Utbildning och pension – skillnader mellan kvinnor och män

Det finns stora skillnader mellan kvinnor och mäns inkomster både under och efter yrkeslivet. Dessa skillnader är påtagliga även vid jämförbar utbildningsnivå.

Kvinnor jobbar i större utsträckning deltid, tar ut fler föräldrapenningdagar och VAB-dagar och har större sjukfrånvaro. Därtill är det vanligt att man jobbar inom olika yrken, kvinnor i större utsträckning i offentlig sektor och män i privat sektor. Kvinnor har lägre löner och därmed större inslag av allmän pension medan männen har högre inkomster som ger mer tjänstepension. Däremot är förväntad pension jämfört med lön, det som brukar kallas för kompensationsgrad, relativt lika för kvinnor och män vid jämförbar utbildningsnivå.

Bland de som är födda på 1960-talet och som har huvuddelen av yrkeslivet bakom sig, har män med förgymnasial utbildning en förväntad pension som är cirka 5 400 kronor högre per månad livet ut, för de med gymnasial utbildning är skillnaden 5 100 kronor per månad och för de med forskarutbildning 8 000 kronor per månad. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor per månad mer i pension för män jämfört med kvinnor med samma utbildningsnivå.

För de födda på 1970-talet går det att finna ett liknande mönster medan skillnaderna är något mindre mellan män och kvinnor födda på 1980- och 90-talet. De yngre generationerna har mindre inslag av redan intjänad pension och mer prognosbelopp (som är osäker) så man bör dra försiktiga slutsatser som skillnaderna för just yngre. Generellt är det allt fler som läser vidare efter gymnasiet, enligt SCB är det 54 procent av kvinnorna och 40 procent av männen.

Vill du veta mer?

Blogg

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Utbildning och pension – skillnader i avtal på arbetsmarknaden

Anledningarna till att studera på högskola och universitet är många. Akademisk utbildning är en förutsättning inom flertalet yrken. Att vara behörig och ha legitimation är ett krav för att få jobb som t.ex. sjuksköterska eller läkare. I vissa yrkeskategorier är högre utbildning vanligare. Inom offentlig sektor finns även många som har forskarutbildning. Här är tjänstepensionen ofta en stor andel av den framtida pensionen. För forskarutbildade inom kommun och region är kompensationsgraden för tjänstepension ungefär dubbelt så stor (33 procent) jämfört med de som är gymnasial utbildning (17 procent).

Arbetare får sämre utväxling på studier

Generellt har privatanställda tjänstemän i större utsträckning akademisk utbildning jämfört med privatanställda arbetare. Privatanställda arbetare som har högre utbildning får sämre utväxling än andra grupper. Förmodligen beror det på att studierna inte alltid har givit en högre lön (jämfört med att inte studera) men också på hur pensionsavtalet för privatanställda arbetare har varit utformat historiskt fram till och med 2011 (med lägre avsättningar än andra stora tjänstepensionsavtal på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp).

Fler kvinnor studerar senare i livet

Fler studerar senare i livet, särskilt kvinnor, delvis tack vare höjd åldersgräns för studiemedel och omställningsstudiestöd. Att välja ett yrke som man trivs och mäktar med, eller att skola om sig mitt i livet för en andra karriär, är avgörande eftersom yrkeslivet behöver förlängas för att pensionskalkylen ska gå ihop. Annars väntar fallande pensionsnivåer för dagens unga. Riktåldern för den allmänna pensionen och de högre åldersgränserna för intjäning av tjänstepension i flera avtal spelar sannolikt en stor roll för framtida pensionsbeslut (när och hur breda grupper lämnar arbetsmarknaden för pensionsuttag).

Vill du veta mer?

Blogg

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Vad innebär riktåldern?
Spotify: Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Deklaration och intjäning av pension – hur hänger det ihop?

Mer än åtta miljoner svenskar ska deklarera nu i dagarna. Många tänker förstås på hur mycket skatt man betalar, vilka datum som gäller och om man har några avdrag. Men inkomsten är också avgörande för hur mycket som betalas in till pensionen.

Inom kort kommer Skatteverket börja skicka besked om slutgiltig skatt till dig som har godkänt din deklaration. På översta raden i slutskattebeskedet framgår storleken på din pensionsgrundande inkomst (PGI) för den allmänna pensionen under 2024. Inkomster av lön, arvoden, sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa räknas som pensionsgrundande inkomst. Däremot är kostnadsersättningar, kapitalinkomster och stipendier inte pensionsgrundande. Och naturligtvis inte heller pensionsutbetalningar.

Det finns ingen undre eller övre åldersgräns för intjänande till den allmänna pensionen.* Det krävs dock att man har en årsinkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet, 24 238 kr för 2024 (24 873 kr för 2025). Det finns ett inkomsttak för den allmänna pensionen som gör att årsinkomster över 614 934 kr för 2024 (650 442 kr för 2025) inte ger några ytterligare pensionsrätter.

Skatteverket skickar uppgiften om din pensionsgrundande inkomst till Pensionsmyndigheten. När beskedet om slutgiltig skatt kommer kan du kontrollera att uppgiften som ligger till grund för din allmänna pension stämmer.

Frågor och svar

Tjänar jag inte in pension över inkomsttaket?

Inkomsttaket i den allmänna pensionen innebär att det blir extra viktigt att ha tjänstepension för de delar av lönen som inte ger allmän pension. De allra flesta avtal ger mer tjänstepension på högre löner (för att kompensera för att man inte får allmän pension).

Varför får jag inte besked om tjänstepensionen i min inkomstdeklaration?

Den allmänna pensionen kommer från staten. Tjänstepensionen kommer från jobbet, i de flesta fall genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbund men det finns även individuell tjänstepension. Därför får du separat besked om din tjänstepension.

Hur kan jag kolla upp att uppgifterna för tidigare år stämmer?

För den allmänna pensionen är det lätt att kolla pensionsrätter på Pensionsmyndighetens hemsida. När du är inloggad kan du under ’Mina tjänster’ (högst upp till höger) välja ’Mina pensionskonton’ för att se pensionsgrundande inkomster och belopp långt tillbaka i tiden. Du kan alltså se uppgifter för enskilda år men du får inte upp dina gamla inkomstdeklarationer (de finns hos Skatteverket).

För kollektivavtalade tjänstepensioner kan du kolla vilka uppgifter som din arbetsgivare har rapporterat in hos valcentralerna eller direkt hos pensionsbolagen (det senare gäller förmånsbestämd eller individuell tjänstepension).

Vill du veta mer?


minPensionsPodden

Spotify: Tio pensionsfällor – och hur du undviker dem
Spotify: Byter du jobb? Tänk på pensionen!
Spotify: Bästa tipsen inför lönesamtalet

Testa minPension för unga

Få koll på vad som påverkar pensionen i vårt verktyg för unga

*Undantaget är de som är födda 1937 eller tidigare där det inte beräknas någon pensionsgrundande inkomst (eftersom man omfattas av tilläggspension från det tidigare pensionssystemet som inte ger intjäning efter 65 år).

Text: Dan Adolphson Björck, minPension