Målkonflikten i den allmänna pensionen

I den allmänna pensionen finns det en målkonflikt mellan inkomst och grundskydd. Många som har jobbat ett långt yrkesliv omfattas ändå av garantipension och/eller bostadstillägg. Så var inte tanken när pensionssystemet gjordes om på 90-talet. Då var ambitionen att det skulle leverera 60 procent av slutlönen i pension efter 40 års arbete.

Frågan är då om man skulle kunna höja avsättningen till den allmänna pensionen så att fler slipper grundskydden? Och hur det skulle gå till i så fall?

LO har tagit fram rapporten ”Starkare inkomstskydd i pensionssystemet”. Vi bjöd Anna-Kirsti Löfgren till minPensionsPodden för att ta reda på resultaten i rapporten.

Lyssna på avsnittet via länken här nedanför eller i en kanal där poddar finns.

Hur länge ska du leva?

Om vi visste exakt hur länge vi lever vore det enkelt att planera för ålderdomen och göra pensionsprognoser. Det svåra är ju att vi inte vet… Behöver pengarna räcka länge? Eller kanske bara något år? En del sneglar bakåt i släktleden på tidigare generationer. Men hur sannolikt är det att du dör tidigt bara för att din farfar gjorde det?

En som har stenkoll på liv och död är Lena Lundkvist från Statistikmyndigheten, SCB. Vi bjöd in henne till #minPensionsPodden för att ta reda på om det finns grupper som lever längre än andra. Och vad det i så fall kan bero på. Det blev ett väldigt spännande samtal. Lyssna här nedanför eller i din poddkanal.

Är boendet en pensionsförsäkring

Kan man se bostaden som en pensionsförsäkring? När är det dags att sälja villan och flytta till lägenhet? Eller ska man göra det alls? Borde man inte bo kvar i villan på ålderdomen när man äntligen har tid att ta hand om den? Om man måste välja – vilket ska man behålla? Villan eller sommarhuset?

Det finns såklart inget enkelt svar på de här frågorna. Det är individuellt. Men att få fakta och tips så att man kommer vidare i sina egna planer, är aldrig fel! I det här avsnittet får vi det av Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna och expert på just frågorna om bostäder.

Lyssna på Är boendet en pensionsförsäkring? i minPensionsPodden

Så ser du dina pensionsfonder på minPension

När börsen är svajig kan det vara bra att titta till sina fonder. Men hur vet man vilka pensionsfonder och pensionsbolag man har valt? Och hur byter man dem?

Vill du ha en samlad bild av dina olika pensioner? Då ska du logga in på minPension och gå in under fliken ”Intjänad pension”. Där ser du dina hittills intjänade pensioner och fördelningen av dem mellan Pensionsmyndigheten och dina pensionsbolag.

En skärmbild som visar översiktsbilden i fliken Intjänad pension på minPension.se

Om du klickar i rutorna Allmän pension, Tjänstepension eller Privat pension kan du se fler detaljer om dina pensioner. Vi berättar mer här nedanför.

Allmän pension

Om du vill få fler uppgifter om din hittills intjänade allmänna pension ska du klicka i rutan ”Allmän pension”.

Din allmänna pension består av två delar, inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är inte placerad på börsen. Premiepensionen är däremot placerad i en eller flera fonder. Om du inte har gjort något val är den placerad i förvalsalternativet, AP7 Såfa.

Klicka på pilen till höger i raden ”Premiepension” så får du mer information om dina fonder.

En skärmbild som visar innehållet i rutan Allmän pension i fliken Intjänad pension.

Vill du byta dina premiepensionsfonder? Logga in med personnummer och Bank ID på pensionsmyndigheten.se och gör dina val.

Tjänstepension

I rutan ”Tjänstepension” hittar du uppgifter om dina hittills intjänade tjänstepensioner.

Du kan ha flera olika slags tjänstepensioner och de kan vara placerade hos olika aktörer.

För en förmånsbestämd pension ska du inte göra fondval. Under rubriken ”Intjänad pension” i tabellen hittar du det aktuella värdet på en förmånsbestämd tjänstepension.

I en premiebestämd pension kan du antingen ha dina pengar i en traditionell försäkring. I så fall ska du inte göra fondval. Eller så kan du i en premiebestämd pension ha dina pengar i en fondförsäkring. I så fall kan du välja fonder. För att se vilka fonder du har valt klickar du på pilen i raden för tjänstepensionen. Då visas din nuvarande fondplacering. Om du inte har gjort något val finns dina pengar i ett förvalt alternativ.

Läs mer om olika typer av tjänstepensioner i vår ordlista på minPension

En skärmbild som visar informationen om en tjänstepensionsfond

Det går inte att ändra fondval på minPension. Om du önskar byta bolag för din tjänstepension ska du kontakta din valcentral. Vill du byta dina fonder gör du det hos ditt pensionsbolag.

Privat sparande

Om du har privat pensionssparande kan det finnas information om sparandet på minPension. I så fall syns det i rutan ”Privat pension”. Men det är inte alla sorters privat pensionssparande som levereras till oss ännu. Idag kan du se följande privata pensioner när du loggar in:

  • traditionell privat pensionsförsäkring
  • privat pensionsförsäkring sparad i fonder
  • IPS (individuellt pensionssparande) från Skandia, SEB och Indecap.

Om du vill byta en fond i ett privat pensionssparande ska du kontakta det pensionsbolag där du har dina pengar.

Text: Maria Eklund, kommunikationsansvarig minPension


Svag krona 2023 försämrar köpkraft för utlandspensionären

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på att valutaeffekten påverkar storleken på pensionenFör tio år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 2 360 euro. Nu, år 2023, ger samma svenska pension 1 780 euro. Jämför vi istället mot den norska kronan så har den svenska klarat sig bättre.

Andelen svenska pensionärer som väljer att bo i ett annat land, hela eller delar av året, har varit stigande de senaste åren.

Den som bara är borta några veckor behöver inte fundera så mycket på valutaeffekter men för den som tänker betala hyra och mat under lång tid i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen i ett land, med en annan valuta, variera.

Svenska pensionärer i andra länder känner av det svenska kronfallet

Den svenska kronans värde har dalat under senare år. Det gäller både mot euron och dollarn och flera andra valutor.

Svenska pensionärer som har flyttat till Spanien, USA eller Danmark har fått känna av det svenska kronfallet, medan de som flyttat till Norge haft en bättre utveckling. Den norska kronan har till och med tappat något jämfört med för tio år sedan.

För den som regelbundet vistas i andra länder under längre tid kan det vara bra att ha någon typ av sparande i det landets valuta för att jämna ut svängningarna.

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kronor per månad varit värd i andra valutor över tio års tid.

Euro

20132 360 euro
20181 920 euro
20231 780 euro

US-dollar

20133 100 dollar
20182 460 dollar
20231 900 dollar

Danska kronor

201317 560 danska kronor
2018 14 940 danska kronor
202313 280 danska kronor

Norska kronor

201317 480 norska kronor
201819 320 norska kronor
202319 600 norska kronor

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Vad händer med pensionsfrågorna?

Sverige har en ny regering och därmed också en ny äldre- och socialförsäkringsminister. Så hur går tankarna numera på regeringskansliet i olika pensionsfrågor?

Vi bjöd in Anna Tenjes statssekreterare, Anna Pettersson Westerberg, till poddstudion för att ta reda på hur den nya regeringen vill arbeta med pensionsfrågorna. Långsiktigt i den parlamentariska pensionsgruppen? Eller med stöd av Tidö-partierna? Hur ser de på inbetalningarna till pensionssystemet, på grundskydden och vad en rättvis pension är?

Olika sätt att förbättra pensionen 

Vill du få mer pengar som pensionär än vad prognosen på minPension visar? Det finns olika sätt att göra det på. De vanligaste sätten är att löneväxla, att spara delar av din lön eller att amortera på lån. Men det går också att få mer pengar över till pension om du skatteplanerar dina uttag.

Löneväxling

För att löneväxla, det vill säga avstå en del av lönen och sätta av den till framtida pension i stället, behöver du ha en arbetsgivare som tillåter löneväxling. Du bör dessutom ha en så hög lön, efter löneväxlingen, så att du fortfarande får maximal inbetalning till din allmänna pension. I år (2023) går den gränsen vid en månadslön på cirka 50 000 kronor.

Löneväxling passar för dig som:

  • kan avstå pengar till du kan få ut dem som pension,
  • har en så hög lön så att du även efter löneväxlingen får maximal insättning till din allmänna pension. Gränsen går i år vid en månadslön på cirka 50 000 kronor,
  • får behålla pengarna som arbetsgivaren tjänar på sänkta arbetsgivaravgifter när du löneväxlar,
  • har låga avgifter på löneväxlingspengarna,
  • räknar med att få en lägre skatt som pensionär, till exempel för att du slipper betala statlig skatt då. Bra också om du till exempel vill gå i pension tidigare och tar ut löneväxlingspengar till det,
  • räknar med att leva länge och löneväxlingspengarna betalas ut livsvarigt.

Investeringssparkonto, ISK

Investeringssparkonto är ett konto där du kan spara i aktier eller fonder. Där betalar du en schablonskatt på hela kapitalet i stället för att betala skatt på vinsten som du gör i ett vanligt sparande. Ett investeringssparkonto är inte öronmärkt för pensionssparande utan fungerar som vilket sparande som helst.

Investeringssparkonto passa för dig som:

  • kan behöva ha tillgång till pengarna utan att de är inlåsta tills du blivit tillräcklig gammal för att få ta ut dem,
  • har för låg lön för att det ska vara fördelaktigt att löneväxla,
  • kommer att få hög pension som du troligen får betala statlig skatt på. ISK-skatten är en kapitalskatt som är lika för alla,
  • tror att skatten på investeringssparkontot kommer att ge dig mer pengar än om du sparar på annat sätt, där du betalar skatt på vinster och där förluster är avdragsgilla.

Amortera

Ytterligare ett sätt att förstärka pensionärsekonomin är att amortera av lån och den vägen minska kostnaderna för framtida ränteutgifter.

Amortering passar för dig som:

  • har höga lån som kan ge stora fasta kostnader att betala när du blir pensionär. Då har du ofta har lägre inkomster än nu,
  • vill slippa amorteringskrav, som kan uppstå om lånets värde är högt i förhållande till bostadens värde,
  • tror att räntorna kan stiga i framtiden eller att ränteavdragen kan komma att sänkas.

Skatteplanera

Olika skattenivåer påverkar pensionen

När du tar ut pension betalar du inkomstskatt, alltså samma typ av skatt som för lön. Det gäller även om du har privata pensionsförsäkringar som du gjorde skatteavdrag för när du satte in pengarna.

Precis som för lön så betalar du kommunalskatt på dina pensionspengar. Nivåerna varierar beroende på vilken kommun du bor i. Det behöver du tänka på om du till exempel planerar att flytta till en annan kommun när du blir pensionär. Det gäller även om du har garantipension eller liknande. Äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg beskattas däremot inte.

Är pensionen tillräckligt hög så betalar du även statlig skatt utöver kommunalskatten.

Pension beskattas dessutom olika beroende på hur gammal du är. I år sänks skatten från det år du fyller 67 år (om du vid årets ingång fyllt 66 år). När riktåldern i den allmänna pensionen i framtiden höjs så kommer även åldersgränserna i beskattningen av pension med största sannolikhet att ändras. Vill du ha låg skatt på din pension bör du se till att jämna ut inkomsterna över tid för att undvika statlig skatt.

Det här gäller för 2023:

  • Brytpunkten är gränsen för uttag av statlig inkomstskatt (20 procent), före grundavdrag.
  • Brytpunkten är 613 900 kronor för dig som inte fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1957 och senare.
  • Brytpunkten är 683 200 kronor för dig som fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1956 och tidigare.
  • Att ta ut pension före det år du fyller 67 år innebär att du betalar högre skatt på samma pensionsinkomst än när du blir äldre. Det gäller även om du inte betalar statlig skatt.

Skatter på pension 2023

Pension per månadSkatt född 1957 och senareFödd 1956 och tidigare
15 0004 1002 700
20 0005 9004 200
30 0009 6007 000
40 00013 00010 300
Kommunalskatt=riksgenomsnittet

Flyttar du utomlands gäller särskilda regler för hur din pension beskattas. Läs med om det hos Skatteverket

Skatt på jobb och pension samtidigt

Om du arbetar och tar ut pension samtidigt kommer lön och pension att beskattas olika för att sedan läggas samman. Du kan själv ta reda på din skatt på Skatteverkets hemsida.

Skatt på sparpengar

Betalar du kapitalskatt gäller samma regler för alla, oavsett ålder. Kapitalskatt betalar du till exempel på ränteinkomster och försäljning av aktier. På investeringssparkontot, ISK, betalar du en årlig schablonskatt på hela kapitalet. Du betalar ingen skatt på uttag.

Har du ett gammalt avdragsgillt pensionssparande betalar du dock samma skatt som på pensionsinkomster när du tar ut pengarna.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Missgynnar pensionssystemen kvinnor?

På Internationella kvinnodagen passade vi på att gratta alla fantastiska kvinnor med ett blogginlägg om kvinnors pensioner. Varför är de flera tusenlappar lägre än männens? Och vad behöver vi göra för att ändra på det?

Är pensioner något som missgynnar kvinnor? Nej, det kan faktiskt vara tvärtom.  Åtminstone om vi jämför vad kvinnor och män betalar in till sin pension och vilka som har störst nytta av de olika grundskydden som ger extra pension.

Mycket i pensionsdebatten handlar om kvinnors låga pensioner. I genomsnitt har kvinnor flera tusenlappar mindre i månaden att leva på. Hur kan det komma sig? Är kvinnor särskilt missgynnade när pensionen ska betalas ut?

För att svara på det behöver vi reda ut hur pengar betalas in till pensionerna och vad som betalas ut.  

Män betalar mer skatt

Det orange kuvertet som kommer till dig som fortfarande sparar in till din pension, är ett kvitto på hur många pensionsrätter du tjänade in när du deklarerade senast. Skatt och allmän pension hör ihop.

Enligt Statistiska Centralbyrån betalade en man i åldern 45-54 år i genomsnitt 162 000 kronor i skatt. En kvinna i samma åldersgrupp betalade 110 000 kronor, alltså 68 procent av vad den genomsnittlige mannen betalar in. För de yngre generationerna är skillnaden i inbetalad skatt lägre, men det är fortfarande så att männen betalar mer i skatt. Det betyder att de får in mer pengar till sin allmänna pension. När den här generationen går i pension visar minPensions beräkningar att kvinnorna kommer att få ungefär 80 procent av männens pension.  

Höga löner ger inte allmän pension

Ju högre lön, desto mer skatt betalar du och då kommer det in mer pengar till din allmänna pension. Men löner över 47 717 kronor i månaden ger inga extra pensionsrätter. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som har så höga löner.

Kvinnor får pension fler år

Kvinnor i Sverige lever i genomsnitt drygt tre år längre än män. Eftersom medellivslängden är lika för män och kvinnor när beräkningar görs för hur länge pensionen ska betalas ut, så gynnas kvinnor av detta.

Extra pension för småbarn och studier

Den som har pluggat på högskola eller universitet, eller har barn under fyra år får extra pensionsrätter till sin allmänna pension. Samma sak för den som har sjuk- och aktivitetsersättning eller som har gjort värnplikten. Det är pengar som betalas via statskassan. Den som får extrapensionen för att familjen har småbarn är den som tjänar minst de åren.

Merparten av de pengar som betalas för den här stöden går till kvinnor

Kvinnor får mer stöd som pensionärer

Pensionärer med låg pension kompenseras med garantipension, bostadstillägg, inkomstpensionstillägg och eventuellt även med garantitillägg, ett stöd som ytterligare ska stärka ekonomin för dem med låga pensioner.

Merparten av de här stöden går till kvinnor.


Änkepension – bara för kvinnor

Änkepensionen är under utfasning, och har ersatts av omställningspension som gäller för både män och kvinnor som har förlorat sin livspartner.

Men fortfarande betalas det ut pengar till äldre änkor. Ett stöd som gynnar kvinnor.

Tjänstepensionerna då?

Många kvinnor jobbar i offentlig sektor. Här ger de nyligen omförhandlade tjänstepensionerna högre inbetalning per intjänad krona än vad tjänstepensionerna på den privata sidan gör. Tjänstepensioner ger en högre utväxling för den som har högre lön, vilket gynnar männen så länge de tjänar mer än kvinnor.

Så varför har kvinnor låga pensioner?

Män har fortfarande i genomsnitt högre pension än kvinnor även om skillnaderna är på väg att minska. Men kvinnorna tar igen en del genom att de får merparten av stöden som finns för att höja låga pensioner. 

Inget av de här stöden, förutom änkepensionen, är riktat specifikt till kvinnor. Men så länge kvinnor har lägre löner, är mer sjuka, jobbar mer deltid osv, så kommer stöden som hjälper upp låga pensioner, att till stor del bli stöd till kvinnor.

Hur vill vi ha det i framtiden?

Ska vi jobba på att ha olika stödformer som förbättrar kvinnornas pensioner när de väl blir pensionärer?  Eller ska vi lägga krutet på att se till att kvinnor får bättre förutsättningar för att delta i arbetslivet på ungefär samma villkor som männen? Eller är det dags för männen att förändra sina liv en smula och därmed få samma villkor på arbetsmarknaden som kvinnor?

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom