Du kanske har läst vårt tidigare inlägg om hur mycket pengar pensionärer behöver i år? Nu släpper vi årets första poddavsnitt, och det är på samma tema.
Varför är skillnaden inte större mellan baspensionärens och medelpensionärens pension när skatten är dragen? Hur kommer inflationen att påverka plånböckerna för pensionärerna? Går det att dryga ut kassan – i så fall hur? Blir det någon guldkant på tillvaron i år för våra äldre?
minPensions pensionsekonom Kristina Kamp presenterar och förklarar de olika budgetarna. Lyssna här nedanför eller i din poddkanal.
De flesta börskurser har pekat nedåt i år. Enskilda aktier har tappat mer än halva aktiekursen men andra har klarat sig bättre. Så hur går det egentligen för PPM-spararnas pengar? Rätt bra faktiskt om vi tittar på lite längre sikt.
Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen, den som du ser i det orange kuvertet. Premiepensionspengarna är placerade på kapitalmarknaden, i olika typer av fonder. Premiepensionsfonder kallas det, men också ofta bara för PPM-fonder. Vitsen med PPM-sparandet är att det kan ge lite bättre värdeutveckling än den andra delen i den allmänna pensionen, inkomstpensionen, som växter ungefär som svensk ekonomi.
Om du inte har gjort något fondval finns dina pengar i AP7 Såfa, vilket betyder att det mesta finns på den globala aktiemarknaden. När du blir lite äldre så ökar andelen i räntefonder, där värdeförändringen inte är lika stor som för aktier.
Du kan också välja egna fonder, upp till fem olika på samma gång. Är du osäker på vad du valt kan du gå in på Pensionsmyndighetens hemsida. Här kan du också byta ditt fondinnehav om du vill det. Här går det också att se hur det går för dina PPM-fonder.
PPM-sparandet började i början av 2000-talet och de som har sparat längst har alltså en spartid på drygt 20 år. För den som fortfarande arbetar kommer nya premiepensionspengar i på kontot varje år.
När börskurserna backar som de gör nu, hur har det påverkat PPM-sparandet?
Tar vi en titt på den utveckling över tid, som redovisas på Pensionsmyndighetens hemsida, så verkar det inte vara särskilt dramatiskt. För PPM-spararna ser det fortfarande rätt bra ut.
Bilden nedan visar hur PPM-pengarna utvecklats över tid. Den gula linjen visar värdeutvecklingen i procent för premiepensionen och den röda visar värdeutvecklingen för inkomstpensionen, alltså den del av den allmänna pensionen som inte placeras i fonder.
Källa: Pensionsmyndigheten. Värdedatum 30/4 2022
Trots de senaste månadernas fallande börskurser står sig premiepensionssparandet bra i konkurrensen. Den årliga värdeutvecklingen ligger på omkring åtta procent, jämfört med inkomstpensionens drygt tre. De tunnare linjerna visar den reala utvecklingen.
Jämfört med tidigare börsfall, som åren 2001 och 2008, så finns det mer fallhöjd i de tillgångar som hunnit växa till sig under åren. Det har fyllt på mer pengar in i premiepensionsfonderna.
Olika för män och kvinnor
På de enskilda spararnas konto ser det också fortfarande bra ut. De allra flesta sparare har en årlig värdeutveckling på sex procent och mer.
Källa: Pensionsmyndigheten. Värdedatum 30/4 2022
Det som sticker ut i siffrorna är att män har en bättre värdeutveckling än kvinnorna. Den utvecklingen blir spännande att följa framöver.
Januari är en bra månad att testa hur det är att ha ekonomi som en pensionär. Prova att minska dina kostnader som om du bara hade 60 procent av lönen att leva på.
Januari brukar – i hård konkurrens med augusti – kallas för årets fattigaste månad. Efter julhelgerna brukar det vara rätt tomt i plånboken. Samma sak efter semestern på sommaren.
Den som ändå behöver spara pengar ett tag kan passa på att fundera över hur ekonomin kommer att bli på äldre dar. Pensionen är sällan lika hög som lönen och det kan vara bra att ibland ta sig en funderare på vad pengarna ska räcka till då.
Hur mycket blir det?
En genomsnittlig pensionsprognos på minPension brukar ge en pension på ungefär 60 procent om pengarna tas ut med livsvariga utbetalningar från 65 års ålder.
Det betyder att en månadslön på 32 000 kronor blir en månadspension på 19 200 kronor. Före skatt.
Efter skatt (genomsnittlig kommunalskatt) blir det 15 600 kronor att leva för, lite olika beroende på vilken kommunalskatt du har där du bort. Lönen på 32 000 ger 24 800 kronor i plånboken efter skatt, vilket innebär att du ska krympa din ekonomi med 9 200 kronor.
Hur mycket behöver jag?
Hur mycket pengar behöver en pensionär? Det är lätt att tro att när du blir gammal så gör du inte av med så mycket pengar. Konsumentverkets modellbudgetar ger ett annat besked. En pensionärs hushållsbudget är inte många 100-lappar billigare än den är för dig i medelåldern. I högre ålder lägger du lite mindre pengar på kläder, fritidsaktiviteter, mat och mobiltelefonen.
Det som går att minska på är förstås de stora utgifterna, som bostad och bil. En begagnad småbil som körs 1 500 mil om året kostar 4 000 kronor i månaden att ha. Den som åker kollektivt kan utnyttja pensionärsrabatter.
Att flytta till mindre boende och sänka hyran är också ett sätt att spara pengar. Åtminstone i teorin. Brukar vara svårare i praktiken.
Så här kan en budget för en pensionär se ut – om målet är att inte göra av med mer än 15 600 kronor i månaden. Uppgifterna kommer från Konsumentverkets ”Koll på pengarna” för 2022 års utgifter. De är beräknade på ensamhushåll. Bor fler i samma hushåll sjunker utgifterna per person något. Kostnaden för resor har vi lagt till – och beräknar den som kostnaden för ett månadskort i Stockholms lokaltrafik om du har pensionärsrabatt.
Om du jobbar har du lite högre kostnader. Du äter lite mer, har högre kostnader för busskort och kanske även kostnader för fackavgifter och andra kostnader som är kopplade till arbetet.
Pensionärsbudget – bas
Hyra, boendekostnad
7 000 kr
Mat
2 570 kr
Kläder och skor
490 kr
Fritid
570 kr
Mobiltelefon
90 kr
Hygien och tandvård
600 kr
Förbrukningsvaror
130 kr
Hemutrustning
1 180 kr
Medier
1 470 kr
Hemförsäkring
140 kr
Busskort (SL-kort, pensionärsrabatt)
650 kr
Kvar till övrigt
710 kr
Summa
15 600 kr
Tips: Om du har bara något år kvar till pension kan du börja provpensionera dig redan nu, det vill säga leva på de inkomster du kommer att ha som pensionär. Eller minska din budget gradvis. På det sättet får du också extra sparpengar som kan vara bra om du vill unna dig något extra eller ha en sparbuffert som pensionär.
Hur mycket kommer du att få i pension? Vet du inte det kan du snabbt ta reda på det genom att logga in på minPension. Har du fyllt 54 år kan du även se vad du kan räkna med att få i plånboken efter skatt. Räcker pengarna? Eller kan du behöva tips på hur din pension kan bli högre eller kostnaderna lägre?
Januari, och augusti, är de månader då det brukar vara längst till lön. Jul och semester brukar betyda att det går åt mer pengar än en vanlig månad. Spartipsen duggar också tätt.
För dig som inte har så långt kvar till pension kan spartipsen och snålmånaden januari vara en tankeställare. De flesta av oss kommer att få mindre i plånboken den dag vi helt slutar att jobba och har pensionen som största inkomstkälla. Det kan vara bra att förbereda sig så att den krympta plånboken inte blir en chock.
Här är en checklista för dig som vill känna dig bättre förberedd
Ta reda på vad det blir. Logga in på minPension och se hur pensionen blir. Här finns allt samlat på samma ställe. Du kan även testa vad som händer om du vill gå i pension lite tidigare, jobba längre eller kanske jobba lite mindre, med lägre lön, de sista åren på jobbet. Här kan du börja grovplaneringen.
Tänker du verkligen göra slag i saken och påbörja pensionsuttagen inom de närmaste åren går du vidare med Uttagsplaneraren. Här kan du göra olika planer för hur du tänker ta ut dina pensioner. Alla pensioner behöver ju inte tas ut på samma gång. I Uttagsplaneraren får du även uppgift om vad som blir kvar i plånboken när du betalt skatt.
Provpensionera dig. Ta med dig uppgiften från Uttagsplaneraren och prova att leva på den inkomsten en eller ett par månader. Fuska inte! Det här är ett bra sätt att ta reda på hur just du klarare en bantad plånbok. Antingen går det utmärkt, eller också kan du behöva fundera vidare på hur din pensionärsekonomi ska se ut. Enklaste sättet att höja sin pension är att jobba lite längre än du hade tänkt från början. Se vad som händer med prognosen om du lägger på ett år till.
Ta ut allt så fort det går eller jämnare utbetalning? Dina tjänstepensioner och privat sparande kan du ta ut på kortare tid om du vill. Mer pengar nu, mindre sedan. Fundera på hur din ekonomi klarar när de pengarna tagit slut. Du får räkna med att just du kan bli riktigt gammal, och då behöver du också pengar. Titta i våra budgettabeller hur mycket pengar du kan behöva.
Ta ut allt på en gång eller succesiv upptrappning? Du kanske bara vill ta ut delar av pensionen och jobba vidare ett tag. Då går det bra att vänta med att ta ut pension. Du kan också pausa den allmänna pensionen om du till exempel skulle jobba ett tag.
Övriga besparingar? Har du kanske andra tillgångar som också bör räknas med i din pensionärsbudget? Här kan det vara bra att ha en plan för hur och när de pengarna ska användas.
Har du en partner? Hur ser er gemensamma pensionärsekonomi ut, och vad händer när någon av er faller ifrån? Viktiga frågor som kan vara bra att ha svar på redan nu.
Finns det stöd att ansöka om? Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ansöker du om hos Pensionsmyndigheten.
Onödiga försäkringar? Har du t ex tecknat ett återbetalningsskydd som ger anhöriga pengar om du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Vilket är viktigast, deras ekonomi eller din? Det finns inga självklara svar här.
Ta höjd för oförutsedda utgifter. Även när du blivit pensionär går diskmaskinen sönder och du kan behöva betala en saftig tandläkarräkning eller nya glasögon. Att ha en buffert kan vara extra viktigt när du blir gammal. Tänk också på att pensioner inte höjs på samma sätt som lön.
Fortfarande orolig för hur du ska få ekonomin att gå ihop? Ta kontakt med kommunens budget- och skuldrådgivare. De är till för att hjälpa dig att få ordning på ekonomin. Rådgivningen är gratis. Det du behöver göra är att boka tid hos kommunen där du bor.
Är deltidsarbete alltid dåligt för pensionen? Nja, inte om du pluggar. Och att jobba deltid efter 65 för att orka några år till är inte heller fel för din pension. Oftast påverkar det inte heller pensionen så mycket att jobba deltid under några år när barnen är små, men att fastna i deltidsarbete gröper ur dina pensionspengar. Hur tänker man då? Går det att kompensera för de förlorade pensionsrätterna?
Pensionstips vid deltidsarbete i minPensionsPodden
Vi ville fördjupa oss i begreppet deltid och bjöd därför in Anna Allerstrand från PTK och Fanny Santa från Fora till poddstudion. Tillsammans pratade vi om frivillig och ofrivillig deltid och om hur normerna fortfarande påverkar våra livsval. Om du funderar på att jobba deltid får du bra tips i slutet av avsnittet.
Vi har gått ifrån sambeskattning men är på väg mot sampensionering. Är det lösningen för att kvinnor ska få högre pensioner? Är det värdigt att på 2000-talet uppmana kvinnor att skaffa män som vill och kan dela sin pension med dem för att få en okej ålderdom?
Vi bjöd in KPA:s vd Britta Burreau till minPensionsPodden för att prata om fattigpensionärer och hur vi undviker att bli det.
När det är dags att börja ta ut pensionen väljer många att ta ut den på kort tid. Det ger mycket pengar de första pensionsåren, men låga inkomster de efterföljande. Ändå ser Länsförsäkringar i sin statistik att just denna möjlighet lockar många.
Vi bjöd in Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, till minPensionsPodden för att prata om varför så många tar ut sina pensionspengar på kort tid.
Vi bjöd in KPA:s vd Britta Burreau till minPensionsPodden för att prata om fattigpensionärer och hur vi undviker att bli det.
blogg.minpension.se 