Ändrad prognosstandard påverkar prognosen

Prognosstandarden på minPension har ändrats. Den används i våra beräkningar av prognoser för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. Prognosstandarden är en kvalificerad gissning av hur din förväntade pension påverkas av omvärldsfaktorer som inflation, värdeutveckling på kapitalet, skatter och avgifter eller förväntad medellivslängd.

Hur påverkas din prognos

Förändringarna av prognosstandarden kan påverka prognosen på olika sätt. Den kan både ge en högre förväntad pension och en lägre förväntad pension. Kom ihåg att det handlar om förväntningar, inte om faktiska förändringar.

Förändringarna påverkar i första hand de som har långt kvar till sin pension. Där bygger antagandena om pensionen i högre grad på prognosberäkningar än för äldre individer som har en större del faktiskt intjänande.

Bild som visar hur vi beräknar din prognos

En ändrad prognosstandard påverkar inte vad du får i pension

Prognosstandarden påverkar inte vad du faktiskt kommer att få i pension. Det som påverkas är vad kvalificerade bedömare tror om din framtida pension. Inga pengar har försvunnit eller lagts till.

Ju fler år du har kvar till du ska gå i pension, desto större betydelse har prognosantagandena eftersom beräkningen av vad du ska få i pension till stor del bygger just på prognosen. Men om du redan har en stor del av intjänandet bakom dig och närmar dig pensionsåldern, då spelar prognosantagandena mindre roll.

Så påverkar prognosstandarden våra exempelpersoner

Vi har tagit fram tre olika exempelpersoner för att visa hur den nya prognosstandarden kan påverka prognoserna på minPension.

Magnus Testperson

Magnus är född 1960, anställd i en kommun med pensionsavtal AKAP-KL.

I den gamla prognosstandarden var Magnus prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 2 700 kr/mån livet ut. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 2 800 kronor.

Differensen blir plus 100 kronor (eller 4 procent) för Magnus.

Emilia Testsson

Emilia är född 1990, anställd som privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO.

I beräkningar med den gamla prognosstandarden blev Emilias prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 12 400 kronor. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 13 500 kronor.

För Emilia blir differensen plus 1 100 kronor (eller 9 procent).

Jenny Testdotter

Jenny är född 1980. Hon är privatanställd tjänsteman med en individuell tjänstepension.

Enligt den gamla prognosstandarden visade prognosen att Jenny skulle få 16 000 kr livet ut från 65 år. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 14 700 kr.

Differensen blir minus 1 300 kronor (eller 8 procent) för Jenny.

En differens på minus 1 300 kronor (eller 8 procent).

Så har prognosstandarden ändratsför dig som vill ha koll på detaljerna

Förändringarna jämfört med tidigare prognosstandard gäller prognosen för kapitalavkastning under spartid, avkastningsskatt och förändrade dödlighetsantaganden.

Den förväntade reala kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent. Avkastningsskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent och dödlighetsantagandena ändras – dock ganska marginellt.

Läs mer här om prognosstandarden på Pensionsmyndighetens sida

Så ändras beräkningen av kollektivavtalad tjänstepension

Om du har kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension kan prognosen höjas.

Även om den förväntade kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent så vägs det upp av att den förväntade avkastningssskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent.

Nettoförändringen stiger från 1,5 till 1,52 procent

Den förväntade totala kapitalavkastningen blir alltså något högre, vilket får störst effekt om du har många år kvar till pension. Utslaget på hela pensionen blir förstås förändringen mindre påtaglig.

Så ändras beräkningen av icke kollektivavtalad tjänstepension

Förändringen för icke kollektivavtal gäller främst beräkningen av prognosräntan.

Tidigare har icke kollektivavtalad pension haft en fast prognosränta, men nu ska även prognosräntan för icke kollektivavtalad tjänstepension beräknas som ett genomsnitt av prognosräntan i de fyra ickevalsalternativet i de största kollektivavtalen. Jämfört med beräkningarna i den tidigare prognosstandarden så har den förväntade prognosräntan sjunkit och det vägs inte upp av att även de här pensionerna ska beräknas med sänkt förväntad avkastningsskatt.

Jämförelsevärdet

Jämförelsevärdet har tagits fram av minPension för att göra det lättare att jämföra storleken på en förmånsbestämd och en premiebestämd pension. I jämförelsevärdet omvandlar vi förmånen till ett kapital.

Förändringarna här beror på att vi har justerat våra beräkningar. Det handlar främst om en förändring av delningstalet på grund av ändrat ränteantagande. Den förändrade summan påverkar inte den förväntade nivån på den förmånsbestämda pensionen. Den är densamma som tidigare.  

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Missgynnar pensionssystemen kvinnor?

På Internationella kvinnodagen passade vi på att gratta alla fantastiska kvinnor med ett blogginlägg om kvinnors pensioner. Varför är de flera tusenlappar lägre än männens? Och vad behöver vi göra för att ändra på det?

Är pensioner något som missgynnar kvinnor? Nej, det kan faktiskt vara tvärtom.  Åtminstone om vi jämför vad kvinnor och män betalar in till sin pension och vilka som har störst nytta av de olika grundskydden som ger extra pension.

Mycket i pensionsdebatten handlar om kvinnors låga pensioner. I genomsnitt har kvinnor flera tusenlappar mindre i månaden att leva på. Hur kan det komma sig? Är kvinnor särskilt missgynnade när pensionen ska betalas ut?

För att svara på det behöver vi reda ut hur pengar betalas in till pensionerna och vad som betalas ut.  

Män betalar mer skatt

Det orange kuvertet som kommer till dig som fortfarande sparar in till din pension, är ett kvitto på hur många pensionsrätter du tjänade in när du deklarerade senast. Skatt och allmän pension hör ihop.

