Finns det miljö- och hållbarhetsmärkningar när du väljer pensionsfond?

Carina Silberg är hållbarhetsansvarig på pensionsbolaget Alecta och har jobbat med hållbarhetsfrågor i näringslivet och finanssektorn i över 15 år. I avsnitt 89 gästar hon minPensionsPodden där hon bland annat berättar om Alectas hållbarhetsarbete och ger tips om hur du kan tänka om du vill pensionsspara hållbart.

Lyssna på avsnitt 89: Går det att spara hållbart till pensionen

Som ett komplement till poddavsnittet bad vi Carina Silberg att gästblogga hos oss i samma ämne.

Carina Silberg, hållbarhetschef på Alecta

Hållbarhet är på allas läppar, i många upprop och i allt fler konsumentval. Många har även börjat bli medvetna om att pensionskapitalet kan göra stor skillnad och bidra till en mer hållbar utveckling. Men det är inte helt enkelt – var finns de tydliga eko-märkningarna av pensionsfonder och vad betyder de egentligen?

4 enkla tips för att välja en hållbar pensionsfond

Idag finns det faktiskt inget enkelt sätt att göra ett grönt val med ditt pensionskapital utan det är fortsatt en aning komplext. Men, några tips finns det ändå. Utgå från detta:

  • Vad är viktigt för dig? Fundera på vad du tycker är viktigt – till exempel klimatfrågan, schyssta arbetsvillkor eller att undvika att pengarna placeras i tobak eller vapen?
  • Ställ frågor till förvaltaren! Ibland kan en fråga väcka en klimatbjörn som sover och du lär dig garanterat mer om hur förvaltaren resonerar och argumenterar av att fråga.
  • Titta efter en stämpel! Idag finns det Svanen-märkta fonder och fler märkningar är på gång inom EU. Det kanske inte träffar alla dina preferenser, men det är en god början och det borgar för att fonden är rejält genomlyst. Glöm dock aldrig bort att kolla avgifterna eftersom det ger en stor påverkan på pensionskapitalet i slutändan!
  • Jämför innehållsförteckningen! I matbutiken finns det innehållsförteckning, inom fondvärlden finns det ett komplement till fondfaktablad som heter Hållbarhetsprofilen. Hållbarhetsprofilen har tagits fram av branschen genom Swesif som är ett forum för hållbara investeringar tillsammans med Fondbolagens förening.

Hållbara processer eller hållbara portföljer?

KUL om du blev nyfiken och vill läsa vidare – och viktigt! För att lättare förklara hur du ska tänka behöver vi nog introducera lite ramverk. I grund och botten finns det två olika angreppssätt inom ansvarsfulla investeringar som båda kan bidra till en mer hållbar värld. Det handlar om hållbara processer och hållbara portföljer, förenklat innebär det följande:

  1. Hållbara processer. Det är när fonder eller förvaltare investerar i alla typer av bolag, men där förvaltaren försöker identifiera och sedan förbättra de med stor negativ miljöpåverkan eller sociala risker. Det kan till exempel vara ett stålbolag, som utvecklar kolfri stålproduktion med potential att drastiskt minska det stora koldioxidavtrycket från stål. Eller ett byggbolag som skiftar betong – som är en stor koldioxidbov – mot återvunna material och trä i byggnaderna. Eller att påverka ett bolag att hantera dåliga arbetsvillkor i leverantörsledet.
  2. Hållbara portföljer. Här väljer fonden idag redan existerande ”bra” bolag som antingen har väldigt höga hållbarhetsbetyg eller som verkar inom exempelvis gröna näringar. Det kan vara exempelvis vindkraftverk eller vatten- och energisparande produkter.

Och som politikerna så ofta säger – det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt, i praktiken är det snarare en glidande skala än två separata spår.

Vilken impact skapar ditt pensionskapital?

Pensionskapital har en långsiktig investeringshorisont även om det finns kortsiktiga krav på avkastning också. Det långsiktiga perspektivet gör att hållbarhetsfrågor blir mer relevanta, eftersom det är risker som kan bli dyra på sikt, eller skapar möjligheter till avkastning som realiseras längre fram.

