Pensionstips till företagare

Har du ett eget företag? Kanske har du i så fall redan löst sparandet till pensionen, men har du funderat på hur du ska sluta att jobba? Och när? Och på vad som händer med företaget den dagen du drar dig tillbaka?

Annika Creutzer är ekonomijournalist, styrelseproffs och egen företagare. Numera kan hon också lägga till jobbonär i titeln. I det här poddavsnittet ger hon handfasta, kloka och konkreta tips om pensioner till landets alla företagare.

Lyssna på Annika Creutzers pensionstips till alla företagare i #minPensionsPodden.

Lyssna via länken eller i din poddkanal

För dig som inte har fått nog

Vill du veta mer om företagande och pensioner?

Läs vår digitala bok på minPension.se

Läs Pensionsmyndighetens råd till företagare

Tio tips som kan ge soft girls bättre pension

Drömmer du om att vara en ”soft girl”, eller kanske gifta dig med en?

Fenomenet ”soft girl” blommar i sociala medier. Det handlar om unga kvinnor som vänder ryggen till karriär och ekonomisk frigörelse. Men dagens hemmafruar lever längre än gamla tiders, och pensionsvillkoren är dessutom sämre än tidigare. Så hur blir det för ”soft girls” på äldre dar? Här berättar vår pensionsexpert Kristina Kamp hur de kan undvika de värsta minorna.

Att vara soft girl är att inte jobba – åtminstone inte särskilt mycket. Att vara influenser och lägga ut sitt vackra och behagliga liv i sociala medier kan funka. Härligt nu kanske, men en och annan varningens röst har hörts. Soft girls riskerar att bli framtidens fattigpensionärer. Så här kommer några råd.

1. Gift dig! Gärna rikt! För du behöver ha någon som betalar dina räkningar. Att vara sambo ger inte samma juridiska skydd. Även om du hoppas på att bli berömd och få intäkter genom att berätta om ditt liv som ”soft girl” på sociala medier kan det vara svårt att få tillräckligt med inkomster härifrån. Om du skulle lyckas är du nog inte en riktig ”soft girl”, möjligen en ”hard working soft girl”. Då behöver du inte läsa det här.

      2. Undvik äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord betyder att vissa tillgångar inte ska delas vid en eventuell skilsmässa. Det är inte särskilt bra om du lever på någon annans tillgångar. Men tänk på att om du har ett eget företag ska det också delas om ni skiljer er. Så här finns det en del att tänka på. En förutsättning för att ni ska ha ett äktenskapsförord är att ni är överens. Båda ska skriva under och äktenskapsförordet ska registreras hos Skatteverket för att vara giltigt.

      3. Lär dig hur pension funkar! Redan nu! Inga inkomster – ingen pension. Du behöver tjäna pengar för att betala skatt och den vägen tjäna in till din allmänna pension. De flesta anställda får dessutom en tjänstepension. Det får inte du, inte ens om du får in pengar som influenser. Logga in på minPension och lär dig mer. Här finns all information om dina egna pensionspengar (om du tjänat in några).

      4. Tro inte att det räcker med att få din partners premiepension. Det blir i bästa fall cirka 15 000 kronor om året som betalas in till din framtida pension. En person med normal lön på 35 000 kr i månaden får ungefär 100 000 kronor inbetalt till sin pension varje år, via skatten och tjänstepensionsinbetalningar.

      5. Låt din partner amor-tera. En smart ”soft girl” ser till att äga halva bostaden men låter partnern betala lånen. Vid en skilsmässa ska tillgångarna delas och värdet på halva bostaden tillfaller dig.

      6. Tänk skilsmässa och ha en plan B för ditt liv. Ungefär vartannat äktenskap slutar med skilsmässa enligt Statistikmyndigheten. Då har paren i genomsnitt varit gifta i drygt 11 år.

      7. Kolla din partners återbetalningsskydd. Finns det återbetalningsskydd ärver du pensionen om din partner dör före dig. Allra bäst är att vara gift med någon som har hög lön (mer än 50 000 kr/månaden) och en tjänstepension som heter ITP2. Finns det familjepension så får du pengar livet ut om hen dör före dig och ni fortfarande är gifta. Observera! Det gäller inte om ni bara bor ihop!

      Även om din partner har ett annat pensionsavtal än ITP2 så kan du ha möjlighet att ärva pensionen om hen dör före dig – men det är inte säkert, så det behöver kollas.

      8. Glöm ordet änkepension. Även om din mormor eller farmor får änkepension så kommer inte du att få det. Om din partner dör innan du har nått pensionsåldern kan du få lite pengar under ett år från Pensionsmyndigheten. Annars får du hoppas att det finns återbetalningsskydd från en tjänstepension, läs mer i punkt 7.

      9. Räkna inte med några bidrag före du fyller 70 år. Vi lever längre – och därför har pensionsåldrarna höjts. Det betyder också att du kan behöva vänta längre på att få något statligt stöd för att du blivit gammal. Du behöver troligen fylla minst 70 år innan du kan få garantipension, äldreförsörjningsstöd eller bostadstillägg.

      10. Försök att ha en fot kvar på arbetsmarknaden. Jobba lite deltid eller se till att vara anställningsbar, till exempel genom att ha en bra, uppdaterad, utbildning. Om du tröttnar på att vara ”soft girl” och vill slippa bli en sur tant kan det vara bra att ha en egen försörjning i bakfickan. Det ger dig möjlighet att faktiskt göra lite som du vill när du blir äldre. Det finns en anledning till att kvinnor som passerat en viss ålder gärna pratar om fuck-of-money.

      Kristina Kamp, minPension

        Håller den allmänna pensionen till nästa istid?

        Det är 30 år sedan riksdagen klubbade dagens pensionssystem. Redan då fanns det kända politiker som såg farhågor med systemet medan andra menade att det var så robust att det skulle hålla till nästa istid. Så här 30 år senare ställer vi frågan: vem fick rätt?

        I vårt hyllningsavsnitt till den allmänna pensionen menar Pensionsmyndighetens generaldirektör, Anna Pettersson Westerberg att pensionssystemet i grunden bygger på rimliga principer och att den stora utmaningen har varit att pensionsåldern inte har hängt med livslängdsökningen. I avsnittet pratar vi också om den parlamentariska pensionsgruppen som nu har formerat sig igen och hur andra länder vallfärdar till Sverige för att titta på det svenska pensionssystemet. I lyssnarfrågan får Johan svar på hur riktåldern kommer att påverka hans pensionsdrömmar.

        30 år efter pensionsreformen – så olika har 50 till 80-talister påverkats

        30 år efter klubbslaget som förändrade pensionerna – ny rapport från minPension visar hur det har påverkat olika åldersgrupper.

        I juni 1994 sa Sveriges riksdag ja till förändrade pensioner. Nu, 30 år senare, ser vi effekterna av klubbslaget i riksdagen. Olika åldersgrupper har påverkats på olika sätt. Det är inte bara den lagstadgade pensionen som förändrats. Minst lika stora förändringar har skett i tjänstepensionerna, där det är arbetsmarknadens parter som förhandlar fram avtalen.

        För 20 år sedan började minPension samla in pensionsunderlag från den allmänna pensionen, tjänstepensionerna och det avdragsgilla pensionssparandet. Omkring fem miljoner individer har registrerat sig som användare för att få en samlad bild av sitt pensionssparande.

        Sedan tio år tillbaka har vi regelbundet redovisat hur minPensions användares prognoser ser ut och därmed kunnat ge en bild av framtida pensioner.

        Vi har över tid följt 50-, 60-, 70- och 80-talisterna och under de sista åren även 90-talisterna. I en ny rapport har vi jämfört våra tidigare rapporter för att se hur olika åldersgrupper har påverkats, och kommer att påverkas, av de förändringar som gjorts av pensionerna.

        Generellt kan sägas:

        50-talisterna – kvinnorna har betydligt lägre pensioner än männen, även i de fall lönen var densamma när de slutade att arbeta.

        60-talisterna – påverkas märkbart av förändringarna i pensionerna och får jobba längre när medellivslängden ökar.

        70-talisterna – många hade en dålig start i arbetslivet, men räddas hem av premiepensionen som de haft under stora delar av arbetslivet.

        80-talistena – är mer jämställda än tidigare åldersgrupper, och har större andel tjänstepension.

        90-talisterna – mycket av intjänandet till pensionen återstår, att många tjänar in tjänstepension tidigt kommer påverka deras pensioner. 

        Arbetslöshet nära pensionsåldern

        Lågkonjunkturen är över oss och med den stiger arbetslösheten. Byggsektorn har drabbats särskilt hårt, men även andra jobb har försvunnit. Att bli ofrivilligt arbetslös är aldrig kul. För den som har passerat 60 kan det bli extra tufft – på fler sätt.

        Idag finns flexpension som dels ger mer pengar till den egna pensionen men också möjligheter att trappa ner arbetstiden i slutet av arbetslivet. Men hur påverkar en nedtrappning ersättningen från a-kassan? Och hur funkar det med a-kassan om man löneväxlar? För den som har fyllt 60 år och känner oro för att bli av med jobbet finns det saker att tänka igenom.

        Vi bjöd Martin Wästfelt från Unionen till minPensionsPodden för att gå igenom sakerna som man behöver tänka på och göra för att lindra konsekvenserna vid en eventuell uppsägning när man har passerat 60 år. Lyssna via länken här nedanför eller i din poddkanal.

        Om unga vuxna och deras prioriteringar

        Unga vuxna idag brukar kallas för generation Z. De är födda i den digitala världen, någonstans från mitten av 90-talet och 10-15 år framåt. Som de första att växa upp med dagens teknik – typ smarta telefoner, sökmotorer och rörlig media, är de snabba att hitta kunskap och att behärska tekniken.  Hur har det format deras värderingar? Och prioriteringar? Generellt – men också när det kommer till privatekonomiska frågor som pensioner?

        Martin Björgell är pensionsexpert på Handelsbanken. Han är också styrelseledamot i BRIS och aktiv i scouterna med bra koll på ungas mående och värderingar. Som gäst i minPensionsPodden bjöd han på ett spännande samtal om unga vuxna idag och om hur deras beteenden ibland skiljer sig från tidigare generationers.

        Lyssna på #minPensionsPodden via länken eller i din poddkanal:

        Om unga vuxna, med Martin Björgell, pensionsexpert Handelsbanken


        Hjälpen om du blir arbetslös

        Just nu är det många varsel på arbetsmarknaden. Vilken hjälp kan man få om man förlorar jobbet? Hur ser chanserna ut om man har fyllt 60 år?

        I kollektivavtalen finns olika stöd för den som ofrivilligt blir av med jobbet. För till exempel privatanställda tjänstemän finns TRR som erbjuder omställnings- och kompetensstöd.  Av 100 personer som uppsöker TRR landar 95 personer i nytt jobb, studier eller får hjälp att starta eget företag.

        Kanske är en uppsägning också en möjlighet att stanna upp och reflektera över vad man verkligen vill göra? Kanske landar uppsägningen i att man äntligen startar sitt drömföretag? Eller att man tar tillfället i akt att skola om sig till det man länge funderat på? Och kan tidigt pensionsuttag leda till att man missar stöd som man annars har rätt till?

        Det blev ett spännande samtal om nya vägar i livet när TRRs vd, Johan Lagerhäll, besökte minPensionsPodden. Lyssna i din poddkanal eller via länken här nedanför.

        Allt fler får större inbetalningar till tjänstepensionen – hur mycket får du?

        En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser är det precis vad som sker genom avtal om större inbetalningar till tjänstepensionen.

        I de fyra största tjänstepensionsavtalen är det numera cirka 3,2 miljoner löntagare som omfattas av detta. I många fall handlar det om kompletterande flex- eller deltidspensionspremier i branschavtal men det kan även gå under andra benämningar eller att man helt enkelt ökar avsättningen för alla i centrala avtal. I praktiken innebär det att inbetalningen till tjänstepensionen varierar mellan 4,5 – 6 procent på lönen upp till 47 625 kr/mån (2024) och 30-31,5 procent på lönedelar över. Men andra procentsatser förekommer också.

        Branschavtal i privat sektor:
        955 000privatanställda arbetare omfattas av olika kompletterande premier utöver Avtalspension SAF-LO (ungefär 6 av 10).
        800 000privatanställda tjänstemän omfattas av flex-/deltidspensionspremier utöver ITP (nästan alla).
        Centrala avtal i offentlig sektor:
        1 167 000kommun- och regionanställda omfattas av AKAP-KR (men det finns även de med högre inkomster eller tidigare intjänande som står kvar i KAP-KL).
        72 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 1.
        200 000statligt anställda omfattas av flexpensionspremie inom PA16 avd 2 från 2024 (men upp till 36 000 inom PA16 avd 2 kan potentiellt få beviljad delpension istället).
        Källa: Fora, Collectum, Pensionsvalet, Valcentralen/Skadikon och SPV 2023.

        Tanken med den förstärkta tjänstepensionen är att man ska få ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En fördel med att förstärka tjänstepensionen är att man kan få låga avgifter och för arbetsgivarna är det en enkel och kostnadseffektiv administration.

        Samtidigt finns det nackdelar. Alla vill inte avsätta mer pengar till pensionen. I dessa tider när många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop värdesätter man nog en löneökning istället. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Dessutom innebär det ökade kostnader för arbetsgivarna.

        Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det gjordes om i mitten på 1990-talet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående. Och hur stor tjänstepensionen bör vara i förhållande till den allmänna pensionen.

