag16 400
Född 1955
Total skatt57 100
Grundavdrag107 400
Jobbskatteavdrag 24 000

Jag har egen firma och betalar in egenavgifter. Vad händer om jag tar ut pension och jobbar vidare?

Om du har en egen firma och tar ut hela din allmänna pension så sänks dina egenavgifter.  Du behöver ta ut pensionen från 1 januari för att egenavgifterna ska sänkas det beskattningsåret.

En del av min pension är garantipension. Betalar jag skatt på den?

Ja, garantipension beskattas som andra pensioner.

Betalar jag skatt på bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd?

Nej, det här är behovsprövade stöd som är skattefria.

Jag har en privat pensionsförsäkring, hur beskattas den?

Har du en pensionsförsäkring som du kunde göra avdrag för i deklarationen när du satte in pengarna så betalar du skatt på den som på annan pension när du tar ut pengarna.

Jag tänkte sälja aktier för att ha lite extra inkomster som pensionär. Påverkas skatten på kapitalinkomster om jag samtidigt tar ut pension?

Nej, kapitalinkomster beskattas inte annorlunda för att du samtidigt tar ut pension eller för att du uppnått en viss ålder.

Jag har pension från ett annat land. Hur beskattas den?

Här finns det olika regler, ta kontakt med Skatteverkets Skatteupplysning för att ta reda på vad som gäller dig.

Jag tänker flytta till ett annat land. Vad händer med skatten på pensionen då?

Ofta betalar du något som kallas Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, Sink-skatt. Men även här finns det olika regler beroende på vart du bor. Läs mer om Sink-skatt och pension på Skatteverkets hemsida.

Blir skatten på min pension lägre om jag flyttar till ett annat land?

Det beror på vilket land du flyttar till, vilka pensionsinkomster du har och hur gammal du är. Har du en hög pension så är det mer sannolikt att du betalar mindre skatt utomlands. Har du en låg pension är det inte lika självklart. Din pensionsekonomi kan försämras även om skatten är lägre. Om du är berättigad till bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd mister du de ersättningarna om du flyttar från Sverige.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Siffror som påverkar pensionen 2021

Lyssna på avsnitt 131 av minPensionsPodden när vi pratar om siffrorna som påverkar din pension 2021.

Så här dags på året är det dags att titta på vilka inkomstnivåer som gäller nästa år för att få maximalt antal pensionsrätter, när du får högre insättning till din tjänstepension eller vid vilken inkomst du får betala statlig skatt om du är pensionär. Här är hela listan:

Nästa år höjs inkomst- och prisbasbelopp och skatteskalorna ändras.

Inkomstbasbeloppet höjs med 1 400 kronor till 68 200 kronor

Prisbasbeloppet höjs till 47 600 kronor, en höjning med 300 kronor.

Så påverkas allmän pension 2021

  • Taket i den allmänna pensionen blir en årsinkomst på drygt 550 000 kronor, vilket motsvarar en månadslön på 45 865 kronor.

    Taket är den högsta inkomsten för att få allmän pension, alltså 7,5 inkomstbasbelopp plus pensionsavgiften på sju procent (högre inkomster ger inte fler pensionsrätter). På lönedelar över taket får du inga avsättningar till din allmänna pension.
  • Den lägsta inkomsten för att börja tjäna in till allmän pension blir en årsinkomst på 20 135 kronor.

    Den lägsta inkomsten motsvarar 42,3 procent av prisbasbeloppet.  Om du tjänar mindre än så på ett år så betalar du ingen skatt och får därför inga pensionsrätter i den allmänna pensionen.

Så påverkas tjänstepensionen 2021

I många tjänstepensioner ökar inbetalningen till tjänstepensionen på inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. År 2021 kommer gränsen att gå vid en årsinkomst på 511 500 kronor vilket motsvarar en lön på 42 635 kronor.

Så påverkas din löneväxling 2021

Om du löneväxlar ska du år 2021 inte ha mindre än 45 865 kronor kvar efter löneväxlingen för att inbetalningarna till din allmänna pension inte ska minska.

