Lär dig mer om tjänstepension för tjänstemän – ITP

Är du privatanställd tjänsteman? Om din arbetsgivare har kollektivavtal har du tjänstepensionen ITP.

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Vi bjöd in Staffan Ström till Minpensionspodden. Sedan årsskiftet är han pensionsekonom på pensionsbolaget Alecta*. I de här avsnitten hjälper han oss att reda ut tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän.

Liksom flera andra kollektivavtalade tjänstepensioner gäller olika regler beroende på när du är född. Därför har vi valt att dela upp informationen i två olika poddavsnitt.

 

 

*På uppdrag av kollektivavtalsparterna Svenskt Näringsliv och PTK förvaltar Alecta idag pensioner åt 33 000 företag och drygt 2 miljoner privatkunder. Läs mer om Alecta på deras hemsida >>

Publicerat i #Minpensionspodden, Omvärldsbevakning | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Hur mycket pengar behöver en pensionär 2017?

Tre kvinnor samtalar i en trädgård

– Hur mycket pengar får jag som pensionär?

Det är den frågan nästan alla vill ha svar på som loggar in på Minpension.se. En fråga som inte lika många ställer till sig själva är:

– Hur mycket pengar behöver jag som pensionär?

Dags att prata budget, alltså! Det här gäller 2017.

De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. Hur mycket mindre varierar. Hur mycket vi kommer att göra av med varierar också, en del har höga fasta kostnader och gillar att göra saker som kostar pengar. Andra har enklare vanor.

Snittpensionen för landets pensionärer ligger på lite drygt 17 000 kronor i månaden, före skatt. Där ingår allmän pension och tjänstepension. För kvinnor är snittpensionen omkring 14 000 kronor i månaden, för män är den 20 000 kronor i månaden. Privat sparande och bostadstillägg gör att inkomsterna höjs med lite drygt en tusenlapp i snitt. Men alla har inte sparat privat – och alla får inte bostadstillägg.

Här har vi exempel på tre olika budgetar för pensionärer. Siffrorna bygger på Konsumentverkets beräkningar på vad som är nödvändiga utgifter. Vi räknar i alla exempel med en hyreskostnad på 6.000 kronor i månaden. Om pensionen är högre har vi plussat på lite på en del kostnader och även lagt till kostnaden för en bil. Vill du räkna ut vad din bil kostar har Konsumentverket en tjänst, bilsvar.se.

Det vi inte tar upp i våra exempel är hushåll med gemensam ekonomi. Då blir förstås vissa saker billigare. Men det finns väldigt få förhållanden som inte slutar med att en blir ensam kvar – så ensambudgeten kan vara en tankeställare även här.

Tips!

Läs mer om hur du kan förbättra din ekonomi som pensionär. Vad kan du göra innan du går i pension och vad kan du göra om du redan är pensionär?

Tänk på att

Du kan bo i en kommun där skatten är högre. Då får du mindre pengar över – men inte mer bostadstillägg.

Bostadstillägg är behovsprövat. Du ansöker hos Pensionsmyndigheten. Det är hushållets inkomster och tillgångar som räknas samman. Du måste ha fyllt 65 år och ha börjat ta ut alla dina pensioner.  Stödet täcker bara boendekostnader. Har du låga kostnader kan det minska stödet.

Läs mer om bostadstillägg för pensionärer på Pensionsmyndighetens hemsida >>

Pensionär som äter grötBaspensionären – 14.000 kronor i pension före skatt

Här finns många kvinnor. En hel del av dem har garantipension och bostadstillägg för att förbättra en låg pension. Pensionen kan vara ännu lägre än i exemplet – men då kan bostadstillägget bli högre.