        De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt är frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen allt viktigare. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

        Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

        Januari – testa när du har råd att gå i pension

        Januari brukar kallas årets fattigaste månad. Nu tvingas vi hålla igen efter julens alla utgifter. När du ändå är sparsam, passa på att testa när du har råd att gå i pension.

        De allra flesta av oss kommer att ha mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. Att anpassa sig till en tunnare plånbok kan vara jobbigt. Det är svårt att beräkna vilka kostnader som det kanske går att dra ner på.

        Därför är en sparmånad bra träning för vad som komma skall.

        Vad får du i pension?

        Ta reda på vad du kan räkna med att få i pension.

        Gör en prognos och se vad du får. En normal pension ligger på kanske 65 procent av det du tjänar idag. Men det är stora skillnader beroende på hur mycket du jobbat under ditt arbetsliv, så det är viktigt att du tittar på din egen prognos.  Har du fyllt 54 år kan du testa i Uttagsplaneraren på minPension. Här får du även en indikation på vad pensionen blir när skatten är dragen.

        Se vad som händer om du tar ut pensionen tidigt eller om du väntar något år. Att vänta brukar betyda någon eller några tusenlappar mer i månaden i pension.

        Testa om du klarar dig på din framtida pension

        Försök att klara dig på den pension som du kommer att få i framtiden.

        Klara du dig på 65 procent av lönen? Vad kan du dra ner på här och nu? Vad händer om du skulle ha lägre utgifter för till exempel boende eller bil? Spara in på det som går!

        Om du har tur får du dessutom pengar över nu när du fortfarande har en lön. Om du orkar fortsätta att vara snål någon eller några månader till blir det nog en rätt bra slant över.

        Gör en pensionärsbudget

        Fundera på vad som är en rimlig pensionärsbudget.

        Hur sparsam orkar du vara, år efter år? Är det kanske värt att arbeta lite längre för att få en bättre pensionärsekonomi? Kan du kombinera arbete och pension några år?

        Tänk på att pensioner vanligtvis inte stiger i samma takt som din lön har gjort. Pensionsutbetalningarna kan till och med sjunka vissa år. Se till att du har lite utrymme för oväntade utgifter även på sikt. Fortsätt att ha ett buffertsparande. Läs mer i vårt tidigare blogginlägg ”Vad kostar en pensionär 2024”.

        Vissa utgifter kan vara svåra att förutse. Räntan på lån kan stiga kraftigt, elkostnaderna också. Kostnaderna för glasögon, tandvård och läkarbesök kan kosta mer när du blir äldre.

        Ta hjälp av gratisverktygen

        Ta hjälp med planeringen. Använd de bra hjälpmedel som finns. På Konsumentverkets hemsida finns en bra budgetmall – du hittar den här

        Oroar du dig för att pengarna inte ska räcka till? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare redan nu, läs mer på Konsumentverkets hemsida. De kan både hjälpa dig med din ekonomi i dag och planera din pensionärsekonomi. Att ställa om sin ekonomi och krympa kostnader är en omställning som kan behöva ta tid. 

        Tänk på att det finns stöd att få som pensionär. Bostadstillägget kan förbättra ekonomin betydligt. Läs mer om stödet hos Pensionsmyndigheten och se om det kan gälla för dig.

        Text: Kristina Kamp, minPension

        Bättre tjänstepensioner lyfter pensionsnivån

        Ny rapport från minPension visar att pensionen stiger i förhållande till den sista lönen. Skillnaden från förra året beror på ökade inbetalningar till tjänstepensionerna.

        För sjunde gången har minPension gått igenom användarnas prognoser för att jämföra skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. I år har kompensationsgraden höjts jämfört med förra årets mätning. Skillnaden är cirka två procentenheter.

        Det som lyfter kompensationsgraden i årets rapport är framför allt tjänstepensionen. Den har i genomsnitt stigit med drygt 1,8 procentenheter jämfört med 2022 års rapport. Den sammanlagda inkomst- och premiepensionen har stigit med drygt 0,3 procentenheter.

        I #minPensionsPodden går vi igenom insikterna i årets rapport. Vilka är vinnare – och vilka är förlorare? Ser kvinnor och mäns kompensationsgrader ut att bli mer lika för yngre generationer? Hur ser det ut för gruppen utrikes födda?

        Rapporten hittar du på minPension.se/om minPension.

        I dagens fråga tar vi upp varför det är viktigt att aldrig logga in med e-legitimation på uppmaning av någon annan. Bra tips på hur du skyddar dig och dina uppgifter på nätet hittar du på Svårlurad.se.