Höjningarna av inkomstbasbeloppet är ibland högre än din löneökning. Om du har löneväxlat i flera år kan det vara bra att kolla att du fortfarande har en lön, efter växlingen, som klarar maximal insättning till allmän pension även 2021. Om inte bör du kontakta ditt lönekontor och be om att få sluta löneväxla till pension.

Så blir skatterna på pensionen 2021

Det finns två olika inkomstgränser för när du börjar betala statlig skatt på 20 procent utöver den kommunala skatten. Din ålder avgör. De som är födda 1955 och tidigare betalar lägre skatt på sina inkomster.

Om du är född 1956 och senare är brytpunkten en årsinkomst på 537 100 kronor för när du börjar betala statlig skatt. Det motsvarar en månadsinkomst på 44 758 kronor.

Om du är född 1955 och tidigare är brytpunkten för när du börjar betala statlig skatt en årsinkomst på 596 700 kronor, vilket motsvarar en månadsinkomst på 49 725 kronor.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension

Privat pensionssparande – frågor och svar

Lyssna på #minPensionsPodden när vi berättar vad du ska tänka på före och efter du matar in egna uppgifter på minPension

Sedan 2016 är möjligheten att ha ett avdragsgillt privat pensionssparande begränsad. Det är bara om du har eget företag eller om du saknar tjänstepension i din anställning som du på det här sättet kan sätta av pengar till din framtida pension. Men det är ändå många som har ett gammalt privat pensionssparande. Här är några vanliga frågor och svar för vad som gäller för dem.

Vem kan ha ett privat pensionssparande?

Bland minPensions nästan fyra miljoner användare är det drygt 800 000 som har någon typ av privat sparande. Med det menas sparande som är tänkt som pension och öronmärkt för det. Du hittar uppgifter om ditt eventuella privata sparande under Intjänad pension och Privat pension när du loggat in. Det privata pensionssparande som bolagen levererar till minPension är privata pensionsförsäkringar och IPS, individuellt pensionssparande. Alla bolag levererar ännu inte uppgifter om IPS, så egentligen är det ännu fler av våra användare som har den här sparformen.

Vad innebär det att ha ett privat pensionssparande?

I det här fallet handlar det om ett avdragsgillt sparande med vissa regler. Du kan antingen har en privat pensionsförsäkring eller en IPS, ett individuellt pensionssparande. I båda fallen handlar det om att du har fått ett skatteavdrag när pengarna satts in, att pengarna inte går att ta ut förrän tidigast från 55 års ålder och att pengarna beskattas på samma sätt som pension när du tar ut dem.

Varför kan inte alla ha ett avdragsgillt pensionssparande?

Möjligheten att spara till sin pension på det här sättet har successivt begränsats. Först sänktes maxbeloppet som gick att spara och för vanliga löntagare med någon typ av tjänstepension togs möjligheten bort att ha ett avdragsgillt sparande från 2016.

Om du fortfarande har möjlighet att göra avdrag för pensionssparande så finns bra information i Avdragslexikon på Skatteverkets hemsida.

Vad betalar jag för skatt?

Privat pensionssparande av den här typen beskattas som annan pension, alltså på samma sätt som lön fast med andra grundavdrag. Tanken är att du får ett skatteavdrag när du sätter in pengarna men att du sedan betalar skatt på dem när du tar ut dem. I de flesta fall har du lägre inkomst, och därmed lägre skatt, när du tar ut pengarna än när du satte in dem.

När kan jag ta ut pengarna?

Pengarna är tillgängliga från 55 års ålder. Men det går i två fall att ta ut pengarna tidigare.

1.Om ditt privata pensionssparande inte överstiger ett prisbasbelopp. År 2020 går gränsen vid 47 300 kronor. År 2021 höjs gränsen till 47 600 kronor. 

Möjligheten att ta ut ett privat pensionssparande kom när avdragsrätten försvann år 2016. Den som inte hade hunnit spara ihop så mycket pengar och som då inte längre hade möjlighet att spara mer fick en möjlighet att dra sig ut. Om du vill ta ut sparandet kontaktar du bolaget där du har pengarna och ber att få göra ett återköp. Det är bolaget som i sista hand bestämmer villkoren, men normalt är det inget problem. I det här fallet kan du få alla pengar på en gång.  

2.Om du har sparat ihop mer pengar än ett prisbasbelopp men har svårt att klara dig utan de här pengarna eller om det finns andra synnerliga skäl, t ex livshotande sjukdom. Då kan du få dispens från Skatteverket och det bolag där du har dina pengar.

Kan jag ta ut allt på en gång?

Nej, inte om du tar ut pengarna enligt vanliga regler (se undantagen i frågan ovan). Du och bolaget där du har pengarna har kommit överens om en utbetalningsplan. Den kortaste utbetalningstiden brukar vara fem år.

Får jag tillgång till pensionärsrabatt när jag tar ut pengarna?

Nej, inte för den här typen av pension. Enklaste sättet att få pensionärsrabatt före 65 års ålder är att ta ut någon del av den allmänna pensionen.

Kan jag jobba och ta ut privat pension samtidigt?

Absolut. Det finns inga regler som gör att du inte kan jobba när du tar ut privat pension.

Men tänk på att om du både tar ut lön och privat pensionssparande samtidigt kan din samlade inkomst bli hög. Tjänar du mer än 44 000 kronor i månaden (år 2020) kommer du över gränsen för när du får betala statlig inkomstskatt. Skatt på pension är dessutom högre än skatt på löneinkomster, i synnerhet om du är yngre än 66 år.

Påverkas a-kassan om jag tar ut mitt privata pensionsspar?

Nej. Ersättningen i a-kassan påverkas bara om du tar ut allmän pension eller tjänstepension.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Corona kan sänka medellivslängden

moln speglar sig i vattnet vid brygga

Spanska sjukan, pandemin som drabbade Sverige för drygt 100 år sedan, sänkte medellivslängden med nio år. Även den pågående pandemin kan sänka medellivslängden något i år.

När vi diskuterar pensionernas nivå och hur länge vi ska jobba återkommer vi ständigt till att medellivslängden har ökat så mycket och att den förväntas fortsätta att öka.

Men just i år kan det faktiskt bli så att medellivslängden sjunker. Om den gör det och hur mycket i så fall handlar om hur långvarig coronapandemin blir. Allt enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistiker.

Medellivslängden har länge haft en uppåtgående trend. År 2019 var medelåldern för när vi dör 84,7 år för kvinnor och 81,3 år för män. Vid förra sekelskifet år 1900, dog männen strax efter 50-årsdagen och kvinnorna levde drygt tre år till.

År 1913, när det gick att få allmän pension från 67 års ålder, hade medellivslängden börjat krypa uppåt. Men spanska sjukan, som främst drabbade unga, sänkte den med ungefär nio år.

Sedan dess har vi egentligen blivit stadigt äldre med undantag för beredskapsåren och vid kraftiga influensautbrott.

Diagram 1: Medellivslängden i Sverige år 1900-2020

Medellivslängdens utveckling över tid. Källa Statistiska Centralbyrån, SCB Befolkningsstatistik
Medellivslängdens utveckling över tid. Källa Statistiska Centralbyrån, SCB Befolkningsstatistik

Fortfarande lever kvinnor längre än män men avståndet krymper. Och görs jämförelsen mellan välutbildade män, med högskoleutbildning, och med kvinnor som hoppat av skolan före gymnasiet, så är det männen som lever längst. Kvinnor med lägst utbildning har knappt haft någon ökning alls av medellivslängden det senaste årtiondet.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Blir du 100 år? Testa här!

kvinnor och män spelar boule

Vi lever allt längre. När medellivslängden ökar behöver pensionssystemet mer pengar om pensionerna ska bli drägliga.

Bloggkändisen Dagny Carlsson fyllde 108 år i maj 2020. I vårt test här nedanför hade hon troligen fått många poäng.

Hur gammal du blir beror till stor del på dina gener, men också på hur du lever ditt liv. Blir du 100 år? Kolla i vårt test! Ju fler poäng du får, desto större är sannolikheten att du får ett långt liv.

Poängskalan i testet nedan bygger på SCB:s statistik om medellivslängden i Sverige uppdelat på region, kön, utbildning och hälsofaktorer.

Testa! Blir du 100 år?

Är du    Poäng  
Man1
Kvinna2
Vilken utbildning har du?    
Slutat efter grundskolan 1
Sluta efter gymnasiet2
Har högskoleutbildning  3
Var bor du?
Halland3
Västernorrland1
Stockholm2
Är du
Gift/sambo3
Änka/änkling2
Nyskild1
Aldrig levt med någon1
Hälsan
Röker och dricker alkohol1
Röker eller dricker alkohol2
Röker inte och dricker måttligt med alkohol3
Hur gammal är du?
65 plus1
Medelålders2
Under 25 år3
Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension

Räcker det att jobba till 68?

Tre animerade ansikten som beskriver känslan när man får koll på sin pension.

Om rapporten i minPensionsPodden

Kompensationsgraden är ett mått som beskriver skillnaden mellan den sista lönen och den första pensionsutbetalningen. För att skapa förståelse för framtidens pensionsnivåer har minPension gjort en studie på ett urval av drygt 700 000 individers pensionsprognoser. Studien bygger på faktiska uppgifter om individernas intjänande hittills.

Studien visar tydligt att hur länge vi arbetar och hur mycket, slår igenom på pensionsnivåerna. Därför kan pensionsnivåerna se väldigt olika ut för olika individer. Framtidens pensionärer ska dock räkna med en lägre pension i förhållande till lönen jämfört med äldre generationer, om de inte jobbar längre. Det beror på en förväntad längre livslängd. För varje generation sjunker kompensationsgraden något.

– I den här studien har vi tittat på vad som händer om förslagen kring riktålder blir verklighet. Höjd riktålder innebär en höjd ålder för när allmän pension kan utbetalas. Det kommer att påverka kompensationsgraden för kommande generationer, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension.

Ett längre arbetsliv kommer att ha stor effekt på pensionens storlek. För de yngsta generationerna, de som är födda i mitten på 1970-talet och slutet på 80-talet, ser pensionerna ut att hamna på lite drygt 70 procent av lönen, givet att de jobbar för fullt fram till sin riktålder på 69 respektive 70 år. De äldre generationerna kommer däremot inte upp till den nivån om de arbetar fram till sin riktålder.  

I rapporten är urvalet uppdelat på kön och på utrikes och inrikes födda eftersom vi i tidigare rapporter har sett att kompensationsgraden skiljer sig åt i dessa grupper.

– Kvinnor och utrikes födda har generellt lägre kompensationsnivåer jämfört med inrikes födda män och kommer behöva jobba längre för att få högre pensioner, säger Kristina Kamp.   

I rapporten har vi också tittat på den förväntade pensionsnivån i olika regioner. Här verkar de stora skillnader som redan i dag finns mellan stad och land att bestå. Prognoserna visar att skillnaderna i pensionsnivå mellan stad och land är större än vad den är mellan män och kvinnor i respektive region.

Läs hela rapporten här

PPM-sparandet på plus trots ras

Man med cykel kollar i sin mobiltelefon

På två månader, mellan den sista januari och den sista mars,  föll värdet på PPM-fonderna med 263 miljarder kronor eller drygt 17 procent. Men trots raset är värdeutvecklingen på PPM-sparandet bättre än för inkomstpensionen.

Börsrasen till följd av coronapandemin påverkar även premiepensionssparandet. Marknadsvärdet har minskat dramatiskt på två månader.

Vid årsskiftet var det totala marknadsvärdet 1458 miljarder kronor. I slutet på januari hade det stigit ytterligare till 1485 miljarder kronor. Pensionsmyndighetens senaste uppdatering, från den sista mars, visar att fondvärdet då backat till 1222 miljarder kronor.

Tabell över fondrörelser år 2000 till 2020
Så har har marknadsvärdet och tillfört kapital utvecklats över tid.
Källa: Pensionsmyndigheten

Trots börsfallet så har ändå  PPM-sparandet en genomsnittlig årlig värdeutveckling på 6,3 procent ( 5,1procent realt), en minskning med 1,5 procent enheter från sista januari. Inkomstpensionens årliga värdeutveckling ligger på 3,1 procent ( 1,9 procent realt).

På individnivå har det förstås också skett förändringar. Pensionsmyndighetens månatliga stickprovsundersökning såg ut så här den sista januari.

Årlig genomsnittlig värdeutveckling i procent per 31 januari 2020

I tabellen ovan hade alla pensionssparare en positiv värdeutveckling, och över 2 miljoner hade en årlig värdeutveckling på mellan 8 och 10 procent. Det är den högsta stapeln i diagrammet.

Diagrammet nedanför visar utvecklingen per den sista mars.

Årlig genomsnittlig värdeutveckling i procent

Över 600 000 sparare har här en negativ värdeutveckling och i den högsta stapeln finns sparare som har en årlig värdeutveckling på mellan 6 och 8 procent.

Diagrammet visar värdeutvecklingen för alla sparare, både de som varit med från allra första början och de som just börjat tjäna in till sin allmänna pension. Vilka sparare som hamnat i den röda stapeln framgår inte, men det är inte otänkbart att det är sparare med relativt kort spartid. Då får ett börsfall större effekt.

Pensionärer som får utbetalningar från premiepensionen påvekas inte omedelbart av börsfallen. Utbetalningarna ligger kvar på samma nivå hela året.  Först nästa år kan utbetalningen minska om börskurserna inte vänt uppåt.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Bra att veta om sommarjobb och pension

Kvinnlig trädgårdsarbetare rensar ogräs

Har du lyckats få ett jobb i sommar? Grattis. Du kan dessutom få pension för att du jobbar. Här är lite saker som är bra att veta om sommarjobb och pension.

När du jobbar och betalar skatt tjänar du in till din pension. Från din inkomst sätts det av motsvarande 18,5 procent av lönen till din pension. För att betala skatt behöver du tjäna ihop mer än 20.008 kronor på ett år (2020). Tjänar du mindre behöver du inte betala skatt, men då får du å andra sidan inga pensionsrätter heller. Att jobba svart är förstås inte heller bra.

Via deklarationen får du pengar till din allmänna pension. Hur mycket pensionsrätter du tjänat in redovisas i det orange kuvertet. Orange kuvertet kommer från Pensionsmyndigheten som är den myndighet som sköter den allmänna pensionen.

Vid låga inkomster kommer du att få mer inbetalt till din pension än vad du betalar i skatt.

Exempel 1

Tjänar du 24.000 kronor på ett år så betalar du 1.800 kronor i skatt.

Från de pengarna dras en pensionsavgift på sju procent av lönen = 1.680 kronor

Dessutom betalar arbetsgivaren in 10,21 procent av lönen = 2.450  kronor.

Tillsammans får du pensionsrätter för 1.680 + 2.450 = 4.130 kronor.

”Vinsten” för dig blir 4.130-1.680 = 2.450 kronor.

Du kan få tjänstepension

Fråga din arbetsgivare om du har tjänstepension. Då får du extra pensionsinbetalningar. Är du under 25 år får du tjänstepension om du jobbar i offentlig sektor ( stat, kommun eller region). Har du en privat arbetsgivare brukar gränsen gå vid 25 år, och här är det inte lika självklart att du har en tjänstepension. 

Exempel 2

En årsinkomst på 24.000 kronor skulle i de flesta avtal ge drygt en tusenlapp i tjänstepension.

I år kan du tjäna extra mycket som student

När du studerar med studiemedel kan du samtidigt ha inkomster upp till ett visst belopp utan att studiestödet påverkas. Detta belopp kallas för fribelopp.

Regeringen har meddelat att de tillfälligt lättar på reglerna för fribeloppet under 2020 på grund av coronakrisen. Det gäller för alla som studerar med studiemedel. Syftet är att underlätta för dig som behöver gå in och arbeta och för dig som blivit arbetslös och nu vill börja studera.

Bättre kvalifikationsregler i a-kassan

På grund av det ekonomiska läget är det också lättare att få a-kassa om du blir arbetslös. Det kan vara bra att veta om du till exempel avslutat dina studier men inte får ett jobb i höst. Under år 2020 kommer varje månad du är med i en a-kassa att räknas som fyra månader. Det betyder att du redan efter tre månader kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning. Normalt skulle det krävas ett års medlemstid.

För att få ersättning krävs att du antingen jobbat minst 60 timmar på månad under sex av de senaste månaderna eller att du jobbat minst 40 timmar per månad och 420 timmar totalt under en sammanhängande period av sex månader under de senaste tolv månaderna.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension