jobbonär, Kundtjänst, Lathund, Så fungerar pensionen

Så ser du dina pensioner som har börjat att betalas ut

Är du jobbonär? Eller pensionär? Då kanske några av dina pensioner saknas på minPension.

Vi lever längre och behöver jobba längre för att få samma pension som tidigare generationer. När arbetslivet förändras behöver också informationen på minPension vidareutvecklas för att möta nya krav. Just nu pågår ett sådant arbete tillsammans med pensionsbolagen. Målet är att du ska kunna se dina pensioner som är under utbetalning när du loggar in. Vissa bolag har redan påbörjat leveranserna. För närvarande är det sju aktörer som förser minPension med uppgifter om pensioner som är under utbetalning:

  • Pensionsmyndigheten
  • AMF
  • Alecta  
  • Kåpan
  • Futur
  • Kyrkan pension
  • Avanza

Även andra pensionsbolag fortsätter att skicka uppgifter till minPension om utbetalning påbörjats, men utan uppgift om beloppet som betalas ut. Sen finns det också några bolag som helt slutar att leverera uppgifter till oss i samband med att utbetalning påbörjats. I dessa fall försvinner uppgifterna om både bolaget och beloppet från ditt innehav på minPension.

Saknar du pensioner som redan är under utbetalning – gör så här

Om du saknar pensioner som redan är under utbetalning kan du lägga till dem själv.

Under Intjänad pension finns möjligheter att egeninmata uppgifter som pensioner som saknas i ditt innehav. Denna funktion kan du även använda för att lägga till uppgifter om pensioner som redan är under utbetalning. Detta kan gälla för

  • pensioner som finns i ditt innehav som saknar uppgift om det belopp som utbetalas
  • pensioner som helt saknas ditt innehav för vilka utbetalning påbörjats

Exempel: En person född i januari 1965 har en IPS från Nordea som började utbetalas den månad personen fyllde 57 år, det vill säga i januari 2022. Utbetalningen är avtalad att pågå i fem år från uttagsmånaden och det månadsbelopp som för närvarande betalas ut är 3 000 kronor.  

För att lägga till uppgifter i detta exempel gör du så här:  

Under Intjänad privat pension trycker du på knappen ”Lägg till försäkring”.

Skärmdump från minPension på fliken Intjänad pension

Då öppnas följande inmatningsformulär:

Skärmdump från minPension som visar hur du lägger till en egeninmatad pension.

I detta formulär väljer du och fyller i följande uppgifter:

PensionsbolagNordea
PensionstypIPS  
FörvaltningstypFond   
UttagsstartÅr 2022, månad januari
Uttagsperiod5 år
Pensionsbelopp3 000

Tryck på knappen Spara. 

Under intjänad pension visas därefter följande uppgifter:

Skärmdump från minPension som visar hur en egeninmatad pension syns på sidan Intjänad pension.

Den upp- och nedvända spargrisen markerar att pensionen är under utbetalning och pennsymbolen att det är en egeninmatad pension.

I pensionsprognosen i Simulatorn visas följande uppgifter:

En skärmdump från minPension som visar den egeninmatade pensionen i Simulatorn.

Även här finns symboler som visar att det är en egeninmatad pension under utbetalning där utbetalningen upphör från och med 62-årsmånaden. 

Motsvarande registrering kan göras under Intjänad tjänstepension för tjänstepensioner som är under utbetalning. Även utländska pensioner kan läggas till på samma sätt.

Text: Lars-Ove Wängemar, minPension

Omvärldsbevakning, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar

Vård av anhöriga sänker kvinnors pension

Kvinnor har lägre pension än män. Även om löner, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat över tid så är det fortfarande i huvudsak kvinnorna som avstår från arbete för att vårda nära och kära. Ett mer eller mindre frivilligt arbete som inte ger någon extra pension.

Kvinnor jobbar betydligt mer deltid, tar ut fler vab-dagar och är föräldralediga längre än männen. Det finns dessutom statistik på att kvinnor även tar ut obetald föräldraledighet i större utsträckning än män, vilket gör skillnaderna större.

För pensionens skull är deltid, många vab-dagar och lång föräldraledighet inte av någon avgörande betydelse, så länge man inte fortsätter att jobba deltid även när barnen blivit större. Både i den allmänna pensionen och i de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det extra stöd för att bättra på pensionen under småbarnsåren.  

En miljon svenskar vårdar närstående

Enligt försäkringsbolaget Skandia vårdar mer än en miljon svenska närstående, vid sidan av sitt arbete. Det kan handla om vård av gamla föräldrar eller vuxna barn med psykisk ohälsa. I genomsnitt läggs mellan en och tio timmar i veckan på vård. För många handlar det om betydligt fler timmar och den som vårdar går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka med. Fyra av fem som minskar sin arbetstid är kvinnor.

Att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, eller att sluta jobba helt, kan får stora konsekvenser för pensionen.  I takt med att pensionsåldrarna stiger dröjer det också längre innan grundskydden, som garantipension och bostadstillägg, börjar betalas ut.

Men här finns inga krockkuddar i vare sig den allmänna pensioner eller i tjänstepensionerna. Kanske borde det göra det?

Männen då? Skillnaden i medellivslängd mellan könen krymper, men den skiljer ändå flera år. När vi har samma förväntade medellivslängd för kvinnor och män när pensionen betalas ut så drar männen nitlotten. När det gäller skatteinbetalningar så är det männen som drar in pengarna. Men kanske ändras det framöver, eftersom kvinnor är de som i första hand satsar på att utbilda sig.

Statistik om kvinnor och män

Andel som läser vidare efter gymnasiet

Kvinnor: 52 procent

Män: 39 procent

Andelen som arbetar

Kvinnor: 70,9 procent

Män: 76,4 procent

Genomsnittlig lön (2021)

Kvinnor: 32 000 kr/mån 

Män: 34 500 kr/mån

Genomsnittlig pension (2021)

Kvinnor: 17 000 kr/mån

Män: 24 200 kr/mån

Så mycket betalar vi i skatt (2021)

Kvinnor: 63 000 kronor

Män: 94 000 kr

Medellivslängd

Kvinnor: 84,3 år

Män: 80,6 år

Jobbar deltid 

Kvinnor: 25,7 procent

Män: 11 procent

Uttag av föräldraledighet

Kvinnor: 70 procent av dagarna

Män: 30 procent av dagarna

Uttag av vab-dagar

Kvinnor: 61 procent

Män: 39 procent

Andel som går ner i arbetstid för att vårda närstående

Kvinnor: 80 procent

Män: 20 procent

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, På gång på minpension, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Ge pensionen växtkraft

Idag lanserar minPension den nya digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. I den varvas pensionsfakta med odlingstips, recept och spännande möten med pensionssparare som delar sina tankar kring pension.

Hör du till dem som tycker att pensionsspråket är svårt att förstå? Har du bättre koll på vad dina växter heter och hur de vill bli ompysslade?

För dig har minPension tagit fram den digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. Att ta hand om och planera för din pension kan på många sätt jämföras med att sköta trädgården. Jordmånen ska vara bra, det krävs sol, vatten, närig och tålamod för att det ska bli bra. Men du har också många möjligheter att få den trädgård som passar just för din ambitionsnivå. 

I boken ”Ge pensionen växtkraft” varvas pensionsfakta med ett och annat odlingstips och recept och berättelser om hur pensionstankarna går hos företagaren, småbarnspappan med flera. Den digitala boken hittar du här nedan men också i fliken ”Allt om pension” på minPension. 

Författare till boken är ekonomijournalisten Anna Björe.

odladinpension_webb_jan23_medel-hresLadda ner
#minPensionsPodden

Tiotaggare? Så påverkas du av premierabatten

När du hör någon prata om tiotaggare behöver det nödvändigtvis inte handla om älgar. I pensionsvärlden används också begreppet tiotaggare för personer som tjänar mer än 10 inkomstbasbelopp och som har valt bort sin kollektivavtalade ITP2 mot en premiebestämd tiotaggarlösning.

I minPensionsPodden har vi inte pratat så mycket om den här gruppen, men när tiotaggarna i år påverkas negativt av Alectas premierabatt till arbetsgivarna blev vi nyfikna på att ta reda på varför! Vad är det som har hänt? Och berörs alla tiotaggare eller bara vissa grupper? Kan den som är drabbad göra något aktivt själv för att öka pensionsinsättningarna? Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, förklara i det här poddavsnittet.

Lyssna via länken eller i din poddkanal

Omvärldsbevakning, Pensionsekonomen bloggar

Bästa pensionstipsen om du är singel

Singellivet är vanligt. SCB:s statistik från december 2022 visar att det finns nästan två miljoner singelhushåll i Sverige. För pensionen behöver inte singellivet vara en dålig affär.

På Alla hjärtans dag handlar det mycket om att vara två. Eller kanske att vilja bli två. Men just i Sverige finns det väldigt många singlar, åtminstone om vi mäter hushållstyp.

Tvärtemot vad vi kanske tror är det inte storstäderna som befolkas av singlar, utan glesbygdskommunerna. Inte sällan är singeln en ensamstående pensionär. Ibland änka eller änkling.

Pensionsplus för singlar

Singellivet kan faktiskt ha betydelse för din pension. Det finns en del du kan göra, både för att faktiskt få mer pension om du är singel, och för skaffa krockkuddar om du blir det under livets gång.

Du kan jobba massor

En singel, utan krav på att finnas där för familjen, har massor av tid för att jobba och tjäna pengar. Hög lön och många år i arbetslivet betyder hög pension.

Du behöver inte ha något efterlevandeskydd

Som singel (utan barn) kan du välja bort återbetalningsskydd, familjeskydd och familjepensioner. Det är pengar som anhöriga får när du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Förtjänsten av att inte ha den här typen av skydd för sina anhöriga är värd mycket pengar.

Tips! Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen. I en del avtal i offentlig sektor  är den inbakad om du inte gör något eget aktivt val, i andra måste du själv välja till den. Kolla med din arbetsgivare hur du tar reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.  Det går att när som helst välja bort ett återbetalningsskydd. Om din familjesituation ändras, till exempel om du gifter dig, kan du ansöka om det igen, utan hälsoprövning.

Om du har ITP2 eller liknande avtal kan du ha en automatisk familjepension i din tjänstepension som du kan välja bort. Det gör du på Collectums-  (ITP2) eller Valcentralens (FTP2, BTP2)  hemsida. Läs igenom villkoren noga så du vet vad som gäller.

Garantipensionen blir högre

Har du en låg pension och får delar av den allmänna pensionen i form av ett statligt stöd, garantipension, så får du mer varje månad om du lever ensam. Beloppet som betalas ut är högre för ensamhushåll än om du är gift eller sambo. Skälet är inte lika kul, ensamhushållen brukar ha högre kostnader.

Större chans att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstöd är behovsprövade stöd som grundar sig på hushållsinkomsten. För att få stöden ska du ha fyllt 66 år och har en låg pension. Om du har en partner med egen inkomst minskar din möjlighet att få stödet. Ansökan görs på Pensionsmyndighetens hemsida.

Pensionsminus för singlarna

Dyrare att leva singelliv

Att leva ensam brukar betyda att du ensam får betala hyra, försäkringar, bil och annat som blir billigare per person om ni är flera i hushållet.

Ingen pension från någon annan

I ett parförhållande kan du ge och få pensionspengar från din partner, via återbetalningsskydd eller genom att ge bort din premiepension i den allmänna pensionen. Har du ingen partner finns inte den möjligheten.

Detta gäller dock inte om du blivit singel för att din partner avlidit.

Du får också behålla den del av premiepensionen som din make/maka gett bort fram till skilsmässan.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

jobbonär, Omvärldsbevakning

Ny studie visar att många vill kombinera jobb och pension

Var tredje 60-plussare blandar jobb och pension eller planerar att göra det. Mindre än hälften, 47 procent, kan inte alls tänka sig att bli det som kallas jobbonärer. Det visar en enkätundersökning bland minPensions användare. Jobbonärerna planerar att jobba längre upp i åren jämfört med andra grupper.

rapport-minpension_vem-vill-bli-jobbonarLadda ner


Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten har nu landat hos landets pensionärer. Bland dem finns också de som både jobbar och tar ut pension samtidigt. Att vara jobbonär är något som lockar många.


I en enkät riktad till minPensions användare i åldersspannet 61–65 år har vi ställt frågan:
”Planerar du att ta ut hela eller delar av din pension samtidigt som du arbetar?”


• 11 procent var redan jobbonärer
• 20 procent planerade att bli det
• 21 procent svarade ” Vet ej”
• 47 procent svarade ”Nej”

– Det är ingen större skillnad på svaren om vi bryter ner dem på kön, inkomst eller avtalsområde eller var i landet du bor. Det går med andra ord inte att peka ut en grupp som en typisk jobbonär utan intresset är jämnt fördelat, säger Ivar Wahlstein, forskningsassistent vid Jönköping University, som gjort undersökningen på uppdrag av minPension.


I de öppna svaren om varför jobbonärslivet lockar framgår att skälen varierar. Här finns de som har svårt att släppa jobbet – som vill känna sig behövda.


”Är det kul att vara pensionär? Förväntan är att det ska vara så himla kul. Jag tror det är roligare att bidra till samhället.”


Ungefär en femtedel tror inte att deras arbetsplats skulle uppmuntra att man arbetade längre. Många känner också oro för att pensionen inte ska räcka till. Andra känner att de inte orkar jobba fullt ut de sista åren på jobbet.

Jobbonärer jobbar längre

Jobbonärerna kan tänka sig att jobba längre än de som inte planerar att blanda jobb och pension och därmed succesivt flexa ut sig från arbetslivet. Men samtidigt planerar de att ta ut pension tidigare än gruppen som inte vill bli jobbonärer.

De som planerar att bli jobbonärer vill i genomsnitt börja ta ut pension från 64,1 års ålder. De planerar att sluta arbeta vid i genomsnitt 65,6 års ålder.

För dem som inte planerar att arbeta och ta ut pension samtidigt är den genomsnittliga uttagsåldern och åldern när de vill sluta arbeta 64,7 respektive 64,6 år.

Kundtjänst, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Releaseinformation, Så fungerar pensionen

Ändrad prognosstandard påverkar prognosen

Prognosstandarden på minPension har ändrats. Den används i våra beräkningar av prognoser för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. Prognosstandarden är en kvalificerad gissning av hur din förväntade pension påverkas av omvärldsfaktorer som inflation, värdeutveckling på kapitalet, skatter och avgifter eller förväntad medellivslängd.

Hur påverkas din prognos

Förändringarna av prognosstandarden kan påverka prognosen på olika sätt. Den kan både ge en högre förväntad pension och en lägre förväntad pension. Kom ihåg att det handlar om förväntningar, inte om faktiska förändringar.

Förändringarna påverkar i första hand de som har långt kvar till sin pension. Där bygger antagandena om pensionen i högre grad på prognosberäkningar än för äldre individer som har en större del faktiskt intjänande.

Bild som visar hur vi beräknar din prognos

En ändrad prognosstandard påverkar inte vad du får i pension

Prognosstandarden påverkar inte vad du faktiskt kommer att få i pension. Det som påverkas är vad kvalificerade bedömare tror om din framtida pension. Inga pengar har försvunnit eller lagts till.

Ju fler år du har kvar till du ska gå i pension, desto större betydelse har prognosantagandena eftersom beräkningen av vad du ska få i pension till stor del bygger just på prognosen. Men om du redan har en stor del av intjänandet bakom dig och närmar dig pensionsåldern, då spelar prognosantagandena mindre roll.

Så påverkar prognosstandarden våra exempelpersoner

Vi har tagit fram tre olika exempelpersoner för att visa hur den nya prognosstandarden kan påverka prognoserna på minPension.

Magnus Testperson

Magnus är född 1960, anställd i en kommun med pensionsavtal AKAP-KL.

I den gamla prognosstandarden var Magnus prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 2 700 kr/mån livet ut. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 2 800 kronor.

Differensen blir plus 100 kronor (eller 4 procent) för Magnus.

Emilia Testsson

Emilia är född 1990, anställd som privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO.

I beräkningar med den gamla prognosstandarden blev Emilias prognos för den premiebestämda tjänstepensionen från 65 år 12 400 kronor. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 13 500 kronor.

För Emilia blir differensen plus 1 100 kronor (eller 9 procent).

Jenny Testdotter

Jenny är född 1980. Hon är privatanställd tjänsteman med en individuell tjänstepension.

Enligt den gamla prognosstandarden visade prognosen att Jenny skulle få 16 000 kr livet ut från 65 år. Med den nya prognosstandarden blir prognosen med motsvarande förutsättningar 14 700 kr.

Differensen blir minus 1 300 kronor (eller 8 procent) för Jenny.

En differens på minus 1 300 kronor (eller 8 procent).

Så har prognosstandarden ändrats – för dig som vill ha koll på detaljerna

Förändringarna jämfört med tidigare prognosstandard gäller prognosen för kapitalavkastning under spartid, avkastningsskatt och förändrade dödlighetsantaganden.

Den förväntade reala kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent. Avkastningsskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent och dödlighetsantagandena ändras – dock ganska marginellt.

Läs mer här om prognosstandarden på Pensionsmyndighetens sida

Så ändras beräkningen av kollektivavtalad tjänstepension

Om du har kollektivavtalad premiebestämd tjänstepension kan prognosen höjas.

Även om den förväntade kapitalavkastningen sänks från 2,1 till 1,9 procent så vägs det upp av att den förväntade avkastningssskatten sänks från 0,6 till 0,38 procent.

Nettoförändringen stiger från 1,5 till 1,52 procent

Den förväntade totala kapitalavkastningen blir alltså något högre, vilket får störst effekt om du har många år kvar till pension. Utslaget på hela pensionen blir förstås förändringen mindre påtaglig.

Så ändras beräkningen av icke kollektivavtalad tjänstepension

Förändringen för icke kollektivavtal gäller främst beräkningen av prognosräntan.

Tidigare har icke kollektivavtalad pension haft en fast prognosränta, men nu ska även prognosräntan för icke kollektivavtalad tjänstepension beräknas som ett genomsnitt av prognosräntan i de fyra ickevalsalternativet i de största kollektivavtalen. Jämfört med beräkningarna i den tidigare prognosstandarden så har den förväntade prognosräntan sjunkit och det vägs inte upp av att även de här pensionerna ska beräknas med sänkt förväntad avkastningsskatt.

Jämförelsevärdet

Jämförelsevärdet har tagits fram av minPension för att göra det lättare att jämföra storleken på en förmånsbestämd och en premiebestämd pension. I jämförelsevärdet omvandlar vi förmånen till ett kapital.

Förändringarna här beror på att vi har justerat våra beräkningar. Det handlar främst om en förändring av delningstalet på grund av ändrat ränteantagande. Den förändrade summan påverkar inte den förväntade nivån på den förmånsbestämda pensionen. Den är densamma som tidigare.  

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

#minPensionsPodden, Ha koll på din pension, Så fungerar pensionen

Hur vet jag skillnaden mellan mina pensioner?

Förmånsbestämd eller premiebestämd? Traditionell försäkring- eller fond? Vad är det egentligen för skillnad på de olika pensionerna och hur vet jag vilka jag har? Här är guiden till hur du lär känna dina egna pensioner.

I #minPensionsPoddens avsnitt 177 pratar vi tjänstepension. Det finns olika varianter av tjänstepension och det finns betydande skillnader både när du tjänar in till pensionen och när du börjar ta ut pengarna. Därför kan det vara bra att veta vilka pensioner just du har. Så här gör du!

1. Logga in på minPension

När du loggar in på minPension får du se hela din pension. Du landar i pensionsprognosen som visar vad du kan räkna med att få i pension om du jobbar vidare ungefär som nu.

När du loggar in på minPension landar du i din egen prognos. Den visar vad du kan räkna med att få i pension om du jobbar ungefär som nu fram till din pension.

2. Klicka på Intjänad pension

Här tar du dig vidare och se hur mycket du tjänat in till hittills och var pengarna finns.

I fliken Intjänad pension ser du hur mycket du hittills har tjänat in till din pension.

Klicka dig in i pajdiagrammen

Gå in i pajdiagrammen och se detaljerna om dina pensioner.

När du klickar i rutan Allmän pension får du se fler uppgifter om din inkomstpension och premiepension. Om du klickar i rutan ”Se alla försäkringar i detalj” får du fram ännu fler detaljer.

I rutan Tjänstepensioner ser du de tjänstepensioner du har tjänat in till hittills; den tjänstepension din nuvarande arbetsgivare betalar in till idag (om du har ett tjänstepensionsavtal) och de tjänstepensioner du kan ha tjänat in från tidigare jobb.

Det finns olika typer av tjänstepensioner. Om du klickar på de blå pilarna vid namnet på tjänstepensionen (eller i rutan ”Se alla försäkringar i detalj”) så kan du se om det är en förmånsbestämd eller en premiebestämd pension (en premiebestämd pension kan även kallas för avgiftsbestämd pension, men det är samma sak). Om du har en premiebestämd pension kan du se om den är placerade i traditionell försäkring eller i en fondförsäkring.

I rutan Tjänstepension ser du de tjänstepensioner du hittills har tjänat in till. Du får uppgift om vilka pensionsbolag som tar hand om dina pengar, vilken typ av pensioner de är och vad som gäller för dem.

Så ser du vilken pension det betalas in till

I fliken ”Simulatorn” kan du se vilken tjänstepension det betalas in till just nu. Om du klickar på den blå pilen till höger i tabellen ser du alla dina tjänstepensioner. Den – eller de – som det betalas in pengar till är markerade med en rättvänd spargris.

I Simulatorn kan du se vilka tjänstepensioner det betalas in pengar till just nu.

I rutan Privat pension finns uppgifter om eventuella privata pensionsförsäkringar. Även här kan du klicka på de blå pilarna för att få mer information.

Vill du ändra dina val?

Vill du ändra dina val behöver du ta kontakt med bolag eller myndigheter och göra ändringarna där. Du kan inte göra byten på minPension.

Ha koll på din pension, minPension för unga, Omvärldsbevakning, Tips

Bra att veta när du precis har loggat in på minPension

Har du just loggat in på minPension för första gången? För dig som är ung finns det en del tips som är bra att ha koll på.

Får du en väldigt låg prognos?

Det första som möter dig när du loggar in är en prognos som visar vad du får i pension från 65 års ålder. Prognosen bygger på att du fortsätter att jobba med ungefär den lön du har i dag. Om du pluggar, är föräldraledig eller jobbar deltid just nu så blir prognosen i deppigaste laget.

Hur får jag en vettig prognos?

Om du går in i fliken ”Simulatorn” kan du lägga in den lön du tror att du kommer att ha i framtiden. Då blir prognosen mer rättvisande. I ”Simulatorn” kan du dessutom se vad som händer om du går i pension lite senare än vid 65 års ålder. Om du är ung kommer du troligen att behöva arbeta några år till eftersom du förväntas leva längre än de som är pensionärer i dag.

Skärmbild på Simulatorn
I Simulatorn kan du testa vad som händer om du får en högre lön i framtiden eller om du vill gå i pension vid en annan ålder än 65 år.

Se vad som är viktigt för pensionen

Om du inte riktigt vet vad du kommer att ha för lön eller hur din framtid kan du testa olika alternativ i ”minPension för unga”.

minPension för unga
Testa hur olika val påverkar din pension i ”minPension för unga”.

Är det något mer jag ska ha koll på?

På minPension kan du se vad du har tjänat in hittills till din pension. Du kan se om du har fått allmän pension och vilka tjänstepensioner du eventuellt har. Det gör du i fliken ”Intjänad pension”.

I fliken ”Intjänad pension” kan du se hur mycket pengar du tjänat in hittills till din pension. Titta också i boxen ”Total pension” för att se var pengarna finns.

Tänk på att!

Uppgifterna i ditt Orange kuvert i år är för inkomsterna du tjänade in under 2020 och som du deklarerade för 2021. Det du tjänade in förra året kommer att visas först nästa år. Även uppgifter om din tjänstepension kan dröja ett tag.

Hur många sådana här har du fått? På minPension kan du se det samlade värdet av det du tjänat in hittills.

Vad är tjänstepension?

Även om du har tjänat in pengar till din allmänna pension kan det vara tomt i rutan för tjänstepension. Tjänstepension får du om du jobbat hos en arbetsgivare som har det. Ibland kan du behöva ha fyllt 25 år för att få inbetalningar till tjänstepensionen. Läs mer om tjänstepension.

Vill du veta mer?

Under fliken ”Allt om pensioner” kan du lära dig mer om pensioner.

Matnyttig info i minPensionsPoddens spellista för dig under 40

påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar

Missgynnar pensionssystemen kvinnor?

På Internationella kvinnodagen passade vi på att gratta alla fantastiska kvinnor med ett blogginlägg om kvinnors pensioner. Varför är de flera tusenlappar lägre än männens? Och vad behöver vi göra för att ändra på det?

Är pensioner något som missgynnar kvinnor? Nej, det kan faktiskt vara tvärtom.  Åtminstone om vi jämför vad kvinnor och män betalar in till sin pension och vilka som har störst nytta av de olika grundskydden som ger extra pension.

Mycket i pensionsdebatten handlar om kvinnors låga pensioner. I genomsnitt har kvinnor flera tusenlappar mindre i månaden att leva på. Hur kan det komma sig? Är kvinnor särskilt missgynnade när pensionen ska betalas ut?

För att svara på det behöver vi reda ut hur pengar betalas in till pensionerna och vad som betalas ut.  

Män betalar mer skatt

Det orange kuvertet som kommer till dig som fortfarande sparar in till din pension, är ett kvitto på hur många pensionsrätter du tjänade in när du deklarerade senast. Skatt och allmän pension hör ihop.

Enligt Statistiska Centralbyrån betalade en man i åldern 45-54 år i genomsnitt 162 000 kronor i skatt. En kvinna i samma åldersgrupp betalade 110 000 kronor, alltså 68 procent av vad den genomsnittlige mannen betalar in. För de yngre generationerna är skillnaden i inbetalad skatt lägre, men det är fortfarande så att männen betalar mer i skatt. Det betyder att de får in mer pengar till sin allmänna pension. När den här generationen går i pension visar minPensions beräkningar att kvinnorna kommer att få ungefär 80 procent av männens pension.  

Höga löner ger inte allmän pension

Ju högre lön, desto mer skatt betalar du och då kommer det in mer pengar till din allmänna pension. Men löner över 47 717 kronor i månaden ger inga extra pensionsrätter. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har så höga löner.

Kvinnor får pension fler år

Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt drygt tre år längre än män. Eftersom medellivslängden är lika för män och kvinnor när beräkningar görs för hur länge pensionen ska betalas ut, så gynnas kvinnor av detta.

Extra pension för småbarn och studier

Den som har pluggat på högskola eller universitet, eller har barn under fyra år får extra pensionsrätter till sin allmänna pension. Samma sak för den som har sjuk- och aktivitetsersättning eller som har gjort värnplikten. Det är pengar som betalas via statskassan. Den som får extrapensionen för att familjen har småbarn är den som tjänar minst de åren.

Merparten av de pengar som betalas för den här stöden går till kvinnor

Kvinnor får mer stöd som pensionärer

Pensionärer med låg pension kompenseras med garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och eventuellt även med garantitillägg, ett stöd som ytterligare ska stärka ekonomin för dem med låga pensioner.

Merparten av de här stöden går till kvinnor.


Änkepension – bara för kvinnor

Änkepensionen är under utfasning, och har ersatts av omställningspension som gäller för både män och kvinnor som har förlorat sin livspartner.

Men fortfarande betalas det ut pengar till äldre änkor. Ett stöd som gynnar kvinnor.

Tjänstepensionerna då?

Många kvinnor jobbar i offentlig sektor. Här ger de nyligen omförhandlade tjänstepensionerna högre inbetalning per intjänad krona än vad tjänstepensionerna på den privata sidan gör. Tjänstepensioner ger en högre utväxling för den som har högre lön, vilket gynnar männen så länge de tjänar mer än kvinnor.

Så varför har kvinnor låga pensioner?

Män har fortfarande i genomsnitt högre pension än kvinnor även om skillnaderna är på väg att minska. Men kvinnorna tar igen en del genom att de får merparten av stöden som finns för att höja låga pensioner. 

Inget av de här stöden, förutom änkepensionen, är riktat specifikt till kvinnor. Men så länge kvinnor har lägre löner, är mer sjuka, jobbar mer deltid osv, så kommer stöden som hjälper upp låga pensioner, att till stor del bli stöd till kvinnor.

Hur vill vi ha det i framtiden?

Ska vi jobba på att ha olika stödformer som förbättrar kvinnornas pensioner när de väl blir pensionärer?  Eller ska vi lägga krutet på att se till att kvinnor får bättre förutsättningar för att delta i arbetslivet på ungefär samma villkor som männen? Eller är det dags för männen att förändra sina liv en smula och därmed få samma villkor på arbetsmarknaden som kvinnor?

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom