Bästa pensionstipsen om du är singel

Singellivet är vanligt. SCB:s statistik från december 2022 visar att det finns nästan två miljoner singelhushåll i Sverige. För pensionen behöver inte singellivet vara en dålig affär.

På Alla hjärtans dag handlar det mycket om att vara två. Eller kanske att vilja bli två. Men just i Sverige finns det väldigt många singlar, åtminstone om vi mäter hushållstyp.

Tvärtemot vad vi kanske tror är det inte storstäderna som befolkas av singlar, utan glesbygdskommunerna. Inte sällan är singeln en ensamstående pensionär. Ibland änka eller änkling.

Pensionsplus för singlar

Singellivet kan faktiskt ha betydelse för din pension. Det finns en del du kan göra, både för att faktiskt få mer pension om du är singel, och för skaffa krockkuddar om du blir det under livets gång.

Du kan jobba massor

En singel, utan krav på att finnas där för familjen, har massor av tid för att jobba och tjäna pengar. Hög lön och många år i arbetslivet betyder hög pension.

Du behöver inte ha något efterlevandeskydd

Som singel (utan barn) kan du välja bort återbetalningsskydd, familjeskydd och familjepensioner. Det är pengar som anhöriga får när du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Förtjänsten av att inte ha den här typen av skydd för sina anhöriga är värd mycket pengar.

Tips! Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen. I en del avtal i offentlig sektor  är den inbakad om du inte gör något eget aktivt val, i andra måste du själv välja till den. Kolla med din arbetsgivare hur du tar reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.  Det går att när som helst välja bort ett återbetalningsskydd. Om din familjesituation ändras, till exempel om du gifter dig, kan du ansöka om det igen, utan hälsoprövning.

Om du har ITP2 eller liknande avtal kan du ha en automatisk familjepension i din tjänstepension som du kan välja bort. Det gör du på Collectums-  (ITP2) eller Valcentralens (FTP2, BTP2)  hemsida. Läs igenom villkoren noga så du vet vad som gäller.

Garantipensionen blir högre

Har du en låg pension och får delar av den allmänna pensionen i form av ett statligt stöd, garantipension, så får du mer varje månad om du lever ensam. Beloppet som betalas ut är högre för ensamhushåll än om du är gift eller sambo. Skälet är inte lika kul, ensamhushållen brukar ha högre kostnader.

Större chans att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstöd är behovsprövade stöd som grundar sig på hushållsinkomsten. För att få stöden ska du ha fyllt 66 år och har en låg pension. Om du har en partner med egen inkomst minskar din möjlighet att få stödet. Ansökan görs på Pensionsmyndighetens hemsida.

Pensionsminus för singlarna

Dyrare att leva singelliv

Att leva ensam brukar betyda att du ensam får betala hyra, försäkringar, bil och annat som blir billigare per person om ni är flera i hushållet.

Ingen pension från någon annan

I ett parförhållande kan du ge och få pensionspengar från din partner, via återbetalningsskydd eller genom att ge bort din premiepension i den allmänna pensionen. Har du ingen partner finns inte den möjligheten.

Detta gäller dock inte om du blivit singel för att din partner avlidit.

Du får också behålla den del av premiepensionen som din make/maka gett bort fram till skilsmässan.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ny studie visar att många vill kombinera jobb och pension

Var tredje 60-plussare blandar jobb och pension eller planerar att göra det. Mindre än hälften, 47 procent, kan inte alls tänka sig att bli det som kallas jobbonärer. Det visar en enkätundersökning bland minPensions användare. Jobbonärerna planerar att jobba längre upp i åren jämfört med andra grupper.


Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten har nu landat hos landets pensionärer. Bland dem finns också de som både jobbar och tar ut pension samtidigt. Att vara jobbonär är något som lockar många.


I en enkät riktad till minPensions användare i åldersspannet 61–65 år har vi ställt frågan:
”Planerar du att ta ut hela eller delar av din pension samtidigt som du arbetar?”


• 11 procent var redan jobbonärer
• 20 procent planerade att bli det
• 21 procent svarade ” Vet ej”
• 47 procent svarade ”Nej”

– Det är ingen större skillnad på svaren om vi bryter ner dem på kön, inkomst eller avtalsområde eller var i landet du bor. Det går med andra ord inte att peka ut en grupp som en typisk jobbonär utan intresset är jämnt fördelat, säger Ivar Wahlstein, forskningsassistent vid Jönköping University, som gjort undersökningen på uppdrag av minPension.


I de öppna svaren om varför jobbonärslivet lockar framgår att skälen varierar. Här finns de som har svårt att släppa jobbet – som vill känna sig behövda.


”Är det kul att vara pensionär? Förväntan är att det ska vara så himla kul. Jag tror det är roligare att bidra till samhället.”


Ungefär en femtedel tror inte att deras arbetsplats skulle uppmuntra att man arbetade längre. Många känner också oro för att pensionen inte ska räcka till. Andra känner att de inte orkar jobba fullt ut de sista åren på jobbet.

Jobbonärer jobbar längre

Jobbonärerna kan tänka sig att jobba längre än de som inte planerar att blanda jobb och pension och därmed succesivt flexa ut sig från arbetslivet. Men samtidigt planerar de att ta ut pension tidigare än gruppen som inte vill bli jobbonärer.

De som planerar att bli jobbonärer vill i genomsnitt börja ta ut pension från 64,1 års ålder. De planerar att sluta arbeta vid i genomsnitt 65,6 års ålder.

För dem som inte planerar att arbeta och ta ut pension samtidigt är den genomsnittliga uttagsåldern och åldern när de vill sluta arbeta 64,7 respektive 64,6 år.

Ändrad prognosstandard påverkar prognosen

Prognosstandarden på minPension har ändrats. Den används i våra beräkningar av prognoser för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. Prognosstandarden är en kvalificerad gissning av hur din förväntade pension påverkas av omvärldsfaktorer som inflation, värdeutveckling på kapitalet, skatter och avgifter eller förväntad medellivslängd.

Hur påverkas din prognos

Förändringarna av prognosstandarden kan påverka prognosen på olika sätt. Den kan både ge en högre förväntad pension och en lägre förväntad pension. Kom ihåg att det handlar om förväntningar, inte om faktiska förändringar.

Förändringarna påverkar i första hand de som har långt kvar till sin pension. Där bygger antagandena om pensionen i högre grad på prognosberäkningar än för äldre individer som har en större del faktiskt intjänande.

Bild som visar hur vi beräknar din prognos

En ändrad prognosstandard påverkar inte vad du får i pension

Prognosstandarden påverkar inte vad du faktiskt kommer att få i pension. Det som påverkas är vad kvalificerade bedömare tror om din framtida pension. Inga pengar har försvunnit eller lagts till.

Ju fler år du har kvar till du ska gå i pension, desto större betydelse har prognosantagandena eftersom beräkningen av vad du ska få i pension till stor del bygger just på prognosen. Men om du redan har en stor del av intjänandet bakom dig och närmar dig pensionsåldern, då spelar prognosantagandena mindre roll.

Så påverkar prognosstandarden våra exempelpersoner

Vi har tagit fram tre olika exempelpersoner för att visa hur den nya prognosstandarden kan påverka prognoserna på minPension.

Magnus Testperson

Magnus är född 1960, anställd i en kommun med pensionsavtal AKAP-KL.

I den gamla prognosstandarden var Magnus prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 2 700 kr/mån livet ut. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 2 800 kronor.

Differensen blir plus 100 kronor (eller 4 procent) för Magnus.

Emilia Testsson

Emilia är född 1990, anställd som privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO.

I beräkningar med den gamla prognosstandarden blev Emilias prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 12 400 kronor. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 13 500 kronor.

För Emilia blir differensen plus 1 100 kronor (eller 9 procent).

Jenny Testdotter

Jenny är född 1980. Hon är privatanställd tjänsteman med en individuell tjänstepension.

Enligt den gamla prognosstandarden visade prognosen att Jenny skulle få 16 000 kr livet ut från 65 år. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 14 700 kr.

Differensen blir minus 1 300 kronor (eller 8 procent) för Jenny.

En differens på minus 1 300 kronor (eller 8 procent).

Så har prognosstandarden ändratsför dig som vill ha koll på detaljerna

Förändringarna jämfört med tidigare prognosstandard gäller prognosen för kapitalavkastning under spartid, avkastningsskatt och förändrade dödlighetsantaganden.

Den förväntade reala kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent. Avkastningsskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent och dödlighetsantagandena ändras – dock ganska marginellt.

Läs mer här om prognosstandarden på Pensionsmyndighetens sida

Så ändras beräkningen av kollektivavtalad tjänstepension

Om du har kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension kan prognosen höjas.

Även om den förväntade kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent så vägs det upp av att den förväntade avkastningssskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent.

Nettoförändringen stiger från 1,5 till 1,52 procent

Den förväntade totala kapitalavkastningen blir alltså något högre, vilket får störst effekt om du har många år kvar till pension. Utslaget på hela pensionen blir förstås förändringen mindre påtaglig.

Så ändras beräkningen av icke kollektivavtalad tjänstepension

Förändringen för icke kollektivavtal gäller främst beräkningen av prognosräntan.

Tidigare har icke kollektivavtalad pension haft en fast prognosränta, men nu ska även prognosräntan för icke kollektivavtalad tjänstepension beräknas som ett genomsnitt av prognosräntan i de fyra ickevalsalternativet i de största kollektivavtalen. Jämfört med beräkningarna i den tidigare prognosstandarden så har den förväntade prognosräntan sjunkit och det vägs inte upp av att även de här pensionerna ska beräknas med sänkt förväntad avkastningsskatt.

Jämförelsevärdet

Jämförelsevärdet har tagits fram av minPension för att göra det lättare att jämföra storleken på en förmånsbestämd och en premiebestämd pension. I jämförelsevärdet omvandlar vi förmånen till ett kapital.

Förändringarna här beror på att vi har justerat våra beräkningar. Det handlar främst om en förändring av delningstalet på grund av ändrat ränteantagande. Den förändrade summan påverkar inte den förväntade nivån på den förmånsbestämda pensionen. Den är densamma som tidigare.  

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur vet jag skillnaden mellan mina pensioner?

Förmånsbestämd eller premiebestämd? Traditionell försäkring- eller fond? Vad är det egentligen för skillnad på de olika pensionerna och hur vet jag vilka jag har? Här är guiden till hur du lär känna dina egna pensioner.

I #minPensionsPoddens avsnitt 177 pratar vi tjänstepension. Det finns olika varianter av tjänstepension och det finns betydande skillnader både när du tjänar in till pensionen och när du börjar ta ut pengarna. Därför kan det vara bra att veta vilka pensioner just du har. Så här gör du!

1. Logga in på minPension

När du loggar in på minPension får du se hela din pension. Du landar i pensionsprognosen som visar vad du kan räkna med att få i pension om du jobbar vidare ungefär som nu.

När du loggar in på minPension landar du i din egen prognos. Den visar vad du kan räkna med att få i pension om du jobbar ungefär som nu fram till din pension.

2. Klicka på Intjänad pension

Här tar du dig vidare och se hur mycket du tjänat in till hittills och var pengarna finns.

I fliken Intjänad pension ser du hur mycket du hittills har tjänat in till din pension.

Klicka dig in i pajdiagrammen

Gå in i pajdiagrammen och se detaljerna om dina pensioner.

När du klickar i rutan Allmän pension får du se fler uppgifter om din inkomstpension och premiepension. Om du klickar i rutan ”Se alla försäkringar i detalj” får du fram ännu fler detaljer.

I rutan Tjänstepensioner ser du de tjänstepensioner du har tjänat in till hittills; den tjänstepension din nuvarande arbetsgivare betalar in till idag (om du har ett tjänstepensionsavtal) och de tjänstepensioner du kan ha tjänat in från tidigare jobb.

Det finns olika typer av tjänstepensioner. Om du klickar på de blå pilarna vid namnet på tjänstepensionen (eller i rutan ”Se alla försäkringar i detalj”) så kan du se om det är en förmånsbestämd eller en premiebestämd pension (en premiebestämd pension kan även kallas för avgiftsbestämd pension, men det är samma sak). Om du har en premiebestämd pension kan du se om den är placerade i traditionell försäkring eller i en fondförsäkring.

I rutan Tjänstepension ser du de tjänstepensioner du hittills har tjänat in till. Du får uppgift om vilka pensionsbolag som tar hand om dina pengar, vilken typ av pensioner de är och vad som gäller för dem.

Så ser du vilken pension det betalas in till

I fliken ”Simulatorn” kan du se vilken tjänstepension det betalas in till just nu. Om du klickar på den blå pilen till höger i tabellen ser du alla dina tjänstepensioner. Den – eller de – som det betalas in pengar till är markerade med en rättvänd spargris.

I Simulatorn kan du se vilka tjänstepensioner det betalas in pengar till just nu.

I rutan Privat pension finns uppgifter om eventuella privata pensionsförsäkringar. Även här kan du klicka på de blå pilarna för att få mer information.

Vill du ändra dina val?

Vill du ändra dina val behöver du ta kontakt med bolag eller myndigheter och göra ändringarna där. Du kan inte göra byten på minPension.

Bra att veta när du precis har loggat in på minPension

Har du just loggat in på minPension för första gången? För dig som är ung finns det en del tips som är bra att ha koll på.

Får du en väldigt låg prognos?

Det första som möter dig när du loggar in är en prognos som visar vad du får i pension från 65 års ålder. Prognosen bygger på att du fortsätter att jobba med ungefär den lön du har i dag. Om du pluggar, är föräldraledig eller jobbar deltid just nu så blir prognosen i deppigaste laget.

Hur får jag en vettig prognos?

Om du går in i fliken ”Simulatorn” kan du lägga in den lön du tror att du kommer att ha i framtiden. Då blir prognosen mer rättvisande. I ”Simulatorn” kan du dessutom se vad som händer om du går i pension lite senare än vid 65 års ålder. Om du är ung kommer du troligen att behöva arbeta några år till eftersom du förväntas leva längre än de som är pensionärer i dag.

Skärmbild på Simulatorn
I Simulatorn kan du testa vad som händer om du får en högre lön i framtiden eller om du vill gå i pension vid en annan ålder än 65 år.

Se vad som är viktigt för pensionen

Om du inte riktigt vet vad du kommer att ha för lön eller hur din framtid kan du testa olika alternativ i ”minPension för unga”.

minPension för unga
Testa hur olika val påverkar din pension i ”minPension för unga”.

Är det något mer jag ska ha koll på?

På minPension kan du se vad du har tjänat in hittills till din pension. Du kan se om du har fått allmän pension och vilka tjänstepensioner du eventuellt har. Det gör du i fliken ”Intjänad pension”.

I fliken ”Intjänad pension” kan du se hur mycket pengar du tjänat in hittills till din pension. Titta också i boxen ”Total pension” för att se var pengarna finns.

Tänk på att!

Uppgifterna i ditt Orange kuvert i år är för inkomsterna du tjänade in under 2020 och som du deklarerade för 2021. Det du tjänade in förra året kommer att visas först nästa år. Även uppgifter om din tjänstepension kan dröja ett tag.

Hur många sådana här har du fått? På minPension kan du se det samlade värdet av det du tjänat in hittills.

Vad är tjänstepension?

Även om du har tjänat in pengar till din allmänna pension kan det vara tomt i rutan för tjänstepension. Tjänstepension får du om du jobbat hos en arbetsgivare som har det. Ibland kan du behöva ha fyllt 25 år för att få inbetalningar till tjänstepensionen. Läs mer om tjänstepension.

Vill du veta mer?

Under fliken ”Allt om pensioner” kan du lära dig mer om pensioner.

Matnyttig info i minPensionsPoddens spellista för dig under 40

Missgynnar pensionssystemen kvinnor?

På Internationella kvinnodagen passade vi på att gratta alla fantastiska kvinnor med ett blogginlägg om kvinnors pensioner. Varför är de flera tusenlappar lägre än männens? Och vad behöver vi göra för att ändra på det?

Är pensioner något som missgynnar kvinnor? Nej, det kan faktiskt vara tvärtom.  Åtminstone om vi jämför vad kvinnor och män betalar in till sin pension och vilka som har störst nytta av de olika grundskydden som ger extra pension.

Mycket i pensionsdebatten handlar om kvinnors låga pensioner. I genomsnitt har kvinnor flera tusenlappar mindre i månaden att leva på. Hur kan det komma sig? Är kvinnor särskilt missgynnade när pensionen ska betalas ut?

För att svara på det behöver vi reda ut hur pengar betalas in till pensionerna och vad som betalas ut.  

Män betalar mer skatt

Det orange kuvertet som kommer till dig som fortfarande sparar in till din pension, är ett kvitto på hur många pensionsrätter du tjänade in när du deklarerade senast. Skatt och allmän pension hör ihop.

Enligt Statistiska Centralbyrån betalade en man i åldern 45-54 år i genomsnitt 162 000 kronor i skatt. En kvinna i samma åldersgrupp betalade 110 000 kronor, alltså 68 procent av vad den genomsnittlige mannen betalar in. För de yngre generationerna är skillnaden i inbetalad skatt lägre, men det är fortfarande så att männen betalar mer i skatt. Det betyder att de får in mer pengar till sin allmänna pension. När den här generationen går i pension visar minPensions beräkningar att kvinnorna kommer att få ungefär 80 procent av männens pension.  

Höga löner ger inte allmän pension

Ju högre lön, desto mer skatt betalar du och då kommer det in mer pengar till din allmänna pension. Men löner över 47 717 kronor i månaden ger inga extra pensionsrätter. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har så höga löner.

Kvinnor får pension fler år

Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt drygt tre år längre än män. Eftersom medellivslängden är lika för män och kvinnor när beräkningar görs för hur länge pensionen ska betalas ut, så gynnas kvinnor av detta.

Extra pension för småbarn och studier

Den som har pluggat på högskola eller universitet, eller har barn under fyra år får extra pensionsrätter till sin allmänna pension. Samma sak för den som har sjuk- och aktivitetsersättning eller som har gjort värnplikten. Det är pengar som betalas via statskassan. Den som får extrapensionen för att familjen har småbarn är den som tjänar minst de åren.

Merparten av de pengar som betalas för den här stöden går till kvinnor

Kvinnor får mer stöd som pensionärer

Pensionärer med låg pension kompenseras med garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och eventuellt även med garantitillägg, ett stöd som ytterligare ska stärka ekonomin för dem med låga pensioner.

Merparten av de här stöden går till kvinnor.


Änkepension – bara för kvinnor

Änkepensionen är under utfasning, och har ersatts av omställningspension som gäller för både män och kvinnor som har förlorat sin livspartner.

Men fortfarande betalas det ut pengar till äldre änkor. Ett stöd som gynnar kvinnor.

Tjänstepensionerna då?

Många kvinnor jobbar i offentlig sektor. Här ger de nyligen omförhandlade tjänstepensionerna högre inbetalning per intjänad krona än vad tjänstepensionerna på den privata sidan gör. Tjänstepensioner ger en högre utväxling för den som har högre lön, vilket gynnar männen så länge de tjänar mer än kvinnor.

Så varför har kvinnor låga pensioner?

Män har fortfarande i genomsnitt högre pension än kvinnor även om skillnaderna är på väg att minska. Men kvinnorna tar igen en del genom att de får merparten av stöden som finns för att höja låga pensioner. 

Inget av de här stöden, förutom änkepensionen, är riktat specifikt till kvinnor. Men så länge kvinnor har lägre löner, är mer sjuka, jobbar mer deltid osv, så kommer stöden som hjälper upp låga pensioner, att till stor del bli stöd till kvinnor.

Hur vill vi ha det i framtiden?

Ska vi jobba på att ha olika stödformer som förbättrar kvinnornas pensioner när de väl blir pensionärer?  Eller ska vi lägga krutet på att se till att kvinnor får bättre förutsättningar för att delta i arbetslivet på ungefär samma villkor som männen? Eller är det dags för männen att förändra sina liv en smula och därmed få samma villkor på arbetsmarknaden som kvinnor?

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur mycket får andra i pension?

Många som gjort sin egen prognos på minPension brukar undra: Får jag ungefär lika mycket i pension som alla andra? Vad är rimligt att förvänta sig?

Vårt statistikverktyg kan ge dig svar och dessutom tips på vad du kan göra om du tycker att din pension är för låg.

På minPension har vi drygt 4,3 miljoner registrerade användare. Det betyder att vi har rätt bra koll på framtidens pensioner. Om du vill jämföra din egen pension med andras gör du det i vårt statistikverktyg som du hittar när du loggar in för att se din pensionsprognos.

En skärmbild från minPension på fliken Pensionsstatistik där du kan jämföra din prognos med andras.,

I vårt exempel jobbar du i kommun och region och börjar närma dig pensionsåldern. Din förväntade pension på 19 000 kronor i månaden ligger ganska precis i mitten om du jämför dig med andra med samma avtal och i samma ålder.

Om din pension verkar vara lägre än andras kan du klicka på den röda gubben under diagrammet. Då kommer du vidare till en sida med tips om hur du kan förbättra din pension.

Det går även att jämföra med andra avtal, andra åldrar eller om du bara vill jämföra din pension med andra kvinnor eller män. Underlaget är hela tiden andra användare som registrerat sig på minPension.

Lönen, att du har en tjänstepension och hur många år du arbetat brukar vara det som spelar allra störst roll för vilken pension du kan förväntas få.

Lönenivåerna skiljer sig åt i olika avtal, och här syns också skillnaden i pensionsnivå mellan kvinnor och män.

Testa vad som påverkar pensionen i verktyget ”minPension för unga” som du når på minPension innan inloggning.

Hur ser det ut i olika avtal?

Här är den genomsnittliga förväntade prognoser år 2021 i olika avtal för åldersgruppen 56-65 år. Förutsättningarna är att all pension tas ut från 65 års ålder och med så lång utbetalningstid som möjligt.

AvtalGenomsnittlig förväntad pension kr/mån
Kommun- och region
Kvinnor och män18 900
Kvinnor18 500
Män21 300
Privatanställda arbetare 
Kvinnor och män20 100
Kvinnor16 800
Män21 300
Statligt anställda
Kvinnor och män25 200
Kvinnor22 500
Män28 500
Privatanställda tjänstemän
Kvinnor och män28 300
Kvinnor23 500
Män31 400

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Hur går jag i pension?

”Hur ska jag göra när jag vill börja ta ut min pension?” Det är en av de vanligaste frågorna vår kundservice får. Hur går det till rent praktiskt och vad behöver du veta? Det finns en del att tänka på och att förbereda sig är bra.

När ska du börja planera för att ta ut pension?

Det finns ingen särskilt datum eller en födelsedag att passera. Men om du tar dig tid att planera undviker du förmodligen en del fallgropar och känner dig nöjd med dina val. Du kan planera för din kommande pension hela livet, men åtminstone ett år innan du tänker börja ta ut pensionen är det bra att verkligen börja ta tag i saken.

Var börjar man?

Du börjar på minPension.se.

Logga in och registrera dig om du inte redan gjort det. Omkring 80 procent av alla som närmar sig pensionsåldern använder minPension.

När du är inloggad kan du se vad du kommer att få i pension om du jobbar vidare och tar ut dina pensioner från 65 års ålder.

Pensionsprognosen på minPension.se

Hur vill du ha det?

När vill du börja ta ut din pension? Vill du ta ut allt samtidigt? Vill du jobba lite och ta ut delar av dina pensioner? Valmöjligheterna är många!

Om du går vidare till fliken ”Uttagsplaneraren” får du hjälp att planera i detalj. För att kunna använda ”Uttagsplaneraren” behöver du ha fyllt 54 år, och alltså ha möjlighet att börja ta ut dina pensioner inom en ganska snar framtid.

Uttagsplaneraren på minPension

Mycket på en gång eller jämn utbetalning?

I ”Uttagsplaneraren” kan du själv testa vad som händer om du väljer att ta ut pensionen tidigare eller senare, om du vill vänta med någon pension eller kanske bara ta ut halva den allmänna pensionen från början. Här ser du också din pension efter skatt.

Tänk på att ”Uttagsplaneraren” är ett testverktyg – du kan alltså prova att göra olika uttag och jämföra dina planer hur många gånger du vill. Du kan också spara pensionsplaner och komma tillbaka en annan dag och jobba vidare. Testa och testa igen! Inget händer i verkligheten.

Bild som visar Uttagsplaneraren
Pensionsplanering i Uttagsplaneraren

Hur vet man hur mycket pengar man behöver som pensionär?

Ett sätt att testa sin pensionärsekonomi är att ”provpensionera sig”. Ta reda på vad du kan förvänta dig att få ut i pension efter skatt. Det gör du enklast i ”Uttagsplaneraren” på minPension.se. Prova sedan att klara dig på den summan pengar en eller ett par månader. Då vet du bättre vad din ekonomi behöver.

Du kan också jämföra dig med typpensionärerna vi har tagit fram.

Pensionspengarna räcker inte!

Om pensionen inte verkar räcka finns det olika saker du kan göra – läs mer i vår artikel på minPension.

Dags att ansöka om pension

När du har bestämt dig för när och hur du ska ta ut dina pensioner är det dags att ansöka. I ”Uttagsplaneraren” går du vidare till fliken ”Välj & ansök”.

Utifrån valen du har gjort i den pensionsplan du väljer får du en aktivitetslista där det står när och hur du kan ansöka om dina olika pensioner.

Skärmbild från Uttagsplaneraren som visar fliken "Välj & ansök"
Dags att välja en pensionsplan i Uttagsplaneraren

Bra att veta innan pensionsuttaget

Hur blir det med skatten?  

Normalt drar de olika utbetalarna (alltså Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen där du har dina pensioner) 30 procent i skatt. Det innebär att du kanske betalar för lite skatt och att du får betala in extra i efterhand. Om du vill undvika kvarskatt kan du begära jämkning på Skatteverkets hemsida.

Kan jag ångra mina uttag när pengarna börjat betalas ut?

Din allmänna pension kan du pausa när du vill via Pensionsmyndighetens hemsida. Tjänstepensioner som har börjat att betalas ut kan du inte ändra eller pausa.

Vill du ha pensionärsrabatt? 

Om du inte fyllt 65 år kan du ändå få en del pensionärsrabatter om du tar ut den allmänna pensionen. Du kan ladda ner ett pensionärsintyg på Pensionsmyndighetens hemsida.

Vill du veta mer?

I ”Allt om pensioner” på minPension finns olika artiklar för dig som är på väg att gå i pension.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Så vet du om du får Inkomstpensionstillägg

Lyssna på minPensionsPodden när Ann-Sofie Kraft Nilsson från Pensionsmyndigheten förklarar Inkomstpensionstillägget

Från september får många pensionärer som fyllt 65 år lite påökt på sin pension. Det kallas för IPT, inkomstpensionstillägg.

Men för blivande pensionärer finns tillägget inte med i prognosen.

Från mitten av augusti skickar Pensionsmyndigheten ut information till en stor del av landets pensionärer som får ta del av det senaste tillskottet på pensionsfloran, inkomstpensionstillägg, eller IPT som det också förkortas.

Guide för IPT

Här är en guide till vad det handlar om, vem som kan få pengarna och vad blivande pensionärer kan förvänta sig.

  • Vad är inkomstpensionstillägg?

Tillägget är extra pension till de pensionärer som fyllt 65 år och som har en egen intjänad allmän pension på mellan 9 000-17 000 kronor i månaden. Det är ett tillägg till den allmänna pension du tjänat in till genom eget arbete när du arbetat och betalat skatt i Sverige. Pengarna tas från statskassan. 

  • Hur vet jag om jag får inkomstpensionstillägg?

I augusti skickar Pensionsmyndigheten ut information till berörda pensionärer.

  • Hur mycket pengar handlar det om?

Beloppen varierar beroende på hur mycket du har i inkomstpension.

Inkomstgrundad pension kr/månTillägg kr/mån
9 00025
10 000275
11 000–14 000600
15 000425
16 000225
17 00025
  • Får jag lägre belopp om jag arbetat färre år?

För att få maximalt inkomstpensionstillägg krävs att du har tjänat in pensionspoäng eller pensionsrätter ett visst antal år. De varierar beroende på hur gammal du är.

Född 1937 och tidigare30 år med pensionspoäng
Född 1937-194435 år med pensionsgrundande inkomst
Född 1945 eller senare  40 år med pensionsgrundande inkomst
  • Behöver jag skicka in en ansökan?

Nej, om du är berättigad till stödet kommer pengarna tillsammans med din inkomstpension.

  • Är det skattefria pengar?

Nej, pengarna beskattas på samma sätt som inkomstpensionen.

  • Räknas premiepensionen in och vad händer om den stiger i värde? Minskar inkomstpensionstillägget då?

Premiepensionen ingår, men bara till det värde som motsvarar om pengarna vuxit i samma takt som inkomstpensionen. Inkomstpensionstillägget påverkas alltså inte av värdeutvecklingen.

  • Jag tänkte jobba längre än till 65 år för att höja pensionen. Minskar mina möjligheter att få inkomstpensionstillägg då?

Nej, värdet beräknas som om du arbetar fram till 65 år. Det omvända gäller också. Du får inte högre inkomstpensionstillägg om du slutar arbeta tidigare och därmed får lägre pension. 

  • Jag räknar med att få bostadstillägg. Kommer det att påverkas av inkomstpensionstillägget?

Nej, bostadstillägg och andra liknande förmåner påverkas inte av inkomstpensionstillägget.

  • Jag tar ut min pension men har inte fyllt 65 år. Kommer jag att få inkomstpensionstillägg när jag blir äldre?

Ingen vet riktigt säkert vad som kommer att hända med inkomstpensionstillägget längre fram. Riksdagens pensionsgrupp ser det här som ett tillfälligt stöd, medan diskussionerna kring hur framtidens pensioner ska se ut fortsätter.


Om inkomstpensionstillägget blir kvar i sin nuvarande form så kommer tillägget att betalas ut även till de som nu är för unga för att vara berättigade till pengarna. Men från år 2023 kommer den lägsta åldern för att få inkomstpensionstillägg att höjas till 66 år.

  • Kommer tillägget att höjas framöver?

Meningen är att inkomstpensionstillägget ska höjas i takt med utvecklingen för inkomstpensionen.

  • Är ett eventuellt inkomstpensionstillägg medräknad i min prognos?

Nej, inkomstpensionstillägget finns inte med i de beräkningarna. Har du fyllt 60 år och kan vara berättigad till stödet längre fram så får du information om det när du loggar in.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Lyssna också när vi pratar om Inkomstpensionstillägget i minPensionsPodden

Hur räknar jag ut min pension?

Går det att räkna ut på egen hand ungefär hur stor pensionen blir? Nja, kanske inte exakt, men det kan vara bra att förstå ungefär hur pensionen räknas ut.

Så här kan du tänka:

Pensionen består av två delar, den allmänna pensionen och pension som du kan få från jobbet, tjänstepension. Sedan kan du spara själv också och är du lite äldre eller egenföretagare så kan du ha ett avdragsgillt privat pensionssparande. Så här fungerar de olika delarna.

Den allmänna pensionen

När du deklarerar inkomst och när arbetsgivarna betalar arbetsgivaravgifter så går delar av de pengarna till din framtida pension.

Totalt handlar det om 18,5 procent av din inkomst upp till 7,5 inkomstbasbelopp minus en avgift på sju procent.

Exempel:

Du har en inkomst på 30 000 kronor i månaden.

Då blir avsättningen till din allmänna pension.

30 000 kr x 12 månader x 0,93 x 0,185= 61 938 kronor

Fördelningen av de pengarna är

16 procentenheter till inkomstpensionen = 53 568 kronor

2,5 procentenheter till premiepensionen = 8 370 kronor

Varje år du deklarerar inkomst kommer det in nya pengar till din allmänna pension.

Tjänstepensionen

Det finns många olika tjänstepensionsavtal och hur mycket arbetsgivaren betalar in till din pension kan variera. I ett vanligt avtal får du motsvarande 4,5 procent av din lön på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. På inkomster över det avsätts motsvarande 30 procent av lönen.

Exempel: Inkomst 30 000 kronor

Avsättning till tjänstepension 

30 000 x 12 månader x 0,45 = 16 200 kronor.

Totalt inbetalt till pension under ett år 

61 938 kronor + 16 200 kronor = 78 138 kronor

Vad har jag tjänat in hittills?

På minPension kan du se hur mycket du tjänat in om du loggar in och klickar på fliken ”Intjänad pension”. Här kommer du sedan att kunna se hur dina pensionskonton fylls på när du fortsätter att arbeta. Värdet på dina tillgångar uppdateras löpande.  

skärmdump intjänad pension

Kan det vara mer?

Du kan ha privat pensionssparande eller icke kollektivavtalade tjänstepensioner som inte finns med bland de pensioner som rapporteras in till minPension. I fliken ”Intjänad pension” kan du lägga till dem själv för tjänstepensioner och privata pensioner. Men tänk på att här sker ingen automatisk uppdatering.

Skärmdump "se alla försäkringar i detalj"

Vad kommer jag att få ut i pension?

När du registrerat dig på minPension så håller vi inte bara koll på vad du tjänat in hittills. Vi gör också en prognos som visar ungefär vad du kan tänkas få i pension om du jobbar vidare som nu, med normala löneförändringar och motsvarande inbetalningar till dina pensionskonton.

Illustration över prognos.

När vi gör din prognos räknar vi om de förväntade inbetalningarna till dagens prisnivåer. Det gör vi för att du ska kunna göra en rimlig jämförelse mellan vad du har i lön i dag och vad din pension kommer att räcka till när du ska betala dina framtida utgifter.

Om du räknar med att ha en annan lön, byta avtalsområde, ta ut pensionen vid en annan ålder eller inte ta ut alla pensioner på samma gång, så förändras prognosen.

I fliken ”Simulatorn” kan du ändra lön, uttagstid och andra parametrar för att se hur det påverkar din prognos.

Löneväxling och extra avsättningar till kollektivavtalad tjänstepensioner ingår inte i prognosen.

Skärmdump över simulatorn på minPension.

Hur länge förväntas du leva?

I prognosen tar vi också hänsyn till den förväntade medellivslängden för din årskull, alltså för dem som är ungefär jämngamla med dig.


Vi lever olika länge och de som är unga förväntas leva längre än de som närmar sig pensionsåldern.

I diagrammet för din prognos finns en liten orange pyramid som visar den förväntade medellivslängden för din åldersgrupp.

Skärmdump som visar förväntad livslängd.

Eftersom de flesta pensioner betalas ut i förhållande till den förväntade medellivslängden spelar det roll för hur mycket pengar du kommer att få ut varje månad.  

Läs mer om olika livslängdsantaganden hos Konsumenternas

Vill du ha ytterligare fördjupning?

Om du loggar in och klickar på ”Så har vi räknat” i Simulatorn eller Uttagsplaneraren så hittar du ytterligare information hur vi beräknat just dina pensioner. 

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom