Karriärplanerar din tjänstepension

Inför Almedalsseminariet ”Hur länge räcker pensionen?” publicerar vi blogginlägg tisdagar och torsdagar. Det tredje är skrivet av Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se. Lyssna också på poddavsnittet i samma ämne.

IMG_1824.JPGFoto: @eklundmaria

En bra pension kräver tjänstepension. Pengarna från det orange kuvertet förslår inte långt på egen hand. Men tjänstepensionen förhandlas fram i avtal – och avtalen börjar nu se allt mer olika ut. Det går att ana en kvinnlig och en manlig profil.

Den som vill karriärplanera sin tjänstepension bör ha koll redan i unga år.  Sommarjobb och extrajobb i offentlig sektor ger tjänstepension oavsett ålder. I den privata sektorn är tjänstepensionen mer osäker och betalas sällan ut förrän du fyllt 25 år.

Nackdelen med de offentliga jobben brukar dock visa sig i lönekuvertet, där många anställda klagar på en närmast obefintlig lönekarriär. Att byta vård- och skolsektorn mot ett jobb i industrin kan betala sig bättre. Det gäller både lön och tjänstepensionen. Industrifacken har lagt ner mycket förhandlarmöda på att få extra avsättningar till tjänstepensionen. När andra avtal sätter av 4,5 procent av lönen handlar det i industriavtalen om både sex, sju och åtta procent.

Den som byter jobb innan pension behåller förstås pengarna som tjänats in fram till jobbytet. Andra har sneglat avundsjukt och börjat hänga på. Flexpensionen lockar också, möjligheten att trappa ner de sista åren i arbetslivet.

Familjebildare bör ha extra koll på sin tjänstepension och byta till rätt jobb, helst innan barnen kommer till världen. Att vara föräldraledig ger för det mesta samma inbetalning till tjänstepensionen som om du jobbar som förut. Men bara om du har en kollektivavtalad tjänstepension. Andra lösningar som förekommer på rätt många arbetsplatser, ger ingenting. Längden på premiebefrielsen – när arbetsgivaren betalar in dina premier fast du är föräldraledig – kan dessutom variera. Det gäller att läsa på.

Planerar du att vara jobba deltid när barnen är små är det offentlig sektor du ska satsa på. Här får du bäst utfyllnad till den tjänstepension du inte längre tjänar in själv. Lyckas du dessutom hålla dig på en lön över 40 000 kronor i månaden även med mer ledig tid går du heller inte miste om någon pension i det orange kuvertet.  Förutsättningen är dock att du har en heltidstjänst i botten. Det är inte alltid självklart i den kommunala världen.

Den som har ett arbete med möjlighet till bonusar bör granska avtalsvillkoren extra noga. I en del avtal blir det inget extra alls. En del avtal räknar intjänad lön varje månad, vilket ger goda möjligheter att tjäna in extra mycket tjänstepension de månader lönen når över 38 000 kronor. Den som däremot har ett avtal där tjänstepensionen räknas på årslönen har inte samma möjlighet till tjänstepensionsklipp.

Byta jobb brukar löna sig, men på vissa jobb tjänar du förmodligen mest på att låta bli. Ett avtal med förmånsbestämda villkor, där pensionen är en viss procent av lönen de sista åren före pension, kan vara svår att hämta hem i andra avtal. I synnerhet inte om det räcker med att jobba till 62 år för att få full inbetalning, som om du jobbat till 65. Inlåsningseffekterna på arbetsmarknaden lär hålla i sig till de villkoren fasats ut.

Låter det krångligt? Ja, det är det. Fördelarna med att arbetsmarknadens parter förhandlar sin egen pension är stora. Villkoren anpassas till vad just den delen av arbetsmarknaden vill ha. Men i en allt mer flexibel arbetsmarknad, där de flesta av oss kommer att ha många olika typer av jobb, kan tjänstepensionsplanering behövas.

Spännande är också att se att de kvinnodominerade avtalen tycks prioritera att lägga extra krut på att deltidsåren med barn inte ska bli alltför kännbara som pensionär. Avtal där männen är flest satsar mer på ökade avsättningar till tjänstepensionen.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom Minpension.se

 

 

Publicerat i Almedalen, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Varför ökar avsättningarna till tjänstepension?

Inför Almedalsseminariet ”Hur länge räcker pensionen?” publicerar vi blogginlägg tisdagar och torsdagar. Det andra är skrivet av Svensk Försäkrings pensionsekonom Eva Erlandsson och presenteras här. Lyssna också på poddavsnittet i samma ämne.

IMG_1847.JPGFoto: @eklundmaria

För de allra flesta som går i pension är det ålderspensionen från det allmänna pensionssystemet som är viktigast för försörjningen som pensionär. Under senare tid har tjänstepensionen, som oftast betalas in via arbetsgivaren, kommit att bli allt viktigare för försörjningen.

