Vilken pension tar jag ut först?

Har du många olika pensioner? Du vet väl att du inte behöver ta ut alla samtidigt?

Men om man ska välja mellan pensionerna – hur väljer man då? Finns det någon pension som det är smart att börja med? Och en annan som man kan avvakta uttaget för? Vilka lagar och regler styr uttagen?

Det här är frågor som vi pratar om i avsnitt 218 av minPensionsPodden. Våra pensionsexperter Kristina Kamp och Dan Adolphson Björck ger tips och tricks om hur du kan tänka när du står inför valet att ta ut dina pensioner vid olika tillfällen.

Så kan du fylla på semesterkassan med pension

Få utnyttjar möjligheten att ta ut den allmänna pensionen mer flexibelt. Om du har fyllt 63 år kan du till exempel ta ut lite extra pensionspengar till semestern och dessutom få pensionärsrabatter på resor. Eller också gör du tvärtom. Som pensionär kanske du jobbar extra några månader. Då kan du pausa den allmänna pensionen.

Det är få som utnyttjar flexibiliteten i den allmänna pensionen. Enligt siffror från Pensionsmyndigheten var det förra året cirka 3 100 personer som pausade både premiepension och inkomst-, tilläggs- och garantipension, 600 personer som bara pausade inkomst-, tilläggs- och garantipension och 1 600 personer som bara pausade premiepension. 

Med drygt 2,2 miljoner personer som tar ut allmän pension är det försvinnande få som utnyttjar uttagsflexibiliteten.

Möjligheten att ändra sina uttag i tjänstepensionerna finns inte alls idag. Har du väl börjat ta ut tjänstepension så går det inte att ändra på det.

För den som bestämt sig för att vara heltidspensionär är det kanske inte aktuellt att pausa pension. Däremot kan det finnas andra tillfällen då flexibiliteten är bra att känna till och utnyttja vid behov.

Jobbonären

Funderar du på att gå ner i arbetstid och fylla på med pension för tiden du inte arbetar? Då är det enklast att ta ut pengar från den allmänna pensionen. Du kan fortsätta att jobba hur mycket som helst och ändå ta ut full pension. Men många som både jobbar och tar ut pension kan räkna med att de kan få betala statligt skatt på sina inkomster.

Vet du inte riktigt hur mycket pengar du behöver kan du alltid börja med att ta ut en mindre summa och sedan öka på om det behövs. Eller kanske visar det sig att du inte behöver ta ut så mycket pension – då går det lätt att minska ner uttaget eller ta bort det helt. Eftersom uttaget går att ta ut på olika sätt kan du också anpassa det till lämpliga skattenivåer.

Fördel: Du behöver inte välja på en gång hur mycket pengar du ska ta ut i pension. 

Nackdel: Tar du ut mycket pension under lång tid påverkar det pensionsnivån längre fram i livet mer än om du tar ut mindre summor under kortare tid. Å andra sidan så tjänar du in till ny pension när du fortsätter att jobba.

Extrapengar

Drömmer du om att någon gång i livet har råd till det där lilla extra? En trevlig semester eller kanske en soffa som egentligen är lite för dyr? Då kan du ta ut pension någon eller några månader, vid sidan av lönen. Det ger lite extra pengar i plånboken.

Fördel: Du behöver inte låna ihop pengarna. Du lånar möjligen av dina egna framtida pensionsutbetalningar, men om det bara handlar om några månader så blir det ingen större skillnad.

Nackdel: Går inte att upprepa särskilt ofta, då kan den framtida pensionen bli i lägsta laget. Gå in på minPension och se hur pensionen påverkas av stora tidiga uttag.

Pensionärsrabatt

Är du bara intresserad av att få pensionärsrabatter? Ta då ut lite extra pension, till exempel 25 procent av premiepensionen, mellan 63 och 65 års ålder. Efter det får du pensionärsrabatt ändå.

Fördel: Billigt är bra. Extra bra om du exempelvis åker mycket tåg eller älskar att gå på bio. Men kom ihåg att det ibland krävs att du fyllt 65 år för att få pensionärsrabatt.

Nackdel: Tar du ut pension tidigt får du betala hög skatt på pengarna. Har du dessutom hög lön så läggs pensionen ovanpå och då blir skatten extra hög. Det kan till och med innebära att du faktiskt gör en ganska dålig affär.

Tröttnat på pensionärslivet

Du kanske tillhör dem som varit pensionär ett slag – men som faktiskt börjar tycka att det är lite tråkigt. Om du funderar på att börja jobba igen så går det utmärkt att pausa utbetalningen av den allmänna pensionen – eller bara ta ut delar av den. 

Fördel: Du slipper att betala hög skatt på pensionen när du både får pension och lön samtidigt. Sparad pension ger lite mer pension per månad när du väntar med att ta ut den.

Nackdel: Har du garantipension gäller särskilda regler. Då kan det vara lika bra att fortsätta att ta ut pensionen som förut. Garantipensionspengarna är ett bidrag som bara uteblir de månader du inte tar ut pengarna.

Om du har bostadstillägg får du bara tjäna 24 000 kronor på ett år. Annars minskar bostadstillägget. Kolla innan, så slipper du bli återbetalningsskyldig. 

Faktaruta

Åldersgränserna i faktarutan gäller i år. År 2026 införs riktåldern vilket troligen kommer medföra ändringar, läs mer i vår artikel på minPension.

Inkomstpensionen

Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent inkomstpension. Du måste ha fyllt 63 år för att kunna ta ut pengarna. Du kan pausa utbetalningarna månadsvis. Ändringarna görs enklast direkt på Pensionsmyndighetens hemsida där du loggar in med BankID eller motsvarande.

Premiepensionen

Du kan ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent premiepension. Du måste ha fyllt 63 år för att kunna ta ut pengarna. Du kan pausa utbetalningarna månadsvis.

Garantipensionen

Du kan ta ut garantipensionen från 66 års ålder. Du tjänar inget på att pausa uttagen eftersom de här pengarna är ett statligt stöd.

Pensionärsintyg

Även om du bara tar ut en liten del av pensionen och fortsätter att arbeta så kan du ladda ner ett pensionärsintyg från Pensionsmyndighetens hemsida. Med Pensionärsintyg får du bra rabatter på till exempel SJ och SF samt på SL i Stockholm.

Text: Kristina Kamp, minPension

Pensionärsbudget 2024

Inflationen har gjort allting dyrare. Vad räcker då pensionspengarna till? Finns det något utrymme för lyx i tillvaron?

Här på bloggen har vi tidigare gjort ett inlägg om vad en pensionär kostar 2024. Nu följer vi upp det med ett poddavsnitt där vi går igenom budgetar för tre olika pensionärsplånböcker. Utan att spojla allt för mycket kan vi redan här avslöja att det blir tajt för vissa pensionärer i år.

I dagens fråga funderar vi över om det lönar sig att spara i ISK när räntan i år har blivit högre. Hur sparar man istället?

Vad kostar en pensinonär 2024? Lyssna på poddavsnittet via länken eller i din poddkanal.

Nyttiga länkar

Vad kostar en pensionär 2024 – artikel på minPension.se

Konsumentverkets budgetkalkyl

Januari – testa när du har råd att gå i pension

Januari brukar kallas årets fattigaste månad. Nu tvingas vi hålla igen efter julens alla utgifter. När du ändå är sparsam, passa på att testa när du har råd att gå i pension.

De allra flesta av oss kommer att ha mindre pengar att röra oss med när vi blir pensionärer. Att anpassa sig till en tunnare plånbok kan vara jobbigt. Det är svårt att beräkna vilka kostnader som det kanske går att dra ner på.

Därför är en sparmånad bra träning för vad som komma skall.

Vad får du i pension?

Ta reda på vad du kan räkna med att få i pension.

Gör en prognos och se vad du får. En normal pension ligger på kanske 65 procent av det du tjänar idag. Men det är stora skillnader beroende på hur mycket du jobbat under ditt arbetsliv, så det är viktigt att du tittar på din egen prognos.  Har du fyllt 54 år kan du testa i Uttagsplaneraren på minPension. Här får du även en indikation på vad pensionen blir när skatten är dragen.

Se vad som händer om du tar ut pensionen tidigt eller om du väntar något år. Att vänta brukar betyda någon eller några tusenlappar mer i månaden i pension.

Testa om du klarar dig på din framtida pension

Försök att klara dig på den pension som du kommer att få i framtiden.

Klara du dig på 65 procent av lönen? Vad kan du dra ner på här och nu? Vad händer om du skulle ha lägre utgifter för till exempel boende eller bil? Spara in på det som går!

Om du har tur får du dessutom pengar över nu när du fortfarande har en lön. Om du orkar fortsätta att vara snål någon eller några månader till blir det nog en rätt bra slant över.

Gör en pensionärsbudget

Fundera på vad som är en rimlig pensionärsbudget.

Hur sparsam orkar du vara, år efter år? Är det kanske värt att arbeta lite längre för att få en bättre pensionärsekonomi? Kan du kombinera arbete och pension några år?

Tänk på att pensioner vanligtvis inte stiger i samma takt som din lön har gjort. Pensionsutbetalningarna kan till och med sjunka vissa år. Se till att du har lite utrymme för oväntade utgifter även på sikt. Fortsätt att ha ett buffertsparande. Läs mer i vårt tidigare blogginlägg ”Vad kostar en pensionär 2024”.

Vissa utgifter kan vara svåra att förutse. Räntan på lån kan stiga kraftigt, elkostnaderna också. Kostnaderna för glasögon, tandvård och läkarbesök kan kosta mer när du blir äldre.

Ta hjälp av gratisverktygen

Ta hjälp med planeringen. Använd de bra hjälpmedel som finns. På Konsumentverkets hemsida finns en bra budgetmall – du hittar den här

Oroar du dig för att pengarna inte ska räcka till? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare redan nu, läs mer på Konsumentverkets hemsida. De kan både hjälpa dig med din ekonomi i dag och planera din pensionärsekonomi. Att ställa om sin ekonomi och krympa kostnader är en omställning som kan behöva ta tid. 

Tänk på att det finns stöd att få som pensionär. Bostadstillägget kan förbättra ekonomin betydligt. Läs mer om stödet hos Pensionsmyndigheten och se om det kan gälla för dig.

Text: Kristina Kamp, minPension

Sämre kronkurs sänker pensionen

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på valutaeffekten! För fem år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 1 940 euro. Nu, hösten 2023, ger samma svenska pension 1 680 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med 14 procent. Bättre har kronan hållit mot valutan i Turkiet och Norge.

Jämför vi valutakurserna tio år tillbaka så har kronan tappat mer än 25 procent mot euron som ju är valuta i länder som Finland, Spanien och Kroatien.

Den som bara är borta några veckor behöver kanske inte fundera så mycket på valutaeffekter även om semesterresan också svider mer i plånboken än tidigare. Men för den som tänker betala hyra och mat i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Svenska pensionsutbetalningar är kopplade till den svenska kronan, även om det går att få pensionen utbetald i lokal valuta för dem som ber om det.  Att då bo i ett land där valutan blivit starkare jämfört med den svenska kronan betyder att köpkraften kraftigt minskar för den som får svensk pension.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera. Ett tips brukar vara att försöka ha ett sparande i den lokala valutan för att jämna ut svängningarna.

Den som letar efter ett land där den svenska kronan stärkts får satsa på Turkiet. Här råder hyperinflation och liran har rasat med mer än 80 procent på tio år.

Fler saker att tänka på om du planerar att flytta från Sverige som pensionär

  • Garantipension och andra stöd till dig som är pensionär, som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, betalas inte ut om du flyttar till ett annat land.  Undantaget är inkomstpensionstillägget som fortfarande betalas ut.
  • Du betalar fortfarande skatt på svensk pension. Det kallas för SINK-skatt. Mer om det kan du läsa om på Skatteverkets hemsida
  • En gång om året behöver du bevisa att du fortfarande lever genom att lämna ett levnadsintyg. Läs mer om det på Pensionsmyndighetens hemsida

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kr/mån varit värd i andra valutor.

Euro

ÅrVärde
20132 270 euro
20181 940 euro
20231 680 euro

Danska kronor

ÅrVärde
201316 950 DKK
201815 150 DKK
202312 660 DKK

Norska kronor

ÅrVärde
201318 350 NKR
201818 520 NKR
202320 000 NKR

US Dollar

ÅrVärde
20133 070 dollar
20182 460 dollar
20231 795 dollar

Turkiska lira

ÅrVärde
20136 140 lira
20189 260 lira
202351 000 lira

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Skattelättnader för födda 1957 och 1959

Den 1 juli 2024 kan de som är födda 1957 räkna med att få en extra insättning pengar på sitt skattekonto hos Skatteverket.

Pengarna är en kompensation för uteblivna skattelättnader när pensionsåldrarna i den allmänna pensionen höjdes vid årsskiftet.  

Förslaget i sin helhet kommer i regeringens höstbudget som kommer den 20 september, men redan nu har fyra partiledare för regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterat nyheten i en debattartikel.

Skattelättnaden innebär att grundavdraget höjs, alltså den gräns när du börjar betala skatt på dina inkomster. Åldersgränsen för att få det förhöjda grundavdraget ska gälla för den som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år. Det går också att säga att reglerna gäller från det år du fyller 67 år. För den som är född 1958 är det de åldersgränserna som gäller.

När de nya åldersgränserna klubbades i riksdagen sommaren 2022 hade flera av 57:orna redan börjat ta ut sina pensioner. De fick alltså i efterhand veta att grundavdragshöjningen inte gällde för dem. De 57:or som fortfarande arbetar har däremot fått en skattereduktion på delar av sina inkomster.

Sammantaget ska omkring 110 000 personer omfattas av kompensationen som i genomsnitt innebär en skattelättnad på omkring 2 000 kronor i månaden för det här året.

Men variationerna är stora och beror på vilken inkomst du har.

Även födda 1959 berörs

År 2026 kommer åldersgränserna i den allmänna pensionen att höjas med ytterligare ett år. Även då höjs åldern för när du får skattelättnader i form av höjt grundavdrag. Lättnaden kommer då från det år du fyller 68 år, alltså om du vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år.

Regeringen vill nu att även de som är födda 1959 ska få behålla den nedre åldersgränsen och alltså få det förhöjda grundavdraget ett år tidigare, det år de fyller 67 år.

Förändringarna för 57:or och 59:or bedöms minska skatteintäkterna med tillsammans 6,6 miljarder kronor. Mer detaljer om förslaget kommer när höstbudgeten presenteras.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Svag krona 2023 försämrar köpkraft för utlandspensionären

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på att valutaeffekten påverkar storleken på pensionenFör tio år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 2 360 euro. Nu, år 2023, ger samma svenska pension 1 780 euro. Jämför vi istället mot den norska kronan så har den svenska klarat sig bättre.

Andelen svenska pensionärer som väljer att bo i ett annat land, hela eller delar av året, har varit stigande de senaste åren.

Den som bara är borta några veckor behöver inte fundera så mycket på valutaeffekter men för den som tänker betala hyra och mat under lång tid i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen i ett land, med en annan valuta, variera.

Svenska pensionärer i andra länder känner av det svenska kronfallet

Den svenska kronans värde har dalat under senare år. Det gäller både mot euron och dollarn och flera andra valutor.

Svenska pensionärer som har flyttat till Spanien, USA eller Danmark har fått känna av det svenska kronfallet, medan de som flyttat till Norge haft en bättre utveckling. Den norska kronan har till och med tappat något jämfört med för tio år sedan.

För den som regelbundet vistas i andra länder under längre tid kan det vara bra att ha någon typ av sparande i det landets valuta för att jämna ut svängningarna.

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kronor per månad varit värd i andra valutor över tio års tid.

Euro

20132 360 euro
20181 920 euro
20231 780 euro

US-dollar

20133 100 dollar
20182 460 dollar
20231 900 dollar

Danska kronor

201317 560 danska kronor
2018 14 940 danska kronor
202313 280 danska kronor

Norska kronor

201317 480 norska kronor
201819 320 norska kronor
202319 600 norska kronor

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom