Pensionstips till föräldrar som jobbar deltid

Föräldraledighet och pension – här är tipsen till mammor och pappor som delar på småbarnsåren!

Barn är fantastiska men inte gratis. Föräldraledighet betyder lägre inkomst och pension. Men det behöver inte bli så illa som man kan tro. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan får de flesta även föräldralön (eller föräldrapenningtillägg som det också kan heta) genom kollektivavtal på jobbet. Många tror att de får cirka 80 procent av sin gamla inkomst men extrapengarna från jobbet kan göra att det handlar om närmare 90 procent under den första tiden som föräldraledig.

En vanlig uppfattning är att familjen förlorar på att dela på föräldraledigheten trots att det ofta är tvärtom. Föräldrarnas samlade inkomst kan faktiskt öka om man delar på dagarna förutsatt att båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Det gäller att kolla upp vad vilka villkor som gäller på jobbet. Om man får föräldralön och i så fall hur länge.

Men om föräldrarna har en ojämn fördelning från början så finns den en risk för att det mönstret håller i sig under barnens uppväxt. Halkar den ena föräldern efter i lön och karriär så påverkar det även pensionen i långa loppet. För även om man pusslar med arbete och familjeliv tillsammans, och delar på inkomster och utgifter, så får man inte glömma bort att man samlar ihop till sin egen pension. Generellt finns det små möjligheter att rätta till pensionsskillnader mellan föräldrar i efterhand.

Föräldraledigheten behöver inte få så stor effekt på den framtida pensionen. Det finns kompensation både för allmän pension och de flesta tjänstepensioner under tiden man är föräldraledig. Föräldrapenningen är pensionsgrundande för den allmänna pensionen och föräldern med lägst inkomst får barnårsrätt under barnets fyra första år. För tjänstepensionen omfattas de flesta av premiebefrielseförsäkringar som tar över arbetsgivarens inbetalningar till tjänstepensionen under tiden som man är föräldraledig. Men skillnaden mellan olika avtal är stora. Och om det saknas avtal på arbetsplatsen är arbetsgivaren inte skyldig att betala föräldralön eller tjänstepension.

Tre tips till blivande föräldrar

1. Kolla upp villkoren på jobbet

Sätt dig inte bara in i Försäkringskassans regler för föräldrapenning utan även vilka villkor som gäller via jobbet. Kollektivavtal ger föräldralön och oftast även inbetalning till tjänstepensionen. Föräldralönen varar ofta mellan tre månader upp till ett år och inbetalning till tjänstepensionen är vanligen 11-18 månader eller i vissa fall så länge man är ledig med stöd av föräldraledighetslagen. Det kan finnas krav om att man bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. Ta reda på vad som gäller på din arbetsplats.

2. Räkna på föräldraledigheten

I Försäkringskassans verktyg Föräldrakollen matar du in förutsättningarna för föräldralönen. Om ena föräldern tar ut merparten av föräldraledigheten kommer denne att nå den bortre tidsgränsen för föräldralönen och då väntar en lägre inkomst. Därför lönar det sig ofta att dela lika om båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Här spelar även skatten in eftersom högre inkomster beskattas hårdare. Tala med arbetsgivare eller fackförbund om vad du omfattas av och hur din föräldraledighet kommer påverka din inkomst och pension.

3. Anmäl föräldraledigheten

Föräldrapenningen sköts enklast med e-legitimation men när det gäller föräldraledighet via jobbet är det ofta en pappersblankett som gäller. I de flesta fall är det arbetsgivaren som administrerar föräldralönen och ser till så att tjänstepensionen fortsätter att betalas in. Men på vissa arbetsplatser behöver man själv ansöka om det. Missa inte det!

Pensionstips för mammor och pappor

1. Verka för att båda får ett bra yrkesliv

Under yrkeslivet bör man i möjligaste mån söka sig till anställningar som erbjuder heltid och tjänstepension. Långa perioder med deltidsarbete påverkar pensionen negativt.

2. Dela på föräldraledighet och VAB

Själva VAB-dagarna gör kanske inte så stor skillnad idag men långa eller återkommande perioder kan påverka den framtida löneutvecklingen.

3. Jämför era pensioner

Logga in på minpension.se tillsammans för att se om det är stora skillnader mellan er. Du kan få upplysning om hur stor din barnårsrätt är för tidigare år via Pensionsmyndigheten (Mina Sidor). Valcentralen som administrerar din tjänstepension skickar ut årsbesked där det framgår om du har omfattats av premiebefrielse för tjänstepensionen (under tiden du var föräldraledig).

Tre möjligheter för den med högre inkomst att kompensera den som tjänar mindre

1. Amortera mer på bolån

Plus

  • Kan påverka vardagsekonomin här och nu.
  • Enkelt att administrera via bank/långivare.
  • Bättre än sparkonto givet att räntan på bolånet alltid är högre.
  • Inte förknippat med någon avgift.

Minus

  • Påverkar inte den framtida pensionen.
  • Andra alternativ kan ge högre avkastning.
  • Inte ett alternativ för de som bor i hyresrätt.

2. Spara åt partner privat i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring

Plus

  • Kan välja fritt mellan fonder, aktier, räntebärande placeringar m.m.
  • Bra sparform när avkastningen är god.
  • Man slipper deklarera och betala reavinstskatt.

Minus

  • Årlig schablonskatt oavsett om värdet ökar eller minskar.
  • Tänk på att skriva äktenskapsförord (eftersom sparandet annars ingår vid en eventuell bodelning).
  • Sämre sparform när avkastningen är låg eller negativ (eftersom schablonskatten ska betalas i alla fall).
  • Kapitalförsäkring kan ha en försäkringsavgift/årsavgift (gäller ej investeringssparkonto).
  • Inte öronmärkt för pensionen.

3. Överföra premiepensionsrätt till gift eller registrerad partner

Plus

  • Enkelt att anmäla med e-legitimation hos Pensionsmyndigheten.
  • Man slipper undvara pengar i vardagsekonomin (till skillnad från amortering och privat sparande).
  • I de flesta fall är detta den enda möjligheten att överföra pension till sin partner.

Minus

  • Att avstå premiepension medför att den egna pensionen minskar.
  • Går ej att överföra till sambo (endast äkta makar).
  • Varje hundralapp som överförs minskar med sex kronor för att kompensera för att kvinnor förväntas leva längre än män (de allra flesta överföringar görs från män till kvinnor).
  • Överföringen behöver ske under många år för att den ska göra skillnad för pensionen. Det går inte att göra retroaktiva överföringar på redan intjänad premiepension.
  • Den som tar emot premiepension kan gå miste om möjligheten att få bostadstillägg (beroende på framtida ekonomi och regler för bostadstillägget).
  • Om mottagaren av premiepensionen avlider försvinner pengarna till andra sparare.

Vill du veta mer?

Så påverkas din pension när du får barn

Checklista om du vill jobba deltid

Pensionstänk under småbarnsåren med småbarnspappan Arvid – lyssna här

Text: Dan Adolphson Björck, ny pensionsekonom på minPension (med erfarenhet av lång föräldraledighet).

Hur vet jag var mina pensionspengar finns?

I genomsnitt har vi åtta olika pensioner när vi går i pension. Men var finns egentligen pengarna? Hur vet man vad man har valt? Och om valen går att ändra? Läs vår snabbguide så vet du mer.

Vill du ha en samlad bild av dina olika pensioner? Logga in på minPension och gå in under fliken ”Intjänad pension”.

Här hittar du pajdiagram på en rad.

En skärmbild som visar fliken Intjänad pension på minPension.se

I det första, ”Total pension”, ser du hos vilka bolag och myndigheter dina pensionspengar finns.  

Om du klickar på ”Visa i detalj” i pajdiagrammen ”Allmän pension”, ”Tjänstepension” eller ”Privat pension” får du ännu mer detaljerad information.

Allmän pension

Uppgifter om din hittills intjänade allmänna pension finns i pajdiagrammet som har en röd tårtbit.

Din allmänna pension består av två delar, inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är inte placerad på börsen. Premiepensionen däremot, är placerad i fonder.

På minPension ser du vilka fonder du har valt, om du vill byta fonder så gör du det hos Pensionsmyndigheten. Logga in med personnummer och BankID på pensionsmyndigheten.se.

Tjänstepension

Uppgifter om dina hittills intjänade tjänstepensioner finns i pajdiagrammet som har en blå tårtbit.

Du kan ha flera olika tjänstepensioner. I dina förmånsbestämda pensioner görs inga fondval. Du hittar det aktuella värdet på de förmånsbestämda pensionerna under rubriken ”Intjänad förmån”.

Har du premiebestämda pensioner kan du ha dina pengar i en traditionell försäkring där du inte gör några aktiva val. Men om du har pengarna i en fondförsäkring så har du valt olika fonder. Du ser dem om du klickar på den blå pilen i kanten bredvid respektive pension.

På minPension kan du inte ändra dina fondval. Det gör du hos respektive bolag.

Privat pension

Om du har privata pensionsförsäkringar ser du dem i pajdiagrammet som har en grön tårtbit.

De privata pensionsförsäkringarna som minPension får uppgifter om är:
– traditionella pensionsförsäkringar
– privata pensionsförsäkringar sparade i fonder
– IPS, individuellt pensionssparande, från Skandia, SEB och Indecap.

Vill du lägga till något själv?

Det går att lägga till ytterligare uppgifter, till exempel om du har en pension som inte finns med hos minPension eller om du vill se hur ett sparande kommer att påverka din framtida pension. Klicka då på knappen ”Lägg till försäkring” och fyll i dina uppgifter.

Att tänka på när du lägger in egna uppgifter

Tänk på att uppgifter du lägger till själv inte uppdateras automatiskt. Du måste själv ändra dina värden. Du behöver också ha koll på om du använder pengarna du har lagt till själv till något annat än till pension. Ta i så fall bort uppgifterna från minPension.

Om du använder Uttagsplaneraren så kan skatteberäkningarna bli felaktiga eftersom minPension räknar med att alla dina pensioner beskattas på samma sätt. Men skatten på kapitalinkomster och på investeringssparkonto är inte densamma som skatt på pension.

För att din prognos ska bli så rättvis som möjligt kan det vara bra att lägga in egna uppgifter för att göra beräkningar och se hur sparandet påverkar, men sedan ta bort uppgifterna på en gång.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Vem får överskottspengarna i pensionen?

Det finns ett överskott i inkomstpensionen och frågan om en ”gas” har diskuterats. Om det finns en broms som kan slå till i sämre tider så borde det väl också finnas en gas som ger mer pension när det finns ett överskott i systemet? I så fall skulle pengarna fördelas till de som har varit med och betalat in dem. Rättvist, tycker många. Men borde pengarna istället sparas i ladorna? Eller omfördelas till grupper som har det tufft att få ekonomin att gå ihop?

Ekonomijournalisten Mikael Nyman brukar delta i Plånboken i P1. Vi bjöd honom till podden för att prata om pensionssystemet och om vad han tycker att politikerna borde göra med överskottspengarna i pensionen.

Vård av anhöriga sänker kvinnors pension

Kvinnor har lägre pension än män. Även om löner, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat över tid så är det fortfarande i huvudsak kvinnorna som avstår från arbete för att vårda nära och kära. Ett mer eller mindre frivilligt arbete som inte ger någon extra pension.

Kvinnor jobbar betydligt mer deltid, tar ut fler vab-dagar och är föräldralediga längre än männen. Det finns dessutom statistik på att kvinnor även tar ut obetald föräldraledighet i större utsträckning än män, vilket gör skillnaderna större.

För pensionens skull är deltid, många vab-dagar och lång föräldraledighet inte av någon avgörande betydelse, så länge man inte fortsätter att jobba deltid även när barnen blivit större. Både i den allmänna pensionen och i de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det extra stöd för att bättra på pensionen under småbarnsåren.  

En miljon svenskar vårdar närstående

Enligt försäkringsbolaget Skandia vårdar mer än en miljon svenska närstående, vid sidan av sitt arbete. Det kan handla om vård av gamla föräldrar eller vuxna barn med psykisk ohälsa. I genomsnitt läggs mellan en och tio timmar i veckan på vård. För många handlar det om betydligt fler timmar och den som vårdar går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka med. Fyra av fem som minskar sin arbetstid är kvinnor.

Att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, eller att sluta jobba helt, kan får stora konsekvenser för pensionen.  I takt med att pensionsåldrarna stiger dröjer det också längre innan grundskydden, som garantipension och bostadstillägg, börjar betalas ut.

Men här finns inga krockkuddar i vare sig den allmänna pensioner eller i tjänstepensionerna. Kanske borde det göra det?

Männen då? Skillnaden i medellivslängd mellan könen krymper, men den skiljer ändå flera år. När vi har samma förväntade medellivslängd för kvinnor och män när pensionen betalas ut så drar männen nitlotten. När det gäller skatteinbetalningar så är det männen som drar in pengarna. Men kanske ändras det framöver, eftersom kvinnor är de som i första hand satsar på att utbilda sig.

Statistik om kvinnor och män

Andel som läser vidare efter gymnasiet

Kvinnor: 52 procent

Män: 39 procent

Andelen som arbetar

Kvinnor: 70,9 procent

Män: 76,4 procent

Genomsnittlig lön (2021)

Kvinnor: 32 000 kr/mån 

Män: 34 500 kr/mån

Genomsnittlig pension (2021)

Kvinnor: 17 000 kr/mån

Män: 24 200 kr/mån

Så mycket betalar vi i skatt (2021)

Kvinnor: 63 000 kronor

Män: 94 000 kr

Medellivslängd

Kvinnor: 84,3 år

Män: 80,6 år

Jobbar deltid 

Kvinnor: 25,7 procent

Män: 11 procent

Uttag av föräldraledighet

Kvinnor: 70 procent av dagarna

Män: 30 procent av dagarna

Uttag av vab-dagar

Kvinnor: 61 procent

Män: 39 procent

Andel som går ner i arbetstid för att vårda närstående

Kvinnor: 80 procent

Män: 20 procent

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ge pensionen växtkraft

Idag lanserar minPension den nya digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. I den varvas pensionsfakta med odlingstips, recept och spännande möten med pensionssparare som delar sina tankar kring pension.

Hör du till dem som tycker att pensionsspråket är svårt att förstå? Har du bättre koll på vad dina växter heter och hur de vill bli ompysslade?

För dig har minPension tagit fram den digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. Att ta hand om och planera för din pension kan på många sätt jämföras med att sköta trädgården. Jordmånen ska vara bra, det krävs sol, vatten, närig och tålamod för att det ska bli bra. Men du har också många möjligheter att få den trädgård som passar just för din ambitionsnivå. 

I boken ”Ge pensionen växtkraft” varvas pensionsfakta med ett och annat odlingstips och recept och berättelser om hur pensionstankarna går hos företagaren, småbarnspappan med flera. Den digitala boken hittar du här nedan men också i fliken ”Allt om pension” på minPension. 

Författare till boken är ekonomijournalisten Anna Björe.

Bästa pensionstipsen om du är singel

Singellivet är vanligt. SCB:s statistik från december 2022 visar att det finns nästan två miljoner singelhushåll i Sverige. För pensionen behöver inte singellivet vara en dålig affär.

På Alla hjärtans dag handlar det mycket om att vara två. Eller kanske att vilja bli två. Men just i Sverige finns det väldigt många singlar, åtminstone om vi mäter hushållstyp.

Tvärtemot vad vi kanske tror är det inte storstäderna som befolkas av singlar, utan glesbygdskommunerna. Inte sällan är singeln en ensamstående pensionär. Ibland änka eller änkling.

Pensionsplus för singlar

Singellivet kan faktiskt ha betydelse för din pension. Det finns en del du kan göra, både för att faktiskt få mer pension om du är singel, och för skaffa krockkuddar om du blir det under livets gång.

Du kan jobba massor

En singel, utan krav på att finnas där för familjen, har massor av tid för att jobba och tjäna pengar. Hög lön och många år i arbetslivet betyder hög pension.

Du behöver inte ha något efterlevandeskydd

Som singel (utan barn) kan du välja bort återbetalningsskydd, familjeskydd och familjepensioner. Det är pengar som anhöriga får när du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Förtjänsten av att inte ha den här typen av skydd för sina anhöriga är värd mycket pengar.

Tips! Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen. I en del avtal i offentlig sektor  är den inbakad om du inte gör något eget aktivt val, i andra måste du själv välja till den. Kolla med din arbetsgivare hur du tar reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.  Det går att när som helst välja bort ett återbetalningsskydd. Om din familjesituation ändras, till exempel om du gifter dig, kan du ansöka om det igen, utan hälsoprövning.

Om du har ITP2 eller liknande avtal kan du ha en automatisk familjepension i din tjänstepension som du kan välja bort. Det gör du på Collectums-  (ITP2) eller Valcentralens (FTP2, BTP2)  hemsida. Läs igenom villkoren noga så du vet vad som gäller.

Garantipensionen blir högre

Har du en låg pension och får delar av den allmänna pensionen i form av ett statligt stöd, garantipension, så får du mer varje månad om du lever ensam. Beloppet som betalas ut är högre för ensamhushåll än om du är gift eller sambo. Skälet är inte lika kul, ensamhushållen brukar ha högre kostnader.

Större chans att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstöd är behovsprövade stöd som grundar sig på hushållsinkomsten. För att få stöden ska du ha fyllt 66 år och har en låg pension. Om du har en partner med egen inkomst minskar din möjlighet att få stödet. Ansökan görs på Pensionsmyndighetens hemsida.

Pensionsminus för singlarna

Dyrare att leva singelliv

Att leva ensam brukar betyda att du ensam får betala hyra, försäkringar, bil och annat som blir billigare per person om ni är flera i hushållet.

Ingen pension från någon annan

I ett parförhållande kan du ge och få pensionspengar från din partner, via återbetalningsskydd eller genom att ge bort din premiepension i den allmänna pensionen. Har du ingen partner finns inte den möjligheten.

Detta gäller dock inte om du blivit singel för att din partner avlidit.

Du får också behålla den del av premiepensionen som din make/maka gett bort fram till skilsmässan.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ny studie visar att många vill kombinera jobb och pension

Var tredje 60-plussare blandar jobb och pension eller planerar att göra det. Mindre än hälften, 47 procent, kan inte alls tänka sig att bli det som kallas jobbonärer. Det visar en enkätundersökning bland minPensions användare. Jobbonärerna planerar att jobba längre upp i åren jämfört med andra grupper.


Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten har nu landat hos landets pensionärer. Bland dem finns också de som både jobbar och tar ut pension samtidigt. Att vara jobbonär är något som lockar många.


I en enkät riktad till minPensions användare i åldersspannet 61–65 år har vi ställt frågan:
”Planerar du att ta ut hela eller delar av din pension samtidigt som du arbetar?”


• 11 procent var redan jobbonärer
• 20 procent planerade att bli det
• 21 procent svarade ” Vet ej”
• 47 procent svarade ”Nej”

– Det är ingen större skillnad på svaren om vi bryter ner dem på kön, inkomst eller avtalsområde eller var i landet du bor. Det går med andra ord inte att peka ut en grupp som en typisk jobbonär utan intresset är jämnt fördelat, säger Ivar Wahlstein, forskningsassistent vid Jönköping University, som gjort undersökningen på uppdrag av minPension.


I de öppna svaren om varför jobbonärslivet lockar framgår att skälen varierar. Här finns de som har svårt att släppa jobbet – som vill känna sig behövda.


”Är det kul att vara pensionär? Förväntan är att det ska vara så himla kul. Jag tror det är roligare att bidra till samhället.”


Ungefär en femtedel tror inte att deras arbetsplats skulle uppmuntra att man arbetade längre. Många känner också oro för att pensionen inte ska räcka till. Andra känner att de inte orkar jobba fullt ut de sista åren på jobbet.

Jobbonärer jobbar längre

Jobbonärerna kan tänka sig att jobba längre än de som inte planerar att blanda jobb och pension och därmed succesivt flexa ut sig från arbetslivet. Men samtidigt planerar de att ta ut pension tidigare än gruppen som inte vill bli jobbonärer.

De som planerar att bli jobbonärer vill i genomsnitt börja ta ut pension från 64,1 års ålder. De planerar att sluta arbeta vid i genomsnitt 65,6 års ålder.

För dem som inte planerar att arbeta och ta ut pension samtidigt är den genomsnittliga uttagsåldern och åldern när de vill sluta arbeta 64,7 respektive 64,6 år.

Bra att veta när du precis har loggat in på minPension

Har du just loggat in på minPension för första gången? För dig som är ung finns det en del tips som är bra att ha koll på.

Får du en väldigt låg prognos?

Det första som möter dig när du loggar in är en prognos som visar vad du får i pension från 65 års ålder. Prognosen bygger på att du fortsätter att jobba med ungefär den lön du har i dag. Om du pluggar, är föräldraledig eller jobbar deltid just nu så blir prognosen i deppigaste laget.

Hur får jag en vettig prognos?

Om du går in i fliken ”Simulatorn” kan du lägga in den lön du tror att du kommer att ha i framtiden. Då blir prognosen mer rättvisande. I ”Simulatorn” kan du dessutom se vad som händer om du går i pension lite senare än vid 65 års ålder. Om du är ung kommer du troligen att behöva arbeta några år till eftersom du förväntas leva längre än de som är pensionärer i dag.

Skärmbild på Simulatorn
I Simulatorn kan du testa vad som händer om du får en högre lön i framtiden eller om du vill gå i pension vid en annan ålder än 65 år.

Se vad som är viktigt för pensionen

Om du inte riktigt vet vad du kommer att ha för lön eller hur din framtid kan du testa olika alternativ i ”minPension för unga”.

minPension för unga
Testa hur olika val påverkar din pension i ”minPension för unga”.

Är det något mer jag ska ha koll på?

På minPension kan du se vad du har tjänat in hittills till din pension. Du kan se om du har fått allmän pension och vilka tjänstepensioner du eventuellt har. Det gör du i fliken ”Intjänad pension”.

I fliken ”Intjänad pension” kan du se hur mycket pengar du tjänat in hittills till din pension. Titta också i boxen ”Total pension” för att se var pengarna finns.

Tänk på att!

Uppgifterna i ditt Orange kuvert i år är för inkomsterna du tjänade in under 2020 och som du deklarerade för 2021. Det du tjänade in förra året kommer att visas först nästa år. Även uppgifter om din tjänstepension kan dröja ett tag.

Hur många sådana här har du fått? På minPension kan du se det samlade värdet av det du tjänat in hittills.

Vad är tjänstepension?

Även om du har tjänat in pengar till din allmänna pension kan det vara tomt i rutan för tjänstepension. Tjänstepension får du om du jobbat hos en arbetsgivare som har det. Ibland kan du behöva ha fyllt 25 år för att få inbetalningar till tjänstepensionen. Läs mer om tjänstepension.

Vill du veta mer?

Under fliken ”Allt om pensioner” kan du lära dig mer om pensioner.

Matnyttig info i minPensionsPoddens spellista för dig under 40

Hur mycket får andra i pension?

Många som gjort sin egen prognos på minPension brukar undra: Får jag ungefär lika mycket i pension som alla andra? Vad är rimligt att förvänta sig?

Vårt statistikverktyg kan ge dig svar och dessutom tips på vad du kan göra om du tycker att din pension är för låg.

På minPension har vi drygt 4,3 miljoner registrerade användare. Det betyder att vi har rätt bra koll på framtidens pensioner. Om du vill jämföra din egen pension med andras gör du det i vårt statistikverktyg som du hittar när du loggar in för att se din pensionsprognos.

En skärmbild från minPension på fliken Pensionsstatistik där du kan jämföra din prognos med andras.,

I vårt exempel jobbar du i kommun och region och börjar närma dig pensionsåldern. Din förväntade pension på 19 000 kronor i månaden ligger ganska precis i mitten om du jämför dig med andra med samma avtal och i samma ålder.

Om din pension verkar vara lägre än andras kan du klicka på den röda gubben under diagrammet. Då kommer du vidare till en sida med tips om hur du kan förbättra din pension.

Det går även att jämföra med andra avtal, andra åldrar eller om du bara vill jämföra din pension med andra kvinnor eller män. Underlaget är hela tiden andra användare som registrerat sig på minPension.

Lönen, att du har en tjänstepension och hur många år du arbetat brukar vara det som spelar allra störst roll för vilken pension du kan förväntas få.

Lönenivåerna skiljer sig åt i olika avtal, och här syns också skillnaden i pensionsnivå mellan kvinnor och män.

Testa vad som påverkar pensionen i verktyget ”minPension för unga” som du når på minPension innan inloggning.

Hur ser det ut i olika avtal?

Här är den genomsnittliga förväntade prognoser år 2021 i olika avtal för åldersgruppen 56-65 år. Förutsättningarna är att all pension tas ut från 65 års ålder och med så lång utbetalningstid som möjligt.

AvtalGenomsnittlig förväntad pension kr/mån
Kommun- och region
Kvinnor och män18 900
Kvinnor18 500
Män21 300
Privatanställda arbetare 
Kvinnor och män20 100
Kvinnor16 800
Män21 300
Statligt anställda
Kvinnor och män25 200
Kvinnor22 500
Män28 500
Privatanställda tjänstemän
Kvinnor och män28 300
Kvinnor23 500
Män31 400

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Så vet du om du får Inkomstpensionstillägg

Lyssna på minPensionsPodden när Ann-Sofie Kraft Nilsson från Pensionsmyndigheten förklarar Inkomstpensionstillägget

Från september får många pensionärer som fyllt 65 år lite påökt på sin pension. Det kallas för IPT, inkomstpensionstillägg.

Men för blivande pensionärer finns tillägget inte med i prognosen.

Från mitten av augusti skickar Pensionsmyndigheten ut information till en stor del av landets pensionärer som får ta del av det senaste tillskottet på pensionsfloran, inkomstpensionstillägg, eller IPT som det också förkortas.

Guide för IPT

Här är en guide till vad det handlar om, vem som kan få pengarna och vad blivande pensionärer kan förvänta sig.

  • Vad är inkomstpensionstillägg?

Tillägget är extra pension till de pensionärer som fyllt 65 år och som har en egen intjänad allmän pension på mellan 9 000-17 000 kronor i månaden. Det är ett tillägg till den allmänna pension du tjänat in till genom eget arbete när du arbetat och betalat skatt i Sverige. Pengarna tas från statskassan. 

  • Hur vet jag om jag får inkomstpensionstillägg?

I augusti skickar Pensionsmyndigheten ut information till berörda pensionärer.

  • Hur mycket pengar handlar det om?

Beloppen varierar beroende på hur mycket du har i inkomstpension.

Inkomstgrundad pension kr/månTillägg kr/mån
9 00025
10 000275
11 000–14 000600
15 000425
16 000225
17 00025
  • Får jag lägre belopp om jag arbetat färre år?

För att få maximalt inkomstpensionstillägg krävs att du har tjänat in pensionspoäng eller pensionsrätter ett visst antal år. De varierar beroende på hur gammal du är.

Född 1937 och tidigare30 år med pensionspoäng
Född 1937-194435 år med pensionsgrundande inkomst
Född 1945 eller senare  40 år med pensionsgrundande inkomst
  • Behöver jag skicka in en ansökan?

Nej, om du är berättigad till stödet kommer pengarna tillsammans med din inkomstpension.

  • Är det skattefria pengar?

Nej, pengarna beskattas på samma sätt som inkomstpensionen.

  • Räknas premiepensionen in och vad händer om den stiger i värde? Minskar inkomstpensionstillägget då?

Premiepensionen ingår, men bara till det värde som motsvarar om pengarna vuxit i samma takt som inkomstpensionen. Inkomstpensionstillägget påverkas alltså inte av värdeutvecklingen.

  • Jag tänkte jobba längre än till 65 år för att höja pensionen. Minskar mina möjligheter att få inkomstpensionstillägg då?

Nej, värdet beräknas som om du arbetar fram till 65 år. Det omvända gäller också. Du får inte högre inkomstpensionstillägg om du slutar arbeta tidigare och därmed får lägre pension. 

  • Jag räknar med att få bostadstillägg. Kommer det att påverkas av inkomstpensionstillägget?

Nej, bostadstillägg och andra liknande förmåner påverkas inte av inkomstpensionstillägget.

  • Jag tar ut min pension men har inte fyllt 65 år. Kommer jag att få inkomstpensionstillägg när jag blir äldre?

Ingen vet riktigt säkert vad som kommer att hända med inkomstpensionstillägget längre fram. Riksdagens pensionsgrupp ser det här som ett tillfälligt stöd, medan diskussionerna kring hur framtidens pensioner ska se ut fortsätter.


Om inkomstpensionstillägget blir kvar i sin nuvarande form så kommer tillägget att betalas ut även till de som nu är för unga för att vara berättigade till pengarna. Men från år 2023 kommer den lägsta åldern för att få inkomstpensionstillägg att höjas till 66 år.

  • Kommer tillägget att höjas framöver?

Meningen är att inkomstpensionstillägget ska höjas i takt med utvecklingen för inkomstpensionen.

  • Är ett eventuellt inkomstpensionstillägg medräknad i min prognos?

Nej, inkomstpensionstillägget finns inte med i de beräkningarna. Har du fyllt 60 år och kan vara berättigad till stödet längre fram så får du information om det när du loggar in.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Lyssna också när vi pratar om Inkomstpensionstillägget i minPensionsPodden