Kineser fick veta mer om svensk pension

IMG_1023_beskuren

Internationellt möte: Xing Wei, Guan Bo och Hu Yuping från institutet för social utveckling och reform och Zhang Chaoyuan från Kinas Society of Economic refom och Anders Lundström och Kristina Kamp från Minpension.se

I slutet av augusti fick Minpension.se fint besök från Kina. Fyra experter, som redan var rejält insatta i det svenska pensionssystemet, ville veta ännu mer såväl om pensionssystemet som vårt sätt att sprida pensionsinformation till medborgarna.

Lite jet-laggade och med delar av bagaget kvar i Peking fick de en halv dags pensionsduvning av Minpension.se.  I Sverige skulle de träffa politiker och experter för att lära sig mer om hur det svenska pensionssystem fungerar.

Kina har liksom Sverige en befolkning som blir allt äldre och planerar att höja pensionsåldern de kommande åren. Medellivslängden är i dag 77 år. De kinesiska männen kan i dag gå i pension när de fyllt 60 år. Kvinnor i fabriker kan gå i pension när de fyllt 50 eller 55 år, beroende på vilket arbete de har.

De fyra kinesiska experterna har länge studerat det svenska pensionssystemet men frågorna var ändå många under besöket hos Minpension.se, inte minst kring premiepensionen och hur den fungerar. Det kom också frågor om hur de negativa räntorna påverkar pensionerna. Efter besöket i Sverige gick resan vidare till Tyskland där de fyra experterna hoppades få lära mer om det tyska pensionssystemet.

Text och bild: Kristina Kamp

Publicerat i Omvärldsbevakning, På gång på minpension | Lämna en kommentar

Tidsfördriv för lata sommardagar

Sommaren är här. Nu väntar lata dagar på stranden och i hängmattan – kanske med surfplatta eller mobiltelefon som sällskap? Passa då på att lyssna på Minpensionspodden eller läsa om odling och pension i vår digitala pensionsodlingsbok. Eller kanske testa din nördighet i vår sommarquiz?

Lyssna på #Minpensionspodden

Varför ska hipsters tänka på sin pension? Går det att kombinera livspusslet med smart pensionstänk? Varför ska egenföretagaren ta ut lön? Lyssna på Minpensionspodden och få svaren på dessa frågor och många fler. Avsnitten är cirka 15 minuter och fullspäckade med feel-good-känsla.

Läs om odling och pension

Gröna fingrar? Då kan vår pensionsodlingsbok vara något för dig! I den varvas tipsen om odling och pension. Boken är digital och kan laddas ner till surfplattan, mobilen eller datorn.

Testa nya Minpension.se

I slutet av juni lanserade vi den nya versionen av Minpension.se. Testa den nya betasajten och berätta vad du tycker! Antingen via feedback-knappen till höger på sidan eller via mejl.


Vi är tillbaka igen i september med nya, spännande pensionsinlägg på blogg.minpension.se och avsnitt i #Minpensionspodden. Till dess önskar vi:

Skön sommar!


 

Publicerat i #Minpensionspodden, #odlapension, På gång på minpension, Tips | Lämna en kommentar

Almedalen 2016 i bilder

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Publicerat i Almedalen | Lämna en kommentar

Summering av Almedalsveckan

Text och bild: Anders Lundström, vd på Minpension.se

Då var det dags att summera ännu en ”framgångsrik Almedalsvecka… Varje år blir jag chockerad över att Almedalsveckan fortsätter att växa i omfång. I år är det drygt 3 800 seminarium i programmet plus att det finns en hel del stängda evenemang som inte återfinns i det officiella programmet. Den årligt återkommande kommentaren är ’men nu kan det väl ändå inte fortsätta att växa något mer?’ Det blir troligen samma kommentar nästa år när jag summerar veckan.