En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Bostadskostnaden kan variera, men tänk på att även en egen fastighet med låga driftskostnader kan behöva renoveras efter hand. (Den skatt vi räknat med är en kommunalskatt på 32 kronor och gäller för pensioner för dem som fyller 66 och mer år 2017)

Inkomster
Pension före skatt: 14.000 kronor
Pension efter skatt: 11.300 kronor
Bostadstillägg: 1.800 kronor

Summa inkomster efter skatt: 13.100 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6.000 kr
Mat: 1.890 kr
Hygien och tandvård: 480 kr
Kläder och skor: 680 kr
Fritid: 560 kr
Mobiltelefon: 180 kr
Förbrukningsvaror: 130 kr
Hemutrustning: 500 kr
Medier: 1.040 kr
Hemförsäkring: 150 kr
Summa utgifter: 11.610 kronor
Kvar till övrigt: 1.490 kronor

Möjlighet att förbättra ekonomin för baspensionären

  • Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd
  • Ta bort återbetalningsskydd?
  • Jobba kvar på jobbet något år extra
  • Jobba extra som pensionär
  • Dela ekonomin med andra, t.ex. matlag, bilpool, byta bostäder med varandra.

 

Pensionär som dricker kaffe på stanMedelpensionären – 22.000 kronor i pension före skatt 

Medelpensionären har en pension på någonstans mellan 16 000 och 25 000 kronor i månaden före skatt.

Här finns en stor del av de manliga pensionärerna, de som haft ett långt arbetsliv med hyfsad lön. Här finns även de som tjänat mer men som kanske valt att gå i pension tidigare. Den här budgeten rymmer lite mer, kanske en bil och lite högre mat- och fritidskostnader.

Inkomster
Pension före skatt: 22 000 kronor
Pension efter skatt: 16 500 kronor

Summa inkomster: 16 500 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar + mer till mat och fritid + bil )
Hyra: 6.000 kronor
Mat: 2.000 kronor
Hygien och tandvård: 500 kronor
Kläder och skor: 700 kronor
Fritid: 900 kronor
Mobiltelefon: 200 kronor
Förbrukningsvaror: 130 kronor
Hemutrustning: 500 kronor
Medier: 1.040 kronor
Hemförsäkring: 150 kronor
Bil (begagnad Golf 2013): 3.000 kronor
Summa utgifter: 15.120 kronor
Kvar till övrigt: 1:380 kronor

Möjlighet att förbättra ekonomin för medelpensionären

  • Ta bort återbetalningsskydd?
  • Jobba kvar på jobbet något år extra
  • Jobba extra som pensionär
  • Spara pengar innan pension

 

Badande pensionärPluspensionär – 30.000 kronor i pension före skatt

Pensioner på 25.000 kronor i månaden och mer ger möjlighet till mera lyx. Bilen kan vara kvar och kanske finns det även utrymme till en sommarstuga och resor. För att hamna på den här nivån behövs ofta ett ganska långt arbetsliv och kanske även arbete lite upp i åren.

Inkomster
Pension före skatt: 30. 000 kronor
Pension efter skatt: 22.000 kronor

Summa inkomster: 22.000 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar + mer till mat och fritid + bil )
Hyra: 6.000 kronor
Sommarstuga: 3.500 kronor
Mat: 2.200 kronor
Hygien och tandvård: 500 kronor
Kläder och skor: 700 kronor
Fritid: 1.200 kr
Mobiltelefon: 200 kronor
Förbrukningsvaror: 130 kronor
Hemutrustning: 500 kronor
Medier: 1.300 kronor
Hemförsäkring: 150 kronor
Bil (begagnad Golf 2010): 3.000 kronor
Resor: 1.000 kronor
Summa utgifter: 20.280 kronor
Kvar till övrigt: 1.720 kronor

Möjlighet att förbättra ekonomin för pluspensionären

  • Spara mera
  • Jobba kvar på jobbet något år extra
  • Jobba extra som pensionär
  • Sälja hus/ sommarstuga
  • Hyra ut sommarstugan

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se

Publicerat i Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Skatter på pension | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Att pensionsspara är att hantera osäkerhet

Mattias Munter är pensionsekonom på Skandia. I det här inlägget ger han oss sin syn på varför det är viktigt att spara långsiktigt även när räntan är låg. Lyssna också när Mattias Munter gästar Minpensionspodden och berättar om hur pensionsbolagen får våra besparingar att växa genom alternativa placeringar.

Mamma och barn i köket, tar fram bestick

Text: Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia

Pension är egentligen inte särskilt svårt. I grunden handlar det om att kunna arbeta heltid så många år som möjligt, se till att arbetsgivaren betalar tjänstepension och slutligen komplettera med ett eget långsiktigt sparande med syfte pension. Så långt är det relativt enkelt. Men djävulen ligger som bekant i detaljerna. Och på pensionsområdet är de många, samtidigt som de rymmer många osäkerhetsfaktorer.

Här kommer exempel på frågor som rör pensionen och sparandet till densamma:

  • När börjar jag jobba och när går jag i pension?

Varje timme av arbete räknas så det gäller att komma igång så snart som möjligt. Det kommer att ha stor betydelse för vid vilken ålder jag sen kan gå i pension.

  • Hur länge kommer jag att leva?

Ingen kan svara säkert på den frågan och ur pensionsperspektivet så handlar den om hur länge mina pensionspengar ska räcka. Den allmänna pensionen betalas alltid ut så länge du lever och de flesta tar även ut sin tjänstepension på det sättet. Möjligheten finns dock att ta ut allting utöver den allmänna pensionen på så kort tid som fem år och då är naturligtvis risken mycket stor att man överlever sitt pensionskapital och att pensionen blir mycket låg trots att du har många friska och aktiva år framför dig. Att planera för ett långt och aktivt liv är bättre än alternativet.

  • Är jag frisk fram till pensionen?

Din hälsa är förstås din bästa pensionsförsäkring men den kommer inte bara att avgöra hur livet blir som pensionär. Skulle du bli sjuk och inte kunna arbeta under långa perioder så kan det få konsekvenser för pensionen på sikt. Här är det viktigt med försäkringar som dels täcker upp inkomstbortfallet här och nu vid en långtidssjukskrivning men med försäkringar kan du också se till att pensionssparandet fortsätter som om du vore frisk och arbetade.

  • Hur mycket kommer jag att tjäna fram till pensionen?

Din löneutveckling har stor påverkan på pensionen. För den allmänna pensionen finns ett tak för när en högre lön inte längre ger mer i det orange kuvertet, för närvarande ca 41 000 kr per månad. Med en högre inkomst än så blir det än viktigare att du har någon form av tjänstepension. Där finns inte samma begränsning och fokus för de flesta tjänstepensioner ligger också på högre inkomster av den anledningen.

  • Hur ser min familjesituation ut?

Pensionssparandet kan anpassas till familjesituationen på flera sätt. Som ensamstående eller med en familj som inte är helt beroende av min inkomst så kan jag exempelvis välja bort att ha ett återbetalningsskydd (mitt pensionskapital betalas ut till familjen) eller efterlevandeskydd (innehåller försäkringsskydd utöver mitt sparade pensionskapital). Då blir istället min egen pension högre. Behovet av skydd för familjen förändras i regel genom livet och därmed kan man behöva göra nya val i takt med detta.

  • Hur mycket kapital behöver jag för att kunna leva som jag vill?

Har du en uppfattning om hur hög pension du vill ha så kan du också räkna ut hur mycket kapital du behöver. För att få 25 000 per månad före skatt under 20 års tid krävs exempelvis ett pensionskapital på cirka sex miljoner kronor.

  • Hur ska det förvaltas?

För den allmänna pensionen är det bara premiepensionen som du själv kan välja hur den ska förvaltas och då bland olika fonder. När det gäller tjänstepension och eget sparande är möjligheterna fler och ditt eget ansvar i regel större. Här finns olika sparformer som traditionell förvaltning, fondförvaltning och annat att välja på.

  • Vem ska förvalta mitt kapital och till vilken kostnad?

Här handlar det om att välja ut vem som får förtroendet att förvalta ditt pensionskapital och till vilken avgift. Det handlar om att få så mycket pension som möjligt för pengarna. Att lyckas med kapitalförvaltning över lång tid är inte enkelt och det gäller att utvärdera sina val regelbundet.

  • Vilken risk är jag beredd att ta?

Här pratar vi om placeringsrisk i första hand. Din riskvilja och under hur lång tid pensionskapitalet ska förvaltas avgör hur stor andel risktillgångar (exempelvis aktier) som är lämpligt. En annan faktor är hur mycket av jobbet du vill göra på egen hand och hur mycket hjälp du vill ha med att hantera både de väntade och oväntade händelserna på kapitalmarknaden.

  • Hur stor blir avkastningen på mitt kapital?

Så snart du tittar på en sammanställning av din framtida pension, exempelvis via Minpension.se, så kan du vara säker på att den sannolikt inte stämmer särskilt bra. Ju större andel av ditt sparande som du själv har ansvaret för förvaltningen av, desto osäkrare blir prognosen. Ingen kan nämligen säkert veta hur stor avkastningen kommer att bli och ofta används standardantaganden vilket innebär att du inte kan se skillnad mellan några av dina aktiva val. Sammanställningen ger en fantastisk överblick över pensionens alla delar men det är klokt att inte ta pensionsprognosen som ett löfte.

Syftet med det här inlägget är inte att stjäla mod från någon, tvärtom. Snarare vill jag, genom att lyfta fram de frågor som du faktiskt måste ta hänsyn till, hjälpa till att lägga fokus på rätt saker vid rätt tillfälle. Vetskapen om att mycket kan förändras ställer samtidigt krav på en regelbunden översyn av alla dessa frågor, precis som att du besiktar bilen med jämna mellanrum. Vid varje enskild livshändelse så kan någon del av pensionen påverkas på ett sätt så att du behöver förnya dina val.

Pension är enkelt, men var beredd på att hantera en del osäkerhet på vägen. Och en regelbunden besiktning gör resan säkrare för alla inblandade!

Mattias Munter

Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia

 

Publicerat i #Minpensionspodden, Gästbloggare kåserar, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Mest pension i stan

Storstädernas blivande pensionärer får mer i pensionsplånboken än de som bor i andra delar av landet. Skillnaden är som mest drygt 5.000 kronor i månaden. Men den genomsnittliga pensionen blir omkring 60 procent av slutlönen, oavsett var du bor.  

Människor på väg under körsbärsträd som blommar i Göteborg. En spårvagn rullar på höger sida.

Vi har i en tidigare rapport  ”Hur stor blir pensionen?” visat att bland Minpension.se:s  närmare tre miljoner användare så blir den förväntade pensionen omkring 60 procent av slutlönen.  Beräkningarna bygger på en jämförelse mellan förväntad slutlön och förväntad pension i våra prognoser. Underlaget är Minpension.se:s registrerade användare år 2015.

Med hjälp av Statistiska Centralbyrån, SCB, som bearbetat underlaget i rapporten har vi brutit ner siffrorna på regional nivå. Den förväntade pensionen kommer att se annorlunda ut beroende på var i landet du bor.

Högre lön ger högre pension

Lönenivåerna skiljer sig åt. Stockholm och Uppsala har högst förväntad slutlön, 38.000 och 34.500 kronor i månaden.  Västra Götaland och Skåne län, där Göteborg och Malmö ingår, ligger också högt på listan. I Jämtland och på Gotland är siffrorna betydligt lägre, omkring 29.000 kronor i månaden.  Det betyder också att den förväntade pensionen i kronor räknat blir olika. I Stockholms och Uppsala län ligger den på 22.500 respektive 19.800 kronor i månaden. I Jämtland och på Gotland  är motsvarande siffra omkring 17.000 kronor i månaden. Gotlänningar och jämtar kan alltså räkna med att få drygt 5.000 kronor mindre i pension än vad Stockholmarna får. I Skåne och Halland ligger inkomster och pensioner på ungefär samma nivå, men eftersom hallänningarna har en liten andel privat pensionssparande så blir deras pension något högre.

Län med högst pension kronor/månad

Län Genomsnittlig slutlön, månadslön Genomsnittlig pension
Stockholm 38.130 22.530
Uppsala 34.520 19.820
Västra Götaland 33.000 19.340
Halland 32.300 18.950
Skåne 32.670 18.810

Län med lägst pension kronor/månad

Län Genomsnittlig slutlön, månadslön Genomsnittlig pension
Gotland 29.000 16.980
Jämtland 29.250 16.980
Kalmar 30.000 17.460
Dalarna 30.000 17.890
Gävleborg 30.050 18.010

Kompensationsgraden ungefär densamma

Tittar vi däremot på förhållandet mellan förväntad slutlön och förväntad pension så är siffrorna ungefär desamma oavsett var i landet du bor. Kompensationsgraden, pensionens storlek i förhållande till slutlön, ligger på mellan 59,8 och 61,5 procent.  Det är inte heller så att länen med de högsta lönerna och pensionerna har den högsta kompensationsgraden.  Skillnaden per procentenhet för den som har 30.000 kronor i lön är 300 kronor. Två procentenheters kompensationsgrad innebär 600 kronor mindre pension varje månad.

Län med högst total kompensationsgrad  

Län Kompensationsgrad
Kronobergs län 61,5 procent
Västmanlands län 61,3 procent
Blekinge län 61,2 procent
Södermanland, Jönköping 61,1 procent
Stockholm, Östergötland, Halland 61,0 procent


Län med lägst total kompensationsgrad

Län Kompensationsgrad
Jämtlands län 59,8 procent
Skåne 60,0 procent
Uppsala 60,1 procent
Norrbotten 60,2 procent
Västerbotten 60,3 procent

Län med lägst kompensationsgrad, tjänstepension

Län Kompensationsgrad
Jämtlands län 11,8 procent
Kalmar län 11,9 procent
Gotlands län 12,1 procent
Värmlands län 12,3 procent
Dalarna, Gävleborg, Västerbotten, Norrbotten 12,5 procent

Låg andel privat pensionssparande

Andelen privat i det privata pensionssparandet som finns registrerat på Minpension.se är lågt. För att mäta kompensationsgradens andel är det beräknat på livsvarig utbetalning.

Högst andel finns i Västernorrland. Här är andelen privat sparande 0,5 procentenheter av den totala kompensationsgraden. Det motsvarar en utbetalning på 150 kronor för den som har en lön på 30.000 kronor före pensioneringen.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se 

Publicerat i Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar | Märkt , , | 1 kommentar

Min Pension deltar i Almedalsveckan

huvud till blogg.jpg

Under eftermiddagen på tisdagen den 4 juli 2017 anordnar Minpension.se två seminarier i Sävesalen på Mellangatan 19 i Visby. 

Läs mer under fliken Almedalen 2017 ovan >>


Kl. 14.30-15.15 i samarrangemang med Svensk Försäkring:

Medellivslängden ökar för varje dag som går. Men klarar samhället av en åldrande befolkning? Vilket ansvar har individen för att spara till ett långt liv? Vilket har staten? Och vilken roll spelar arbetsgivaren?


Kl . 15.30-16.30

För att framtidens pensionärer ska få samma pensionsnivå som dagens krävs engagemang och förståelse för hur livsvalen påverkar pensionen. Men pension är ett ämne som många tycker är svårt. Vad behöver vi göra för att få fler individer att ta tag i sin pensionssituation?


 

Publicerat i Almedalen, På gång på minpension | Märkt , | Lämna en kommentar

Fem pensionstips för 80-talister – nytt poddavsnitt med Lina Milton, Nordnet

Ett ungt par sitter på café och skrattar tillsammans.Är du 30 eller 40 år har du långt kvar till pensionen och stor möjlighet att påverka den. Lina Milton är 80-talist och arbetar på Nordnet. I avsnitt 28 av Minpensionspodden får du Linas fem bästa tips för en bra pension.

