Bytesguide för dina pensionspengar

Vinter. Kvinna sitter på bänk vid vattnet och tittar på sin mobiltelefon.

I början av december kommer det in nya pengar till din premiepension. PPM-pengarna, som de också kallas, är en del av den allmänna pensionen (som du ser i orange kuvertet). Du kan välja själv hur du vill placera pengarna i premiepensionen. Även i dina tjänstepensioner kan du göra olika typer av val.

En hel del av din framtida pension finns på konton i ditt namn. Det gäller både i den allmänna pensionen och i tjänstepensionen. Då kan du själv välja hur du vill ha pengarna placerade. För den som inte väljer finns det förvalsalternativ.

PPM – Premiepensionen

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen och placerad i fonder

Fonderna kan ha olika inriktning. Pengarna kan du placera i olika typer av aktier eller räntepapper över hela världen.

Premiepensionens del är 2,5 procent av din lön upp till cirka 41.000 kronor i månaden. Som mest handlar det alltså om drygt 11.000 kronor som ska placeras varje år. När pengarna kommer in på ditt premiepensionskonto, som finns hos Pensionsmyndigheten, fördelas de efter det val som du har gjort tidigare. Om du till exempel har valt att ha lika mycket i två olika fonder så kommer pengarna att fördelas lika i de båda fonderna, även om en av fonderna kanske haft en bättre värdeutveckling och kanske är värd mer.

Som högst kan du välja fem olika fonder samtidigt och du gör dina val hos Pensionsmyndigheten. Du väljer fonder direkt och behöver inte gå via något bolag. Du kan byta fonder när du vill och hur ofta du vill. Normalt brukar ett byte ta någon dag att genomföra.

Om du inte gör något val hamnar dina pengar i AP7 Såfa. Det är ett generationssparande där dina tillgångar är placerade i aktier när du är upp till 55 år. Sedan flyttas pengarna gradvis över till räntesparande, vilket gör att värdeutvecklingen på sparandet blir stabilare.

Så här byter du:

När du loggar in på Minpension.se kan du se var din premiepension är placerad och vad den är värd just nu.

Vill du byta fonder gör du det på Pensionsmyndighetens hemsida. När du loggar in kommer du till dina egna uppgifter. Scrolla ner tills du kan se vilka premiepensionsfonder du har nu. Under informationen finns rutan ”Byt fonder”. Följ instruktionerna.

Det finns sorteringsverktyg som hjälper dig att söka ut en viss typ av fond, till exempel generationsfond.Du kan se vilken avgift de olika fonderna har. Det finns också tydliga informationsblad som berättar mer om de olika fonderna.

skärmdump som visar "sök och jämför fonder"

Du behöver inte logga in för att kolla vilka fonder som finns. Det finn en direktingång till fonderna från Pensionsmyndighetens ingångssida.

Tjänstepensionen

Den vanligaste typen av tjänstepension är en kollektivavtalad tjänstepension. Här förekommer två olika typer av pensionslösningar. I en vissa avtal blandas både förmåns- och premiebestämd pension. Det handlar om två olika sätt att tjäna in till sin pension.

Förmånsbestämd pension

Pension som i förväg bestäms till ett visst belopp eller till en viss nivå av till exempel slutlön. Du har inte pengarna på något konto utan nivån på pensionen bestäms när du går i pension. Det kan till exempel handla om en procentandel av dina sista årslöner. Här kan du alltså inte göra några val eller flytta pengar.

På Minpension redovisas den förmånsbestämda pensionen som ett ”Belopp” eller som ”Intjänad pension” – alltså vad förmånen är värd just nu.

tjänstepension

Redovisas din pension som ”Belopp” är det en förmånsbestämd pension. Har den ett kapital är det en premiebestämd pension.

Vad är premiebestämd pension 

Premiebestämd pension kan även kallas avgiftsbestämd pension. Varje år du arbetar och har tjänstepension betalas en viss procent av lönen till ditt pensionskonto. Pensionen storlek bestäms av hur mycket pengar som satts in under arbetslivet och utvecklingen på det kapitalet.

I den premiebestämda pensionen kan du välja hur du vill ha dina pengar placerade. De olika avtalen har förhandlat fram olika val som du ska ta ställning till. Du väljer dels vilket bolag som du vill ska förvalta dina pengar, dels om du vill att pengarna ska placeras i en fondförsäkring eller i en traditionell försäkring.

Har du pengarna i en fondförsäkring byter du fonder när du vill hos det bolag du har valt. Att byta från en traditionell försäkring är svårare och går ibland inte alls. Däremot kan ju nya intjänade pengar placeras på ett helt annat sätt än du tidigare valt.

Gör du inget val finns en förvalslösning där dina pengar placeras. I de kollektivavtalade lösningarna är förvalet en traditionell försäkring. Där blandas dina pengar i olika tillgångsslag som aktier, räntepapper eller fastigheter.

På Minpension kan du se hur dina pengar är placerade och i vilket bolag de finns. Du ser också vad ditt intjänade kapital är värt. Vill du ändra ditt sparande inom bolaget, till exempel byta till en annan fond, tar du kontakt med pensionsbolaget. Vill du flytta dina pengar eller spara framtida pengar någon annanstans tar du kontakt med din valcentral. Om du är osäker på vilken valcentral du har kan du fråga på jobbet.

Text: Kristina Kamp

Publicerat i Pensionsekonomen bloggar, PPM, Så fungerar pensionen | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Pensionsinformation till medarbetare i Göteborgs stad

Detta bildspel kräver JavaScript.

Arbetsgivaren Göteborgs stad har tagit helhetsgreppet för att göra det enkelt för sina anställda inom kommunen att få koll på pensionen. Pensionshandläggare är anställda för att förklara pension och via intranätet kommer inom kort medarbetarna åt sin egen pensionsinformation på Minpension.se.

I en av pauserna under en heldagskonferens för blivande pensionärer i Göteborgs stad passade vi på att fråga Eleonor Kalin om de bakomliggande tankarna.

Intervju med Eleonor Kalin i Minpensionspodden #45 >>

Publicerat i Almedalen | Lämna en kommentar

Så vet du hur länge din tjänstepension betalas ut

Det flesta pensioner har en livsvarig utbetalningstid. Det betyder att du får pengar oavsett hur länge du lever. Men en del tjänstepensioner har kortare utbetalningstid som basalternativ. Då betalas dina pengar ut under fem år – sedan är de slut.

En man sitter vid datorn på ett kontor

Vi får då och då höra historier från pensionsbolagens och Pensionsmyndighetens kundtjänster. Det handlar om att någon arg person hört av sig och undrat varför pensionen inte betalats ut som vanligt. Då brukar det tyvärr vara så att det är alldeles rätt att det inte kommer några mer pengar. För i just den pensionen har pengarna tagit slut. Den är slutbetald.

Det beskedet kan komma som en chock för den som inte är förberedd på att delar av pensionen inte betalas ut livet ut.

Annars är ju själva poängen med pensioner är att de fungerar som en slags försäkring som ger dig inkomster även om du blir jättegammal. Eftersom vi inte vet hur länge vi ska leva är det rätt bra att inte behöva spara ihop en buffert – speciellt för  den som tänker bli väldigt gammal.

Istället löser pensionerna det. Den som lever länge får pengar från dem som avlider tidigare. I den allmänna pensionen från staten ärver alla de som är födda samma år som du dina pensionspengar när du dör ifrån dem. De flesta tjänstpensioner fungerar på liknade sätt.

Men för tjänstepensionen finns det också möjlighet att själv välja hur lång tid du vill att utbetalningstiden ska vara. Du kanske vill ha pengarna på fem-tio eller femton år istället. Då blir det mer pengar varje månad under den tid du väljer att ta ut dem, jämfört med om du har en livsvarig utbetalningstid som är kopplad till medellivslängden.

En del tjänstepensioner har redan på förhand en kort utbetalningstid, på till exempel fem år. Det gäller bland annat för de privata tjänstemännens ITPK-del och för en del av de statligt anställdas pension.

Men hur ska du veta vilka utbetalningstider som gäller för din pension?

Enklast kollar du det på Minpension.se.

Logga in som vanligt och titta sedan under fliken som det står ”Tjänstepension” på.

minpension_4-e1510292709467.jpg

Då får du upp den tjänstepension du tjänat in hittills. Där framgår också när och hur pensionen kommer att betalas ut om du inte hör av dig till ditt pensionsbolag och väljer en annan uttagstid.

Så här kan det se ut:

Minpension_6_b

Här finns det både pensioner som har livsvarig utbetalning och pensioner som betalas ut på fem år. Vill du ändra förutsättningarna ska du höra av dig till de bolag som förvaltar dina pengar. Det är viktigt att du gör det innan du pengarna börjar betalas ut. Då är det för sent att göra några ändringar.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Publicerat i Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen | Märkt , , | Lämna en kommentar

Hälsofällan

Motionera för en bättre pension? Jo, faktiskt! Det hänger ihop. Vårdar du din hälsa vårdar du också din pension. Regelbunden träning och bra mat kan ses som en slags pensionssparande.

kristina-hagstrom2

I avsnitt 44 av Minpensionspodden pratar vi om hälsans påverkan på pensionen. Gäst i studion är Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

Lyssna på Minpensionspodden >>

Publicerat i #Minpensionspodden, Så fungerar pensionen | Märkt , , | Lämna en kommentar

Inte alltid lönsamt att pensionera sig i solen

Från årsskiftet 2018 höjs skatten för många utlandspensionärer. För många pensionärer som bor i Sverige sänks skatten. Höjningen för utlandspensionären kombinerat med skattesänkningar här hemma gör att utlandsflytt inte alltid blir en skattemässigt lönsam affär.

en balkong vid medelhavet med vy över en hamn

Kvällstidningarnas löpsedlar handlar ofta om skatteklipp för pensionärer som väljer att flytta utomlands – kanske till ett varmt och soligt land. Portugal, Spanien, Frankrike och Thailand brukar vara populära länder att vistas i. En del väljer att tillbringa månader i andra länder, men bor fortfarande kvar i Sverige. Andra väljer att flytta utomlands. För utlandsflyttarna är det ofta lägre skatt på pensionen som lockar.

Hur stor skatten blir beror också på vilket land du flyttar till. Men grundregeln är att det är i Sverige du betalar skatt på pension som är intjänad här hemma. Har du flyttat utomlands betalar du Sink-skatt på din svenska pension. Sink-skatt står för särskild inkomstskatt för den som bor utomlands men som har inkomster från Sverige.

Du kan läsa mer om hur skatten fungerar vid utlandsflytt här >>

Sink-skatt betalar du alltid på den allmänna pensionen. För närvarande är skatten 20 procent av inkomsten. Från årsskiftet höjs den till 25 procent.

För tjänstepensionen gäller olika regler beroende på vart du flyttat. I Portugal behöver du inte betala någon skatt på tjänstepension som du tjänat in i privat sektor. Har du däremot tjänstepension från offentlig sektor, kommun- och landsting eller staten, betalar du skatt på de pengarna.

Den som tar ut pension i Sverige beskattas olika beroende på ålder. Pension som tas ut före det år du fyller 66 år beskattas högre än de pengar som betalas ut när du är äldre.

Bor du utomlands dras ett fribelopp från dina pensionsinkomster. År 2017 är fribeloppet 34 500 kronor.

Pensionärer med relativt goda inkomster sänker sin skatt om de flyttar utomlands. Men med lägre pension är det inte givet att skatten blir lägre.

Den som flyttar utomlands har inte heller samma möjlighet att få extra stöd till sin pension.

Garantipensionen betalas bara ut i EU-länder och några länder till. För att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, som är behovsprövade stöd och som tar hänsyn dina inkomster och tillgångar, ska du vara bosatt i Sverige.

Nästa år, 2018, kommer skatten att sänkas för många pensionärer med lägre pensioner.

Även fribeloppet för pensionärer bosatta utomlands höjs, till 35 000 kronor per år.

Skatteskillnaderna för tre olika pensionärer med samma nivå på pensionen, där två bor i Sverige och en i Spanien blir de här:

Sverige  Pensionär 66 år och äldre – Kommunalskatt 32 kr

Pension 15 000 kr i månaden
Grundavdrag 66 600 kr per år
Kvar efter skatt per år 167 000 kr
Kvar efter skatt per månad 13 900 kr
Möjligt bostadstillägg 1 400 kr i månaden

Sverige Pensionär yngre än 66 år – Kommunalskatt 32 kr

Pension 15 000 kr i månaden
Grundavdrag 30 500 kr
Kvar efter skatt per år 132 000 kr
Kvar efter skatt per månad 11 000 kr

Spanien – Sink-skatt 25 procent

Pension 15 000 kr i månaden
Fribelopp 35 000 kr
Kvar efter skatt per år 144 000 kr
Kvar efter skatt per månad 12 000 kr

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Publicerat i Pensionsekonomen bloggar | Lämna en kommentar

Så får du löneförhöjning på pensionen

Två män i ett vardagsrum tittar gemensamt på en datorskärm.

Kan man få löneförhöjning på pensionen? Ja, faktiskt! Varje år justerar basbeloppen pensionspengarna. För den som redan har börjat ta ut sin pension, men också för den som fortfarande arbetar och tjänar in till den.

Vi berättar mer i Minpensionspodden >>

Publicerat i #Minpensionspodden, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen | Märkt , , | Lämna en kommentar

Så kan egna livsval halvera din pension

Kvinna vid skärgårdshus tittar i kikare ut över havet

Vill du slippa en låg pension? Då finns det saker du ska undvika. I synnerhet om du har lite högre lön. Din livsvariga pension kan halveras om du jobbar deltid väldigt länge, går tidigt i pension och lyfter din tjänstepension på fem år.

Dagens Nyheter bad oss räkna på några typfall som visar hur olika pensionen kan bli beroende på hur man tar ut den. Även om lönen är densamma så kan pensionen bli flera tusenlappar mindre i pension varje månad, se DN Ekonomi den 15 oktober 2017.

Vi har tagit fram två typfall, i det ena fallet är heltidslönen 24.000 kronor i månaden, i det andra är den dubbelt så hög, 48.000 kronor i månaden. Det framgår ganska tydligt vad som sänker pensionen.

Andra saker kan också sänka pensionen, som till exempel långvarig sjukdom och arbetslöshet. Men det är faktorer som du sällan bestämmer själv över. I våra exempel har vi valt det som du själv kan påverka genom egna val.

Tänk på att du har rätt till sjukersättning och a-kassa till 65-årsdagen. Om du är sjuk ska du självklart ha sjukpenning istället för att sluta arbeta och ta av din pension. Samma sak gäller om du blir arbetslös.

Här har vi räknat på vad som händer med pensionen vid olika val.

Läs mer

Publicerat i Omvärldsbevakning, Tips | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Claes Hembergs pensionsspartips

Kvinna

I Minpenionspoddens avsnitt 42 pratar vi långsiktigt sparande – IGEN ska medges! Men förutsättningarna förändras, skatterna höjs och ränteavdragen kan komma att sänkas.

Vi bad Claes Hemberg från Avanza ge oss sina bästa och mest hållbara pensionsspartips. Lyssna här 

Publicerat i #Minpensionspodden | Märkt , , | Lämna en kommentar

Knopp och kropp klarar att jobba länge – men vill vi?

panel vem vill anställa hundraåringarDet är måndag eftermiddag i oktober. I hjärtat av Stockholm arrangerar Vetenskapsrådet och Institutet för framtidsstudier seminariet ”Vem ska anställa alla hundraåringar?”. Frågan är spännande! Staten förväntar sig  att vi ska jobba längre men kommer vi orka? Tycker vi att det är värt det? Och vill arbetsgivarna ha en åldrande skara medarbetare?

Lars Nyberg inleder. Han är  professor i psykologi och neurovetenskap vid Umeå universitet. I en studie kallad Betula, har de följt enskilda individer under 30 års tid för att ta reda på hur hjärnan och minnesförmågan fungerar. Vi har många olika sorters minnen, till exempel motoriska och kognitiva förmågor. Dessa har inte visat sig påverkas av ålder. Tvärtom är det med de episodiska minnena. Förmågan att minnas vardagliga saker som namn, var bilen är parkerad och vad man ska handla. Studien visar att det episodiska minnet förändras redan vid 60 års ålder. Men inte för alla! Det finns människor som bibehåller sitt goda episodiska minne långt upp i åren. Vad påverkar då? Gener förstås! Men också utbildning, kost och motion. Något som också har visat sig vara bra för episodminnet är socialt umgänge. Den som vill behålla knoppens aktivitet bör alltså undvika ensamhet och isolering.

Slutsatsen blir: knoppen – hjärnan – fixar ett långt arbetsliv. Undersökningar har visat att äldre till och med har lättare att minnas fakta, än yngre!

Men hur är det med kroppen då? Orkar den?

Gabriella Sjögren Lindquist jobbar med pensionsrelaterade frågor på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Hon konstaterar att drygt hälften av alla 64-åringar idag försörjer sig med lön och ungefär en fjärdedel med pensionsmedel. Resterande är arbetslösa eller lyfter någon typ av sjukersättning. Gabriella Sjögren Lindquist tror inte att kroppen blir den som sätter käppar i hjulet för ett långt arbetsliv. Snarare viljan. Närmare 40 procent av alla kvinnor vill gå i pension så tidigt som möjligt. Vid utfrågning bland både kvinnor och män anser de flesta befinna sig på toppen av sin karriär vid 44 års ålder. En undersökning visar att arbetsgivare i större utsträckning tar in 35-40-åringar på anställningsintervjuer än personer över 45 år. Samtidigt ökar sjukskrivningar orsakade av stress och psykiska besvär mellan åren 30 och 49 år. Troligen på grund av karriärspress i kombination med småbarnsår.

Slutsatsen blir att också kroppen orkar jobba länge! För många kanske åren efter 50 innebär bättre hälsa än de mellan 30 och 49.

Vad saknas då? Är det viljan? Både hos individ och hos arbetsgivare?

I den efterföljande paneldebatten tror Carina Lindfelt från Svenskt Näringsliv att individens ekonomiska incitament måste bli bättre.  Det måste bli attraktivt att jobba längre. Hon påpekar också att många av dem som hänger sig kvar länge i arbetslivet är entreprenörer. Barbro Westerholm, Liberalerna, vill underlätta för dem som vill fortbilda sig mitt i livet. Hon ser också att det blir möjligt att arbeta längre upp i åren. Helst till 71 år, pensionsgruppen har föreslagit 69. Jan Anderson från PRO menar att de med låg lön som jobbar två år extra inte får något för det. Eftersom garantipensionen skjuter in underifrån och täcker upp låga pensioner. Vad blir då stimulansen att jobba längre?

Slutsatsen då? Det finns egentligen ingen. Knoppen och kroppen orkar jobba länge. Men incitamenten måste bli bättre. En rad regler och avtal behöver ses över – av staten och av arbetsmarknadens parter – för att stimulera till ett långt arbetsliv.

Klart är dock att lång erfarenhet för att lösa ett specifikt problem alltid kommer vara attraktivt för arbetsgivaren. Oavsett ålder.

Text: Maria Eklund, Minpension

Publicerat i Omvärldsbevakning | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Vad är flexpension?

VÂrdgivare och ‰ldre man sitter p b‰nk i park

Ännu ett krångligt pensionsord har dykt upp i terminologin; Flexpension. Vad är det? Är det bra eller dåligt att ha flexpension? Har alla den automatiskt? Går den att välja bort? Vi bad Martin Linder, ordföranden på Unionen, att förklara flexpension för Minpensionspoddens lyssnare.

Lyssna här >>

 

 

Publicerat i #Minpensionspodden | Märkt , | Lämna en kommentar