I figuren nedan visas hur mycket som har sparats till tjänstepension (blå staplar) och privat försäkringssparande (gula staplar) varje år under en 20-årsperiod, från 1996 till 2016. Till en början var det inte så stora skillnader dem emellan men från och med 2007 har sparandet genom tjänstepension ökat kraftigt samtidigt som det privata försäkringssparandet har minskat.

De premier som betalas in av arbetsgivare till olika tjänstepensionslösningar har ökat med 500 procent sedan 1996. Det sparas alltså 500 gånger mer pengar i olika tjänstepensionslösningar i dag jämfört med 1996.

Minskningen av det privata försäkringssparandet följer inte minst av att avdragsrätten för privat pensionssparande gradvis har trappats ned under 2000-talet för att sedan slopas helt från och med 2016. Minskningen beror även på införandet av investeringssparkonto 2012 som sannolikt ledde till att efterfrågan på kapitalförsäkring minskade då de två sparformerna delvis överlappar varandra.

Sparande i tjänstepension och privat försäkringssparande under 20 år, 1996‑2016, mnkr

Almedalen 2017_2
Källa: SCB, Hushållens finansiella transaktioner och ställningsvärden, löpande priser.

Hur kommer det sig då att tjänstepensionsavsättningarna har ökat så mycket?

Ett skäl är att en allt större andel av lönen har kommit att sparas till tjänstepension. När det nya ITP-avtalet tecknades 2006 sattes premien inom avtalet för privatanställda tjänstemän för premiebestämda pensioner, ITP1, till 4,5 procent upp till taket. Det motsvarar en lön på drygt 460 000 kronor per år eller drygt 38 000 kronor per månad. Över taket skulle 30 procent av lönen sparas till tjänstepension.

Avtalet för privatanställda tjänstemän kom att bli en mall för de avtal som kom därefter: Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare och avtalet för kommun- och landstingsanställda, AKAP-KL.

Men sedan hände något. Vissa arbetsgivare och fackliga organisationer började sluta överenskommelser om kompletterande premier. I dag sparas det allt från några tiondels procent till 100 procent extra. För exempelvis gruvindustrin har IF Metall förhandlat fram extra pensionsavsättningar på upp till 4,5 procent. För anställda inom gruvindustri sätts det därför av hela 9 procent av lönen upp till taket på 7,5 inkomstbasbelopp. Enligt det nya avtalet för statligt anställda, PA16, sätts det av 6 procent under taket och 31,5 procent över taket. De ökade avsättningarna är olika deltids- eller flexpensionslösningar som gör det möjligt att gå ned i arbetstid mot slutet av sitt yrkesliv eller att gå tidigare i pension.

Utvecklingen mot allt högre tjänstepensionsavsättningar är egentligen inte så konstig och vi ser troligen bara början på en trend. När ekonomin växer och efterfrågan ökar så ökar också efterfrågan på framtida pensionsinkomster.

I det allmänna pensionssystemet är avgiften satt till 18,5 procent av inkomsten, det vill säga, den är given. Efter att avdragsrätten för pensionssparande slopades förra året är därför tjänstepension eller löneväxling den enda vägen för att möta en ökad efterfrågan på ett ökat pensionssparande.

Text: Eva Erlandsson, pensionsekonom Svensk Försäkring

 

Publicerat i Almedalen, Gästbloggare kåserar, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen | Lämna en kommentar

Pensionsförsäkringen viktig vid långt liv

Inför Almedalsseminariet ”Hur länge räcker pensionen?” publicerar vi blogginlägg tisdagar och torsdagar. Det första är skrivet av Svensk Försäkrings pensionsekonom Eva Erlandsson och presenteras här. Lyssna också på poddavsnittet i samma ämne.

Min Pension i AlmedalenFoto: @eklundmaria

Att spara till sin pension är ett långsiktigt sparande. Så fort vi börjar arbeta tjänar vi in pensionsrätter i det allmänna pensionssystemet.  När det gäller inbetalning till tjänstepensionen ser det lite olika ut beroende på vilket avtal  man tillhör. Inom offentlig sektor får du idag tjänstepension från första intjänad krona oavsett ålder, den som är privatanställd får vänta till 25 års ålder. Sammantaget gör det här att vi sparar till vår pension under en ganska lång tid, 30‑45 år.

Även perioden då vi är pensionärer och vi lever på det vi har sparat ihop under arbetslivet är för de allra flesta lång. Om du till exempel går i pension när du är 65 år och lever till 85 år så ska det du har sparat till tiden som pensionär räcka i 20 år. Och om du lever längre ska förstås pengarna räcka längre.

Det finurliga med försäkring är att du delar risk med andra. För om vi lever längre än vi tror finns det en risk för att pensionspengarna tar slut innan vi dör. Genom försäkring finns ett system med så kallade arvsvinster. Det innebär att de pengar som finns kvar när en försäkringstagare dör delas mellan de försäkringstagare som lever. På så sätt behöver inte alla spara så att pengarna räcker ifall vi blir 96 år, 100 år eller ännu mer. Det räcker att spara till den genomsnittliga livslängden som är 85 år.

I figuren nedan visas sannolikheten för att uppnå olika åldrar givet att man har fyllt 65 år. Det är till exempel lite drygt 50 procents chans att bli 85 år om vi har fyllt 65 år. Sannolikheten att bli 97 år 5 procent.

Sannolikhet att bli 85 eller 97 år givet fyllda 65 år

Almedalen 2017_1
Källa: SCB, livslängder.

De som dör före 85 års ålder lämnar efter sig arvsvinster som de som lever längre än 85 år får ta del av. Det är det som gör att alla inte behöver spara lika mycket som annars. Istället kan vi använda det som vi annars skulle ha sparat till att jämna ut konsumtionen mer över hela livet.

En sådan här försäkringslösning finns inbyggd i det allmänna pensionssystemet, i tjänstepensionsavtalen och i privat försäkringssparande.

Text: Eva Erlandsson, pensionsekonom på Svensk Försäkring

 

 

Publicerat i Almedalen, Gästbloggare kåserar, Så fungerar pensionen | Märkt , | Lämna en kommentar

Hur länge räcker pensionen?

par på brygga_RF_500

Hälften av oss kommer överleva medellivslängden. Några blir till och med över 100 år. För de flesta av oss skulle det vara omöjligt att själva spara spara ihop till vår egen pension. Det är därför försäkringsmomentet i pensionen är så viktigt – när vi är många som delar på risken att bli riktigt gamla behöver vi inte gneta ihop lika mycket själva.

eva-erlandsson_b

I Minpensionspodden förklarar Svensk Försäkrings pensionsekonom, Eva Erlandsson, hur försäkringsmomentet i pensionen fungerar.

På tisdagen i Almedalsveckan pratar vi vidare om hur vi ska få pensionen att räcka till våra långa liv. Tillsammans med Svensk Försäkring anordnar Min Pension seminariet ”Hur länge räcker pensionen” där bland andra socialförsäkringsminister Annika Strandhäll deltar.

 

Publicerat i #Minpensionspodden, Almedalen, Omvärldsbevakning | Lämna en kommentar

Checklista för dig med lön runt 40.000 kronor

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Mamma och dotter hänger tvätt i en grönskande trädgård

Lön och pension hänger ihop. Men att ha en hög lön behöver ändå inte betyda att du får hög pension. Här är några saker att tänka på.

Först och främst, vad är hög lön? När vi pratar om pensioner finns det några tydliga gränser då villkoren förändras.

Tjänar du mer än 7,5 inkomstbasbelopp vilket motsvarar en lön på 38.400 kronor i månaden (år 2017) så har det i de flesta tjänstepensionsavtalen betydelse för hur mycket pengar din arbetsgivare sätter av till din framtida pension. Beroende på vilket avtal du tillhör betalas pengarna till din pension in på olika sätt. För t ex privatanställda tjänstemän, ITP1, är det lönen varje månad som bestämmer hur stor inbetalningen blir. Det betyder att enstaka månader när du tjänat mycket pengar kan ge ett bra tillskott till din tjänstepension. I andra avtal är det årslönen som räknas, och ger en enstaka månad med extra hög lön inte samma effekt.

Tjänar du mer än 8,06 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar en lön på 41.000 kronor i månaden (år 2017), så har du nått taket för inbetalningar till den allmänna pensionen. Här är det årsinkomsten som räknas.

Kolla vad du har nu. Även om du har hög lön i dag så betyder inte det att du kommer att få högre pension än de som tjänar mindre. Antalet år du har arbetat och vilken lön du har haft under de åren spelar roll. Har du t ex pluggat länge så betyder det troligen att du inte tjänat så mycket pengar de åren. De första åren i arbetslivet kanske du inte var så högavlönad och kanske har du även arbetat deltid några år. Allt det har betydelse.

Gör du en prognos på Minpension.se kan du snabbt se vad du har tjänat in hittills till din pension och göra en prognos för hur stor pensionen blir om du jobbar vidare ungefär som nu.

Tjänstepensionen väger tungt

Taket i den allmänna pensionen innebär att det blir viktigt att ha tjänstepension för de delar av lönen som inte ger allmän pension (alltså på lönedelar över 8,06 inkomstbasbelopp). Men tjänstepension är inte självklart i alla jobb. Har du eget företag är du din egen arbetsgivare och ansvarar själv för inbetalningen till din tjänstepension. Se i prognosen hur stor andel av din pension som kommer från tjänstepensionen.

Exempel

Josefin har en lön på 48.000 kronor i månaden. Så här ser hennes pensionsprognos ut med och utan tjänstepension.

Med tjänstepension Utan tjänstepension
Jobb till 65 år 29.500 kr/ mån 15.500 kr/mån
Jobb till 69 år 34.000 kr/mån 17.000 kr/mån

Förmånsbestämd eller premiebestämd pension

Bara för att du har en tjänstepension på din arbetsplats idag behöver det inte betyda att du automatiskt får tjänstepension på det nya jobbet. Villkoren kan dessutom se helt annorlunda ut. Byter du jobb mitt i livet kan tjänstepensionen påverkas om du får en annan typ av pension. Det du behöver ha koll på är om du har en förmånsbestämd pension eller en premiebestämd pension, eller både förmånsbestämd och premiebestämd inom samma avtal. Om du ska byta jobb bör du naturligtvis också ta reda på om det nya jobbet har en tjänstepension. Börja med att fråga på jobbet vilken tjänstepension du har idag och lär dig hur den fungerar.

Förmånsbestämd – här är det lönen de sista åren innan du går i pension som till stor del bestämmer nivån på din pension. Det spelar också roll hur många år du arbetat inom avtalet.

Premiebestämd – här betalar arbetsgivaren in en viss procent av din lön in till framtida pension. Du har själv möjlighet att välja hur pengarna ska placeras. Pensionen beror på hur mycket pengar som satts in och värdeutvecklingen.

Exempel på olika typer av tjänstepension

  • ITP 2  Förmånsbestämd
  • ITP 1 Premiebestämd
  • KAP-KL Förmånsbestämd på lön över 7,5 inkomstbasbelopp
  • AKAP-KL Premiebestämd
  • PA16 avd II Förmånsbestämd på lön över 7,5 inkomstbasbelopp ( född före 1973 förmånsbestämd  oavsett lön)
  • PA 16 avd I Premiebestämd
  • SAF-LO Premiebestämd

Avgifter på pension har betydelse

Ju högre lön desto mer pengar går in till din framtida pension. Med långa spartider har årskostnaden för förvaltningen stor betydelse för hur stor din pension blir. Ha koll på vad du betalar för avgifter.

Tänk på din pension när du får barn

Undvik mamma- och pappafällorna. Att bilda familj och kanske jobba mindre några år när barnen är små kan påverka pensionen.

Se till att ha premiebefrielse när du är föräldraledig. Det betyder att du får insättningar till din tjänstepension som om du arbetat. Normalt kan du få detta i 13-18 månader. Det varierar mellan olika avtal. Har du ingen tjänstepension, eller en tjänstepension som inte är kollektivavtalad kan du gå miste om de pengarna.

Missa inte barnårsrätterna. Den som tjänar för mycket kan gå miste om generös förmån i den allmänna pensionen, barnårsrätterna. I den allmänna pensionen kan du få extra pensionspengar när barnen är under fyra år, barnårsrätter. De går till den av föräldrarna som har lägst inkomst. Men tjänar båda föräldrarna mer än taket i den allmänna pensionen, 41 000 kronor i månaden, så blir det inte barnårsrätter. Att lägga sig under taket ger extra pengar – och kanske sparade föräldradagar när barnen blivit äldre.

Deltid kan bli dyrbart. I de avtal där du får extra premiepension när du tjänar mer än 38 400 kronor (2017) kan du gå minste om mycket pengar om du går ner i deltid och kanske hamnar under den månadslönen. Inbetalningen är 4,5 procent istället för 30 procent på lönen. När det gäller deltid enligt föräldraledighetslagen (rätt att jobba mindre när barnen är små) så är det stora skillnader mellan avtalen. I en del avtal betalas det in full premie fast du jobbar deltid. Här bör du fråga på jobbet hur din pension påverkas.

Tänk på att deltid i många år kan betyda att löneutvecklingen blir sämre. Det påverkar också din framtida pension.

Deltid när du börjar närma dig pensionen kan ha extra stor påverkan på din pension om du har en förmånsbestämd pension. Kolla villkoren med din arbetsgivare.

Högre pension om du jobbar länge

Kolla vad du får om du jobbar efter 65. Hög lön ger bra inbetalningar till tjänstepensionen. Men i de allra flesta avtalen så upphör inbetalningarna när du fyller 65 år. Jobbar du längre får du bara inbetalningar till den allmänna pensionen.

Skatteplanera ditt pensionsuttag

Skatta inte bort pensionen. Pension beskattas ungefär som lön. Hög pension kan beskattas med både statlig skatt och värnskatt. Pension som tas ut före det år du fyller 66 år beskattas dessutom högre än den pension du tar ut senare. En del pensioner betalas ut på kort tid, kanske fem år, om du inte säger till om någon annat innan du börjar ta ut pengarna. Det kan innebära att du får väldigt höga inkomster några år, och att de sedan sjunker med flera tusenlappar i månaden. Du behöver inte ta ut all pension på en gång, så därför går det att jämna ut pensionsinkomsterna över tid och därmed få en lägre skatt.