I praktiken jobbar många investerare med både processerna och innehållet i portföljerna. Precis som vi använder olika investeringsstrategier, använder vi olika verktyg för att arbeta med hållbarhet. Exempelvis kan en investeringsstrategi med fokus på nya framtidslösningar för klimatet innebära lite högre risknivå men med möjlighet till högre avkastning, till en högre avgift. Andra satsar brett på globala index och arbetar med teman för påverkan; klimat, vatten, jämställdhet, för att få bred diversifiering till låg kostnad, och lyfta olika hållbarhetsfrågor på bredden snarare än med enskilda bolag. Ingen har facit på vad som levererar bäst avkastning eller mest hållbarhetseffekt vid olika tidpunkter (även om vi vet att avgifterna påverkar slutpensionen!).

I takt med utvecklingen ökar förväntningarna på pensionsförvaltare att vi ska kunna visa resultat från vårt arbete, att det bidrar till konkret förändring eller kvantifiera hur det bidrar till de globala målen för hållbar utveckling, en slags hållbarhetseffekt. Ofta använder vi begreppet ’impact’ när vi talar om investeringarnas påverkan – positiv och negativ – på samhället. Håll utkik efter det!

Ordlista inom hållbara och ansvarsfulla investeringar

Det händer mycket nu – bland annat inom EUs initiativ för en mer hållbar finansmarknad – som ökar både krav och möjligheter för pensionsförvaltare att agera hållbart och i synnerhet att bli tydligare gentemot kunder om hur vi arbetar med hållbarhet. Det kräver att vi försöker göra det överskådligt och begripligt, men det kommer också krävas att vi möts om inte på halva vägen så en bit in –hör av dig, ställ frågor – så blir vi ännu bättre.

Några nyckelord och begrepp att ha koll på när du vill förstå hållbara och ansvarsfulla investeringar;

Aktivt ägande och påverkan –innebär att fondförvaltaren använder sin röst som aktieägare till att rösta i frågor på bolagsstämmorna – handlar ofta om ersättningar men ibland även om klimat eller jämställdhet – eller att föra dialog med ett aktieinnehav för att påverka det i frågor som rör hållbarhet, exempelvis att hållbarhetsredovisa, hantera en specifik fråga – exempelvis barnarbete, eller bättre miljöarbete.  Ibland innebär det att flera investerare går samman för att påverka en hel bransch eller inom en övergripande fråga, ett exempel på det är Climate Action 100 +. Inom begreppen kan rymmas en väldig variation i hur omfattande eller hur effektiva påverkansaktiviteter som bedrivs, om det är proaktivt eller reaktivt.

Best-in-class – en fond som säger att de har en best-in-class-modell väljer ofta ut de bästa bolagen i varje bransch baserat på ett hållbarhetsbetyg eller en ranking. Det betyder inte nödvändigtvis att de utesluter branscher som vissa vill undvika, exempelvis kolutvinning eller tobak.

Integrering – i bästa fall handlar det om att finansiellt värdera hållbarhetsaspekter i investeringsanalysen, men riktigt så långt har få kommit – integrering vill indikera att man tar in hållbarhetsinformation som en del i analysen inför ett investeringsbeslut, ofta handlar det mer om ett kvalitativt förhållningssätt – att man tittar på en affärsmodell och bedömer vilka hållbarhetsrisker och möjligheter som får påverkan över tid.

Normbaserad screening – kan heta konventionsscreening eller incidentscreening och handlar om att identifiera olika händelser eller incidenter som ett bolag varit involverat i – det kan handla om en omfattande miljöskada, taskiga arbetsförhållande hos leverantören, en korruptionsskandal som uppfattas stå i strid med internationella konventioner – och baserat på det väljer man att föra påverkansdialog eller i värsta fall sälja av innehavet.

Negativ screening – innebär att bolag vars verksamhet eller produkter definierats av fonden som icke-investeringsbara utesluts. Vanliga kriterier för negativ screening kan vara tobak, pornografi, kontroversiella vapen, men det kan också vara genmodifierade grödor eller kol.

