Vad händer med pensionsfrågorna?

Sverige har en ny regering och därmed också en ny äldre- och socialförsäkringsminister. Så hur går tankarna numera på regeringskansliet i olika pensionsfrågor?

Vi bjöd in Anna Tenjes statssekreterare, Anna Pettersson Westerberg, till poddstudion för att ta reda på hur den nya regeringen vill arbeta med pensionsfrågorna. Långsiktigt i den parlamentariska pensionsgruppen? Eller med stöd av Tidö-partierna? Hur ser de på inbetalningarna till pensionssystemet, på grundskydden och vad en rättvis pension är?

Olika sätt att förbättra pensionen 

Vill du få mer pengar som pensionär än vad prognosen på minPension visar? Det finns olika sätt att göra det på. De vanligaste sätten är att löneväxla, att spara delar av din lön eller att amortera på lån. Men det går också att få mer pengar över till pension om du skatteplanerar dina uttag.

Löneväxling

För att löneväxla, det vill säga avstå en del av lönen och sätta av den till framtida pension i stället, behöver du ha en arbetsgivare som tillåter löneväxling. Du bör dessutom ha en så hög lön, efter löneväxlingen, så att du fortfarande får maximal inbetalning till din allmänna pension. I år (2023) går den gränsen vid en månadslön på cirka 50 000 kronor.

Löneväxling passar för dig som:

  • kan avstå pengar till du kan få ut dem som pension,
  • har en så hög lön så att du även efter löneväxlingen får maximal insättning till din allmänna pension. Gränsen går i år vid en månadslön på cirka 50 000 kronor,
  • får behålla pengarna som arbetsgivaren tjänar på sänkta arbetsgivaravgifter när du löneväxlar,
  • har låga avgifter på löneväxlingspengarna,
  • räknar med att få en lägre skatt som pensionär, till exempel för att du slipper betala statlig skatt då. Bra också om du till exempel vill gå i pension tidigare och tar ut löneväxlingspengar till det,
  • räknar med att leva länge och löneväxlingspengarna betalas ut livsvarigt.

Investeringssparkonto, ISK

Investeringssparkonto är ett konto där du kan spara i aktier eller fonder. Där betalar du en schablonskatt på hela kapitalet i stället för att betala skatt på vinsten som du gör i ett vanligt sparande. Ett investeringssparkonto är inte öronmärkt för pensionssparande utan fungerar som vilket sparande som helst.

Investeringssparkonto passa för dig som:

  • kan behöva ha tillgång till pengarna utan att de är inlåsta tills du blivit tillräcklig gammal för att få ta ut dem,
  • har för låg lön för att det ska vara fördelaktigt att löneväxla,
  • kommer att få hög pension som du troligen får betala statlig skatt på. ISK-skatten är en kapitalskatt som är lika för alla,
  • tror att skatten på investeringssparkontot kommer att ge dig mer pengar än om du sparar på annat sätt, där du betalar skatt på vinster och där förluster är avdragsgilla.

Amortera

Ytterligare ett sätt att förstärka pensionärsekonomin är att amortera av lån och den vägen minska kostnaderna för framtida ränteutgifter.

Amortering passar för dig som:

  • har höga lån som kan ge stora fasta kostnader att betala när du blir pensionär. Då har du ofta har lägre inkomster än nu,
  • vill slippa amorteringskrav, som kan uppstå om lånets värde är högt i förhållande till bostadens värde,
  • tror att räntorna kan stiga i framtiden eller att ränteavdragen kan komma att sänkas.

Skatteplanera

Olika skattenivåer påverkar pensionen

När du tar ut pension betalar du inkomstskatt, alltså samma typ av skatt som för lön. Det gäller även om du har privata pensionsförsäkringar som du gjorde skatteavdrag för när du satte in pengarna.

Precis som för lön så betalar du kommunalskatt på dina pensionspengar. Nivåerna varierar beroende på vilken kommun du bor i. Det behöver du tänka på om du till exempel planerar att flytta till en annan kommun när du blir pensionär. Det gäller även om du har garantipension eller liknande. Äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg beskattas däremot inte.

Är pensionen tillräckligt hög så betalar du även statlig skatt utöver kommunalskatten.

Pension beskattas dessutom olika beroende på hur gammal du är. I år sänks skatten från det år du fyller 67 år (om du vid årets ingång fyllt 66 år). När riktåldern i den allmänna pensionen i framtiden höjs så kommer även åldersgränserna i beskattningen av pension med största sannolikhet att ändras. Vill du ha låg skatt på din pension bör du se till att jämna ut inkomsterna över tid för att undvika statlig skatt.

Det här gäller för 2023:

  • Brytpunkten är gränsen för uttag av statlig inkomstskatt (20 procent), före grundavdrag.
  • Brytpunkten är 613 900 kronor för dig som inte fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1957 och senare.
  • Brytpunkten är 683 200 kronor för dig som fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1956 och tidigare.
  • Att ta ut pension före det år du fyller 67 år innebär att du betalar högre skatt på samma pensionsinkomst än när du blir äldre. Det gäller även om du inte betalar statlig skatt.

Skatter på pension 2023

Pension per månadSkatt född 1957 och senareFödd 1956 och tidigare
15 0004 1002 700
20 0005 9004 200
30 0009 6007 000
40 00013 00010 300
Kommunalskatt=riksgenomsnittet

Flyttar du utomlands gäller särskilda regler för hur din pension beskattas. Läs med om det hos Skatteverket

Skatt på jobb och pension samtidigt

Om du arbetar och tar ut pension samtidigt kommer lön och pension att beskattas olika för att sedan läggas samman. Du kan själv ta reda på din skatt på Skatteverkets hemsida.

Skatt på sparpengar

Betalar du kapitalskatt gäller samma regler för alla, oavsett ålder. Kapitalskatt betalar du till exempel på ränteinkomster och försäljning av aktier. På investeringssparkontot, ISK, betalar du en årlig schablonskatt på hela kapitalet. Du betalar ingen skatt på uttag.

Har du ett gammalt avdragsgillt pensionssparande betalar du dock samma skatt som på pensionsinkomster när du tar ut pengarna.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Missgynnar pensionssystemen kvinnor?

På Internationella kvinnodagen passade vi på att gratta alla fantastiska kvinnor med ett blogginlägg om kvinnors pensioner. Varför är de flera tusenlappar lägre än männens? Och vad behöver vi göra för att ändra på det?

Är pensioner något som missgynnar kvinnor? Nej, det kan faktiskt vara tvärtom.  Åtminstone om vi jämför vad kvinnor och män betalar in till sin pension och vilka som har störst nytta av de olika grundskydden som ger extra pension.

Mycket i pensionsdebatten handlar om kvinnors låga pensioner. I genomsnitt har kvinnor flera tusenlappar mindre i månaden att leva på. Hur kan det komma sig? Är kvinnor särskilt missgynnade när pensionen ska betalas ut?

För att svara på det behöver vi reda ut hur pengar betalas in till pensionerna och vad som betalas ut.  

Män betalar mer skatt

Det orange kuvertet som kommer till dig som fortfarande sparar in till din pension, är ett kvitto på hur många pensionsrätter du tjänade in när du deklarerade senast. Skatt och allmän pension hör ihop.

Enligt Statistiska Centralbyrån betalade en man i åldern 45-54 år i genomsnitt 162 000 kronor i skatt. En kvinna i samma åldersgrupp betalade 110 000 kronor, alltså 68 procent av vad den genomsnittlige mannen betalar in. För de yngre generationerna är skillnaden i inbetalad skatt lägre, men det är fortfarande så att männen betalar mer i skatt. Det betyder att de får in mer pengar till sin allmänna pension. När den här generationen går i pension visar minPensions beräkningar att kvinnorna kommer att få ungefär 80 procent av männens pension.  

Höga löner ger inte allmän pension

Ju högre lön, desto mer skatt betalar du och då kommer det in mer pengar till din allmänna pension. Men löner över 47 717 kronor i månaden ger inga extra pensionsrätter. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har så höga löner.

Kvinnor får pension fler år

Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt drygt tre år längre än män. Eftersom medellivslängden är lika för män och kvinnor när beräkningar görs för hur länge pensionen ska betalas ut, så gynnas kvinnor av detta.

Extra pension för småbarn och studier

Den som har pluggat på högskola eller universitet, eller har barn under fyra år får extra pensionsrätter till sin allmänna pension. Samma sak för den som har sjuk- och aktivitetsersättning eller som har gjort värnplikten. Det är pengar som betalas via statskassan. Den som får extrapensionen för att familjen har småbarn är den som tjänar minst de åren.

Merparten av de pengar som betalas för den här stöden går till kvinnor

Kvinnor får mer stöd som pensionärer

Pensionärer med låg pension kompenseras med garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och eventuellt även med garantitillägg, ett stöd som ytterligare ska stärka ekonomin för dem med låga pensioner.

Merparten av de här stöden går till kvinnor.


Änkepension – bara för kvinnor

Änkepensionen är under utfasning, och har ersatts av omställningspension som gäller för både män och kvinnor som har förlorat sin livspartner.

Men fortfarande betalas det ut pengar till äldre änkor. Ett stöd som gynnar kvinnor.

Tjänstepensionerna då?

Många kvinnor jobbar i offentlig sektor. Här ger de nyligen omförhandlade tjänstepensionerna högre inbetalning per intjänad krona än vad tjänstepensionerna på den privata sidan gör. Tjänstepensioner ger en högre utväxling för den som har högre lön, vilket gynnar männen så länge de tjänar mer än kvinnor.

Så varför har kvinnor låga pensioner?

Män har fortfarande i genomsnitt högre pension än kvinnor även om skillnaderna är på väg att minska. Men kvinnorna tar igen en del genom att de får merparten av stöden som finns för att höja låga pensioner. 

Inget av de här stöden, förutom änkepensionen, är riktat specifikt till kvinnor. Men så länge kvinnor har lägre löner, är mer sjuka, jobbar mer deltid osv, så kommer stöden som hjälper upp låga pensioner, att till stor del bli stöd till kvinnor.

Hur vill vi ha det i framtiden?

Ska vi jobba på att ha olika stödformer som förbättrar kvinnornas pensioner när de väl blir pensionärer?  Eller ska vi lägga krutet på att se till att kvinnor får bättre förutsättningar för att delta i arbetslivet på ungefär samma villkor som männen? Eller är det dags för männen att förändra sina liv en smula och därmed få samma villkor på arbetsmarknaden som kvinnor?

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom