Etikett: jämställda pensioner

Den 2 april är det Studenternas dag – ett perfekt tillfälle att lyfta en fråga som få studenter tänker på. Hur påverkar studierna den framtida pensionen?

Pensionsrätt vid studier på högskola och universitet

Om du studerar på högskola eller universitet och får studiemedel från CSN så ger det pensionsrätter till din allmänna pension.

Pluggar du heltid och tar ut hela bidragsdelen sätts det av ungefär 800 kronor i månaden till din framtida pension. Om du arbetar och tjänar 25 000 kronor i månaden tjänar du in ungefär 5 800 kronor i månaden till din framtida pension. Högre studier ger alltså pensionsrätt – men betydligt mindre än ett heltidsarbete.

Kombinera studier och jobb

Det går utmärkt att stärka sin nuvarande inkomst och framtida pension genom att jobba parallellt med studierna. En studerande med fullt studiemedel under 20 veckor kan tjäna cirka 114 676 kronor varje halvår (det s.k. fribeloppet). Det gör att många studenter kan jobba på helger och kvällar eller under loven utan att riskera sänkta studiemedel.

Alla löneinkomster som ligger över 25 000 kr per år (inte per månad!) ger allmän pension. Det finns också ett tak på 672 600 kr per år – som borde vara i princip omöjligt för en student att nå.

För tjänstepension krävs i privat sektor oftast att man har fyllt 22 eller 25 år, medan offentlig sektor betalar in från första anställningsdagen. Därför ger även små extrajobb ett betydligt större avtryck för pensionen än vad studiebidraget gör.

Vad betyder utbildning för pensionen på sikt?

minPension har i rapporten “Ger utbildning högre pension?” analyserat hur studier faktiskt påverkar livsinkomsten och därmed pensionen. Några insikter som passar extra bra att lyfta på studenternas dag:

✔ Högre utbildning ger i regel högre lön och pension

Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Så även om högutbildade kommer ut senare i arbetslivet kompenserar den högre lönen ofta för det vilket ger en positiv effekt för pensionen.

✔ Men utväxlingen på utbildning varierar

Det är inte alla utbildningar som leder till högre pensionsnivåer. För vissa yrken är lönepremien relativt liten vilket också får effekt på pensionen. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre pensionsnivåer än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.

✔ Och det finns skillnader mellan kvinnor och män

Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kronor högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kronor och för de med forskarutbildning 8 000 kronor. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre.

Den stora ekonomiska fördelen under studietiden är extrajobben, där fribeloppet är tillräckligt högt för att många ska kunna kombinera arbete och studier utan att tappa studiemedel (så var det inte alltid förr om åren). Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension.

Vill du veta mer?

Blogg

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension

Det finns stora skillnader mellan kvinnor och mäns inkomster både under och efter yrkeslivet. Dessa skillnader är påtagliga även vid jämförbar utbildningsnivå.

Kvinnor jobbar i större utsträckning deltid, tar ut fler föräldrapenningdagar och VAB-dagar och har större sjukfrånvaro. Därtill är det vanligt att man jobbar inom olika yrken, kvinnor i större utsträckning i offentlig sektor och män i privat sektor. Kvinnor har lägre löner och därmed större inslag av allmän pension medan männen har högre inkomster som ger mer tjänstepension. Däremot är förväntad pension jämfört med lön, det som brukar kallas för kompensationsgrad, relativt lika för kvinnor och män vid jämförbar utbildningsnivå.

Bland de som är födda på 1960-talet och som har huvuddelen av yrkeslivet bakom sig, har män med förgymnasial utbildning en förväntad pension som är cirka 5 400 kronor högre per månad livet ut, för de med gymnasial utbildning är skillnaden 5 100 kronor per månad och för de med forskarutbildning 8 000 kronor per månad. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kronor per månad mer i pension för män jämfört med kvinnor med samma utbildningsnivå.

För de födda på 1970-talet går det att finna ett liknande mönster medan skillnaderna är något mindre mellan män och kvinnor födda på 1980- och 90-talet. De yngre generationerna har mindre inslag av redan intjänad pension och mer prognosbelopp (som är osäker) så man bör dra försiktiga slutsatser som skillnaderna för just yngre. Generellt är det allt fler som läser vidare efter gymnasiet, enligt SCB är det 54 procent av kvinnorna och 40 procent av männen.

Vill du veta mer?

Blogg

Podd

Spotify: Ger utbildning högre pension?
Spotify: Hur får kvinnor högre pensioner?
Spotify: Så får mammor en bra pension

Läs rapporten

Uppgifterna ovan kommer från minPensions nya rapport: ‘Ger utbildning högre pension?’

Text: Dan Adolphson Björck, minPension