Vilken pension tar jag ut först?

Har du många olika pensioner? Du vet väl att du inte behöver ta ut alla samtidigt?

Men om man ska välja mellan pensionerna – hur väljer man då? Finns det någon pension som det är smart att börja med? Och en annan som man kan avvakta uttaget för? Vilka lagar och regler styr uttagen?

Det här är frågor som vi pratar om i avsnitt 218 av minPensionsPodden. Våra pensionsexperter Kristina Kamp och Dan Adolphson Björck ger tips och tricks om hur du kan tänka när du står inför valet att ta ut dina pensioner vid olika tillfällen.

Volvo-anställda ser nu pensioner som utbetalas på minPension

Nu kan anställda inom Volvokoncernen och Volvo Cars i Sverige se sina pensioner som är under utbetalning från VFF Pension, efter inloggning på minPension.

Den som jobbar och tar ut en eller flera av sina pensioner (så kallade jobbonär) har fortfarande behov av att använda minPension för att planera sin framtida ekonomi. På minPension pågår arbete tillsammans med pensionsbolag och myndigheter för att möta jobbonärens behov av översikt och simulering av den framtida ekonomin.

Vi är därför glada att kunna meddela att också VFF Pension nu levererar pensioner som är under utbetalning till minPension. Det innebär att alla anställda inom Volvokoncernen och Volvo Cars i Sverige nu kan se pensioner som är under utbetalning från VFF Pension på minPension.

– minPension är sedan länge ett riktigt bra verktyg som vi under många år har använt för att förklara pensionssystemet för våra försäkrade. Det är därför extra roligt att meddela att vi nu även levererar information om pågående pensionsutbetalningar av våra pensioner, främst Volvo Företagspension, till prognosen på minPension. Vi är väldigt måna om enkel och bra service till våra försäkrade, och denna utveckling är en viktig del av detta, säger Conny Granbom, vd på VFF Pension.

VFF Pension förvaltar och administrerar Volvo Företagspension som är en traditionell, premiebestämd, extra tjänstepension för anställda inom Volvokoncernen och Volvo Cars i Sverige samt vissa bolag som tidigare ingått i dessa koncerner eller är intressebolag.

– Att gå från arbetslivet till ett liv som pensionär ser inte likadant ut som det gjorde tidigare. Då behöver vi hitta nya sätt att möta användarens behov av pensionsinformation. En viktig pusselbit är att kunna se pensioner som är under utbetalning. Vi riktar ett stort tack till VFF Pension för gott samarbete med att göra det möjligt för fler jobbonärer att få bättre koll på sina pensioner, säger Sofie Dannaeus, chef för erbjudande och IT på minPension.

Förutom VFF Pension redovisar Alecta, AMF, Avanza, Futur Pension, Kyrkans pensionskassa, Kåpan och Pensionsmyndigheten pensioner som är under utbetalning för sina kunder på minPension.

Läs mer om Vff Pension

Så kan du fylla på semesterkassan med pension

Få utnyttjar möjligheten att ta ut den allmänna pensionen mer flexibelt. Om du har fyllt 63 år kan du till exempel ta ut lite extra pensionspengar till semestern och dessutom få pensionärsrabatter på resor. Eller också gör du tvärtom. Som pensionär kanske du jobbar extra några månader. Då kan du pausa den allmänna pensionen.

Det är få som utnyttjar flexibiliteten i den allmänna pensionen. Enligt siffror från Pensionsmyndigheten var det förra året cirka 3 100 personer som pausade både premiepension och inkomst-, tilläggs- och garantipension, 600 personer som bara pausade inkomst-, tilläggs- och garantipension och 1 600 personer som bara pausade premiepension. 

Med drygt 2,2 miljoner personer som tar ut allmän pension är det försvinnande få som utnyttjar uttagsflexibiliteten.

Möjligheten att ändra sina uttag i tjänstepensionerna finns inte alls idag. Har du väl börjat ta ut tjänstepension så går det inte att ändra på det.

För den som bestämt sig för att vara heltidspensionär är det kanske inte aktuellt att pausa pension. Däremot kan det finnas andra tillfällen då flexibiliteten är bra att känna till och utnyttja vid behov.

Jobbonären

Funderar du på att gå ner i arbetstid och fylla på med pension för tiden du inte arbetar? Då är det enklast att ta ut pengar från den allmänna pensionen. Du kan fortsätta att jobba hur mycket som helst och ändå ta ut full pension. Men många som både jobbar och tar ut pension kan räkna med att de kan få betala statligt skatt på sina inkomster.

Vet du inte riktigt hur mycket pengar du behöver kan du alltid börja med att ta ut en mindre summa och sedan öka på om det behövs. Eller kanske visar det sig att du inte behöver ta ut så mycket pension – då går det lätt att minska ner uttaget eller ta bort det helt. Eftersom uttaget går att ta ut på olika sätt kan du också anpassa det till lämpliga skattenivåer.

Fördel: Du behöver inte välja på en gång hur mycket pengar du ska ta ut i pension. 

Nackdel: Tar du ut mycket pension under lång tid påverkar det pensionsnivån längre fram i livet mer än om du tar ut mindre summor under kortare tid. Å andra sidan så tjänar du in till ny pension när du fortsätter att jobba.

Extrapengar

Drömmer du om att någon gång i livet har råd till det där lilla extra? En trevlig semester eller kanske en soffa som egentligen är lite för dyr? Då kan du ta ut pension någon eller några månader, vid sidan av lönen. Det ger lite extra pengar i plånboken.

Fördel: Du behöver inte låna ihop pengarna. Du lånar möjligen av dina egna framtida pensionsutbetalningar, men om det bara handlar om några månader så blir det ingen större skillnad.

Nackdel: Går inte att upprepa särskilt ofta, då kan den framtida pensionen bli i lägsta laget. Gå in på minPension och se hur pensionen påverkas av stora tidiga uttag.

Pensionärsrabatt

Är du bara intresserad av att få pensionärsrabatter? Ta då ut lite extra pension, till exempel 25 procent av premiepensionen, mellan 63 och 65 års ålder. Efter det får du pensionärsrabatt ändå.

Fördel: Billigt är bra. Extra bra om du exempelvis åker mycket tåg eller älskar att gå på bio. Men kom ihåg att det ibland krävs att du fyllt 65 år för att få pensionärsrabatt.

Nackdel: Tar du ut pension tidigt får du betala hög skatt på pengarna. Har du dessutom hög lön så läggs pensionen ovanpå och då blir skatten extra hög. Det kan till och med innebära att du faktiskt gör en ganska dålig affär.

Tröttnat på pensionärslivet

Du kanske tillhör dem som varit pensionär ett slag – men som faktiskt börjar tycka att det är lite tråkigt. Om du funderar på att börja jobba igen så går det utmärkt att pausa utbetalningen av den allmänna pensionen – eller bara ta ut delar av den. 

Fördel: Du slipper att betala hög skatt på pensionen när du både får pension och lön samtidigt. Sparad pension ger lite mer pension per månad när du väntar med att ta ut den.

Nackdel: Har du garantipension gäller särskilda regler. Då kan det vara lika bra att fortsätta att ta ut pensionen som förut. Garantipensionspengarna är ett bidrag som bara uteblir de månader du inte tar ut pengarna.

Om du har bostadstillägg får du bara tjäna 24 000 kronor på ett år. Annars minskar bostadstillägget. Kolla innan, så slipper du bli återbetalningsskyldig. 

Faktaruta

Åldersgränserna i faktarutan gäller i år. År 2026 införs riktåldern vilket troligen kommer medföra ändringar, läs mer i vår artikel på minPension.

Inkomstpensionen

Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent inkomstpension. Du måste ha fyllt 63 år för att kunna ta ut pengarna. Du kan pausa utbetalningarna månadsvis. Ändringarna görs enklast direkt på Pensionsmyndighetens hemsida där du loggar in med BankID eller motsvarande.

Premiepensionen

Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent premiepension. Du måste ha fyllt 63 år för att kunna ta ut pengarna. Du kan pausa utbetalningarna månadsvis.

Garantipensionen

Du kan ta ut garantipensionen från 66 års ålder. Du tjänar inget på att pausa uttagen eftersom de här pengarna är ett statligt stöd.

Pensionärsintyg

Även om du bara tar ut en liten del av pensionen och fortsätter att arbeta så kan du ladda ner ett pensionärsintyg från Pensionsmyndighetens hemsida. Med Pensionärsintyg får du bra rabatter på till exempel SJ och SF samt på SL i Stockholm.

Text: Kristina Kamp, minPension

Januari – testa när du har råd att gå i pension

Januari brukar kallas årets fattigaste månad. Nu tvingas vi hålla igen efter julens alla utgifter. När du ändå är sparsam, passa på att testa när du har råd att gå i pension.

De allra flesta av oss kommer att ha mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. Att anpassa sig till en tunnare plånbok kan vara jobbigt. Det är svårt att beräkna vilka kostnader som det kanske går att dra ner på.

Därför är en sparmånad bra träning för vad som komma skall.

Vad får du i pension?

Ta reda på vad du kan räkna med att få i pension.

Gör en prognos och se vad du får. En normal pension ligger på kanske 65 procent av det du tjänar idag. Men det är stora skillnader beroende på hur mycket du jobbat under ditt arbetsliv, så det är viktigt att du tittar på din egen prognos.  Har du fyllt 54 år kan du testa i Uttagsplaneraren på minPension. Här får du även en indikation på vad pensionen blir när skatten är dragen.

Se vad som händer om du tar ut pensionen tidigt eller om du väntar något år. Att vänta brukar betyda någon eller några tusenlappar mer i månaden i pension.

Testa om du klarar dig på din framtida pension

Försök att klara dig på den pension som du kommer att få i framtiden.

Klara du dig på 65 procent av lönen? Vad kan du dra ner på här och nu? Vad händer om du skulle ha lägre utgifter för till exempel boende eller bil? Spara in på det som går!

Om du har tur får du dessutom pengar över nu när du fortfarande har en lön. Om du orkar fortsätta att vara snål någon eller några månader till blir det nog en rätt bra slant över.

Gör en pensionärsbudget

Fundera på vad som är en rimlig pensionärsbudget.

Hur sparsam orkar du vara, år efter år? Är det kanske värt att arbeta lite längre för att få en bättre pensionärsekonomi? Kan du kombinera arbete och pension några år?

Tänk på att pensioner vanligtvis inte stiger i samma takt som din lön har gjort. Pensionsutbetalningarna kan till och med sjunka vissa år. Se till att du har lite utrymme för oväntade utgifter även på sikt. Fortsätt att ha ett buffertsparande. Läs mer i vårt tidigare blogginlägg ”Vad kostar en pensionär 2024”.

Vissa utgifter kan vara svåra att förutse. Räntan på lån kan stiga kraftigt, elkostnaderna också. Kostnaderna för glasögon, tandvård och läkarbesök kan kosta mer när du blir äldre.

Ta hjälp av gratisverktygen

Ta hjälp med planeringen. Använd de bra hjälpmedel som finns. På Konsumentverkets hemsida finns en bra budgetmall – du hittar den här

Oroar du dig för att pengarna inte ska räcka till? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare redan nu, läs mer på Konsumentverkets hemsida. De kan både hjälpa dig med din ekonomi i dag och planera din pensionärsekonomi. Att ställa om sin ekonomi och krympa kostnader är en omställning som kan behöva ta tid. 

Tänk på att det finns stöd att få som pensionär. Bostadstillägget kan förbättra ekonomin betydligt. Läs mer om stödet hos Pensionsmyndigheten och se om det kan gälla för dig.

Text: Kristina Kamp, minPension

Hur går man i pension?

De flesta av oss går i pension en gång i livet. Då är det många regler att ha koll på och svåra ord och begrepp som sköljer över en. Vem kan man vända sig till med sina frågor? Och vilka frågor borde man egentligen ställa sig?

Vi bad vår pensionsexpert Kristina Kamp reda ut var man börjar och vilka frågor man bör ha koll på inför besluten.

Sämre kronkurs sänker pensionen

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på valutaeffekten! För fem år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 1 940 euro. Nu, hösten 2023, ger samma svenska pension 1 680 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med 14 procent. Bättre har kronan hållit mot valutan i Turkiet och Norge.

Jämför vi valutakurserna tio år tillbaka så har kronan tappat mer än 25 procent mot euron som ju är valuta i länder som Finland, Spanien och Kroatien.

Den som bara är borta några veckor behöver kanske inte fundera så mycket på valutaeffekter även om semesterresan också svider mer i plånboken än tidigare. Men för den som tänker betala hyra och mat i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Svenska pensionsutbetalningar är kopplade till den svenska kronan, även om det går att få pensionen utbetald i lokal valuta för dem som ber om det.  Att då bo i ett land där valutan blivit starkare jämfört med den svenska kronan betyder att köpkraften kraftigt minskar för den som får svensk pension.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera. Ett tips brukar vara att försöka ha ett sparande i den lokala valutan för att jämna ut svängningarna.

Den som letar efter ett land där den svenska kronan stärkts får satsa på Turkiet. Här råder hyperinflation och liran har rasat med mer än 80 procent på tio år.

Fler saker att tänka på om du planerar att flytta från Sverige som pensionär

  • Garantipension och andra stöd till dig som är pensionär, som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, betalas inte ut om du flyttar till ett annat land.  Undantaget är inkomstpensionstillägget som fortfarande betalas ut.
  • Du betalar fortfarande skatt på svensk pension. Det kallas för SINK-skatt. Mer om det kan du läsa om på Skatteverkets hemsida
  • En gång om året behöver du bevisa att du fortfarande lever genom att lämna ett levnadsintyg. Läs mer om det på Pensionsmyndighetens hemsida

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kr/mån varit värd i andra valutor.

Euro

ÅrVärde
20132 270 euro
20181 940 euro
20231 680 euro

Danska kronor

ÅrVärde
201316 950 DKK
201815 150 DKK
202312 660 DKK

Norska kronor

ÅrVärde
201318 350 NKR
201818 520 NKR
202320 000 NKR

US Dollar

ÅrVärde
20133 070 dollar
20182 460 dollar
20231 795 dollar

Turkiska lira

ÅrVärde
20136 140 lira
20189 260 lira
202351 000 lira

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Erbjudanden om att runda av yrkeslivet i förtid – hur påverkar det pensionen?

När företag genomgår omorganisationer kan det resultera i personalminskningar. Att förlora jobbet kan vara en mycket omtumlande upplevelse. Förutom de sociala kontakterna och gemenskapen från arbetet är det en fråga om ekonomi. Uppsägningstiden är olika beroende på vilken anställningsform man har och hur länge man har varit anställd.

I vissa fall kan arbetsgivaren, facket och den anställde nå en överenskommelse om avgångsvederlag. Det bygger på frivillighet och är alltså ingenting som man måste acceptera som anställd eller som arbetsgivaren är skyldig att betala. Och det finns även andra typer av lösningar som inte är reglerade i lag eller kollektivavtal som innebär att man rundar av yrkeslivet i förtid. Arbetsgivaren kan erbjuda avgångspension med en ekonomisk ersättning (istället för lön) och kompensation för bortfall av allmän pension och tjänstepension.

För den som söker en gradvis nedtrappning innan pensionen finns det olika former av arbetstidsförkortning som arbetsgivaren kan finansiera till viss del. Många har nog hört talas om 80/90/100 för de som är 63 år eller däromkring. Jobba 80 procent, får 90 procent av lönen och 100 procent i inbetalning till tjänstepension. Och för anställda i offentlig sektor finns delpension där man kan minska sin arbetstid mellan 61 och 65 år utan att fullt ut förlora motsvarande lön och pension.

Gemensamt för dessa är att de inte är en rättighet utan ett erbjudande från arbetsgivaren. Utformningen kan se väldigt olika ut, även mellan personer på samma arbetsplats. Arbetsgivarens förutsättningar vid det aktuella tillfället är avgörande. Om man har råd att finansiera anställda som trappar ner eller slutar arbeta i förtid. Det finns även lösningar där tidig pension kan finansieras med kollektiva medel, vilket främst gäller privatanställda tjänstemän.  

Generellt är de olika varianterna som arbetsgivaren finansierar på väg att ersättas av större inbetalningar till tjänstepensionen, så kallad flexpension eller deltidspension. Tanken är att man själv ska kunna äga frågan om hur och när man går i pension. Efter ett långt yrkesliv kan man alltså välja mellan att bekosta sin arbetstidsförkortning eller högre pension.

Tänk på!

  • Ett längre yrkesliv leder i de flesta fall till en högre livsinkomst.
  • Om du går ner i arbetstid eller slutar arbeta i förtid påverkas både lön och pension. Ta reda på vad det innebär för din ekonomi initialt, de närmsta åren och livet ut. Det försäkringsskydd som följer med anställningen påverkas också.
  • Erbjudande från arbetsgivare ska vara skriftligt med tydliga villkor om vad som gäller. Individuella överenskommelser kan se väldigt olika ut eftersom det råder avtalsfrihet. Stäm av med fackförbund om erbjudandet är rimligt.
  • När man accepterar ett erbjudande kan man i många fall inte ångra sig. Det kan finnas krav i pensionsavtal eller från arbetsgivaren som begränsar dina möjligheter till fortsatt arbete. Det går inte att pausa uttag av tjänstepension men det är möjligt att ändra uttag av allmän pension.

Avgångsvederlag

+ Kan ge större ersättning än lönen under uppsägningstid.

+ Pensionsgrundande för allmän pension.

– Ger i regel inte tjänstepension.

– Är inte sjukpenninggrundande.

– Större engångsbelopp kan resultera i hög skatt.

Avgångspension

+ Kan innebära ersättning för bortfall av lön och pension.

+ Kan erbjuda bättre villkor än avgångsvederlag.

– Tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren.

– Avgångspensioner blir mindre och mindre vanligt.

80/90/100

+ Kan gå ner i arbetstid utan att lönen påverkas fullt ut och med fortsatt inbetalning till tjänstepensionen.

+ Arbetstidsförkortning som arbetsgivaren finansierar till stora delar.

– Begränsade möjligheter att själv välja formerna för arbetstidsförkortningen.

– Lägre lön ger mindre inbetalning till allmänna pensionen.

– Tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren.

Delpension (inom offentlig sektor)

+ Kan gå ner i arbetstid utan att lön och pension påverkas fullt ut.

+ Arbetstidsförkortning som arbetsgivaren finansierar till stora delar.

– Erbjuder inte möjligheten att helt sluta jobba.

– Även om det finns inskrivet i avtal är det ingen rättighet. Arbetsgivaren avgör.

– Delpension blir mindre och mindre vanligt.

Flexpension/Deltidspension

+ Man bestämmer själv, gå ner i arbetstid på slutet eller få högre pension.

+ Allt fler omfattas och avsättningarna har ökat på senare år.

+ Inget tidsbegränsat erbjudande som kan ’frysa inne’.

+ Arbetsgivaren är ofta välvilligt inställd eftersom man bekostar arbetstidsförkortningen själv.

– Kräver flera decenniers intjäning för att göra skillnad (flexpension/deltidspension har bara funnits sedan 2013 och framåt).

– Tidigt pensionsuttag och/eller sänkt lön har en negativ påverkan på livsinkomsten för de flesta.

– Arbetsgivaren kan neka arbetstidsförkortning om den medför en ”beaktansvärd störning”.

Kollektiv slutbetalning (gäller framför allt privatanställda tjänstemän)

+ Inom vissa förmånsbestämda tjänstepensioner som ITP2 kan man gå i pension månaden efter 62 år och få en tjänstepension som kan bli lika stor som om man hade jobbat till 65 år (betalas med kollektiva medel).

+ Kan vara förmånligt för den som hade tänkt att sluta arbeta före 65 år och som får en stor del av sin inkomst från förmånsbestämd tjänstepension.

+Är inte ett tidsbegränsat erbjudande från arbetsgivaren (utan regleras i centrala avtal mellan arbetsmarknadens parter).

– Påverkar den allmänna pensionen (eftersom man är kortare tid som yrkesverksam).

– Man måste sluta arbeta helt eller arbeta mindre än 8 timmar per vecka fram till 65 år.

– Man ska inte stå till arbetsmarknadens förfogande (ej anmäld till Arbetsförmedlingen eller med ersättning från Försäkringskassan för sjukdom eller arbetsskada).

Vill du veta mer?

Poddavsnitt

Hur påverkas pensionen av deltidsarbete i slutet av arbetslivet?

Så hög blir pensionen om du jobbar till 68

Hur får vi fler att orka arbeta längre?

Länkar om skatt

Skatteverket – Avgångsvederlag (lön) eller pension

Skatteverket – Jämkning för dig som är pensionär

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom minPension