Lina Milton

Lina Milton, privat foto

 

 

 

 

Publicerat i #Minpensionspodden, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Kristina Kamp förklarar rapporten i Minpensionspodden. Lyssna här >>

Ny rapport från Minpension.se visar att utrikes födda riskerar att få en lägre pension än sina svenska kollegor trots att de har samma lön före pensionen.

Att börja arbeta och betala skatt tidigt, att ha ett jobb med tjänstepension och sedan jobba på så länge det går ger en bra grundplåt till pensionsinkomsterna. Är du född och uppvuxen i Sverige har du goda förutsättningar att få de här sakerna på plats. Men utrikes födda har inte alltid samma möjligheter.

Pensionens andel av slutlönen är lägre för den gruppen än för dem som är födda i Sverige. Det visar statistik som tagits fram av Minpension.se. Rapporten har gjorts med hjälp av bearbetningar som har utförts av SCB, Statistiska Centralbyrån.

Bland Minpensions användare födda 1951-1959 och med en månadslön före pension på omkring 25 000-30 000 kronor ligger kompensationsgradens median på cirka 53 procent. Motsvarande siffra för födda i Sverige är cirka 62 procent. Skillnaden i pension blir mer än 2 000 kronor i månaden. Siffrorna är ungefär desamma för andra lönenivåer. Skillnaderna består för yngre användare.

”Även om lönen är densamma så ser vi att den som är född i ett annat land riskerar att få lägre pension än den som är född i Sverige. En del kan ha en pension i andra länder som väl kompenserar för detta, men andra har inte samma förutsättningar” säger Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se

Bland Minpensions snart tre miljoner registrerade användare är gruppen utrikes födda underrepresenterade.

”Vi tycker att fler borde logga in på Minpension.se och ta reda på hur stor den framtida svenska pensionen kan bli. Vi har även bra tips på hur du kan få information om din pension i andra länder.”

Rapporten ”Hur blir pensionen för utrikes födda”

Publicerat i Omvärldsbevakning, På gång på minpension | Märkt , | 5 kommentarer

Anpassningarna till PA 16 är nu klara

Har du tjänstepension från statlig anställning enligt PA 16? Anpassningarna på Minpension.se är nu klara för att kunna hantera det nya avtalet. 

Man och kvinna på kontor tittar på en laptop

PA 16 är det nya tjänstepensionsavtalet på det statliga området som ersätter det tidigare avtalet PA 03. Vi är nu klara med anpassningarna på Minpension.se för att kunna hantera det nya PA 16-avtalet.

Tips! För att du ska vara helt säker på att du har fått in alla PA 16-försäkringar bör du göra en egen uppdatering av dina pensionsuppgifter direkt efter inloggning.

Följande pensionsbolag administrerar PA 16-försäkringar:
SPV, Kåpan Pensioner (icke valsbolag), Alecta, AMF, Danica, Handelsbanken, Länsförsäkringar, SEB och Swedbank.

Det här gäller för dig som är statligt anställd och född 1988 eller senare

Är du född 1988 eller senare tillhör du  PA 16 avd I. Välj i inmatningen för prognosen att du är statligt anställd och tillhör PA16 Avd I, fyll i månadslönen, välj hur du önskar ta ut din pension och få din pensionsprognos framräknad.

Det här gäller för dig som är statligt anställd och född 1987 eller tidigare

Är du född 1987 eller tidigare tillhör du normalt  PA 16 avd II.  Välj i inmatningen för prognosen att du är statligt anställd och tillhör PA16 Avd II, normalt används då den pensionsgrundande månadslön som SPV rapporterat till oss vid beräkningen, välj hur du önskar ta ut din pension och få din pensionsprognos framräknad.

Mer information om PA 16 hittar du här >>

Kontaktuppgifter till pensionsbolagen >>

Lär dig mer om PA 16 i Minpensionspodden >>

 

Publicerat i På gång på minpension | Märkt , , , , | 1 kommentar

Rapport från #FinTechWeek Hackaton #Pensionsdashboard i London

Text och bild: Patrik Malmquist, utvecklingschef på Minpension.se

Pensionsdashboard Min Pension FinTechUnder #FinTechWeek i förra veckan arrangerade HM Treasury och ABI (Association of British Insurers, Engelska motsvarigheten till branschorganisationen Svensk Försäkring) ett hackaton #PensionsDashboard för den nya engelska Pensionsportalen.

Jag var inbjuden som expert från Sverige eftersom Minpension.se varit igång i 13 år och de ville lära sig av den resa som Sverige gjort. Totalt deltog 120 personer som delades upp i olika team för att på två dagar angripa ett antal problem som arrangörerna ville ha olika lösningar på. Eventet invigdes av Economic Secretary of Treasury, Simon Kirby och Huw Evans (General Director ABI) och ägde rum på Avivas Digital Garage i Shoreditch London.

Tävlingen/Hackaton #Pensionsdashboard

Många intressanta förslag höll inte, till exempel Avivas budgetverktyg ”Meet your future self”, TCS förslag till att-göra lista inför pensionen, diverse appar och ”Act you pension age advisor”. Två lag hade byggt helt röststyrda pensionsportaler via Amazons Alexa plattform. Här är en länk till Team Avivas presentation där ni ser både deras budgetverktyg och deras röstlösning (ursäkta kvaliteten, jag filmade från min telefon)

sigma och minpensions förslag till pensionsdashboard

Lag #6 som jag var med i bestod av Sigma, Pension Portals  och Pensions Hub . Vi hade många olika idéer men beslöt oss för att angripa några av problemen som hade presenterats i början:

  • Hur skapar man förtroende för en pensionsportal när man visar upp pensionsrätter?
  • Hur simulerar man olika scenarion om framtiden?
  • Hur hanterar man att människor flyttar och att man inte har en central adressdatabas som skatteverkets i Sverige?

Det är alltid roligt att arbeta med människor man har jobbat tillsammans med i tidigare projekt. Vårt team var – med andra ord – ganska väloljat!

Vi började med en brainstorming och röstade därefter på de förslag som hade störst potential. Sedan gjorde vi en pappersskiss  (Joint application development) och ”mockade” därefter en första version. För att få feedback gjorde vi användbarhetstester med personer från andra team. Vi insåg några misstag och ändrade dem. Satte ihop en presentation där vi förklarade vår teori och belyste de problem vi såg.

Glädjande nog tyckte domarna om vårt förslag som ansågs vara det mest nytänkande och det bästa ur ett konsumentperspektiv. Läs gärna mer i artikeln på Gov.uk.

Ytterligare info hittar du här >>

Ett inlägg av Patrik Malmquist, utvecklingschef på Minpension.se

Publicerat i #Minpensionspodden, Gästbloggare kåserar, Omvärldsbevakning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Hur blir pensionen för utrikes födda?

symbol-mangfald_200x200

Vid ett frukostseminarium den 26 april 2017 presenterar Min Pension kompensationsgradsrapporten ”Hur blir pensionen för utrikes födda?”. 

Hela livet räknas, så brukar vi beskriva vägen fram till en bra pension. Att komma in i arbetslivet tidigt och ha en tjänstepension och orka jobba länge är en bra grundplåt till bra pensionsinkomster.

Är du född och uppvuxen i Sverige har du goda förutsättningar att få dessa förutsättningar på plats. Men hur ser det ut om du har en annan bakgrund? Om du är född och uppvuxen i ett annat land?

tillsammans med SCB har vi tittat på vad utrikes födda kan förvänta sig att få i pension jämfört med dem som är födda i Sverige.

Vid ett frukostseminarium onsdagen den 26 april berättar vi om resultatet! Om du arbetar hos någon av våra anslutna aktörer eller om du är journalist är du välkommen att anmäla dig. Kontakta Maria Eklund för mer information.

Under seminariet presenterar vi rapporten och berättar om arbetet som pågår för att förbättra pensionsinformationen inom Europa.

Publicerat i Almedalen | Lämna en kommentar