Läs mer om löneväxling och flexpension >>

Lyssna på Minpensionspodden om löneväxling och flexpension >>

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Publicerat i Pensionsekonomen bloggar, Skatter på pension, Tips | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Lär dig mer om tjänstepension för tjänstemän – ITP

Är du privatanställd tjänsteman? Om din arbetsgivare har kollektivavtal har du tjänstepensionen ITP.

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta

Vi bjöd in Staffan Ström till Minpensionspodden. Sedan årsskiftet är han pensionsekonom på pensionsbolaget Alecta*. I de här avsnitten hjälper han oss att reda ut tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän.

Liksom flera andra kollektivavtalade tjänstepensioner gäller olika regler beroende på när du är född. Därför har vi valt att dela upp informationen i två olika poddavsnitt.

 

 

*På uppdrag av kollektivavtalsparterna Svenskt Näringsliv och PTK förvaltar Alecta idag pensioner åt 33 000 företag och drygt 2 miljoner privatkunder. Läs mer om Alecta på deras hemsida >>

Publicerat i #Minpensionspodden, Omvärldsbevakning | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Hur mycket pengar behöver en pensionär 2017?

Tre kvinnor samtalar i en trädgård

– Hur mycket pengar får jag som pensionär?

Det är den frågan nästan alla vill ha svar på som loggar in på Minpension.se. En fråga som inte lika många ställer till sig själva är:

– Hur mycket pengar behöver jag som pensionär?

Dags att prata budget, alltså! Det här gäller 2017.

De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. Hur mycket mindre varierar. Hur mycket vi kommer att göra av med varierar också, en del har höga fasta kostnader och gillar att göra saker som kostar pengar. Andra har enklare vanor.

Snittpensionen för landets pensionärer ligger på lite drygt 17 000 kronor i månaden, före skatt. Där ingår allmän pension och tjänstepension. För kvinnor är snittpensionen omkring 14 000 kronor i månaden, för män är den 20 000 kronor i månaden. Privat sparande och bostadstillägg gör att inkomsterna höjs med lite drygt en tusenlapp i snitt. Men alla har inte sparat privat – och alla får inte bostadstillägg.

Här har vi exempel på tre olika budgetar för pensionärer. Siffrorna bygger på Konsumentverkets beräkningar på vad som är nödvändiga utgifter. Vi räknar i alla exempel med en hyreskostnad på 6.000 kronor i månaden. Om pensionen är högre har vi plussat på lite på en del kostnader och även lagt till kostnaden för en bil. Vill du räkna ut vad din bil kostar har Konsumentverket en tjänst, bilsvar.se.

Det vi inte tar upp i våra exempel är hushåll med gemensam ekonomi. Då blir förstås vissa saker billigare. Men det finns väldigt få förhållanden som inte slutar med att en blir ensam kvar – så ensambudgeten kan vara en tankeställare även här.

Tips!

Läs mer om hur du kan förbättra din ekonomi som pensionär. Vad kan du göra innan du går i pension och vad kan du göra om du redan är pensionär?

Tänk på att

Du kan bo i en kommun där skatten är högre. Då får du mindre pengar över – men inte mer bostadstillägg.

Bostadstillägg är behovsprövat. Du ansöker hos Pensionsmyndigheten. Det är hushållets inkomster och tillgångar som räknas samman. Du måste ha fyllt 65 år och ha börjat ta ut alla dina pensioner.  Stödet täcker bara boendekostnader. Har du låga kostnader kan det minska stödet.

Läs mer om bostadstillägg för pensionärer på Pensionsmyndighetens hemsida >>

Pensionär som äter grötBaspensionären – 14.000 kronor i pension före skatt

Här finns många kvinnor. En hel del av dem har garantipension och bostadstillägg för att förbättra en låg pension. Pensionen kan vara ännu lägre än i exemplet – men då kan bostadstillägget bli högre.

En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Bostadskostnaden kan variera, men tänk på att även en egen fastighet med låga driftskostnader kan behöva renoveras efter hand. (Den skatt vi räknat med är en kommunalskatt på 32 kronor och gäller för pensioner för dem som fyller 66 och mer år 2017)

Inkomster
Pension före skatt: 14.000 kronor
Pension efter skatt: 11.300 kronor
Bostadstillägg: 1.800 kronor

Summa inkomster efter skatt: 13.100 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar)
Hyra: 6.000 kr
Mat: 1.890 kr
Hygien och tandvård: 480 kr
Kläder och skor: 680 kr
Fritid: 560 kr
Mobiltelefon: 180 kr
Förbrukningsvaror: 130 kr
Hemutrustning: 500 kr
Medier: 1.040 kr
Hemförsäkring: 150 kr
Summa utgifter: 11.610 kronor
Kvar till övrigt: 1.490 kronor

Möjlighet att förbättra ekonomin för baspensionären

  • Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd
  • Ta bort återbetalningsskydd?
  • Jobba kvar på jobbet något år extra
  • Jobba extra som pensionär
  • Dela ekonomin med andra, t.ex. matlag, bilpool, byta bostäder med varandra.

 

Pensionär som dricker kaffe på stanMedelpensionären – 22.000 kronor i pension före skatt 

Medelpensionären har en pension på någonstans mellan 16 000 och 25 000 kronor i månaden före skatt.

Här finns en stor del av de manliga pensionärerna, de som haft ett långt arbetsliv med hyfsad lön. Här finns även de som tjänat mer men som kanske valt att gå i pension tidigare. Den här budgeten rymmer lite mer, kanske en bil och lite högre mat- och fritidskostnader.

Inkomster
Pension före skatt: 22 000 kronor
Pension efter skatt: 16 500 kronor

Summa inkomster: 16 500 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar + mer till mat och fritid + bil )
Hyra: 6.000 kronor
Mat: 2.000 kronor
Hygien och tandvård: 500 kronor
Kläder och skor: 700 kronor
Fritid: 900 kronor
Mobiltelefon: 200 kronor
Förbrukningsvaror: 130 kronor
Hemutrustning: 500 kronor
Medier: 1.040 kronor
Hemförsäkring: 150 kronor
Bil (begagnad Golf 2013): 3.000 kronor
Summa utgifter: 15.120 kronor
Kvar till övrigt: 1:380 kronor

Möjlighet att förbättra ekonomin för medelpensionären

  • Ta bort återbetalningsskydd?
  • Jobba kvar på jobbet något år extra
  • Jobba extra som pensionär
  • Spara pengar innan pension

 

Badande pensionärPluspensionär – 30.000 kronor i pension före skatt

Pensioner på 25.000 kronor i månaden och mer ger möjlighet till mera lyx. Bilen kan vara kvar och kanske finns det även utrymme till en sommarstuga och resor. För att hamna på den här nivån behövs ofta ett ganska långt arbetsliv och kanske även arbete lite upp i åren.

Inkomster
Pension före skatt: 30. 000 kronor
Pension efter skatt: 22.000 kronor

Summa inkomster: 22.000 kronor

Utgifter (enligt Konsumentverkets beräkningar + mer till mat och fritid + bil )
Hyra: 6.000 kronor
Sommarstuga: 3.500 kronor
Mat: 2.200 kronor
Hygien och tandvård: 500 kronor
Kläder och skor: 700 kronor
Fritid: 1.200 kr
Mobiltelefon: 200 kronor
Förbrukningsvaror: 130 kronor
Hemutrustning: 500 kronor
Medier: 1.300 kronor
Hemförsäkring: 150 kronor
Bil (begagnad Golf 2010): 3.000 kronor
Resor: 1.000 kronor
Summa utgifter: 20.280 kronor
Kvar till övrigt: 1.720 kronor

Möjlighet att förbättra ekonomin för pluspensionären

  • Spara mera
  • Jobba kvar på jobbet något år extra
  • Jobba extra som pensionär
  • Sälja hus/ sommarstuga
  • Hyra ut sommarstugan

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se

Publicerat i Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar, Skatter på pension | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Att pensionsspara är att hantera osäkerhet

Mattias Munter är pensionsekonom på Skandia. I det här inlägget ger han oss sin syn på varför det är viktigt att spara långsiktigt även när räntan är låg. Lyssna också när Mattias Munter gästar Minpensionspodden och berättar om hur pensionsbolagen får våra besparingar att växa genom alternativa placeringar.

Mamma och barn i köket, tar fram bestick

Text: Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia

Pension är egentligen inte särskilt svårt. I grunden handlar det om att kunna arbeta heltid så många år som möjligt, se till att arbetsgivaren betalar tjänstepension och slutligen komplettera med ett eget långsiktigt sparande med syfte pension. Så långt är det relativt enkelt. Men djävulen ligger som bekant i detaljerna. Och på pensionsområdet är de många, samtidigt som de rymmer många osäkerhetsfaktorer.

Här kommer exempel på frågor som rör pensionen och sparandet till densamma:

  • När börjar jag jobba och när går jag i pension?

Varje timme av arbete räknas så det gäller att komma igång så snart som möjligt. Det kommer att ha stor betydelse för vid vilken ålder jag sen kan gå i pension.

  • Hur länge kommer jag att leva?

Ingen kan svara säkert på den frågan och ur pensionsperspektivet så handlar den om hur länge mina pensionspengar ska räcka. Den allmänna pensionen betalas alltid ut så länge du lever och de flesta tar även ut sin tjänstepension på det sättet. Möjligheten finns dock att ta ut allting utöver den allmänna pensionen på så kort tid som fem år och då är naturligtvis risken mycket stor att man överlever sitt pensionskapital och att pensionen blir mycket låg trots att du har många friska och aktiva år framför dig. Att planera för ett långt och aktivt liv är bättre än alternativet.

  • Är jag frisk fram till pensionen?

Din hälsa är förstås din bästa pensionsförsäkring men den kommer inte bara att avgöra hur livet blir som pensionär. Skulle du bli sjuk och inte kunna arbeta under långa perioder så kan det få konsekvenser för pensionen på sikt. Här är det viktigt med försäkringar som dels täcker upp inkomstbortfallet här och nu vid en långtidssjukskrivning men med försäkringar kan du också se till att pensionssparandet fortsätter som om du vore frisk och arbetade.

  • Hur mycket kommer jag att tjäna fram till pensionen?

Din löneutveckling har stor påverkan på pensionen. För den allmänna pensionen finns ett tak för när en högre lön inte längre ger mer i det orange kuvertet, för närvarande ca 41 000 kr per månad. Med en högre inkomst än så blir det än viktigare att du har någon form av tjänstepension. Där finns inte samma begränsning och fokus för de flesta tjänstepensioner ligger också på högre inkomster av den anledningen.

  • Hur ser min familjesituation ut?

Pensionssparandet kan anpassas till familjesituationen på flera sätt. Som ensamstående eller med en familj som inte är helt beroende av min inkomst så kan jag exempelvis välja bort att ha ett återbetalningsskydd (mitt pensionskapital betalas ut till familjen) eller efterlevandeskydd (innehåller försäkringsskydd utöver mitt sparade pensionskapital). Då blir istället min egen pension högre. Behovet av skydd för familjen förändras i regel genom livet och därmed kan man behöva göra nya val i takt med detta.

  • Hur mycket kapital behöver jag för att kunna leva som jag vill?

Har du en uppfattning om hur hög pension du vill ha så kan du också räkna ut hur mycket kapital du behöver. För att få 25 000 per månad före skatt under 20 års tid krävs exempelvis ett pensionskapital på cirka sex miljoner kronor.

  • Hur ska det förvaltas?

För den allmänna pensionen är det bara premiepensionen som du själv kan välja hur den ska förvaltas och då bland olika fonder. När det gäller tjänstepension och eget sparande är möjligheterna fler och ditt eget ansvar i regel större. Här finns olika sparformer som traditionell förvaltning, fondförvaltning och annat att välja på.

  • Vem ska förvalta mitt kapital och till vilken kostnad?

Här handlar det om att välja ut vem som får förtroendet att förvalta ditt pensionskapital och till vilken avgift. Det handlar om att få så mycket pension som möjligt för pengarna. Att lyckas med kapitalförvaltning över lång tid är inte enkelt och det gäller att utvärdera sina val regelbundet.

  • Vilken risk är jag beredd att ta?

Här pratar vi om placeringsrisk i första hand. Din riskvilja och under hur lång tid pensionskapitalet ska förvaltas avgör hur stor andel risktillgångar (exempelvis aktier) som är lämpligt. En annan faktor är hur mycket av jobbet du vill göra på egen hand och hur mycket hjälp du vill ha med att hantera både de väntade och oväntade händelserna på kapitalmarknaden.

  • Hur stor blir avkastningen på mitt kapital?

Så snart du tittar på en sammanställning av din framtida pension, exempelvis via Minpension.se, så kan du vara säker på att den sannolikt inte stämmer särskilt bra. Ju större andel av ditt sparande som du själv har ansvaret för förvaltningen av, desto osäkrare blir prognosen. Ingen kan nämligen säkert veta hur stor avkastningen kommer att bli och ofta används standardantaganden vilket innebär att du inte kan se skillnad mellan några av dina aktiva val. Sammanställningen ger en fantastisk överblick över pensionens alla delar men det är klokt att inte ta pensionsprognosen som ett löfte.

Syftet med det här inlägget är inte att stjäla mod från någon, tvärtom. Snarare vill jag, genom att lyfta fram de frågor som du faktiskt måste ta hänsyn till, hjälpa till att lägga fokus på rätt saker vid rätt tillfälle. Vetskapen om att mycket kan förändras ställer samtidigt krav på en regelbunden översyn av alla dessa frågor, precis som att du besiktar bilen med jämna mellanrum. Vid varje enskild livshändelse så kan någon del av pensionen påverkas på ett sätt så att du behöver förnya dina val.

Pension är enkelt, men var beredd på att hantera en del osäkerhet på vägen. Och en regelbunden besiktning gör resan säkrare för alla inblandade!

Mattias Munter

Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia

 

Publicerat i #Minpensionspodden, Gästbloggare kåserar, Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning | Märkt , , | Lämna en kommentar

Mest pension i stan

Storstädernas blivande pensionärer får mer i pensionsplånboken än de som bor i andra delar av landet. Skillnaden är som mest drygt 5.000 kronor i månaden. Men den genomsnittliga pensionen blir omkring 60 procent av slutlönen, oavsett var du bor.  

Människor på väg under körsbärsträd som blommar i Göteborg. En spårvagn rullar på höger sida.

Vi har i en tidigare rapport  ”Hur stor blir pensionen?” visat att bland Minpension.se:s  närmare tre miljoner användare så blir den förväntade pensionen omkring 60 procent av slutlönen.  Beräkningarna bygger på en jämförelse mellan förväntad slutlön och förväntad pension i våra prognoser. Underlaget är Minpension.se:s registrerade användare år 2015.