Tematiska och påverkansinvesteringar – det finns en ökad trend med fonder som har ett uttalat tema som innebär att man försöker skapa meravkastning genom att identifiera bolag som skapar möjligheter att lösa globala utmaningar – det kan ha olika inriktning som vatten eller förnybar energi, eller ha fokus på kvinnliga entreprenörer. Med påverkansinvesteringar (impact) menar man investeringar som levererar mätbar social eller miljömässiga resultat jämte finansiell avkastning. Gröna obligationer kan sägas vara ett exempel på det, där finansieringen ska gå till mätbara miljöeffektivisteringar. Men det kan också handla om att främja socio-ekonomiska framsteg i utvecklingsländer, skapa fler jobb för kvinnor eller stötta entreprenörer genom mikrofinansiering.

Text: Carina Silberg, hållbarhetschef Alecta


Publicerat i Ha koll på din pension, Hållbarhet | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Så får du bra pension trots låg lön

En kvinna och man i dörröppning

Mattias och Sara jobbar sida vid sida på samma jobb och har samma lön. Men när Sara gör en prognos är hennes pension drygt en tusenlapp bättre än Mattias. Anledningen är enkel. Sara har fler år i arbetslivet än vad Mattias har.

Att ha en bra lön är bra för pensionen. Men en bra lön räcker ändå inte särskilt långt om åren på arbetsmarknaden är få. Har du börjat arbeta på allvar sent i livet och tänker dig att sluta arbeta tidigt behöver du ha en betydligt högre lön än dina arbetskamrater som har ett längre arbetsliv. Sara började jobba när hon var 25 år, Mattias när han var 28 år. Tre års skillnad märks i prognosen.

Exempel 1: Samma lön men färre arbetsår

  Mattias Sara
Lön 30 000 30 000
Börjar jobba 28 år 25 år
Slutar jobba 67 år 67 år
Pension 17 400 18 900

För att Mattias ska få samma pension krävs att han resten av arbetslivet tjänar 2 500 kronor mer än Sara, räknat i dagens penningvärde.

Lång utbildning kräver högre lön

En lång utbildning gör att det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Men utbildningen i sig brukar betyda att lönen blir högre. Istället för att börja jobba vid 28 års ålder går Mattias färdigt sin högskoleutbildning – och får sedan 40 000 kronor i månadslön.  Det ger högre pension, men inte så mycket högre. Sara, som har 10 000 kronor mindre i lön varje månad har 3 000 kronor mindre i sin pensionsplånbok än vad Mattias har.

Exempel: Högre lön men färre arbetsår

  Mattias Sara
Lön 40 000 30 000
Börjar jobba 30 år 25 år
Slutar jobba 67 år 67 år
Pension 21 900 18 900

Om Mattias dessutom skulle välja att gå tidigt i pension, vid 64 års ålder istället för vid 67, så får han nöja sig med en pension på 18 000 kronor, alltså en pension som är lägre än Saras. Det trots att hon har en väsentligt lägre lön än han har.

Så kompenserar du för kort arbetstid

Att arbeta många år kan vara ett bra sätt att få en hyfsad nivå på pensionen i förhållande till lönen de sista åren. För att Mattias ska få samma pensionsnivå som Sara, trots att han har sju år kortare sammanlagd tid på arbetsmarknaden, krävs att han under de åren tjänar 13 000 kronor mer i månaden än vad Sara gör. Sara kan å andra sidan känna att hennes många år på jobbet kompenserar för en lägre lön.

Exempel: Olika lön men samma pension

  Mattias Sara
Lön 43 000 30 000
Börjar jobba 30 år 25 år
Slutar jobba 64 år 67 år
Pension 18 810 18 900

Beräkningarna i exemplen bygger på branschens prognosstandard och Pensionsmyndighetens typfallsmodell.

Text och beräkningar: Kristina Kamp, pensionsekonom

Publicerat i Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Förslagen som skulle ge högre pensioner

Bild på Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Forena

Om avsättningen till den allmänna pensionen blir 18,5 procent – som det var tänkt från början – skulle pensionerna bli högre redan idag. Det menar Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena som i en analys av dagens pensionssystem har tagit fram konkreta förslag som de menar skulle ge högre pensioner.

 

 

Publicerat i #Minpensionspodden, Intervjuer, Omvärldsbevakning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Nya ledamöter i minPensions styrelse

minPension nya ledamöter 2019

Från vänster: Daniel Barr, Pensionsmyndigheten; Tua Holgersson, Länsförsäkringar Fondliv; Mats Galvenius, Svensk Försäkring

Vid minPensions årsstämma den 26 april valdes Daniel Barr, generaldirektör för Pensionsmyndigheten till ny styrelseledamot och Tua Holgersson, vd Länsförsäkringar Fondliv till ny suppleant. Mats Galvenius, vice vd Svensk Försäkring valdes till personlig suppleant för Christina Lindenius.

Vid årsstämman 2019 valdes följande styrelse till minPension

Förslag till ordförande

Christina Lindenius, Svensk Försäkring (omval)

Ordinarie ledamöter

Daniel Barr, Pensionsmyndigheten (nyval)
Sten Eriksson, Pensionsmyndigheten (omval)
Maria Humla, SPV (omval)
Cecilia Rosendahl Lavén, AMF (omval)
Helena Palmgren, Brummer Life (omval)

Suppleanter

Charlotte Barta, SPV (omval) personlig suppleant till Maria Humla
Marie Evander, Pensionsmyndigheten (omval) personlig suppleant till Daniel Barr
Mats Galvenius, Svensk Försäkring (nyval) personlig suppleant till Christina Lindenius
Tua Holgersson, Länsförsäkringar Fondliv (nyval)
Ole Settergren, Pensionsmyndigheten (omval)
Katarina Thorslund, Alecta (omval)

Enligt ett samverkansavtal från 2005 mellan pensionsbranschen och staten ska styrelsen för Min Pension i Sverige AB (minPension) bestå av tre ledamöter från försäkringsbranschen, en ledamot från Statens tjänstepensionsverk (SPV) och två ledamöter från Pensionsmyndigheten. Varje ledamot ska ha en suppleant.

Publicerat i Ha koll på din pension, På gång på minpension | Märkt , | Lämna en kommentar

Pensionsfällorna vid hög lön

Ger hög lön alltid hög pension? Svaret är: nej, inte nödvändigtvis! Även för den högavlönade gäller det att undvika pensionsfällorna som dyker upp på livets stig. Om ambitionen är att få en bra pension behöver man – som alltid – ha koll på pensionen när en livshändelse inträffar.

Stefan Holmberg

Stefan Holmberg, Sveriges Ingenjörer

I poddavsnittet hjälper Stefan Holmberg från Sveriges Ingenjörer till att reda ut vad som gäller för den som tjänar 43 000 kronor per månad, eller mer. 

 

Publicerat i #Minpensionspodden, Ha koll på din pension | Märkt , , | Lämna en kommentar

Hur länge är du pensionär?

Tre generationer målar båten inför sjösättning. Skärgård

Ett normallångt pensionärsliv är en femtedel av livet. Att gå i pension vid 65 och sedan dö vid 82 års ålder innebär att pensionstiden blir 17 år, vilket är 21 procent av ett medellångt liv om vi tittar på medellivslängden för 2018.  

Tittar vi på män och kvinnor separat så ser medellivslängden olika ut. Kvinnors medellivslängd är 84,25 år, vilket ger en pensionärs tid på nästan 23 procent.

Männens medellivslängd är för närvarande 80,78 år vilket ger en pensionärstid på strax under 20 procent. Medellivslängden för 2018 bygger på hur gamla de som dog under året varit i genomsnitt. Siffran är framräknad av Statistiska Centralbyrån, SCB.

Livslängden sjunker i vissa kommuner

Men medellivslängden är också olika beroende på var i landet du bor och vilken utbildning du har. Om du har en partner eller inte spelar också roll för livslängden.

I de kommuner som hade högst medellivslängd under mätperioden 2014-2018 har livslängden ökat jämfört med förra mätperioden 2009-2013.

I de kommuner som har lägst livslängd har medellivslängden istället minskat med åren.

I Munkfors kommun, som har den lägst förväntade livslängden, har medellivslängden för män sjunkit från 77,9 år till 75,9 år.

I Täby kommun, där kvinnor har den högsta förväntade livslängden, är medellivslängden 86 år, en ökning med ett halvår jämfört med förra mätperioden.

Kommuner med högst medellivslängd 2014-2018 ( förändring 2009-2013)

Kvinnor

Kommun Medellivslängd Förändring
Täby 86,05 (+0,55)
Vellinge 86,01 (+1,22)
Staffanstorp 85,97 (+1,37)
Lidingö 85,95 (-0,24)
Vaxholm 85,85 (+0,67)

Män

Kommun Medellivslängd Förändring
Danderyd 84,23 (+0,98)
Habo 83,45 (+2,69)
Lomma 83,39 (+2,69)
Staffanstorp 83,33 (+1,78)
Lidingö 83,19 (+1,38)

Källa: SCB

Kommuner med lägst medellivslängd 2014-2018 ( förändring 2009-2013)

Kvinnor

Kommun Medellivslängd Förändring
Dorotea 80,64 (-2,7)
Åsele 80,65 (-0,38)
Malå 80,83 (-1,59)
Bjuv 80,98 (-1,01)
Mellerud 81,09 (2,12)

Män

Kommun Medellivslängd Förändring
Munkfors 75,92 (-1,99)
Filipstad 76,1 (-2,47)
Högsby 76,36 (-1,54)
Åsele 76,42 (+0,02)
Eda 76,72 (-2,55)

Källa: SCB

Omräknat till pensionärsår betyder det att männen i Munkfors kan räkna med en pensionärstid på 14 procent av sin livstid. Den nya pensionsåldern som dykt upp i debatten, 75 år, gör det knepigt för de värmländska gubbarna att hinna med att bli pensionärer.

För kvinnorna i Täby ser det ljusare ut. De kan räkna med att vara pensionärer i 21 år, eller 24 procent, nästan en fjärdedel av livet, om de går i pension vid 65.

Vi har tidigare skrivit om vad statistiken säger om oddsen för att bli 100 år gammal. Är du välutbildad, kvinna, har fött barn, har en partner och bor i en kommun i närheten av Stockholm så är risken stor att du hamnar där. Då kan det vara bra att i god tid planera sin pensionärsekonomi.

Läs mer i blogginlägget ”Ja må du leva uti 100:ade år”

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Publicerat i Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Statistik | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Den komplexa tjänstepensionen

”I skolan pratar man om hur man försörjde sig på Vikingatiden, då är det rimligt att fundera på hur man försörjer sig när man slutar arbeta idag” säger Mikael Elinder, docent och lektor vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet och medförfattare till SNS-rapporten ”Den komplexa tjänstepensionen”.

Trösklarna i tjänstepensionen är många! Systemet består av olika avtal i vilka man förväntas att göra aktiva val. Ofta vet man inte själv vilket avtal man tillhör och ännu mindre om man har en förmånsbestämd eller ett premiebestämt avtal och vad som skiljer dem åt?

Går det att göra det krångliga enkelt? Vem är det i så fall som kan göra det? Är det arbetsgivaren? Skolan? Och hur kan minPension hjälpa till att öka förståelsen?

Publicerat i #Minpensionspodden, Ha koll på din pension | Märkt , , | Lämna en kommentar

Fler skaffar pensionskoll via minPension

Statistik minPension Q1 2019

Intresset för den egna pensionen har aldrig varit större. Under årets första kvartal slog aktiviteterna på minPension nya rekord. Totalt har nu mer än 3,6 miljoner unika individer fått koll på sin pension med hjälp av minPension.

Ny webbsida med fler och mer användarvänliga tjänster, pensionsprognosen direkt i  Pensionsmyndighetens digitala orange kuvert  och fler som använder digitala brevlådor. Det förmodas vara framgångsreceptet bakom den extrema ökningen på minPension under årets första kvartal.

– När vi tittar över tid har vi haft en osannolik ökning i användandet av våra tjänster och efter rekordåret 2018 hade jag lågt ställda förväntningar på tillväxt, säger Anders Lundström, vd på minPension.

Under årets första tre månader ökade antalet inloggningar med nära 60 procent och antalet prognoser steg med otroliga 90 procent jämfört med motsvarande period 2018. Samtidigt fick minPension 188.824 nya registrerade användare, vilket även det är ett nytt kvartalsrekord.

– Vi ser ett fortsatt starkt intresse för pension samtidigt som vi har lyckats väl med de genomförda förändringarna av vår kanalstrategi som bättre fångar upp användaren när intresset för den egna pensionen uppstår, säger Anders Lundström.

Totalt genomfördes 4.236.282 inloggningar och 9.026.920 prognoser räknades under årets första kvartal.

Publicerat i Ha koll på din pension, På gång på minpension, Statistik | Märkt , | Lämna en kommentar

Sjunkande krona sänker pensionen utomlands

Par på en marknad

För fem år sedan motsvarade en pension på 15 000 kronor i månaden 1 680 euro. Nu ger samma svenska pension 1 440 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med nästan 15 procent.

Den svenska kronans värde har dalat det senaste året. Det gäller både euron och dollarn. Faktum är att på fem år har kronans värde mot dollarn sjunkit med 30 procent och mot euron med nästan 15 procent. Jämfört med valutakurserna från 2013 är skillnaden ännu större.

Har det någon betydelse för pensionen? Ja. I synnerhet för dig som tänker flytta till, eller tillbringa stor del av din tid som pensionär i andra länder.

Valutakurser är kanske inte det första blivande pensionärer tänker på. Men de kan spela stor roll för den som tänker tillbringa en stor del av pensionärslivet i andra länder och konsumera allt från mat till bostad och resor i de länderna.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Men pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera.

Just nu är värdet på den svenska kronan låg i jämförelse med till exempel euron och den amerikanska dollarn.  Åtminstone jämfört med de valutakurser som gällde för fem år sedan. Valutakurserna för tio år sedan låg på ungefär samma nivå som nu. En valuta som däremot sjunkit jämfört med den svenska kronan är den turkiska liran.

För den som regelbundet vistas i andra länder under längre tid kan det vara bra att ha någon typ av sparande i det landets valuta för att jämna ut svängningarna.

Skillnader i valutakurser

Värdet på 100 svenska kronor jämfört med andra valutor

Valuta

Mars 2009

Mars 2014

Mars 2019 

Euro

9

11,2

9,6

Dollar

12,3

15,5

11

Bath (Thailand)

450

450

350

Nya lira (Turkiet)

20

30

60

Ju högre siffra, desto mer är den svenska kronan värd i landets valuta.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Publicerat i Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ger hög lön alltid hög pension?

Självsäker pappa lutar sig mot barnvagn på stadsgata

Hög lön ger inte automatiskt hög pension. Ha som regel att tänka på din pension när livet ändrar sig, till exempel när du byter jobb eller får barn.

Hela artikeln hittar du på minPension

Lyssna när minPensionsPodden pratar om hög lön och pension med Stefan Holmberg, Sveriges Ingenjörer.

Vad är hög lön? När det gäller pension finns det några tydliga gränser.

Tjänar du mer än 7,5 inkomstbasbelopp vilket motsvarar en lön på 40 250 kronor i månaden (år 2019 ) så har det i de flesta tjänstepensionsavtalen betydelse för hur mycket pengar din arbetsgivare sätter av till din framtida pension. Beroende på vilket avtal du tillhör betalas pengarna till din pension in på olika sätt. För exempelvis privatanställda tjänstemän, ITP1, är det lönen varje månad som bestämmer hur stor inbetalningen blir. Det betyder att enstaka månader när du tjänat mycket pengar kan ge ett bra tillskott till din tjänstepension. I andra avtal är det årslönen som räknas och då ger en enstaka månad med extra hög lön inte samma effekt.

Tjänar du mer än 8,07 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en lön på 43 309  kronor i månaden (år 2019), så har du nått taket för inbetalningar till den allmänna pensionen. Här är det årsinkomsten som räknas.

Kolla vilken pensionsprognos du har nu. Även om du har hög lön i dag så betyder inte det att du kommer att få högre pension än de som tjänar mindre än du. Antalet år du har arbetat och vilken lön du har haft under de åren spelar roll. Har du till exempel pluggat länge så betyder det troligen att du inte tjänat så mycket pengar de åren. De första åren i arbetslivet kanske du inte var så högavlönad och kanske har du även arbetat deltid några år. Allt det har betydelse.

Gör du en prognos på minPension kan du snabbt se vad du har tjänat in hittills till din pension och göra en prognos för hur stor pensionen blir om du jobbar vidare ungefär som nu.

Tjänstepensionen väger tungt

Taket i den allmänna pensionen innebär att det blir viktigt att ha tjänstepension för de delar av lönen som inte ger allmän pension (alltså på löneandelar över 8,07 inkomstbasbelopp). Men tjänstepension är inte självklart i alla jobb. Har du eget företag är du din egen arbetsgivare och ansvarar själv för inbetalningen till din tjänstepension. Se i prognosen hur stor andel av din pension som kommer från tjänstepensionen.

Förmånsbestämd eller premiebestämd pension

Bara för att du har en tjänstepension på din arbetsplats idag behöver det inte betyda att du automatiskt får tjänstepension om du byter jobb. Villkoren kan dessutom se helt annorlunda ut. Byter du jobb mitt i livet kan tjänstepensionen påverkas om du får en annan typ av pension. Det du behöver ha koll på är om du har en förmånsbestämd pension eller en premiebestämd pension, eller både förmånsbestämd och premiebestämd inom samma avtal. Om du ska byta jobb bör du naturligtvis också ta reda på om det nya jobbet har en tjänstepension. Börja med att fråga på jobbet vilken tjänstepension du har idag och lär dig hur den fungerar.

Avgifter på pension har betydelse

Ju högre lön desto mer pengar går in till din framtida pension. Med långa spartider har årskostnaden för förvaltningen stor betydelse för hur stor din pension blir. Ha koll på vad du betalar för avgifter.

Du kan ha möjlighet att löneväxla

Löneväxling kan vara ett alternativt pensionssparande om du har lite högre lön. Vid löneväxling avstår du en del av lönen och pengarna används istället för att förstärka din pension via en extra tjänstepension. Eftersom löneskatten på den pensionsförsäkringen är lägre än de sociala avgifterna kan din arbetsgivare kompensera dig för denna mellanskillnad på 5,8 procent. Då kommer du att få ut mer i pensionssparande än den lön du har avstått från.

Din månadslön – efter löneväxlingen – bör år 2019 vara över 43 400 kronor. Tänk på att denna gräns höjs med förändringen av inkomstbasbeloppet varje år. Det gäller alltså att hålla koll på att du alltid ligger över gränsen. Annars får du minskad inbetalning till din allmänna pension och riskerar även att få lägre sjuk- och föräldrapenning.

Möjligheten till löneväxling finns inte på alla arbetsplatser. Du måste prata med din arbetsgivare.

Tänk på din pension när du får barn

Undvik mamma- och pappafällorna. Att bilda familj och kanske jobba mindre några år när barnen är små kan påverka pensionen.

Se till att ha premiebefrielse när du är föräldraledig. Det betyder att du får insättningar till din tjänstepension som om du arbetat. Normalt kan du få detta i 13-18 månader. Det varierar mellan olika avtal. Har du ingen tjänstepension, eller en tjänstepension som inte är kollektivavtalad kan du gå miste om de pengarna.

Missa inte barnårsrätterna. Den som tjänar för mycket kan gå miste om generös förmån i den allmänna pensionen, barnårsrätterna. I den allmänna pensionen kan du få extra pensionspengar när barnen är under fyra år, barnårsrätter. De går till den av föräldrarna som har lägst inkomst. Men tjänar båda föräldrarna mer än taket i den allmänna pensionen, 43 309  kronor i månaden, så blir det inte barnårsrätter. Att lägga sig under taket ger extra pengar – och kanske sparade föräldradagar när barnen blivit äldre.

Deltid kan bli dyrbart. I de avtal där du får extra premiepension när du tjänar mer än 40 250  kronor (2019) kan du gå minste om mycket pengar om du går ner i deltid och kanske hamnar under den månadslönen. Inbetalningen är 4,5 procent istället för 30 procent på lönen. När det gäller deltid enligt föräldraledighetslagen (rätt att jobba mindre när barnen är små) så är det stora skillnader mellan avtalen. I den offentliga sektorns avtal, till exempel AKAP-KL och PA 16, betalas det in full premie fast du jobbar deltid. Här bör du fråga på jobbet hur din pension påverkas.

Tänk på att deltid i många år kan betyda att löneutvecklingen blir sämre. Det påverkar också din framtida pension.

Deltid när du börjar närma dig pensionen kan ha extra stor påverkan på din pension om du har en förmånsbestämd pension. Kolla villkoren med din arbetsgivare.

Läs hela artikeln på minPension

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension

 

Publicerat i Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen | Märkt , , , | Lämna en kommentar