Hur blir pensionen för dagens unga?

Två ungdomar på en äng med prästkragarHur blir pensionen för dagens unga? Kommer pengarna att räcka när befolkningen blir äldre? Krävs det att vi jobbar till 75 år, som Fredrik Reinfeldt förutspådde? Och vad behöver de unga tänka på under arbetslivet för att få en pension som det går att leva på? Dessa frågor diskuterade vi under årets politikervecka i Almedalen.

I avsnittet deltar Håkan Svärdman och Robin Tapper  samt en rad ungdomar från Visbys gator och torg.

Pensionslösa småföretag – morgondagens fattigpensionärer

IMG_3600Många småföretag saknar avsättning till tjänstepension. Enligt Länsförsäkringars beräkningar saknas tjänstepension i så många som var tredje företag med upp till 20 anställda. Samtidigt är det just i dessa företag som de allra flesta jobben skapas.

Vid lunchtid på tisdagen i Almedalveckan valde Länsförsäkringar att lyfta den viktiga frågan om tjänstepensionslösa småföretagare och dess anställda. När vi idag lever allt längre blir pensionen som vi får från staten, den allmänna pensionen, lägre än för tidigare generationer. Som en följd blir tjänstepensionen en allt viktigare del av helheten för den som inte vill leva som fattigpensionär på äldre dagar.

En färsk undersökning som Länsförsäkringar har tagit fram visar att vart tredje företag med upp till 20 anställda saknar tjänstepension. Störst är bristen i storstadsområden och bland RUT- och ROT-företag. Och just i dessa företag skapas de allra flesta nya jobben. Medvetenheten bland de drabbade är ofta låg.

Annika Creutzer ledde seminariet och i panelen deltog pensionsgruppens Solveig Zander (c), Erik Ageberg från Företagarna, Eskil Wadensjö, nationalekonom på Stockholms Universitet, Kristina Kamp från Min Pension och Tua Holgersson från Länsförsäkringar Fondliv.

Varför saknas tjänstepension i små företag?

Det är inte av ovilja som tjänstepension saknas i små företag, tror Kristina Kamp. Nya företagare har inte koll. Även Erik Ageberg ser problematiken i att dra likhetstecken mellan goda arbetsgivare och kollektivavtal. I början av sitt företagande kanske man inte har råd. Panelen enas om att det borde finnas en checklista för nyföretagare där en av punkterna är tjänstepension.

Varför fler pensionslösa småföretag i storstadsregioner?

Är det ett storstadsfenomen att leva för dagen? Undrar Solveig Zander. Eskil Wadensjö menar att det kan vara en accepterad trend bland arbetsgivarna i storstan. Att man där kan vara en tuffare arbetsgivare. Många arbetsgivare ger sina anställda en  hög lön och lägger därmed ansvaret för avsättning till tjänstepensionen i knät på dem. Samtidigt upplever Tua Holgersson en stolthet bland de företagare som faktiskt har tjänstepension för sina medarbetare och menar att det är viktigt för nystartade företag att inte bygga en affärsplan på drömmar utan att istället ta med kostnader för tjänstepension redan i startkalkylen.

Erik Ageberg önskar transparens vid löneutbetalningen för att skapa förståelse för hur mycket som faktiskt betalas in till pensionen via skatter och sociala avgifter samt via avsättningar till tjänstepension. Först då kan man skapa förståelse för betydelsen av tjänstepension.

Tänk på att avdragsrätten finns kvar för dig utan tjänstepension

Sist men inte minst anser panelen att det har varit dålig kommunikation kring att avdragsrätten för privat pensionssparande fortfarande finns kvar för den som saknar tjänstepension. Hur mycket ska du då sätta undan? På lönedelar under 38.000 kronor är tjänstepensionen 4,5 procent. En person som tjänar 25.000 kronor per månad bör alltså sätta undan cirka 1.000 kronor i privat sparande för att täcka upp för den förlorade tjänstepensionen.

Vill du veta mer om tjänstepension för småföretagare? Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 9.

 

Krångel kan ger ännu lägre pension

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom Min Pension

Om pensioner som inte räcker till handlar det mycket om i Visby under Almedalsveckan. Främst talas det om de fattiga kvinnliga pensionärerna som många politiska debattörer tror kommer att bli allt fler de kommande åren.

I Riksrevisonens nyligen presenterade rapport ” För blivande pensionärer den bästa förutsättningen att göra de bästa individuella valen?” sägs dessutom att pensionärer riskerar att få ännu sämre ekonomi än nödvändigt på grund av att det är så krångligt att gå i pension.

På Min Pensions seminarium ” Att gå i pension – varför så krångligt? ” under Almedalsveckan diskuterades vad som kan göras för att underlätta för individerna så att de får bästa möjliga pension utifrån förutsättningar och önskningar.

Jan Landahl, från Riksrevisionen, pratade om att bara utformningen av blanketter och förval av olika slag får stora konsekvenser för individen. Skydd för efterlevande och de ekonomiska konsekvenserna av det gör också att individer riskerar att få lägre pension eftersom de har efterlevandeskydd – trots att de inte har några efterlevande.

– Det saknas möjligheter att se konsekvenser av olika val, tycker Landahl.

Anna Pettersson Westberg, statssekreterare hos socialförsäkringsministern, slog ett slag för minpension.se.

– Minpension är ett utmärkt intresse och det är där vi ska lägga vårt krut istället för att hota parterna med lagstiftning in i det orange kuvertet. Men vi kan förbättra kvaliteten i prognoserna, få fler att spegla sajten och fortsätta vårt arbete för att nå fler, åtminstone en miljon till.

Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv, tycker att man ska värna om den svenska modellen och parternas ansvar. Utveckla minpension.se och utbilda mer i skolan kring frågorna är hennes recept.

– Parterna kan rationalisera mera och den vägen förenkla informationen. Men tänk på att kollektivavtalen inte bara är pension.

Ann-Christine Nyberg, generaldirektör på SVP, Statens tjänstepensionser:

– Jag är glad år rapporten för den sätter fokus på det som vi inte ägnat oss åt så mycket och den utgår från ett individperspektiv. Minpension är det vi vill gå vidare med. Vi ska fortsätta att gå mot enkelhet, helhet, oberoende och individanpassad information och bättre arkitektur.

Lars-Åke Vikberg, vd KPA gillar idén om ett gemensamt ansökningsförfarande. Men han vill också a bättre information kring hur utbetalningarna fördelas över tid.

– ­­­Vilka livslängdsantaganden som finns är en jätteviktig fråga som har extremt stor betydelse.

Mattias Munter, pensionsekonom hos Skandia, bekräftar också att behovet av bättre information inför pensionen behövs.

– Vi har sedan flera år tillbaka erbjudit rådgivning i samband med pensionsutbetalningar och det finns ett stort behov.

Pensionsinformationen på psykologsoffan

Text: johan Hellman

Alltför många människor har svårt att ta till sig den pensionsinformation som tas fram av staten och de övriga pensionsaktörerna. Är det möjligt att nå fram bättre till människor med pensionsinformationen om man tar psykologin och psykologer till hjälp?

Svensk Försäkring (vd Christina Lindenius) och Min Pension (vd Anders Lundström) har låtit psykologerna Niklas Laninge och Jonas Hjalmar Blom granska den pensionsinformation som medborgarna möter från olika pensionsaktörer i olika kanaler. De har med nya friska ögon plöjt igenom pensionsinformationen och sammanfattat sina slutsatser i rapporten ”Pensionsinformation på psykologernas vis – bortom orange ångest och otydliga pensionsbesked”.

Med avstamp i rapporten genomförde Min Pension idag sitt första Almedalsseminarium under denna vecka. Psykologen Laninge inledde med att redovisa resultaten av sitt arbete: tankefällor kring pensionsområdet, tillämpningar av beteendeekonomi (dock utan att ta till hela det psykologiska diagnosspråket) samt ett förslag till hur man på ett alternativt sätt skulle kunna utforma pensionsinformationen till den majoritet av människor som ännu inte är så intresserade och kunniga om sin framtida pension. Enligt Laninge måste pensionsinformationen mer beakta The Human Nature, dvs. hur vi människor egentligen beter oss och fungerar. Tidsperspektivet, enkelhet och relevans blir då centrala parametrar. Väldigt många människor är t.ex. oemottagliga för absoluta begrepp. De kan bara och vill bara jämföra sig med andra individer. Det är också extremt viktigt att informationen är individuell för att uppfattas som relevant. Det handlar alltså mycket, som engelsmännen säger, om me, myself and I.

John Chrispinsson modererade den efterföljande paneldiskussionen som mönstrade Ulf Kristersson (socialförsäkringsminister), Sten Eriksson (kommunikationschef på Pensionsmyndigheten och styrelseledamot i Min Pension), Bengt-Åke Fagerman (vd Skandia), Ann-Christin Nykvist (gd SPV och styrelseledamot i Min Pension) och Gunilla Nyström (vd AMF fonder). Panelen hade inga allvarligare invändningar mot psykologernas analys och slutsatser. Man tycke i stort att det verkade rimligt. Fagerman menade dock att rapportens resultat och budskap inte var några nyheter. Intet nytt under solen.

Hur utnyttjar vi nu denna kunskap? Vad innebär den för utformningen av Min Pension framöver? Vi kan inledningsvis konstatera att Min Pension redan sedan något år tillbaka arbetar med detta fokus för att vidareutveckla Minpension.se.

En framtida bild skulle kunna vara denna:
1. När jag loggar in på minpension.se får jag först helheten, dvs. en prognos för den sammanlagda pensionen. Därefter kan jag ”klicka” mig ner och fördjupa mig i de olika delarna, dvs. min allmänna pension, min tjänstepension och mitt privata pensionssparande.
2. Utöver beloppen/storleken på min allmänna pension, min tjänstepension och mitt privata pensionssparande kan jag också se hur jag ligger till i förhållande till alla andra i min årskull. Ligger jag över eller under genomsnittet?
3. Jag ”klickar” vidare och får information om vad som påverkar beloppet/storleken på de olika pensionsdelarna. Här hittar jag också enkla verktyg och räknesnurror som visar effekten av olika saker som jag kan göra för att påverka beloppet. Detta är av stor betydelse om jag inte skulle vara nöjd med beloppet som prognosen visar. Jag vill ju veta vad jag kan göra för att påverka och vilken effekt det får.

För att Min Pension ska kunna realisera detta krävs dock högre kvalitet på delar av den pensionsinformation som redan idag skickas till bolaget (kommunala området). Det krävs också ny information från valcentralerna (t.ex. efterlevandeskydd) och bankerna (IPS). Anders Lundström avrundade seminariet med att berätta att Min Pension arbetar intensivt inom dessa områden.

Jag sätter punkt där, eller som psykologerna brukar säga: ”Jag tror inte att vi kommer så mycket längre idag”.

Johan Hellman