Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Så påverkar studierna din pension

Den 2 april är det Studenternas dag – ett perfekt tillfälle att lyfta en fråga som få studenter tänker på. Hur påverkar studierna den framtida pensionen?

Pensionsrätt vid studier på högskola och universitet

Om du studerar på högskola eller universitet och får studiemedel från CSN så ger det pensionsrätter till din allmänna pension.

Pluggar du heltid och tar ut hela bidragsdelen sätts det av ungefär 800 kronor i månaden till din framtida pension. Om du arbetar och tjänar 25 000 kronor i månaden tjänar du in ungefär 5 800 kronor i månaden till din framtida pension. Högre studier ger alltså pensionsrätt – men betydligt mindre än ett heltidsarbete.

Kombinera studier och jobb

Det går utmärkt att stärka sin nuvarande inkomst och framtida pension genom att jobba parallellt med studierna. En studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår (det s.k. fribeloppet). Det gör att många studenter kan jobba på helger och kvällar eller under loven utan att riskera sänkta studiemedel.

Alla löneinkomster som ligger över 25 000 kr per år (inte per månad!) ger allmän pension. Det finns också ett tak på 672 600 kr per år – som borde vara i princip omöjligt för en student att nå.

För tjänstepension krävs i privat sektor oftast att man har fyllt 22 eller 25 år, medan offentlig sektor betalar in från första anställningsdagen. Därför ger även små extrajobb ett betydligt större avtryck för pensionen än vad studiebidraget gör.

Vad betyder utbildning för pensionen på sikt?

minPension har i rapporten “Ger utbildning högre pension?” analyserat hur studier faktiskt påverkar livsinkomsten och därmed pensionen. Några insikter som passar extra bra att lyfta på studenternas dag:

✔ Högre utbildning ger i regel högre lön och pension

Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Så även om högutbildade kommer ut senare i arbetslivet kompenserar den högre lönen ofta för det vilket ger en positiv effekt för pensionen.

✔ Men utväxlingen på utbildning varierar

Det är inte alla utbildningar som leder till högre pensionsnivåer. För vissa yrken är lönepremien relativt liten vilket också får effekt på pensionen. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre pensionsnivåer än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.

✔ Och det finns skillnader mellan kvinnor och män

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kronor högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kronor och för de med forskarutbildning 8 000 kronor. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre.

Den stora ekonomiska fördelen under studietiden är extrajobben, där fribeloppet är tillräckligt högt för att många ska kunna kombinera arbete och studier utan att tappa studiemedel (så var det inte alltid förr om åren). Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension.

Vill du veta mer?

Blogg

Utbildning ger högre pension

Utbildning och pension – skillnader mellan kvinnor och män

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, Orange kuvert, PPM, Så fungerar pensionen

Så läser du pensionsbeskeden

Pensionsbeskedens tid är här. Under årets första månader dimper de ner i brevlådan – de färgglada kuverten från Pensionsmyndigheten, tillsammans med utskick från olika pensionsbolag och valcentraler. Har du valt en digital brevlåda får du istället informationen dit, utan det klassiska färgglada omslaget.

Men hur viktigt är det egentligen att läsa igenom pensionsbeskeden? Och vad bör du lägga extra fokus på?

I veckans poddavsnitt guidar vår pensionsekonom Dan dig genom det du inte bör missa när du går igenom dina pensionsbesked – så att du får bättre koll på din framtida pension.

Lyssna på avsnitt 266 via länken nedan – eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal och lyssna där.

Avsnitt 266 ”Så läser du pensionskuverten” i Spotify

#minPensionsPodden, Efterlevandeskydd, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen

Pension bortom kärnfamiljen – vad behöver man tänka på?

Alla familjer ser inte likadana ut. Vissa lever som sambos, andra som särbos – och somliga väljer helt egna sätt att vara tillsammans. Det kan finnas bonusbarn som kommit med på köpet, och ibland består familjen av fler än två vuxna.

Men har reglerna kring pensioner och efterlevandeskydd hängt med i den här utvecklingen? Och vad behöver du själv tänka på – och när – för att skapa trygghet för dem du älskar?

I minPensionsPodden träffar vi Martin Björgell som är Handelsbankens pensionsexpert. Han är också ordförande för bankens HBTQI-nätverk som är en del av “Prouding Finance” – ett samarbete mellan storbanker som verkar för ökad kunskap om olika livssituationer och ett mer inkluderande bemötande. Lyssna på avsnittet i Spotify via länken nedan – eller sök upp avsnitt 265 i din poddkanal.

Avsnitt 265: Pension bortom kärnfamiljen – vad behöver man tänka på? Gäst är Martin Björgell, pensionsexpert hos Handelsbanken.

#minPensionsPodden, gå i pension

Det nya livet som pensionär

Många av oss drömmer om ett härligt pensionärsliv – ibland flera år i förväg. Att få sova ut på morgonen, rå över sin egen tid och själv bestämma hur dagen ska se ut. Men verkligheten blir inte alltid så rosenskimrande som man har föreställt sig.

När en vecka plötsligt innehåller sju söndagar kan ledigheten kännas överväldigande. Det som först upplevdes som frihet kan med tiden bli långtråkigt – och för vissa till och med lite nedstämt. Vad gör man egentligen med all tid?

Att gå från arbetsliv till pension är en av livets stora omställningar. Vissa ser fram emot det nya, fria livet, medan andra känner oro och vånda inför förändringen. Ibland sker pensioneringen inte heller helt frivilligt.

Hur påverkas en relation när den ena går i pension långt före den andra? Går det att förbereda sig inför det nya livet – och i så fall när bör man börja? Hur hanterar man de mörka tankar som ibland kan smyga sig på? Och hur kan man bäst stötta en närstående som upplevs bitter eller nedstämd?

I veckans poddavsnitt möter du psykologen och pensionären Åsa Kruse, som delar med sig av sina erfarenheter från möten med blivande pensionärer – och från sin egen resa in i pensionärslivet. Vi pratar om omställningen från arbetsliv till frihet, om de förväntningar och känslor som kan följa med pensionen och om hur man kan förbereda sig för ett meningsfullt liv efter jobbet.

Du får också konkreta råd till dig som själv närmar dig pensionen – eller till dig som har en partner, vän eller förälder som står inför den här stora livsförändringen.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken nedan – eller leta reda på det i din egen poddkanal.

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 264 – Det nya livet som pensionär med Åsa Kruse

#minPensionsPodden, gå i pension, påverka din pension, pensionärsbudget, Skatter på pension

Allt du behöver veta om skatt och pension 2026

Skatt och pension väcker känslor. Frågor om riktålder, grundavdrag, kvarskatt och särskild inkomstskatt (SINK) vid flytt utomlands engagerar – och i år är ämnet mer aktuellt än någonsin.

I vårt senaste poddavsnitt gästas vi av Pia Blank Thörnroos, rättslig experter på Skatteverket. Hon hjälper oss att reda ut vad som faktiskt gäller – och hur reglerna påverkar plånboken. Vi berör frågor som

  • Hur skatten påverkar pensionen vid olika tidpunkter?
  • När får man det förhöjda grundavdraget?
  • Om det är ekonomiskt smart att jobba hela riktåldersåret?

Vi pratar också om hur mycket pengar det faktiskt kan handla om. Och om skatten är en tillräcklig morot för att stanna kvar i arbetslivet lite längre – eller om det är andra faktorer som väger tyngre inför beslutet? Du får också handfasta tips för att undvika kvarskatt de första åren som pensionär.

Lyssna på avsnitt 263 i Spotify

gå i pension, Ha koll på din pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar, riktålder, Så fungerar pensionen

Orange kuvert för allmän pension och årsbesked för tjänstepension – vad är nytt?

Varje vår får miljoner svenskar två centrala pusselbitar i sin ekonomiska framtid: orange kuvert för den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten samt årsbeskeden för tjänstepensionen från pensionsbolagen och valcentralerna. Och det finns några nyheter som är bra att tänka på när man läser dessa besked.

Tre saker i orange kuvert för allmän pension:

1. Årets omräkning är relativt låg
De flesta får en liten ökning – men variationerna är stora beroende på kombinationen av inkomst-, tilläggs-, premie- och garantipension. För pensionärerna höjs inkomstpensionen med 1,9 procent från januari 2026, garantipensionen höjs med 0,7 procent – i takt med prisutvecklingen.

2. Riktåldern gäller för alla födda 1960 och senare
Från 2026 är gäller riktåldern för allmän pension.

Födda 1960-1966: 67 år

Födda 1967-1981: 68 år

Födda 1982-1997: 69 år

Födda 1998-2014: 70 år

För de födda 1960–1964 är riktåldern redan bestämd, för övriga är den enligt prognos.

Inkomst- och premiepension kan tidigast tas ut vid 64 års ålder (under många år framöver). Garantipension och bostadstillägg kan först tas ut vid riktåldern, alltså 67 år från och med 2026. Många kommer nog fundera på om man kan förlänga yrkeslivet – på heltid eller deltid – och planera när och hur pensionsuttaget sker.

3. Nya fonder för premiepensionen för dig som gjort eget fondval
Fonderna för premiepensionen kommer ersättas nu och kommande år. Antalet fonder blir klart färre men det kommer fortfarande finnas många alternativ. Generellt kommer avgifterna att sjunka. Är du nöjd med dina ersättningsfonder behöver du inte göra något. Men det är ändå klokt att reflektera över sina fondval. Du kanske har en annan inställning till finansiell risk än för 10, 15 eller 20 år sedan? Livet förändras – din fondportfölj kanske också borde göra det. Logga in på Pensionsmyndigheten för att söka och jämföra fonder för din premiepension.

Tre saker i årsbeskeden för tjänstepension:

1. Små omräkningar men stora skillnader
Till skillnad från den allmänna pensionen varierar tjänstepensionens utveckling mycket mellan avtalsområden, bolag och sparformer. De förmånsbestämda tjänstepensionerna har en låg ökning vid detta årsskifte – i många fall 0,89 procent – eftersom de följer inflationen som numera är låg. För premiebestämda tjänstepensioner finns det stora individuella skillnader – inte minst beroende på om du har traditionell försäkring eller fondförsäkring. I de flesta fall handlar det om en liten ökning men det finns undantag där utvecklingen har varit negativ (vilket även gäller för premiepensionen).

2. Avtalad pensionsålder för tjänstepensionen
Många som arbetar i privata företag har en avtalad pensionsålder för tjänstepensionen vid 65 eller 66 år. Det innebär att arbetsgivaren slutar betala in premier till tjänstepensionen då samt att automatisk utbetalning av tjänstepensionen startar – om du inte väljer något annat. För andra tjänstepensioner krävs det att du ansöker om utbetalning. Villkoren varierar beroende på vilken tjänstepension det handlar om. Kolla upp vad som gäller för dig.

I offentlig sektor omfattas många av avtal där arbetsgivaren betalar in tjänstepension utan bortre åldersgräns och där den automatiska utbetalningen startar automatiskt månaden efter man fyller 70 år eller samma månad man fyller 72 år – om du inte väljer något annat. Åldersgränserna för intjäning och automatisk utbetalning av tjänstepension beror alltså på vilket avtal du omfattas av.

Förmånsbestämd tjänstepension, i både privat och offentlig sektor, är slutbetalad vid 65 år. Det innebär att det inte sker några fortsatta inbetalningar efter denna tidpunkt.

3. Uttag av tjänstepension – går numera att ångra i efterhand
Allt fler kombinerar jobb och pension och fortsätter arbeta längre upp i åren. Det gör tjänstepensionens flexibla uttagsmöjligheter viktigare än någonsin. I dag kan du ofta pausa, förlänga, tidigarelägga eller ändra dina utbetalningar – något som ger en större frihet att anpassa inkomsten efter hur du faktiskt vill leva och jobba.

Så fungerar det på minPension:

I förvalsprognosen räknar vi med att du fortsätter arbeta på ditt nuvarande arbete, med nuvarande lön, fram till riktåldern (beslutad eller beräknad beroende på födelseår) och att du sedan tar ut alla dina pensioner. Med en knapptryckning kan du ändra uttagsålder, tidigare eller senare, eller klicka dig vidare i verktygen för att till exempel välja olika uttagstidpunkter för allmän pension och tjänstepension.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

gå i pension, jobbonär, På gång på minpension

Allt fler pensionsbolag visar pensioner som betalas ut på minPension 

Allt fler vill kunna kombinera arbete med pension under de sista åren i arbetslivet. För den som väljer att fortsätta arbeta samtidigt som pension tas ut är det viktigt att få en tydlig överblick. Att kunna se både pågående pensionsutbetalningar och planera för framtida uttag på minPension skapar trygghet och bättre förutsättningar för genomtänkta beslut.

Nu pågår ett arbete tillsammans med våra partners för att leverera uppgifter om pensioner som betalas ut. Tidigare upphörde dessa uppgiftsleveranser när pensionen började betalas ut, men nu förändras detta stegvis.

– Det finns en stor efterfrågan från gruppen som jobbar och tar ut pension samtidigt att fortsätta planera sitt pensionsuttag. På minPension vill vi ge en komplett bild inte bara när pensionen tjänas in utan också när någon del av pensionen är under utbetalning, säger Sofie Dannaeus, chef för Produkter och Tjänster på minPension.

Efter ett gemensamt arbete levererar nu SEB uppgifter om kunders pensioner där utbetalning pågår.

– Det här är bra för våra kunder! Många vill kunna planera sina uttag över tid, justera dem när livet förändras eller kombinera pension med arbete. Att all information då finns samlad på ett ställe gör det både enklare och tryggare att fatta beslut. Jag är väldigt glad att vi nu kan bidra till just den tryggheten och transparensen, säger Ulrika Saljén på SEB.

Idag levererar majoriteten av pensionsbolagen information om pensioner under utbetalning till minPension. Utöver SEB kan kunder till nedanstående aktörer se sina pensioner som betalas ut på minPension:

Alecta, AMF, Avanza, Folksam (vissa delar), Futur Pension, Idun Liv, Kyrkans pensionskassa, Kåpan, Lysa, Länsförsäkringar (vissa delar), Handelsbanken (vissa delar), Movestic, Nordnet, Pensionsmyndigheten, PP Pension, SEB, SH Pension, Skandia (vissa delar), SPK, SPP och VFF Pension.

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning

Tjänstepensionen i fokus efter flera års förhandlingar

FAO och de fackliga organisationerna Forena, Akavia och Sveriges Ingenjörer har träffat en avsiktsförklaring om att försäkringsbranschen:

  • ska ansluta till Huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd
  • och samtidigt byta tjänstepensionsplan från FTP 1 till ITP 1

Detta är resultatet av förhandlingar som pågått under flera år.

minPensionsPodden möter Tommy Rastas, vice vd och förhandlingschef på FAO. Han berättar om processen bakom överenskommelsen och om ambitionen att hitta ansvarsfulla och långsiktiga lösningar – både för företagen i branschen och för deras medarbetare. Fokus har inte varit snabba vinster, utan att anpassa kollektivavtalet till den arbetsmarknadsreform som trädde i kraft hösten 2022.

Men varför måste ett nytt omställningsavtal också innebära ett nytt pensionsavtal? Och vad betyder förändringarna i praktiken för anställda i försäkringsbranschen?

I poddavsnittet diskuterar vi bland annat:

  • Vad en övergång från FTP till ITP kan innebära för pensionen
  • Vad som händer med de valbara bolagen inom FTP
  • Hur den förmånsbestämda delen, FTP 2, påverkas
  • Om och hur den högre premien i FTP kan översättas till flexpension inom ITP

Vill du förstå mer om hur sådana här avvägningar görs – och varför pension plötsligt hamnar i centrum när trygghetsfrågor diskuteras? Vi fördjupar resonemangen i podden.

Lyssna på avsnitt 262 i Spotify: https://open.spotify.com/episode/21aWejXqt4vycQDFAHN8TZ?si=f7XcJY7QRlOuQs4cJbFFwA&nd=1&dlsi=58fb803346584326

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, pensionärsbudget, Skatter på pension, Uttagsplaneraren

Hur mycket pengar behöver man som pensionär?

De flesta av oss är medvetna om att inkomsten ofta minskar när arbetslivet tar slut. Men hur stor blir skillnaden i praktiken – och vad räcker pengarna till?

I vårt senaste poddavsnitt djupdyker vi i pensionärsbudgetar och reder ut en av de vanligaste och mest laddade frågorna inför pensionen: Hur mycket pengar behöver man för att leva ett rimligt liv som pensionär?

En ganska normal pension i dag, bestående av allmän pension och tjänstepension, ligger runt 26 500 kronor i månaden före skatt. Det låter kanske stabilt – men säger egentligen väldigt lite utan att sättas i relation till faktiska levnadskostnader.

Därför har vi tittat närmare på tre olika pensionärsplånböcker, anpassade efter olika ekonomiska förutsättningar och livsstilar. Budgetarna utgår från att du är ensamstående, vilket är ett medvetet val. Även om många delar ekonomi med en partner, är verkligheten sådan att många förr eller senare står ensamma – genom separation eller dödsfall. Ensambudgeten blir därför en viktig och ibland ögonöppnande tankeställare.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

  • Vad som faktiskt kostar mest som pensionär
  • Skillnaden mellan “nödvändiga utgifter” och livskvalitet
  • Hur marginalerna ser ut i olika budgetscenarier
  • Var det går att anpassa – och var det är svårare att kompromissa

Lyssna i Spotify via länken nedan – eller i din egen poddkanal.

Lyssna i Spotify: https://open.spotify.com/episode/6dPH7Ze6CZRRHy0hcNu2Lf?si=2A_dAkDMTByJXVVoLdIpjA

Mer om pensionärsbudgetar på minPension i artikeln ”Hur mycket pengar behöver en pensionär”

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, påverka din pension, spara till pensionen, sparadkrona

Mer i plånboken – dags att spara mer?

2026 kan bli året då många svenskar faktiskt får lite mer pengar kvar i plånboken. Skatten på arbete sänks, matmomsen justeras ned, elskatten blir lägre och för många sjunker även bolåneräntorna. Och från 1 januari är sparande på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor. Men vad gör vi egentligen med det ökade utrymmet – konsumerar vi mer, eller är det ett bra läge att se över sparandet?

I det här avsnittet pratar vi om hur förutsättningarna för privat sparande har förändrats sedan avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, vilka alternativ som finns i dag och hur man kan tänka kring mål, risk och tidshorisont. Vi diskuterar också tjänstepensionens ökade betydelse, löneväxling, ISK – och om det faktiskt är rimligt att spara mer när hushållen redan anklagas för att hålla igen.

I studion har vi med oss Mats Lagerqvist, vd på Indecap. Han hjälper oss att reda ut vad som är privatekonomiskt klokt – både för individen och för samhällsekonomin – när förutsättningarna förändras.

Lyssna via länken nedan i Spotify , eller leta upp avsnitt 260 i din egen poddkanal.

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 260 i Spotify https://open.spotify.com/episode/1fgJgm2inULgxzgs1gW3Xq?si=Ef-eYOsbRpy8bAUYVr1Q-Q