Kategori: påverka din pension

Omvärldsbevakning, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar

Vård av anhöriga sänker kvinnors pension

Kvinnor har lägre pension än män. Även om löner, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat över tid så är det fortfarande i huvudsak kvinnorna som avstår från arbete för att vårda nära och kära. Ett mer eller mindre frivilligt arbete som inte ger någon extra pension.

Kvinnor jobbar betydligt mer deltid, tar ut fler vab-dagar och är föräldralediga längre än männen. Det finns dessutom statistik på att kvinnor även tar ut obetald föräldraledighet i större utsträckning än män, vilket gör skillnaderna större.

För pensionens skull är deltid, många vab-dagar och lång föräldraledighet inte av någon avgörande betydelse, så länge man inte fortsätter att jobba deltid även när barnen blivit större. Både i den allmänna pensionen och i de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det extra stöd för att bättra på pensionen under småbarnsåren.  

En miljon svenskar vårdar närstående

Enligt försäkringsbolaget Skandia vårdar mer än en miljon svenska närstående, vid sidan av sitt arbete. Det kan handla om vård av gamla föräldrar eller vuxna barn med psykisk ohälsa. I genomsnitt läggs mellan en och tio timmar i veckan på vård. För många handlar det om betydligt fler timmar och den som vårdar går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka med. Fyra av fem som minskar sin arbetstid är kvinnor.

Att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, eller att sluta jobba helt, kan får stora konsekvenser för pensionen.  I takt med att pensionsåldrarna stiger dröjer det också längre innan grundskydden, som garantipension och bostadstillägg, börjar betalas ut.

Men här finns inga krockkuddar i vare sig den allmänna pensioner eller i tjänstepensionerna. Kanske borde det göra det?

Männen då? Skillnaden i medellivslängd mellan könen krymper, men den skiljer ändå flera år. När vi har samma förväntade medellivslängd för kvinnor och män när pensionen betalas ut så drar männen nitlotten. När det gäller skatteinbetalningar så är det männen som drar in pengarna. Men kanske ändras det framöver, eftersom kvinnor är de som i första hand satsar på att utbilda sig.

Statistik om kvinnor och män

Andel som läser vidare efter gymnasiet

Kvinnor: 52 procent

Män: 39 procent

Andelen som arbetar

Kvinnor: 70,9 procent

Män: 76,4 procent

Genomsnittlig lön (2021)

Kvinnor: 32 000 kr/mån 

Män: 34 500 kr/mån

Genomsnittlig pension (2021)

Kvinnor: 17 000 kr/mån

Män: 24 200 kr/mån

Så mycket betalar vi i skatt (2021)

Kvinnor: 63 000 kronor

Män: 94 000 kr

Medellivslängd

Kvinnor: 84,3 år

Män: 80,6 år

Jobbar deltid 

Kvinnor: 25,7 procent

Män: 11 procent

Uttag av föräldraledighet

Kvinnor: 70 procent av dagarna

Män: 30 procent av dagarna

Uttag av vab-dagar

Kvinnor: 61 procent

Män: 39 procent

Andel som går ner i arbetstid för att vårda närstående

Kvinnor: 80 procent

Män: 20 procent

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Kundtjänst, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Releaseinformation, Så fungerar pensionen

Ändrad prognosstandard påverkar prognosen

Prognosstandarden på minPension har ändrats. Den används i våra beräkningar av prognoser för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. Prognosstandarden är en kvalificerad gissning av hur din förväntade pension påverkas av omvärldsfaktorer som inflation, värdeutveckling på kapitalet, skatter och avgifter eller förväntad medellivslängd.

Hur påverkas din prognos

Förändringarna av prognosstandarden kan påverka prognosen på olika sätt. Den kan både ge en högre förväntad pension och en lägre förväntad pension. Kom ihåg att det handlar om förväntningar, inte om faktiska förändringar.

Förändringarna påverkar i första hand de som har långt kvar till sin pension. Där bygger antagandena om pensionen i högre grad på prognosberäkningar än för äldre individer som har en större del faktiskt intjänande.

Bild som visar hur vi beräknar din prognos

En ändrad prognosstandard påverkar inte vad du får i pension

Prognosstandarden påverkar inte vad du faktiskt kommer att få i pension. Det som påverkas är vad kvalificerade bedömare tror om din framtida pension. Inga pengar har försvunnit eller lagts till.

Ju fler år du har kvar till du ska gå i pension, desto större betydelse har prognosantagandena eftersom beräkningen av vad du ska få i pension till stor del bygger just på prognosen. Men om du redan har en stor del av intjänandet bakom dig och närmar dig pensionsåldern, då spelar prognosantagandena mindre roll.

Så påverkar prognosstandarden våra exempelpersoner

Vi har tagit fram tre olika exempelpersoner för att visa hur den nya prognosstandarden kan påverka prognoserna på minPension.

Magnus Testperson

Magnus är född 1960, anställd i en kommun med pensionsavtal AKAP-KL.

I den gamla prognosstandarden var Magnus prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 2 700 kr/mån livet ut. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 2 800 kronor.

Differensen blir plus 100 kronor (eller 4 procent) för Magnus.

Emilia Testsson

Emilia är född 1990, anställd som privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO.

I beräkningar med den gamla prognosstandarden blev Emilias prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 12 400 kronor. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 13 500 kronor.

För Emilia blir differensen plus 1 100 kronor (eller 9 procent).

Jenny Testdotter

Jenny är född 1980. Hon är privatanställd tjänsteman med en individuell tjänstepension.

Enligt den gamla prognosstandarden visade prognosen att Jenny skulle få 16 000 kr livet ut från 65 år. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 14 700 kr.

Differensen blir minus 1 300 kronor (eller 8 procent) för Jenny.

En differens på minus 1 300 kronor (eller 8 procent).

Så har prognosstandarden ändrats – för dig som vill ha koll på detaljerna

Förändringarna jämfört med tidigare prognosstandard gäller prognosen för kapitalavkastning under spartid, avkastningsskatt och förändrade dödlighetsantaganden.

Den förväntade reala kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent. Avkastningsskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent och dödlighetsantagandena ändras – dock ganska marginellt.

Läs mer här om prognosstandarden på Pensionsmyndighetens sida

Så ändras beräkningen av kollektivavtalad tjänstepension

Om du har kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension kan prognosen höjas.

Även om den förväntade kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent så vägs det upp av att den förväntade avkastningssskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent.

Nettoförändringen stiger från 1,5 till 1,52 procent

Den förväntade totala kapitalavkastningen blir alltså något högre, vilket får störst effekt om du har många år kvar till pension. Utslaget på hela pensionen blir förstås förändringen mindre påtaglig.

Så ändras beräkningen av icke kollektivavtalad tjänstepension

Förändringen för icke kollektivavtal gäller främst beräkningen av prognosräntan.

Tidigare har icke kollektivavtalad pension haft en fast prognosränta, men nu ska även prognosräntan för icke kollektivavtalad tjänstepension beräknas som ett genomsnitt av prognosräntan i de fyra ickevalsalternativet i de största kollektivavtalen. Jämfört med beräkningarna i den tidigare prognosstandarden så har den förväntade prognosräntan sjunkit och det vägs inte upp av att även de här pensionerna ska beräknas med sänkt förväntad avkastningsskatt.

Jämförelsevärdet

Jämförelsevärdet har tagits fram av minPension för att göra det lättare att jämföra storleken på en förmånsbestämd och en premiebestämd pension. I jämförelsevärdet omvandlar vi förmånen till ett kapital.

Förändringarna här beror på att vi har justerat våra beräkningar. Det handlar främst om en förändring av delningstalet på grund av ändrat ränteantagande. Den förändrade summan påverkar inte den förväntade nivån på den förmånsbestämda pensionen. Den är densamma som tidigare.  

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar

Missgynnar pensionssystemen kvinnor?

På Internationella kvinnodagen passade vi på att gratta alla fantastiska kvinnor med ett blogginlägg om kvinnors pensioner. Varför är de flera tusenlappar lägre än männens? Och vad behöver vi göra för att ändra på det?

Är pensioner något som missgynnar kvinnor? Nej, det kan faktiskt vara tvärtom.  Åtminstone om vi jämför vad kvinnor och män betalar in till sin pension och vilka som har störst nytta av de olika grundskydden som ger extra pension.

Mycket i pensionsdebatten handlar om kvinnors låga pensioner. I genomsnitt har kvinnor flera tusenlappar mindre i månaden att leva på. Hur kan det komma sig? Är kvinnor särskilt missgynnade när pensionen ska betalas ut?

För att svara på det behöver vi reda ut hur pengar betalas in till pensionerna och vad som betalas ut.  

Män betalar mer skatt

Det orange kuvertet som kommer till dig som fortfarande sparar in till din pension, är ett kvitto på hur många pensionsrätter du tjänade in när du deklarerade senast. Skatt och allmän pension hör ihop.

Enligt Statistiska Centralbyrån betalade en man i åldern 45-54 år i genomsnitt 162 000 kronor i skatt. En kvinna i samma åldersgrupp betalade 110 000 kronor, alltså 68 procent av vad den genomsnittlige mannen betalar in. För de yngre generationerna är skillnaden i inbetalad skatt lägre, men det är fortfarande så att männen betalar mer i skatt. Det betyder att de får in mer pengar till sin allmänna pension. När den här generationen går i pension visar minPensions beräkningar att kvinnorna kommer att få ungefär 80 procent av männens pension.  

Höga löner ger inte allmän pension

Ju högre lön, desto mer skatt betalar du och då kommer det in mer pengar till din allmänna pension. Men löner över 47 717 kronor i månaden ger inga extra pensionsrätter. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har så höga löner.

Kvinnor får pension fler år

Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt drygt tre år längre än män. Eftersom medellivslängden är lika för män och kvinnor när beräkningar görs för hur länge pensionen ska betalas ut, så gynnas kvinnor av detta.

Extra pension för småbarn och studier

Den som har pluggat på högskola eller universitet, eller har barn under fyra år får extra pensionsrätter till sin allmänna pension. Samma sak för den som har sjuk- och aktivitetsersättning eller som har gjort värnplikten. Det är pengar som betalas via statskassan. Den som får extrapensionen för att familjen har småbarn är den som tjänar minst de åren.

Merparten av de pengar som betalas för den här stöden går till kvinnor

Kvinnor får mer stöd som pensionärer

Pensionärer med låg pension kompenseras med garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och eventuellt även med garantitillägg, ett stöd som ytterligare ska stärka ekonomin för dem med låga pensioner.

Merparten av de här stöden går till kvinnor.


Änkepension – bara för kvinnor

Änkepensionen är under utfasning, och har ersatts av omställningspension som gäller för både män och kvinnor som har förlorat sin livspartner.

Men fortfarande betalas det ut pengar till äldre änkor. Ett stöd som gynnar kvinnor.

Tjänstepensionerna då?

Många kvinnor jobbar i offentlig sektor. Här ger de nyligen omförhandlade tjänstepensionerna högre inbetalning per intjänad krona än vad tjänstepensionerna på den privata sidan gör. Tjänstepensioner ger en högre utväxling för den som har högre lön, vilket gynnar männen så länge de tjänar mer än kvinnor.

Så varför har kvinnor låga pensioner?

Män har fortfarande i genomsnitt högre pension än kvinnor även om skillnaderna är på väg att minska. Men kvinnorna tar igen en del genom att de får merparten av stöden som finns för att höja låga pensioner. 

Inget av de här stöden, förutom änkepensionen, är riktat specifikt till kvinnor. Men så länge kvinnor har lägre löner, är mer sjuka, jobbar mer deltid osv, så kommer stöden som hjälper upp låga pensioner, att till stor del bli stöd till kvinnor.

Hur vill vi ha det i framtiden?

Ska vi jobba på att ha olika stödformer som förbättrar kvinnornas pensioner när de väl blir pensionärer?  Eller ska vi lägga krutet på att se till att kvinnor får bättre förutsättningar för att delta i arbetslivet på ungefär samma villkor som männen? Eller är det dags för männen att förändra sina liv en smula och därmed få samma villkor på arbetsmarknaden som kvinnor?

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Omvärldsbevakning, påverka din pension

Hur mycket får andra i pension?

Många som gjort sin egen prognos på minPension brukar undra: Får jag ungefär lika mycket i pension som alla andra? Vad är rimligt att förvänta sig?

Vårt statistikverktyg kan ge dig svar och dessutom tips på vad du kan göra om du tycker att din pension är för låg.

På minPension har vi drygt 4,3 miljoner registrerade användare. Det betyder att vi har rätt bra koll på framtidens pensioner. Om du vill jämföra din egen pension med andras gör du det i vårt statistikverktyg som du hittar när du loggar in för att se din pensionsprognos.

En skärmbild från minPension på fliken Pensionsstatistik där du kan jämföra din prognos med andras.,

I vårt exempel jobbar du i kommun och region och börjar närma dig pensionsåldern. Din förväntade pension på 19 000 kronor i månaden ligger ganska precis i mitten om du jämför dig med andra med samma avtal och i samma ålder.

Om din pension verkar vara lägre än andras kan du klicka på den röda gubben under diagrammet. Då kommer du vidare till en sida med tips om hur du kan förbättra din pension.

Det går även att jämföra med andra avtal, andra åldrar eller om du bara vill jämföra din pension med andra kvinnor eller män. Underlaget är hela tiden andra användare som registrerat sig på minPension.

Lönen, att du har en tjänstepension och hur många år du arbetat brukar vara det som spelar allra störst roll för vilken pension du kan förväntas få.

Lönenivåerna skiljer sig åt i olika avtal, och här syns också skillnaden i pensionsnivå mellan kvinnor och män.

Testa vad som påverkar pensionen i verktyget ”minPension för unga” som du når på minPension innan inloggning.

Hur ser det ut i olika avtal?

Här är den genomsnittliga förväntade prognoser år 2021 i olika avtal för åldersgruppen 56-65 år. Förutsättningarna är att all pension tas ut från 65 års ålder och med så lång utbetalningstid som möjligt.

AvtalGenomsnittlig förväntad pension kr/mån
Kommun- och region
Kvinnor och män18 900
Kvinnor18 500
Män21 300
Privatanställda arbetare 
Kvinnor och män20 100
Kvinnor16 800
Män21 300
Statligt anställda
Kvinnor och män25 200
Kvinnor22 500
Män28 500
Privatanställda tjänstemän
Kvinnor och män28 300
Kvinnor23 500
Män31 400

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, påverka din pension

Högre pensioner med riktålder

Tidigare i veckan presenterade vi en ny kompensationsgradsrapport som bygger på 160 000 användares pensionsprognoser. I studien har vi granskat hur pensionsnivån ökar om pensionerna tas ut vid individens riktålder istället för vid 65 år.

I minPensionsPodden berättar Kristina Kamp om spaningarna hon gjorde under arbetet med rapporten. Till exempel hur skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner ändrar sig mellan olika generationer samt hur pensionsnivån skiljer sig åt mellan land och stad.

Rapporten: Vad betyder de nya riktåldrarna för pensionerna?

vad-betyder-de-nya-riktaldrarna-for-pensionernaLadda ner

Ha koll på din pension, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Statistik

Vad betyder de nya riktåldrarna för pensionerna?

Intervju med Kristina Kamp i Dagens Eko den 14 december

minPensions nya kompensationsgradsrapport visar att för de som vill och kan jobba fram till sin riktålder* kommer framtidens snittpensioner att stiga med någon eller några tusenlappar i månaden jämfört med att sluta jobba vid 65 års ålder.

Kompensationsgraden är ett mått som beskriver vad vi kan förvänta oss att få i pension jämfört med den lön vi har. För framför allt yngre generationer medför övergången till premiebestämda system att pensionen blir mer oförutsägbar. minPensions återkommande rapporter är ett sätt att följa utvecklingen över tid.

För att skapa förståelse för framtidens pensionsnivåer har minPension gjort en studie på ett urval av cirka 160 000 individers pensionsprognoser. Till skillnad från de teoretiska beräkningar som finns bygger den här studien till stor del på faktiska uppgifter om individernas intjänande.

Studien visar att om pensionsåldern sätts till 65 år och samtliga pensioner tas ut på så lång tid som möjligt, är mediankompensationsgraden för urvalet 57,4 procent. Om istället varje åldersgrupp arbetar fram till sin riktålder, det vill säga den ålder de kan behöva arbeta till för att kompensera för en högre medellivslängd, stiger kompensationsgraden till 66,8 procent. Skillnaden är 9,4 procentenheter och skulle innebära att den som har en månadslön på 30 000 kronor kan räkna med en pension på strax över 20 000 kronor istället för omkring 17 200 kronor. Störst förändring ger riktåldern för de unga, födda på 80-talet.

Skillnaden i kompensationsgrad mellan könen minskar dock i de yngre generationerna.

– För 80-talisterna är skillnaden mellan kvinnor och män en procentenhet medan den är omkring tre procent för personer födda på 60-talet och 70-talet. För 50-talisterna som just nu gått i pension är skillnaden fem procentenheter, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension.

Lägst förväntad kompensationsgrad har utrikes födda. Även om pensionsåldern anpassas till riktåldern landar den genomsnittliga kompensationsgraden på 57,9 procent.

Förutom att beräkna kompensationsgraden har rapporten även beräknat den faktiska förväntade pensionsutbetalningen i olika regioner. 

– Även om kompensationsgraden kan förväntas vara ungefär densamma i olika regioner skiljer sig den faktiska utbetalningen. Skillnaden är stor mellan olika regioner. Lönenivån spelar stor roll. Lägst förväntad pension har kvinnor på Gotland, högst har män i Stockholm, säger Kristina Kamp.

* Riktålder är ett nytt begrepp som har införts inom den allmänna pensionen. Riktåldern påverkar främst åldern för uttag av allmän pension, men förändringarna kan antas förlänga arbetslivet och därmed också uttagsåldern för andra pensioner.

vad-betyder-de-nya-riktaldrarna-for-pensionernaLadda ner


påverka din pension, Skatter på pension

Så påverkar skatten sparande och pension

Både när du sparar till din pension och när du börjar ta ut dina pengar så får det skattekonsekvenser. Till viss del kan du själv påverka skatteeffekterna på dina pensionspengar. Men tänk på att skatter kan förändras över tid.

När du sparar till pensionen

Löneväxling

Vill du spara extra till din pension finns det olika sätt att göra det på. De vanligaste är att löneväxla, att spara delar av din lön eller att amortera på lån.

För att löneväxla, det vill säga avstå en del av lönen och sätta av den till framtida pension istället, behöver du ha en arbetsgivare som tillåter löneväxling. Du bör dessutom ha en så hög lön, efter löneväxlingen, så att du fortfarande får maximal inbetalning till din allmänna pension. I år går den gränsen vid en månadslön på strax under 46 000 kronor.

Löneväxling passar för dig som:

  • Kan avstå pengar tills du kan få ut dem som pension.
  • Har en så hög lön så att du även efter löneväxlingen får maximal insättning till din allmänna pension. Gränsen går i år vid en månadslön på strax under 46 000 kronor.
  • Får behålla pengarna som arbetsgivaren tjänar på sänkta arbetsgivaravgifter när du löneväxlar.
  • Har låga avgifter på löneväxlingspengarna.
  • Räknar med att få en lägre skatt som pensionär, till exempel för att du slipper betala statlig skatt då. Bra också om du till exempel vill gå i pension tidigare och tar ut löneväxlingspengar till det.
  • Räknar med att leva länge och löneväxlingspengarna betalas ut livsvarigt.

Investeringssparkonto

Investeringssparkonto är ett konto där du kan spara i aktier eller fonder och där du betalar en schablonskatt på hela kapitalet istället för att betala skatt på vinsten som du gör när du har ett vanligt sparande.

Investeringssparkonto passa för dig som:

  • Kan behöva ha tillgång till pengarna utan att de är inlåsta tills du blivit tillräcklig gammal för att få ta ut dem.
  • Tjänar under 46 000 kronor i månaden.
  • Kommer att få hög pension som du troligen får betala statlig skatt på. ISK-skatten är en kapitalskatt som är lika för alla.
  • Tror att skatten på investeringssparkontot kommer att ge dig mer pengar än om du sparar på annat sätt där du betalar skatt på vinster och förluster är avdragsgilla.

Amortering av lån

Ytterligare ett sätt att förstärka pensionärsekonomin är att amortera av lån och den vägen minska kostnaderna för framtida ränteutgifter.

Amortering passar för dig som:

  • Har så höga lån så det blir väldigt stora fasta kostnader att betala när du blir pensionär och har lägre inkomster.
  • Vill slippa amorteringskrav.
  • Tror att räntorna kan stiga i framtiden och att ränteavdragen kan komma att sänkas.

När du tar ut pension

När du tar ut pension betalar du inkomstskatt, alltså samma typ av skatt som för lön. Det gäller även om du har privata pensionsförsäkringar som du gjorde skatteavdrag för när du satte in pengarna. Den möjligheten togs dock bort för de flesta år 2016.

Precis som för lön så betalas kommunalskatt, där nivåerna kan variera beroende på vilken kommun du bor i. Tänk på det om du till exempel tänker flytta till en annan kommun när du blir pensionär. Det gäller även om du har garantipension eller liknande. Äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg beskattas däremot inte.

Är pensionen tillräckligt hög så betalar du även statlig skatt utöver kommunalskatten.

Pension beskattas dessutom olika beroende på hur gammal du är. Skatten sänks för närvarande från det år du fyller 66 år. När riktåldern i den allmänna pensionen kommer att höjas i framtiden så kommer även åldersgränserna i beskattningen av pension med största sannolikhet att ändras.

År 2021 går gränsen för när du ska börja betala statlig skatt på pension

  • Fram till det år du fyller 66 år, 44 758 kronor per månad
  • Från det år du fyller 66 år, 49 725 kronor per månad

Vill du ha låg skatt på din pension bör du se till att jämna ut inkomsterna över tid för att undvika statlig skatt. Att ta ut pension före det år du fyller 66 år innebär att du betalar högre skatt på samma pensionsinkomst än när du blir äldre.

Pension per månadSkatt född 1956 och senareFödd 1955 och tidigare
15 0004 1002 700
20 0005 9004 200
30 0009 6007 000
40 00013 00010 300

Skatt om du flyttar utomlands

Flyttar du utomlands gäller särskilda regler för hur din pension beskattas.

Skatt på jobb och pension samtidigt

Om du arbetar och tar ut pension samtidigt kommer lön och pension att beskattas olika för att sedan läggas samman. Du kan själv ta reda på din skatt på skatteverkets hemsida.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Så fungerar pensionen

Flytträtt för pensioner – vad gäller?

Har du en pensionsförsäkring som du vill flytta till ett annat bolag? Kanske för att du inte är nöjd med förvaltningen hos det nuvarande bolaget? Eller för att du vill sänka dina avgifter?

Från den 1 april 2021 gäller nya regler för flyttar av pensionsförsäkringar. I minPensionsPodden reder vi ut vilka pensioner det är som berörs av nyheterna och hur det påverkar dig och dina pensioner. Till vår hjälp har vi Stefan Thelenius, pensionsspecialist på Konsumenternas Försäkringsbyrå.

Hjälp att jämföra på Konsumenternas

Vill du jämföra olika bolag innan du flyttar en försäkring? Konsumenternas Försäkringsbyrå har oberoende verktyg som hjälper dig.

#minPensionsPodden, påverka din pension, Så fungerar pensionen

När blir lyxfällan en pensionsfälla?

Hur grundlägger du en bra ekonomi? Och hur undviker du att ligga sömnlös på grund av obetalda räkningar – och för rädslan att Kronofogden ska knacka på dörren. Går det att hantera ekonomin så att du kan leva ditt dröm-pensionärsliv?

Lyssna när minPensionsPodden gästas av TV-profilen Magnus Hedberg, programledare för både Lyxfällan och nu senast Drömfällan. I avsnittet får du tips på hur du i tid vänder en kommande pensionsfälla.

På gång på minpension, påverka din pension, Så fungerar pensionen, Skatter på pension

Din pensionsekonomi 2021

Året lider mot sitt slut och vi vill passa på att tacka för i år önska dig ett Gott Nytt 2021!

Inför årsskiftet blir det nya pensionssiffror att hålla reda på. Det har du kanske redan läst om i vårt tidigare inlägg här på bloggen eller hört i minPensionsPoddens senaste avsnitt.

Nu är också artiklarna på minPension.se uppdaterade med 2021 års värden. Titta in i vårt bibliotek ”Allt om pensioner”.

Här nedanför har vi lagt länkar till de mest lästa artiklarna vid nyår.