gå i pension, jobbonär, Pensionsekonomen bloggar

Erbjudanden om att runda av yrkeslivet i förtid – hur påverkar det pensionen?

När företag genomgår omorganisationer kan det resultera i personalminskningar. Att förlora jobbet kan vara en mycket omtumlande upplevelse. Förutom de sociala kontakterna och gemenskapen från arbetet är det en fråga om ekonomi. Uppsägningstiden är olika beroende på vilken anställningsform man har och hur länge man har varit anställd.

I vissa fall kan arbetsgivaren, facket och den anställde nå en överenskommelse om avgångsvederlag. Det bygger på frivillighet och är alltså ingenting som man måste acceptera som anställd eller som arbetsgivaren är skyldig att betala. Och det finns även andra typer av lösningar som inte är reglerade i lag eller kollektivavtal som innebär att man rundar av yrkeslivet i förtid. Arbetsgivaren kan erbjuda avgångspension med en ekonomisk ersättning (istället för lön) och kompensation för bortfall av allmän pension och tjänstepension.

För den som söker en gradvis nedtrappning innan pensionen finns det olika former av arbetstidsförkortning som arbetsgivaren kan finansiera till viss del. Många har nog hört talas om 80/90/100 för de som är 63 år eller däromkring. Jobba 80 procent, får 90 procent av lönen och 100 procent i inbetalning till tjänstepension. Och för anställda i offentlig sektor finns delpension där man kan minska sin arbetstid mellan 61 och 65 år utan att fullt ut förlora motsvarande lön och pension.

Gemensamt för dessa är att de inte är en rättighet utan ett erbjudande från arbetsgivaren. Utformningen kan se väldigt olika ut, även mellan personer på samma arbetsplats. Arbetsgivarens förutsättningar vid det aktuella tillfället är avgörande. Om man har råd att finansiera anställda som trappar ner eller slutar arbeta i förtid. Det finns även lösningar där tidig pension kan finansieras med kollektiva medel, vilket främst gäller privatanställda tjänstemän.  

Generellt är de olika varianterna som arbetsgivaren finansierar på väg att ersättas av större inbetalningar till tjänstepensionen, så kallad flexpension eller deltidspension. Tanken är att man själv ska kunna äga frågan om hur och när man går i pension. Efter ett långt yrkesliv kan man alltså välja mellan att bekosta sin arbetstidsförkortning eller högre pension.

Tänk på!

  • Ett längre yrkesliv leder i de flesta fall till en högre livsinkomst.
  • Om du går ner i arbetstid eller slutar arbeta i förtid påverkas både lön och pension. Ta reda på vad det innebär för din ekonomi initialt, de närmsta åren och livet ut. Det försäkringsskydd som följer med anställningen påverkas också.
  • Erbjudande från arbetsgivare ska vara skriftligt med tydliga villkor om vad som gäller. Individuella överenskommelser kan se väldigt olika ut eftersom det råder avtalsfrihet. Stäm av med fackförbund om erbjudandet är rimligt.
  • När man accepterar ett erbjudande kan man i många fall inte ångra sig. Det kan finnas krav i pensionsavtal eller från arbetsgivaren som begränsar dina möjligheter till fortsatt arbete. Det går inte att pausa uttag av tjänstepension men det är möjligt att ändra uttag av allmän pension.

Avgångsvederlag

+ Kan ge större ersättning än lönen under uppsägningstid.

+ Pensionsgrundande för allmän pension.

– Ger i regel inte tjänstepension.

– Är inte sjukpenninggrundande.

– Större engångsbelopp kan resultera i hög skatt.

Avgångspension

+ Kan innebära ersättning för bortfall av lön och pension.

+ Kan erbjuda bättre villkor än avgångsvederlag.

– Tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren.

– Avgångspensioner blir mindre och mindre vanligt.

80/90/100

+ Kan gå ner i arbetstid utan att lönen påverkas fullt ut och med fortsatt inbetalning till tjänstepensionen.

+ Arbetstidsförkortning som arbetsgivaren finansierar till stora delar.

– Begränsade möjligheter att själv välja formerna för arbetstidsförkortningen.

– Lägre lön ger mindre inbetalning till allmänna pensionen.

– Tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren.

Delpension (inom offentlig sektor)

+ Kan gå ner i arbetstid utan att lön och pension påverkas fullt ut.

+ Arbetstidsförkortning som arbetsgivaren finansierar till stora delar.

– Erbjuder inte möjligheten att helt sluta jobba.

– Även om det finns inskrivet i avtal är det ingen rättighet. Arbetsgivaren avgör.

– Delpension blir mindre och mindre vanligt.

Flexpension/Deltidspension

+ Man bestämmer själv, gå ner i arbetstid på slutet eller få högre pension.

+ Allt fler omfattas och avsättningarna har ökat på senare år.

+ Inget tidsbegränsat erbjudande som kan ’frysa inne’.

+ Arbetsgivaren är ofta välvilligt inställd eftersom man bekostar arbetstidsförkortningen själv.

– Kräver flera decenniers intjäning för att göra skillnad (flexpension/deltidspension har bara funnits sedan 2013 och framåt).

– Tidigt pensionsuttag och/eller sänkt lön har en negativ påverkan på livsinkomsten för de flesta.

– Arbetsgivaren kan neka arbetstidsförkortning om den medför en ”beaktansvärd störning”.

Kollektiv slutbetalning (gäller framför allt privatanställda tjänstemän)

+ Inom vissa förmånsbestämda tjänstepensioner som ITP2 kan man gå i pension månaden efter 62 år och få en tjänstepension som kan bli lika stor som om man hade jobbat till 65 år (betalas med kollektiva medel).

+ Kan vara förmånligt för den som hade tänkt att sluta arbeta före 65 år och som får en stor del av sin inkomst från förmånsbestämd tjänstepension.

+Är inte ett tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren (utan regleras i centrala avtal mellan arbetsmarknadens parter).

– Påverkar den allmänna pensionen (eftersom man är kortare tid som yrkesverksam).

– Man måste sluta arbeta helt eller arbeta mindre än 8 timmar per vecka fram till 65 år.

– Man ska inte stå till arbetsmarknadens förfogande (ej anmäld till Arbetsförmedlingen eller med ersättning från Försäkringskassan för sjukdom eller arbetsskada).

Vill du veta mer?

Poddavsnitt

Hur påverkas pensionen av deltidsarbete i slutet av arbetslivet?

Så hög blir pensionen om du jobbar till 68

Hur får vi fler att orka arbeta längre?

Länkar om skatt

Skatteverket – Avgångsvederlag (lön) eller pension

Skatteverket – Jämkning för dig som är pensionär

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom minPension

#minPensionsPodden

Omställningsstudiestöd eller pension?

Funderar du på att sadla om och byta yrke? Det är du inte ensam om! Intresset för att söka det nya omställningsstudiestödet har varit stort. Några har fått det beviljat, många har fått avslag och många väntar fortfarande på besked från CSN.

Varför blev omställningsstudiestödet så populärt? Förmodligen därför att det tidigare inte har gått lika lätt för alla att finansiera sådana här studier. Omställningsstudiestödet är till för den som vill och behöver vidareutbilda sig. Det riktar sig till personer som har arbetat en längre tid och är i åldern 27 till 62 år.

I takt med att pensionsåldern höjs ställs det högre krav på att vi ska jobba längre upp i åren. Då ökar också behovet av att kunna ställa om yrkesbanan senare i livet. Jobbet som funkade när du var 35 kanske är för tungt, för stressigt eller så är det inte längre någon som efterfrågar din kompetens när du fyllt 60 år.

Hur görs prioriteringen av dem som får stödet när så många får avslag? Vilka möjligheter har man när man har passerat 60? Vilka åtgärder skulle behövas för att korta väntetiderna? Och krockar initiativet med Omställningsstudiestöd med idén bakom flexpension?

I det sista avsnittet av minPensionsPodden innan sommaruppehållet, möter vi Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tillika styrelseledamot i Trygghetsrådet, för att få veta mer om omställningsstudiestödet.

Martin Wästfelt, Unionen och Dan Adolphson Björck, minPension

Lyssna på samtalet med Martin Wästfelt om omställningsstudiestödet i minPensionsPodden

minPensionsPodden gör sommaruppehåll i augusti men är tillbaka igen med färska avsnitt i september! Vi önskar dig en fin och lång sommar!

#minPensionsPodden

Anhörigvård = lägre pension?

Vi är många i Sverige som vårdar våra anhöriga. Faktiskt hela 1,2 miljoner individer. Det kan handla om att vårda en gammal förälder, en maka/make, en vän eller ett barn. De flesta av oss kan räkna med att någon gång under livet hamna i en situation där en nära behöver vårt stöd. Vissa anhörigvårdare har ett heltidsjobb och sköter vården av den kära vid sidan om. Andra går ner i arbetstid för att mäkta med. Av alla anhörigvårdare är idag 80 procent kvinnor.

Jenny Wiener är hälsoekonom på Skandia. I rapporten ”Nära och kära” har hon granskat hur ansvaret för sjuka närstående påverkar våra liv. Vi bjöd in henne till #minPensionsPodden för att prata om hur anhörigvården också kan påverka pensionen och om det finns något som vi (individer, arbetsgivare och samhälle) kan göra för att stötta den som hamnar i situationen.

Lyssna Ep 199: Anhörigvård = lägre pension? Gäst är Jenny Wiener, hälsoekonom på Skandia

Här är en länk till Skandias rapport Nära och kära

Statistik

Blomsterkransar, små grodorna och pensionskoll

Efter midsommarhelgen var vi flera på minPension som var nyfikna på hur användandet av hemsidan hade sett ut under midsommarafton och -dagen. Vi undersökte antalet användare som hade gjort minst en prognos under dagarna och fann att jämfört med år 2022 hade vi fler användare under både midsommarafton och midsommardagen.

Mer än 14 000 användare skapade minst en prognos under midsommarafton, jämfört med lite över 10 000 år 2022. För midsommardagen hade vi i år cirka 2 000 fler användare än år 2022. Visserligen har antalet användare på minPension ökat under perioden men denna förändring är mindre än den ökning vi ser för midsommarafton och midsommardagen. När man tittar på vilka som loggade in under midsommarhelgen i år är åldrarna 50-59 och 60-69 överrepresenterade jämfört med deras snitt för jan-maj 2023. Det är främst män som står för ökningen då dessa är mer aktiva än de normalt brukar vara.

Skillnaden under midsommar jämfört med föregående år gjorde oss nyfikna att kolla hur det såg ut för några andra högtider och röda dagar som passerat. Vi sammanställde antalet användare som gjort minst en prognos under respektive dag för år 2022 och 2023.

Förutom Skärtorsdagen har fler användare varit aktiva under helgdagarna i år än 2022. Om ökningen i aktivitet speglade hur antalet användare har ökat skulle aktiviteten för 2023 ”bara” vara cirka 10 procent högre än för 2022. Figurerna visar att ökningen i de flesta fall är större än så. Med andra ord är en större andel av användarna aktiva under dessa dagar år 2023 jämfört med 2022.

Det verkar som att flera användare passar på att kolla sin pension under lediga dagar, kanske för att man då har mer tid jämfört med i vardagen. Den stora ökningen jämfört med år 2022 kanske delvis kan förklaras av det ekonomiska läget. Många vill förmodligen få en överblick av sin pension och göra prognoser för att se hur olika beslut kan påverka pensionen.

Vill du veta mer om hur våra användare har använt minPension?
Mer information hittar du under fliken ”Statistik” här på bloggen.

Text: Ivar Wahlstein, statistiker på minPension

#minPensionsPodden

Ändringar i PA16, avd 2 för statligt anställda

Är du anställd inom staten? Efter årsskiftet ändras reglerna i pensionsavtalet PA16. Till exempel kommer anställda inom avdelning 2 som fortsätter att jobba efter 65 år få fortsatta inbetalningar till sin tjänstepension.

Vi bjöd Anna Falck, förhandlingschef på Arbetsgivarverket till minPensionsPodden för att gå igenom ändringarna som har förhandlats fram mellan de statliga parterna.

Lyssna på avsnitt 198 av minPensionsPodden där vi möter Anna Falck och pratar om förändringar i pensionsavtalet för statligt anställda.

Vi vill varna dig som är känslig för svajigt ljud. I det här avsnittet glappar en av mikrofonerna vilket bitvis ger dålig ljudkvalitet. Vill du hellre läsa om förändringarna som väntar? Följ den här länken.

#minPensionsPodden, Så fungerar pensionen

Pensionsmyter

Du har säkert hört vänner och bekanta som hävdar att ”det kommer inte finnas några pengar kvar i den allmänna pensionen när jag ska gå i pension” eller ”man måste vara aktiv för att få en bra pension”.

I det här poddavsnittet analyserar vi de 13 vanligaste myterna om pension. Och faktiskt lyckas vår nya pensionsekonom, Dan Adolphson Björck att slå hål på dem alla med hjälp av fakta.

Lyssna på avsnittet om pensionsmyter i din poddkanal eller via den här länken

Ha koll på din pension, minPension för unga, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen

Pensionsguiden till alla kära

Nu under sommaren poppar de upp här och där, brudparen framför kyrkan omgivna av skir grönska. Men kärleken är tack och lov inte knuten till en årstid. Den finns året runt. Ibland varar den dessutom i många, många år. Så småningom blir det nygifta brudparet pensionärer. Tyvärr är det fortfarande så att inte minst den nyblivna bruden riskerar att bli en ganska fattig pensionär. Så även om ålderdomen känns avlägsen – här är pensionsguiden till alla kära.

Lyssna på poddavsnittet ”Pension, kärlek, skilsmässa och död”

Gift eller sambo

Alla par gifter sig inte. Att leva tillsammans utan äktenskap fungerar lika bra för kärleken. Juridiskt är det stor skillnad. Inte minst när det gäller vad som är dina, mina och gemensamma tillgångar. Det påverkar till exempel privat sparande. Har du ett eget sparande som du planerar att ha som extra pengar när du blir pensionär, så blir det en gemensam tillgång när du gifter dig om du inte aktivt avtalar något annat så att pengarna blir din enskilda egendom. Annars ska pengarna delas vid skilsmässa. Samma sak gäller till exempel fastigheter. Allmän pension och tjänstepension ingår däremot inte i bodelning så här spelar det ingen roll om du är gift eller sambo.

En annan skillnad är att premiepensionen bara kan ges bort till maka eller make. Det är den delen i den allmänna pensionen som är placerade i fonder. Ansökan görs hos Pensionsmyndigheten och gäller framtida intjänande. Du kan själv välja om du vill att överföringen ska upphöra. Annars gör den det per automatik vid skilsmässa.

Det är också bara make/maka eller registrerad partner som har rätt till den familjepension som finns i vissa privatanställda tjänstemäns kollektivavtal. Familjepension kan ge en bra slant till änklingar och änkor. Förutsättningen är, förutom äktenskap, att inkomsten är hög, över 7,5 inkomstbasbelopp eller drygt 46 438 kronor i månaden (2023). Tänk också på att om du är singel kan du få högre pension om du väljer bort familjepensionen. Här kan du läsa om familjepension för dig som har:

Med eller utan tjänstepension

Oavsett om du är gift, registrerad partner eller sambo kan det vara bra om att veta om din partner har en tjänstepension eller inte. Tjänstepensionen är den pension som många anställda vår utöver den allmänna pensionen. Förutsättningen är att det finns ett avtal om det på jobbet. Företagare har inte tjänstepension.

Först och främst är det förstås bra att veta om du själv har en tjänstepension. Fråga på jobbet. Du hittar också dina tjänstepensioner om du loggar in på minPension.

Men det är också bra att veta om din partner har en tjänstepension eller inte. Saknas tjänstepension innebär det ofta att pensionen blir rätt låg, och det kan ju vara bra att vara förberedd på om ni ska ha ett långt liv tillsammans,

Men tjänstepensionen kan också ärvas om det finns familjepension (se gift eller sambo) eller om det finns ett återbetalningsskydd kopplat till pensionen. Kolla vad som gäller för just er. Vet ni var ni var era tjänstepensionspengar finns går det lätt att logga in på bolagets hemsida och kolla.

Återbetalningsskydd eller inte

Har ni koll på tjänstepensionen och om det finns återbetalningsskydd eller inte så är det dags för nästa fråga: Behövs återbetalningsskyddet?

Fördelen är självklar. Om du eller din partner dör så ärver ni varandras tjänstepension. Nackdelen är dock att din egen pension blir lägre. I synnerhet om du börjar närma dig pensionsåldern. Då går du minste om pengar som andra inom samma avtal lämnar efter sig när de dör. Det kan betyda upp till flera tusenlappar i månaden i lägre pension. Ta en funderare på om båda verkligen behöver ha återbetalningsskydd. Kanske kan den som tjänar mest i familjen klara sig ändå.

Heltid eller deltid

Kärlek brukar ofta betyda barn och familj. Då är det inte ovanligt att arbeta lite mindre några år, för att få tiden att räcka till. Lägre lön betyder även att inbetalningarna till din framtida pension minskar. För den som arbetar mindre när barnen är små behöver pensionen inte påverkas så mycket.

I den allmänna pensionen ger barnår  extra pensionsinbetalningar till den i familjen som tjänar minst så länge något barn är under fyra år. Även tjänstepensionen ger skydd, men här är reglerna olika beroende på avtal så det bästa är att ta reda på vilket avtal just du har och kolla vad som gäller där.

Men att jobba deltid många år kan bli kännbart för pensionen. Många års deltid burkar dessutom betyda att lönelyften sällan blir särskilt stora.

Skilsmässa eller änka/änkling

De allra flesta förhållanden slutar med att någon blir ensam kvar. Antingen för att paret separerar eller för att någon dör.

Skilsmässa eller ett samboförhållande som upphör påverkar pensionen mest. Återbetalningsskydd och familjepension gäller inte längre. Den som fått premiepension från sin make/maka får behålla de pengar som förts över, men framtida inbetalningar upphör automatiskt. Sparande som inte öronmärks som enskild egendom ingår i bodelningen.

Änkor/änklingar eller sambor som förlorat sin partner på grund av dödsfall får pengar via återbetalningsskyddet, om det finns något. Samma gäller för familjepensionen.

Om din partner dör innan du fyllt 66 år eller börjat ta ut din pension kan du som kvinna få änkepension, om du gift dig med den partner som avlidit för den 1 januari 1990.

För övriga gäller att om du är gift, har en registrerad partner eller gemensamma barn med din sambo och denne dör före du själv fyllt 66 år så har du rätt till omställningspension. Den betalas ut automatiskt under ett år. Barn kan få barnpension upp till 20 års ålder.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert

#minPensionsPodden, Ha koll på din pension, påverka din pension, spara till pensionen

Pension, kärlek, skilsmässor och död

Det är vår – eller nästan försommar – och kärleken blomstrar för många!

Att vara kär påverkar inte din pension. Men det som följer av kärleksruset gör det, till exempel att flytta ihop, få barn, skilja sig eller bli änka/änkling.

För att fördjupa oss i ämnet bad vi Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar att komma till #minPensionsPodden. Här är hennes fyra tips för hållbar kärlek och pension.

  1. Bestäm tidigt i förhållandet hur ni ser på den gemensamma ekonomin och hitta ett sätt att förhålla er till den. Lev i kärlekslycka men var inte för naiv. Planera och ta hand om ditt framtida jag.
  2. Det är bra för relationen att ha valmöjligheter. Ha en ekonomisk trygghet i ett eget spar- och frihetskapital.
  3. Lev så jämställt som möjligt!
  4. Ha koll på din egen ekonomi. Logga in på minPension och hos dina pensionsbolag och ta reda på var dina pengar finns och vad som gäller.

Lyssna på avsnittet via länken – eller i din egen poddkanal.

#minPensionsPodden, spara till pensionen

Nytt poddavsnitt: Ger karriärfokus alltid hög pension?

Det ska löna sig för pensionen att arbeta. Men är det så? Under det senaste året har inflationen skenat och gjort att garantipensionen har höjts betydligt mer än inkomstpensionen. Ger då utbildning och karriärsatsning utdelning i pensionskuvertet? Finns det grupper där det lönar sig mer att göra karriär – och andra där det lönar sig mindre?

Skandia har fördjupat sig i ämnet. I rapporten ”Karriärfokus – så lönar sig heltidsarbete i pensionskuvertet” tittar de på om det finns skillnader i pensionsutfallet mellan olika yrkeskategorier och generationer.

Skandias pensionsekonom, Mattias Munter berättar i minPensionsPodden om resultatet. Veckans fråga kommer från en nybliven pensionär som undrar om hon verkligen har fått den pension hon har rätt till.

Lyssna på avsnittet via länken eller i din poddkanal.

Här hittar du rapporten Karriärfokus – så lönar sig heltidsarbete i pensionskuvertet

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Så fungerar pensionen

Pensionstips till föräldrar som jobbar deltid

Föräldraledighet och pension – här är tipsen till mammor och pappor som delar på småbarnsåren!

Barn är fantastiska men inte gratis. Föräldraledighet betyder lägre inkomst och pension. Men det behöver inte bli så illa som man kan tro. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan får de flesta även föräldralön (eller föräldrapenningtillägg som det också kan heta) genom kollektivavtal på jobbet. Många tror att de får cirka 80 procent av sin gamla inkomst men extrapengarna från jobbet kan göra att det handlar om närmare 90 procent under den första tiden som föräldraledig.

En vanlig uppfattning är att familjen förlorar på att dela på föräldraledigheten trots att det ofta är tvärtom. Föräldrarnas samlade inkomst kan faktiskt öka om man delar på dagarna förutsatt att båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Det gäller att kolla upp vad vilka villkor som gäller på jobbet. Om man får föräldralön och i så fall hur länge.

Men om föräldrarna har en ojämn fördelning från början så finns den en risk för att det mönstret håller i sig under barnens uppväxt. Halkar den ena föräldern efter i lön och karriär så påverkar det även pensionen i långa loppet. För även om man pusslar med arbete och familjeliv tillsammans, och delar på inkomster och utgifter, så får man inte glömma bort att man samlar ihop till sin egen pension. Generellt finns det små möjligheter att rätta till pensionsskillnader mellan föräldrar i efterhand.

Föräldraledigheten behöver inte få så stor effekt på den framtida pensionen. Det finns kompensation både för allmän pension och de flesta tjänstepensioner under tiden man är föräldraledig. Föräldrapenningen är pensionsgrundande för den allmänna pensionen och föräldern med lägst inkomst får barnårsrätt under barnets fyra första år. För tjänstepensionen omfattas de flesta av premiebefrielseförsäkringar som tar över arbetsgivarens inbetalningar till tjänstepensionen under tiden som man är föräldraledig. Men skillnaden mellan olika avtal är stora. Och om det saknas avtal på arbetsplatsen är arbetsgivaren inte skyldig att betala föräldralön eller tjänstepension.

Tre tips till blivande föräldrar

1. Kolla upp villkoren på jobbet

Sätt dig inte bara in i Försäkringskassans regler för föräldrapenning utan även vilka villkor som gäller via jobbet. Kollektivavtal ger föräldralön och oftast även inbetalning till tjänstepensionen. Föräldralönen varar ofta mellan tre månader upp till ett år och inbetalning till tjänstepensionen är vanligen 11-18 månader eller i vissa fall så länge man är ledig med stöd av föräldraledighetslagen. Det kan finnas krav om att man bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. Ta reda på vad som gäller på din arbetsplats.

2. Räkna på föräldraledigheten

I Försäkringskassans verktyg Föräldrakollen matar du in förutsättningarna för föräldralönen. Om ena föräldern tar ut merparten av föräldraledigheten kommer denne att nå den bortre tidsgränsen för föräldralönen och då väntar en lägre inkomst. Därför lönar det sig ofta att dela lika om båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Här spelar även skatten in eftersom högre inkomster beskattas hårdare. Tala med arbetsgivare eller fackförbund om vad du omfattas av och hur din föräldraledighet kommer påverka din inkomst och pension.

3. Anmäl föräldraledigheten

Föräldrapenningen sköts enklast med e-legitimation men när det gäller föräldraledighet via jobbet är det ofta en pappersblankett som gäller. I de flesta fall är det arbetsgivaren som administrerar föräldralönen och ser till så att tjänstepensionen fortsätter att betalas in. Men på vissa arbetsplatser behöver man själv ansöka om det. Missa inte det!

Pensionstips för mammor och pappor

1. Verka för att båda får ett bra yrkesliv

Under yrkeslivet bör man i möjligaste mån söka sig till anställningar som erbjuder heltid och tjänstepension. Långa perioder med deltidsarbete påverkar pensionen negativt.

2. Dela på föräldraledighet och VAB

Själva VAB-dagarna gör kanske inte så stor skillnad idag men långa eller återkommande perioder kan påverka den framtida löneutvecklingen.

3. Jämför era pensioner

Logga in på minpension.se tillsammans för att se om det är stora skillnader mellan er. Du kan få upplysning om hur stor din barnårsrätt är för tidigare år via Pensionsmyndigheten (Mina Sidor). Valcentralen som administrerar din tjänstepension skickar ut årsbesked där det framgår om du har omfattats av premiebefrielse för tjänstepensionen (under tiden du var föräldraledig).

Tre möjligheter för den med högre inkomst att kompensera den som tjänar mindre

1. Amortera mer på bolån

Plus

  • Kan påverka vardagsekonomin här och nu.
  • Enkelt att administrera via bank/långivare.
  • Bättre än sparkonto givet att räntan på bolånet alltid är högre.
  • Inte förknippat med någon avgift.

Minus

  • Påverkar inte den framtida pensionen.
  • Andra alternativ kan ge högre avkastning.
  • Inte ett alternativ för de som bor i hyresrätt.

2. Spara åt partner privat i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring

Plus

  • Kan välja fritt mellan fonder, aktier, räntebärande placeringar m.m.
  • Bra sparform när avkastningen är god.
  • Man slipper deklarera och betala reavinstskatt.

Minus

  • Årlig schablonskatt oavsett om värdet ökar eller minskar.
  • Tänk på att skriva äktenskapsförord (eftersom sparandet annars ingår vid en eventuell bodelning).
  • Sämre sparform när avkastningen är låg eller negativ (eftersom schablonskatten ska betalas i alla fall).
  • Kapitalförsäkring kan ha en försäkringsavgift/årsavgift (gäller ej investeringssparkonto).
  • Inte öronmärkt för pensionen.

3. Överföra premiepensionsrätt till gift eller registrerad partner

Plus

  • Enkelt att anmäla med e-legitimation hos Pensionsmyndigheten.
  • Man slipper undvara pengar i vardagsekonomin (till skillnad från amortering och privat sparande).
  • I de flesta fall är detta den enda möjligheten att överföra pension till sin partner.

Minus

  • Att avstå premiepension medför att den egna pensionen minskar.
  • Går ej att överföra till sambo (endast äkta makar).
  • Varje hundralapp som överförs minskar med sex kronor för att kompensera för att kvinnor förväntas leva längre än män (de allra flesta överföringar görs från män till kvinnor).
  • Överföringen behöver ske under många år för att den ska göra skillnad för pensionen. Det går inte att göra retroaktiva överföringar på redan intjänad premiepension.
  • Den som tar emot premiepension kan gå miste om möjligheten att få bostadstillägg (beroende på framtida ekonomi och regler för bostadstillägget).
  • Om mottagaren av premiepensionen avlider försvinner pengarna till andra sparare.

Vill du veta mer?

Så påverkas din pension när du får barn

Checklista om du vill jobba deltid

Pensionstänk under småbarnsåren med småbarnspappan Arvid – lyssna här

Text: Dan Adolphson Björck, ny pensionsekonom på minPension (med erfarenhet av lång föräldraledighet).