Men tillväxten har sina baksidor och det finns tydliga logistikproblem att jobba med där Visby borde överväga att införa vägtullar för den värsta flaskhalsen – Hästgatan. Trafiken där, både för fotgängare och några självmordsbenägna bilister, är värre än Essingeleden i rusningstrafik.

Trender

Efter ett intensivt Almedalen har alla intryck ännu inte sjunkit in men jag skall göra ett försök att återspegla några trender.

I år slogs jag av att seminarierna börjar bli allt mer tillrättalagda där beslutsfattare tar fram sin media tränade profil och minskar öppenheten i dialogen. Diskussionerna har blivit mer medialt anpassade och främst politikerna har svårt att släppa garden och prova nya idéer i en öppen diskussion. Seminarierna är väl bevakade och mycket av det som sägs blir väl dokumenterat och rapporterat direkt i sociala medier. Seminarier direktsänds och filmer kan återfinnas på nätet direkt efter. Det här leder till mer tillrättalagda och platta seminarier utan spänst och tar udden av det öppna samtalet. Moderatorerna har haft det svårt med att få till en riktig debatt som kan ta upp nya ideer och föra frågorna framåt på ett konstruktivt sätt. Om den här trenden fortsätter riskerar Almedalsveckans DNA och kärnvärden att suddas ut.

Intensiteten och tempot har ökat och det blir allt svårare att planera veckan då flera seminarier krockar. Veckan har blivit allt mer intensiv med koncentration till många programpunkter under färre dagar. Det finns även starka förespråkare för att de politiska partierna borde dela på dagar för att göra veckan mer komprimerad.

Inte bara kavajerna har gjort sitt intåg i Almedalen utan nu börjar till och med kostymerna att ta över. Det avslappnade formatet, med en försmak på semester, börjar allt mer försvinna och Almedalsveckan får en allt mer kommersiell karaktär där vanliga icke kommersiella organisationer får allt svårare att nå fram i bruset.

Vad gäller pensioner börjar pendeln slå tillbaka och allt fler börjar nu fokusera på att tala om pensioner i form av försäkring och trygghet istället för sparande. Det har även varit flera diskussioner om olika riskgrupper som riskerar att få pensioner med låga ersättningsnivåer och dessutom i kombination med att få vill arbeta längre. Det är tydligt att både politiker och bransch är oroade över individers förväntan om möjligheter att gå i pension tidigt samtidigt som det saknas bra sparalternativ efter att avdragsrätt för privat pensionssparande försvunnit. Det kommer även att bli en kommunikativ utmaning att tala om dels de goda nyheterna att vi lever allt längre men att det innebär även att vi behöver ha ett längre arbetsliv för att kompensera ersättningsnivåerna för våra framtida pensioner.

Givetvis har även digitaliseringen nått fram till Almedalen och mer än 300 seminarier var definierade som digitaliseringsseminarium. Men ämnet har även funnits med som en röd tråd i många andra seminarier. Inom försäkring och pension har det exempelvis varit flera diskussioner som berörde möjligheter med digital konsumentinformation i form av jämförelsetjänster, vägledning och rådgivning. Ny teknik och nya aktörer skapar inte bara möjligheter. Ett tydligt problemområde är konsumentskydd och transparens med den skillnad som finns i krav på regelverk för aktörer. En tydlig skiljedelare är huruvida nya digitala aktörer med rådgivningstjänster skall finnas under finansinspektionens tillsyn – en diskussion som kommer att fortsätta även på fastlandet…

Almedalsveckan ger oerhört många intryck, tankar och goda idéer och nu börjar jag, nästan, att längta efter hösten för att börja förverkliga dem.

Anders Lundström

 

Publicerat i Almedalen | Lämna en kommentar

Hur stor blir pensionen?

Text och bild: Patrik Malmquist, utvecklingschef Minpension.se

Titta på seminariet >>

Vid dagens seminarium med Min Pension ”Hur får vi pensioner som går att leva på?” presenterade Christina Lindenius (Ordf. Min Pension i Sverige AB) en rapport från Svensk Försäkring som heter ”Långsiktigt försäkringssparande – ett ekonomiskt skydd för en trygg ålderdom”. I rapporten finns det statistik från Min Pension där vi gjort prognoser för användarna hos Minpension.se. Vad vi gjort är att räkna ut kompensationsgraden (förhållandet mellan pension/slutlön) vid 65 år och med att räkna om pensioner så att de betalas ut livsvarigt och sedan relaterat dem till nuvarande lön.

Kompensationsgrad_1

Under seminariet diskuterade en rad olika ämnen med de tre mest intressanta slutsatserna enligt mig var:

  • Kvinnors pensioner (i orange) är lägre. Christina är dock snabb på att poängtera att det inte är pensionssystemet som är ojämställt utan snarare arbetslivet. Har man en lägre inkomst under arbetslivet så får man en lägre pension.
  • Christina konstaterar också att spridningen mellan individer är mycket stor. Att därför titta på genomsnitt och kompensationsgrader per olika kollektiv blir alltså riskabelt för individen. Johan Sidenmark VD på AMF kommenterar det hela med ”att det har blivit en skrämmande spridning i kompensationsgrad med nya pensionssystemet på 20 år”. Förenklingar med olika tumregler för kompensationsgrad fungerar inte längre för en individ och rådet blir därför alla borde kolla på just sina uppgifter på Minpension.se.
  • Både Christina och Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll pratade om att de genomsnittliga pensionerna i de olika kollektiven tenderar det att vara lite lägre än vad som antogs när nya pensionssystem tog fram för 20 års sedan. En intressant förklaring till den uppkomna situationen kom från Annika Strandhäll som berättade att medellivslängden i Sverige nu ökar med 3,5 timme per dygn. Sedan det nya pensionssystemet beslutades har alltså medellivslängden ökat med 2,4 år och när vi lever längre så blir det mindre pengar per månad.

 

Vad är då en genomsnittlig pension?

Statistiken som rapporten ”Hur stor blir pensionen?” bygger på, ligger även till grund för en ny funktion på Min Pension. Sedan i förra veckan finns en funktion som heter ” Statistik – Vad är en genomsnittlig pension?” som hjälper användaren att relatera sin pension till vad andra i samma kollektiv har för genomsnittlig pension. När vi på Min Pension gjorde användartester fick vi frågorna ”Men vad är då en genomsnittlig pension?” och ”Är detta en bra eller dålig pension? Hur vet jag om jag ligger före eller efter andra?”. Vi hoppas att med denna funktion hjälper vi användaren att förstå vad som anses vara normalt, men vill också hjälpa användaren att förstå vad han kan göra åt saken om han inte är nöjd.

pensionsstatistik på minpension

Du når funktionen genom att logga in på www.minpension.se och sedan klicka uppe i högra hörnet på bilden där det står BETA.

beta

När du väl tagit dig igenom själva registreringsflödet finns en funktion i menyn som heter ”Prognosstatistik”.

Det funktionen gör är att den tar och räknar om alla dina försäkringar så att utbetalningsperioden blir livsvarig och så jämför den dig med din åldersgrupp och kollektiv. Du kan så klart ändra jämförelsegrupp själv.

Länkar och rapporter

Min Pension i Almedalen

Publicerat i Almedalen | Lämna en kommentar

Många vill se enklare uttag av pension

Text: Kristina Kamp, bild: Maria Eklund

Titta på seminariet >>

Snabbmingel utanför seminariet om uttag av pension: Jimmy Larsson Hagberg, pressansvarig på Pensionsmyndigheten, Katrin Westling Palm, generaldirektör Pensionsmyndigheten, Peter Dahlgren,vd SEB Pension och Mia Liblik, tf vd KPA.

Av de 100 000 pensionärer som går i pension i år finns 87 procent redan inne på Minpension.se. Många använder tjänsten för att planera sina uttag av sina pensioner.

Sedan en tid tillbaka pågår ett intensivt arbete för att göra tjänsten ännu bättre just för den som tänker börja plocka ut sina pengar.

Det ska bli enklare att avsluta sitt arbetsliv och börja ta ut sina pensioner i framtiden. En bit på vägen är att blivande pensionärer ska kunna få den hjälp de behöver på ett och samma ställe.

Om hur det ska kunna gå till handlade Minpension.ses och Pensionsmyndighetens gemensamma seminarium i Almedalen med titeln ” Hur enkelt kan det bli? Så kan branschen göra det enkelt för den enskilde att gå i pension.”

För två år sedan kom Riksrevisionen med rapporten ” Gå i pension – varför så krångligt?

Deras genomgång visade att den blivande pensionären ställs inför flera val som kräver ganska djup kunskap för att resultatet för individen ska bli så bra som möjligt. Det handlar flera saker på en gång. När är det bra att gå i pension? Hur ska mitt pensionskapital förvaltar när jag blir pensionär? Hur ska jag tänka kring efterlevandeskydd. Olika typer av pensioner fungerar ibland helt olika, vilket ytterligare förvirrar. Önskemålet från blivande pensionärer är att få enkelt information från en neutral part.

Minpension.se har hittills i huvudsak varit en prognostjänst för den som fortfarande tjänar in till pension. Men många använder redan idag tjänsten för att planera sina uttag.

Ett arbete pågår sedan en tid tillbaka för att förbättra tjänsten när det verkligen börjar bli skapt läge, när pengarna ska börja tas ut. Det ska bli enklare att få en bra bild av pensionen, få ännu bättre kvalitet på de siffror som leveraras in till Minpension.se och få ytterligare hjälp att planera själva uttaget. Någon ” uttagsknapp” , alltså möjlighet att genomföra själva uttaget av pensionen är det dock ännu så länge inte frågan om.

– Arbetet nu går ut på att avmystifiera valen och ge en bättre överblick. Det är det som ger engagemang, säger Patrik Malmquist, utvecklingschef på Minpension.se. Det är också viktigt att se den ekonomiska skillnaden mellan olika tänkbara val, till exempel mellan att gå tidigt eller senare i pension.

Det finns också många som vill kunna återvända till tjänsten även när det är pensionärer.

SPV, Statens tjänstepensionsverk, har undersökt hur statligt anställda upplever att gå i pension.

– Vi såg en väldig frustration, säger generaldirektören Joakim Stymne.

Annika Creutzer, privatekonomisk expert, påpekade att vi inom en snar framtid knappast kommer att prata om att gå i pension längre.

– Vi kommer att lämna arbetslivet stegvis, säger hon.

Det ställer också nya krav på Minpension.se. Många vill kunna använda tjänsten även när de börjat ta ut sina pensioner. I dag är det en del pensioner som inte längre rapporteras in till Minpension när pengarna har börjat betalas ut.

Det finns också önskemål om att kunna göra skatteberäkningar och att kunna ta med andra typer av sparande, till exempel Inversteringssparkonton.

Mia Liblik, tf vd på KPA Pension, ser också gärna en tjänst som går att ta till sig även på andra språk.

Peter Dahlgren, vd på SEB Pension och Försäkring talade om bankens helhetsperspektiv .

– I vår rådgivning måste vi ta hänsyn till hela livet och förstå hur kunden förhåller sig till pengar. Det är bra med alla verktyg som gör det möjligt för kunden att lättare förstå. Det är bra om vi alla har samma data.

Johan Sidenmark, vd AMF:

Vi är Minpensions största fan. Vi vet att kunden vill ha en helhet och en vägledning så att det går att fatta beslut på egen grund. Vi är Minpensions största fan. Vi vill gärna ha en utbetalningsknapp så att det enkelt går att stänga av och på sin pension när man vill.

Publicerat i Almedalen | Lämna en kommentar

Pensionslösa småföretag – morgondagens fattigpensionärer

IMG_3600Många småföretag saknar avsättning till tjänstepension. Enligt Länsförsäkringars beräkningar saknas tjänstepension i så många som var tredje företag med upp till 20 anställda. Samtidigt är det just i dessa företag som de allra flesta jobben skapas.

Vid lunchtid på tisdagen i Almedalveckan valde Länsförsäkringar att lyfta den viktiga frågan om tjänstepensionslösa småföretagare och dess anställda. När vi idag lever allt längre blir pensionen som vi får från staten, den allmänna pensionen, lägre än för tidigare generationer. Som en följd blir tjänstepensionen en allt viktigare del av helheten för den som inte vill leva som fattigpensionär på äldre dagar.

En färsk undersökning som Länsförsäkringar har tagit fram visar att vart tredje företag med upp till 20 anställda saknar tjänstepension. Störst är bristen i storstadsområden och bland RUT- och ROT-företag. Och just i dessa företag skapas de allra flesta nya jobben. Medvetenheten bland de drabbade är ofta låg.

Annika Creutzer ledde seminariet och i panelen deltog pensionsgruppens Solveig Zander (c), Erik Ageberg från Företagarna, Eskil Wadensjö, nationalekonom på Stockholms Universitet, Kristina Kamp från Min Pension och Tua Holgersson från Länsförsäkringar Fondliv.

Varför saknas tjänstepension i små företag?

Det är inte av ovilja som tjänstepension saknas i små företag, tror Kristina Kamp. Nya företagare har inte koll. Även Erik Ageberg ser problematiken i att dra likhetstecken mellan goda arbetsgivare och kollektivavtal. I början av sitt företagande kanske man inte har råd. Panelen enas om att det borde finnas en checklista för nyföretagare där en av punkterna är tjänstepension.

Varför fler pensionslösa småföretag i storstadsregioner?

Är det ett storstadsfenomen att leva för dagen? Undrar Solveig Zander. Eskil Wadensjö menar att det kan vara en accepterad trend bland arbetsgivarna i storstan. Att man där kan vara en tuffare arbetsgivare. Många arbetsgivare ger sina anställda en  hög lön och lägger därmed ansvaret för avsättning till tjänstepensionen i knät på dem. Samtidigt upplever Tua Holgersson en stolthet bland de företagare som faktiskt har tjänstepension för sina medarbetare och menar att det är viktigt för nystartade företag att inte bygga en affärsplan på drömmar utan att istället ta med kostnader för tjänstepension redan i startkalkylen.

Erik Ageberg önskar transparens vid löneutbetalningen för att skapa förståelse för hur mycket som faktiskt betalas in till pensionen via skatter och sociala avgifter samt via avsättningar till tjänstepension. Först då kan man skapa förståelse för betydelsen av tjänstepension.

Tänk på att avdragsrätten finns kvar för dig utan tjänstepension

Sist men inte minst anser panelen att det har varit dålig kommunikation kring att avdragsrätten för privat pensionssparande fortfarande finns kvar för den som saknar tjänstepension. Hur mycket ska du då sätta undan? På lönedelar under 38.000 kronor är tjänstepensionen 4,5 procent. En person som tjänar 25.000 kronor per månad bör alltså sätta undan cirka 1.000 kronor i privat sparande för att täcka upp för den förlorade tjänstepensionen.

Länk till Länsförsäkringars rapport >>

Vill du veta mer om tjänstepension för småföretagare? Lyssna på Minpensionspoddens avsnitt 9.

 

Publicerat i Almedalen, Omvärldsbevakning, Skatter på pension | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Almedalsveckan har dragit igång

Nu har Almedalsveckan dragit igång och redan börjar det trängas på gator och gränder i Visby. Seminarierna om pension är många också i år. Ett hett ämne är den försvunna avdragsrätten och hur vi ska spara till ett långt liv utan försäkringsmomentet. Många vill också diskutera hållbara lösningar.

Vill du veta mer om hur uttagsplanen för blivande pensionärer är tänkt att fungera är du välkommen till Min Pensions och Pensionsmyndighetens gemensamma seminarium på Kronstallsgränd 4 i morgon kl. 15.

Här träffar oss under veckan

IMG_1790

Länsförsäkringar på Hästgatan

IMG_1793

Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister, i intervju hos SVT

IMG_1803

Almedalen väntar på kvällens partiledare; Annie Lööf

IMG_1807

Tidningsdöd?

IMG_1792 IMG_1810 IMG_1812

Publicerat i Almedalen | Lämna en kommentar

Bör staten stimulera privat pensionssparande?

Det har blivit dags för det tredje och sista blogginlägget i vår serie inför Almedalsseminariet ”Hur får vi pensioner som det går att leva på”. Dagens inlägg är skrivet av Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring.

Lyssna också på avsnitt 10 i #Minpensionspodden där vi pratar om hur vi ska få pensioner som det går att leva på.


Vid årsskiftet slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Samtidigt ser vi att det finns ett gap mellan den pension som människor anser vara rimlig och den pension de kommer att få. Det finns med andra ord ett stort sparbehov. Men finns det anledning för staten att stimulera privat pensionssparande och hur ska det i så fall gå till?

Sparformer för långsiktigt sparande

När människor tillfrågas om vilken pension de anser vara rimlig är det många som anger 75–80 procent av lönen. I gårdagens blogginlägg visade vi att pensionerna för många som är födda på 1950-talet snarare kommer att ligga på 60–65 procent av lönen. Den här skillnaden mellan önskad och faktisk pension indikerar att många behöver ett privat långsiktigt sparande som komplement till den allmänna pensionen och tjänstepensionen.

Hur kan man då spara privat?

Vid årsskiftet slopades avdragsrätten för privat pensionssparande. Den sparformen är därför stängd. Det finns däremot andra sparformer som lämpar sig för långsiktigt sparande. Den sparform som ligger närmast till hands för ett öronmärkt pensionssparande är att utöka sitt tjänstepensionssparande. Det kan göras genom s.k. löneväxling, vilket innebär att man växlar bruttolön mot ytterligare tjänstepensionssparande.

Löneväxling kan övervägas för höginkomsttagare, men lämpar sig inte för låg- och medelinkomsttagare. Det beror på att en minskad bruttolön ger lägre socialförsäkringsförmåner, bland annat lägre allmän pension.

Vilken sparform kan då lämpa sig för låg- och medelinkomsttagare? Sparande i en kapitalförsäkring kan kombineras med försäkringsmoment och det är möjligt att sparandet betalas ut varje månad, livet ut. Man kan även spara utan försäkringsinslag, exempelvis i fonder på ett investeringssparkonto, eller genom att amortera på bolån. Sparande i dessa sparformer är till skillnad från tjänstepensionssparande inte öronmärkt till pensionen, utan det kan tas ut i förtid.

Skattesubventioner och andra stimulanser

Att spara till pensionen är lättare sagt än gjort. Beteendeekonomisk forskning visar att pensionssparande är förknippat med många hinder som gör att det är svårt för den enskilde att fatta långsiktigt rationella beslut. Det är bland annat av det skälet som det i Sverige och i andra länder finns obligatoriska pensionssystem, ofta i kombination med skattesubventioner av tjänstepensionssparande och privat pensionssparande.

I Sverige ligger stimulansen av pensionssparande i den nedsatta beskattningen av sparkapitalet. Dessutom har avdragsrätten inneburit en skattefördel för många höginkomsttagare.

På senare år har den nationalekonomiska forskningen om sparstimulanser visat att utformningen av en sparstimulans kan spela stor roll för hur mycket den enskilde väljer att spara. Forskningen visar att det är viktigt att den ekonomiska stimulansen är tydlig. Det är inte säkert att skattesubventioner är det mest effektiva sättet att stimulera till ökat pensionssparande, vilket kan bero på att det är svårt för de flesta att förstå hur skattesubventioner fungerar. Det finns visst forskningsstöd för att det är mer effektivt att i stället utforma sparstimulansen som en matchande avsättning. Det betyder att när den enskilde sparar exempelvis 1 000 kronor så matchar staten sparandet med en viss procent, exempelvis 20 procent.

Mer om möjliga sparformer och sparreformer kommer att diskuteras på Svensk Försäkrings och Min Pensions seminarium i Almedalen den 6 juli: Hur får vi pensioner som går att leva på?

Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring

Publicerat i Almedalen, Gästbloggare kåserar, Omvärldsbevakning | Märkt | Lämna en kommentar

Behöver vi spara mer till pensionen?

Inför Almedalsseminariet ”Hur får vi pensioner som det går att leva på?” publicerar vi tre blogginlägg. Det andra i serien är skrivet av Svensk Försäkrings ekonom Anna Brink och presenteras här.

Tips! Lyssna på avsnitt nr 10 i #Minpensionspodden där vi pratar om hur vi ska få pensioner som det går att leva på. Gäst i studion är Anna Brink.


Hur får vi pensioner att leva på? Det är temat för årets pensionsseminarium i Almedalen, som Svensk Försäkring anordnar tillsammans med Min Pension den 6 juli.

När människor tillfrågas om hur hög pension de anser vara rimlig är det många som anger omkring 75–80 procent av lönen. Den allmänna pensionen och tjänstepensionen kommer för många att ge en total pension som är betydligt lägre än så. Samtidigt har avdragsrätten för privat pensionssparande slopats. Detta är bakgrunden till Svensk Försäkrings rapport Långsiktigt försäkringssparande – ett ekonomiskt skydd för en trygg ålderdom. Rapporten kommer att diskuteras på årets pensionsseminarium i Almedalen.

Vilken pension kan man då förvänta sig? I figuren visas kompensationsgraden vid olika lönenivåer för kvinnor och män födda 1951–1959.

Kompensationsgrad definieras som den totala pensionens andel av slutlönen, där den totala pensionen är summan av allmän pension, tjänstepension och privat pension.

Urvalet för studien är personer som under 2015 gjorde en pensionsprognos på Minpension.se. Det antas att personerna går i pension vid 65 års ålder. Här hittar du hela rapporten ”Hur stor blir pensionen

Kompensationsgrad_1

Högst kompensationsgrad får de med låga löner. Det beror på att garantipensionen utgör ett golv. En kompensationsgrad som är högre än ett betyder att den totala pensionen är högre än slutlönen. Många med en månadslön över 20 000 kronor kommer att få en total pension som är lägre än 60–65 procent av lönen.

Kvinnor får i genomsnitt lägre pensioner än män, både i kronor räknat och mätt som kompensationsgrad. Att kvinnor får en lägre kompensationsgrad än män betyder att vid samma slutlön får kvinnor i genomsnitt lägre pensioner än män.

Spridningen i kompensationsgrad är stor. Det betyder att två personer med samma slutlön kan få väldigt olika stor pension. Det går därför inte att säga att pensionssystemet generellt sett ger en pension som motsvarar en viss procent av slutlönen.

Många kommer att få en total pension som är betydligt lägre än vad de förväntar sig och anser vara rimligt. För att få en högre pension i förhållande till lönen måste man arbeta längre eller spara mer. För många kan det vara en kombination av att arbeta längre och spara mer som passar bäst.

Hur ska man då spara till pensionen? Och finns det skäl för staten att stimulera privat pensionssparande? Det återkommer vi till i kommande blogginlägg och på vårt seminarium den 6 juli.

Anna Brink, ekonom på Svensk Försäkring

 

Publicerat i Almedalen, Gästbloggare kåserar, Omvärldsbevakning | Lämna en kommentar