Med hjälp av Statistiska Centralbyrån, SCB, som bearbetat underlaget i rapporten har vi brutit ner siffrorna på regional nivå. Den förväntade pensionen kommer att se annorlunda ut beroende på var i landet du bor.

Högre lön ger högre pension

Lönenivåerna skiljer sig åt. Stockholm och Uppsala har högst förväntad slutlön, 38.000 och 34.500 kronor i månaden.  Västra Götaland och Skåne län, där Göteborg och Malmö ingår, ligger också högt på listan. I Jämtland och på Gotland är siffrorna betydligt lägre, omkring 29.000 kronor i månaden.  Det betyder också att den förväntade pensionen i kronor räknat blir olika. I Stockholms och Uppsala län ligger den på 22.500 respektive 19.800 kronor i månaden. I Jämtland och på Gotland  är motsvarande siffra omkring 17.000 kronor i månaden. Gotlänningar och jämtar kan alltså räkna med att få drygt 5.000 kronor mindre i pension än vad Stockholmarna får. I Skåne och Halland ligger inkomster och pensioner på ungefär samma nivå, men eftersom hallänningarna har en liten andel privat pensionssparande så blir deras pension något högre.

Län med högst pension kronor/månad

Län Genomsnittlig slutlön, månadslön Genomsnittlig pension
Stockholm 38.130 22.530
Uppsala 34.520 19.820
Västra Götaland 33.000 19.340
Halland 32.300 18.950
Skåne 32.670 18.810

Län med lägst pension kronor/månad

Län Genomsnittlig slutlön, månadslön Genomsnittlig pension
Gotland 29.000 16.980
Jämtland 29.250 16.980
Kalmar 30.000 17.460
Dalarna 30.000 17.890
Gävleborg 30.050 18.010

Kompensationsgraden ungefär densamma

Tittar vi däremot på förhållandet mellan förväntad slutlön och förväntad pension så är siffrorna ungefär desamma oavsett var i landet du bor. Kompensationsgraden, pensionens storlek i förhållande till slutlön, ligger på mellan 59,8 och 61,5 procent.  Det är inte heller så att länen med de högsta lönerna och pensionerna har den högsta kompensationsgraden.  Skillnaden per procentenhet för den som har 30.000 kronor i lön är 300 kronor. Två procentenheters kompensationsgrad innebär 600 kronor mindre pension varje månad.

Län med högst total kompensationsgrad  

Län Kompensationsgrad
Kronobergs län 61,5 procent
Västmanlands län 61,3 procent
Blekinge län 61,2 procent
Södermanland, Jönköping 61,1 procent
Stockholm, Östergötland, Halland 61,0 procent


Län med lägst total kompensationsgrad

Län Kompensationsgrad
Jämtlands län 59,8 procent
Skåne 60,0 procent
Uppsala 60,1 procent
Norrbotten 60,2 procent
Västerbotten 60,3 procent

Län med lägst kompensationsgrad, tjänstepension

Län Kompensationsgrad
Jämtlands län 11,8 procent
Kalmar län 11,9 procent
Gotlands län 12,1 procent
Värmlands län 12,3 procent
Dalarna, Gävleborg, Västerbotten, Norrbotten 12,5 procent

Låg andel privat pensionssparande

Andelen privat i det privata pensionssparandet som finns registrerat på Minpension.se är lågt. För att mäta kompensationsgradens andel är det beräknat på livsvarig utbetalning.

Högst andel finns i Västernorrland. Här är andelen privat sparande 0,5 procentenheter av den totala kompensationsgraden. Det motsvarar en utbetalning på 150 kronor för den som har en lön på 30.000 kronor före pensioneringen.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på Minpension.se 

Publicerat i Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar | Märkt , , | 1 kommentar

Min Pension deltar i Almedalsveckan

huvud till blogg.jpg

Under eftermiddagen på tisdagen den 4 juli 2017 anordnar Minpension.se två seminarier i Sävesalen på Mellangatan 19 i Visby. 

Läs mer under fliken Almedalen 2017 ovan >>


Kl. 14.30-15.15 i samarrangemang med Svensk Försäkring:

Medellivslängden ökar för varje dag som går. Men klarar samhället av en åldrande befolkning? Vilket ansvar har individen för att spara till ett långt liv? Vilket har staten? Och vilken roll spelar arbetsgivaren?


Kl . 15.30-16.30

För att framtidens pensionärer ska få samma pensionsnivå som dagens krävs engagemang och förståelse för hur livsvalen påverkar pensionen. Men pension är ett ämne som många tycker är svårt. Vad behöver vi göra för att få fler individer att ta tag i sin pensionssituation?


 

Publicerat i Almedalen, På gång på minpension | Märkt , | Lämna en kommentar