Mer i plånboken – dags att spara mer?

2026 kan bli året då många svenskar faktiskt får lite mer pengar kvar i plånboken. Skatten på arbete sänks, matmomsen justeras ned, elskatten blir lägre och för många sjunker även bolåneräntorna. Och från 1 januari är sparande på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor. Men vad gör vi egentligen med det ökade utrymmet – konsumerar vi mer, eller är det ett bra läge att se över sparandet?

I det här avsnittet pratar vi om hur förutsättningarna för privat sparande har förändrats sedan avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, vilka alternativ som finns i dag och hur man kan tänka kring mål, risk och tidshorisont. Vi diskuterar också tjänstepensionens ökade betydelse, löneväxling, ISK – och om det faktiskt är rimligt att spara mer när hushållen redan anklagas för att hålla igen.

I studion har vi med oss Mats Lagerqvist, vd på Indecap. Han hjälper oss att reda ut vad som är privatekonomiskt klokt – både för individen och för samhällsekonomin – när förutsättningarna förändras.

Lyssna via länken nedan i Spotify , eller leta upp avsnitt 260 i din egen poddkanal.

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 260 i Spotify https://open.spotify.com/episode/1fgJgm2inULgxzgs1gW3Xq?si=Ef-eYOsbRpy8bAUYVr1Q-Q

I veckans poddavsnitt: Logga in och se din prognos från riktåldern

Om du nyligen har loggat in på minPension kanske du har lagt märke till att din pensionsprognos är lite högre än tidigare. Samtidigt kanske du också sett att du förväntas arbeta några år längre än du trodde?

Vi lever längre och friskare än tidigare generationer. Därför behöver pensionssystemet anpassas, så att pensionerna inte blir för låga när de ska betalas ut under fler år. Som en del av den anpassningen inför staten riktåldern i den allmänna pensionen vid årsskiftet.

Riktåldern anpassas efter varje generations förväntade livslängd. Det innebär att pensionsprognoserna på minPension nu baseras på riktåldern – vilket gör att de i många fall blir högre än tidigare, men också att uttagsåldern flyttas fram.

I vårt senaste poddavsnitt förklarar minPensions produktutvecklare, Ivar Wahlstein, vad riktåldern innebär och varför prognoserna nu följer den nya normen. Lyssna i Spotify via länken nedan – eller i din egen poddkanal.

Nyheter på minPension i december

Årets sista uppdatering på minPension bjöd på flera nyheter som gör det lättare för dig att förstå din pension och navigera i tjänsten. Här är en sammanfattning av de viktigaste förändringarna.

Tre nyheter att ha koll på

Riktåldern – nu förvald pensionsålder i prognosen

När du öppnar dina prognoser på minPension visas de nu automatiskt med din riktålder som förvald pensionsålder. Det ger en mer aktuell bild av vad du kan förvänta dig att få i pension när du når den ålder då olika delar av din allmänna pension blir tillgängliga.

Du kan självklart fortfarande testa olika pensionsåldrar för att se hur exempelvis ett extra jobbår påverkar din framtida pension.

Skärmbild av prognosen utifrån riktålder.

Intjänad pension – pensioner där inbetalningar pågår visas överst

Fliken Intjänad pension har fått ny gruppering. Den förvalda listan visas utifrån den status som gäller för dina pensioner. Till exempel, om du jobbar och tjänar in till dina pensioner visas de pensionerna överst i listan under statusen ”Inbetalning pågår” . Förändringen gör det enklare för dig att snabbt se vilken status som gäller för dina olika pensioner.

Tänk på att fliken Intjänad pension inte är en prognos. Den visar hur mycket du hittills har tjänat in till dina pensioner.

Skärmbild på fliken Intjänad pension där din aktiva försäkring nu är placerad överst i tabellen.

Nytt utseende i Simulatorn

Simulatorn har fått en uppfräschad och mer lättnavigerad layout.

  • Knapparna för olika simuleringar ligger nu ovanför diagrammet.
  • Den förklarande texten har flyttats och finns till höger om prognosen, vilket gör det enklare att läsa och jämföra samtidigt.
  • Sidan är bättre anpassad för hantering på mindre skärmar.
Skärmbild som visar fliken Simulatorn som delvis har fått nytt utseende.

Pensionsåldersdilemmat: Lever vi som om vi ska leva länge?

Vi lever längre än någon generation före oss – och inte bara fler år, utan fler friska år. Dagens 70-åringar har ungefär samma hälsa som 50-åringarna hade på 1970-talet, enligt Skandias rapport Pensionsåldersdilemmat 2025. Ändå planerar många sina pensionsuttag som om livet efter riktåldern fortfarande är kort, skört och begränsat.

Det skapar ett stort glapp mellan våra förväntningar på pensionstillvaron – och den ekonomiska verklighet som väntar om vi inte anpassar våra val.

Vi lever längre – men våra pensionsbeteenden är kvar i det förflutna. För att kunna leva gott under hela pensionärslivet behöver vi fundera över när vi ska sluta jobba och planera för hur vi ska ta ut våra pensioner på bästa sätt.

I veckans poddavsnitt pratar vi med Mattias Munter från Skandia om glappet mellan våra drömmar om pensionen och verkligheten som många av oss riskerar att möta. Du får konkreta tips och kloka råd kring hur du kan tänka när både livet och arbetslivet blir längre.

Skandias rapport: Pensionsåldersdilemmat 2025

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Så går du i pension 2026 – nytt poddavsnitt ute nu

Nytt år brukar för det mesta medföra ändringar i regelverken. Och 2026 är inget undantag. Efter årsskiftet genomförs flera förändringar som är viktiga att ha koll på om du planerar att ta ut pension.

Den största nyheten är att riktåldern införs, något som påverkar flera statliga stöd. Åldersgränserna för bland annat bostadstillägg och garantipension justeras, vilket kan få stor betydelse för när och hur du väljer att ta ut din pension. Samtidigt ändras brytpunkterna för skatter.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken här nedanför – eller i din poddkanal.

Nyheter och förbättringar på minPension

Individanpassningar och uppdaterade avtal

Bättre individanpassning i Uttagsplaneraren

Vi tar nu ett steg framåt mot en mer individanpassad tjänst och börjar med att utveckla Uttagsplaneraren för att bättre möta dig i din planering.

Utifrån din tidigare aktivitet landar du nu i olika delar av verktyget.

  • Om du besöker Uttagsplaneraren för första gången – alternativt om du inte har sparat en egen planering – landar du som tidigare på sidan ”Kom igång”.
  • Om du har sparat en eller flera pensionsplaner kommer du nu att landa i menyn ”Dina planer” när du besöker Uttagsplaneraren.
  • Om du har tagit ännu ett steg i din planering och valt en plan hamnar du i aktivitetslistan där du enkelt ser vad, och när, du behöver göra något för att aktivera dina uttag.

Syftet: du ska snabbare hitta tillbaka till där du senast var.

Kontaktlista i Intjänad pension

Flera förbättringar gör tjänsten tydligare och mer användarvänlig.

  • Pensioner som du själv har lagt till i Intjänad pension visar nu även kontaktlänk till ditt bolag i Uttagsplaneraren.
  • Du har också möjlighet att lägga till egna anteckningar för pensioner du själv lägger till. De visas under både Intjänad pension och Så har vi räknat.
  • I Intjänad pension får du en automatiskt genererad kontaktlista med länkar till Pensionsmyndigheten, dina bolag och valcentraler baserat på ditt innehav.

Uppdatering av avtal

Två avtalsändringar som berör 2026 är införda i våra verktyg redan nu. Det underlättar för dig som vill planera uttag efter årsskiftet.

  • Lägsta uttagsålder höjs till 62 år från 1 januari 2026 inom AKAP-KR och KAP-KL.
  • KTP1 får förhöjt intjänande till 66 år från 1 januari 2026.

Trygg ekonomi hela livet – så fungerar det bakom kulisserna

Pensionssystemet är byggt för att ge oss trygghet – hela livet ut. Men hur fungerar det egentligen när någon lever riktigt länge? Hur kan pengarna räcka, år efter år?

I det här poddavsnittet förklarar akturarie* Roland Kristen, chef Produkt på AMF, om hur pensionsbolagen klarar av att erbjuda livslånga utbetalningar, oavsett hur länge vi lever. En av nycklarna är att sprida risken mellan många personer. De som dör tidigare lämnar efter sig så kallade arvsvinster – pengar som istället går till dem som lever längre. På så sätt kan pensionsbolagen fortsätta betala ut pension livet ut, utan att pengarna tar slut.

Roland Kristen förklarar också hur pensionen ibland kan vara utformad så att utbetalningarna är högre i början och minskar över tid. Det gör att man kan få ut mer när man är nybliven pensionär, samtidigt som systemet hålls hållbart över hela livslängden.

Dina val påverkar också

Pensionssystemet skapar en grundtrygghet, men hur trygg din ekonomi blir som pensionär beror också på händelser under arbetslivet. Det kan till exempel vara bra att ha koll på vilka fonder du väljer och vilka avgifter du betalar. I avsnittet tipsar vi om Konsumenternas oberoende jämförelser – Du hittar dem via länken här nedanför.

På Konsumenternas finns oberoende information som hjälper dig att jämföra avgifter och förstå hur olika val påverkar din framtida pension.

Lyssna på vårt poddavsnittet för att få en djupare förståelse för hur försäkringsmomentet i pensioner fungerar – och hur du själv kan bidra till en trygg ekonomi hela livet.

* Aktuarie = en typ av försäkringsmatematiker, som är expert på att analysera risker genom att använda statistik och matematik för att göra beräkningar och modelleringar för försäkringsbolag.

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten

Prognoser på minPension utifrån riktålder – vad betyder det?

Riktåldern införs 1 januari 2026 och påverkar när vi kan ta ut allmän pension och få grundskydd som garantipension och bostadstillägg. Riktåldern är den tidpunkt då många stöd som man kan få under arbetslivet upphör, samtidigt som man kan få ut all sin pension.

Ivar Wahlstein leder arbetet med att anpassa prognosen på minPension efter riktåldern. Vi bad honom svara på några frågor om projektet.

Vad innebär riktåldern för minPension och användarna?

– Vi kommer visa riktåldern som förvalsprognos när man loggar in. Det är ett viktigt steg i att bättre spegla pensionssystemets utveckling och ge användare, oavsett ålder, en prognos med aktuell och korrekt information. Riktåldern gäller för alla födda 1960 och senare – vilket är 84 procent av våra användare.

Hur påverkar riktåldern pensionsprognosen?

– Prognosen utgår från att man fortsätter arbeta med nuvarande lön fram till sin riktålder och att man därefter tar ut alla sina pensioner. Det ger en snabb och enkel överblick, men användaren kan också testa att ändra uttagsålder med en knapptryckning – tidigare eller senare. Man kan även klicka sig vidare för att till exempel välja avtalade uttagsåldrar eller olika uttagsåldrar för enskilda pensioner.

Hur hanterar minPension olika pensionsåldrar för tjänstepensionerna?

– I minPensions verktyg finns de avtalade pensionsåldrarna för tjänstepensionerna, som varierar beroende på avtal. Det är möjligt att göra prognoser med avtalade pensionsåldrar och de redovisas under fliken Intjänad pension. Kommun- och regionanställda (AKAP-KR), statligt anställda (PA16) och privatanställda tjänstemän (ITP1) har fått nya högre avtalade pensionsåldrar på senare år. Vi har anpassat minPension för dessa förändringar.

Vad hoppas du att användarna ska uppleva?

– Att de får bättre förståelse för hur pensionssystemet fungerar och känner sig fortsatt trygga i sin pensionsplanering. Vi vill göra det enkelt att se och förstå riktåldern och därefter planera sina pensionsuttag utifrån sina egna förutsättningar. Nu arbetar vi intensivt med att göra prognoserna utifrån användarnas riktåldrar – vårt mål är att bli klara till årsskiftet.


Foto: Romina Zomegnan,
Svensk Försäkring