Enligt Statistiska Centralbyrån betalade en man i åldern 45-54 år i genomsnitt 162 000 kronor i skatt. En kvinna i samma åldersgrupp betalade 110 000 kronor, alltså 68 procent av vad den genomsnittlige mannen betalar in. För de yngre generationerna är skillnaden i inbetalad skatt lägre, men det är fortfarande så att männen betalar mer i skatt. Det betyder att de får in mer pengar till sin allmänna pension. När den här generationen går i pension visar minPensions beräkningar att kvinnorna kommer att få ungefär 80 procent av männens pension.  

Höga löner ger inte allmän pension

Ju högre lön, desto mer skatt betalar du och då kommer det in mer pengar till din allmänna pension. Men löner över 47 717 kronor i månaden ger inga extra pensionsrätter. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har så höga löner.

Kvinnor får pension fler år

Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt drygt tre år längre än män. Eftersom medellivslängden är lika för män och kvinnor när beräkningar görs för hur länge pensionen ska betalas ut, så gynnas kvinnor av detta.

Extra pension för småbarn och studier

Den som har pluggat på högskola eller universitet, eller har barn under fyra år får extra pensionsrätter till sin allmänna pension. Samma sak för den som har sjuk- och aktivitetsersättning eller som har gjort värnplikten. Det är pengar som betalas via statskassan. Den som får extrapensionen för att familjen har småbarn är den som tjänar minst de åren.

Merparten av de pengar som betalas för den här stöden går till kvinnor

Kvinnor får mer stöd som pensionärer

Pensionärer med låg pension kompenseras med garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och eventuellt även med garantitillägg, ett stöd som ytterligare ska stärka ekonomin för dem med låga pensioner.

Merparten av de här stöden går till kvinnor.


Änkepension – bara för kvinnor

Änkepensionen är under utfasning, och har ersatts av omställningspension som gäller för både män och kvinnor som har förlorat sin livspartner.

Men fortfarande betalas det ut pengar till äldre änkor. Ett stöd som gynnar kvinnor.

Tjänstepensionerna då?

Många kvinnor jobbar i offentlig sektor. Här ger de nyligen omförhandlade tjänstepensionerna högre inbetalning per intjänad krona än vad tjänstepensionerna på den privata sidan gör. Tjänstepensioner ger en högre utväxling för den som har högre lön, vilket gynnar männen så länge de tjänar mer än kvinnor.

Så varför har kvinnor låga pensioner?

Män har fortfarande i genomsnitt högre pension än kvinnor även om skillnaderna är på väg att minska. Men kvinnorna tar igen en del genom att de får merparten av stöden som finns för att höja låga pensioner. 

Inget av de här stöden, förutom änkepensionen, är riktat specifikt till kvinnor. Men så länge kvinnor har lägre löner, är mer sjuka, jobbar mer deltid osv, så kommer stöden som hjälper upp låga pensioner, att till stor del bli stöd till kvinnor.

Hur vill vi ha det i framtiden?

Ska vi jobba på att ha olika stödformer som förbättrar kvinnornas pensioner när de väl blir pensionärer?  Eller ska vi lägga krutet på att se till att kvinnor får bättre förutsättningar för att delta i arbetslivet på ungefär samma villkor som männen? Eller är det dags för männen att förändra sina liv en smula och därmed få samma villkor på arbetsmarknaden som kvinnor?

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur mycket får andra i pension?

Många som gjort sin egen prognos på minPension brukar undra: Får jag ungefär lika mycket i pension som alla andra? Vad är rimligt att förvänta sig?

Vårt statistikverktyg kan ge dig svar och dessutom tips på vad du kan göra om du tycker att din pension är för låg.

På minPension har vi drygt 4,3 miljoner registrerade användare. Det betyder att vi har rätt bra koll på framtidens pensioner. Om du vill jämföra din egen pension med andras gör du det i vårt statistikverktyg som du hittar när du loggar in för att se din pensionsprognos.

En skärmbild från minPension på fliken Pensionsstatistik där du kan jämföra din prognos med andras.,

I vårt exempel jobbar du i kommun och region och börjar närma dig pensionsåldern. Din förväntade pension på 19 000 kronor i månaden ligger ganska precis i mitten om du jämför dig med andra med samma avtal och i samma ålder.

Om din pension verkar vara lägre än andras kan du klicka på den röda gubben under diagrammet. Då kommer du vidare till en sida med tips om hur du kan förbättra din pension.

Det går även att jämföra med andra avtal, andra åldrar eller om du bara vill jämföra din pension med andra kvinnor eller män. Underlaget är hela tiden andra användare som registrerat sig på minPension.

Lönen, att du har en tjänstepension och hur många år du arbetat brukar vara det som spelar allra störst roll för vilken pension du kan förväntas få.

Lönenivåerna skiljer sig åt i olika avtal, och här syns också skillnaden i pensionsnivå mellan kvinnor och män.

Testa vad som påverkar pensionen i verktyget ”minPension för unga” som du når på minPension innan inloggning.

Hur ser det ut i olika avtal?

Här är den genomsnittliga förväntade prognoser år 2021 i olika avtal för åldersgruppen 56-65 år. Förutsättningarna är att all pension tas ut från 65 års ålder och med så lång utbetalningstid som möjligt.

AvtalGenomsnittlig förväntad pension kr/mån
Kommun- och region
Kvinnor och män18 900
Kvinnor18 500
Män21 300
Privatanställda arbetare 
Kvinnor och män20 100
Kvinnor16 800
Män21 300
Statligt anställda
Kvinnor och män25 200
Kvinnor22 500
Män28 500
Privatanställda tjänstemän
Kvinnor och män28 300
Kvinnor23 500
Män31 400

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom