Vad händer med pensionsfrågorna?

Sverige har en ny regering och därmed också en ny äldre- och socialförsäkringsminister. Så hur går tankarna numera på regeringskansliet i olika pensionsfrågor?

Vi bjöd in Anna Tenjes statssekreterare, Anna Pettersson Westerberg, till poddstudion för att ta reda på hur den nya regeringen vill arbeta med pensionsfrågorna. Långsiktigt i den parlamentariska pensionsgruppen? Eller med stöd av Tidö-partierna? Hur ser de på inbetalningarna till pensionssystemet, på grundskydden och vad en rättvis pension är?

Olika sätt att förbättra pensionen 

Vill du få mer pengar som pensionär än vad prognosen på minPension visar? Det finns olika sätt att göra det på. De vanligaste sätten är att löneväxla, att spara delar av din lön eller att amortera på lån. Men det går också att få mer pengar över till pension om du skatteplanerar dina uttag.

Löneväxling

För att löneväxla, det vill säga avstå en del av lönen och sätta av den till framtida pension i stället, behöver du ha en arbetsgivare som tillåter löneväxling. Du bör dessutom ha en så hög lön, efter löneväxlingen, så att du fortfarande får maximal inbetalning till din allmänna pension. I år (2023) går den gränsen vid en månadslön på cirka 50 000 kronor.

Löneväxling passar för dig som:

  • kan avstå pengar till du kan få ut dem som pension,
  • har en så hög lön så att du även efter löneväxlingen får maximal insättning till din allmänna pension. Gränsen går i år vid en månadslön på cirka 50 000 kronor,
  • får behålla pengarna som arbetsgivaren tjänar på sänkta arbetsgivaravgifter när du löneväxlar,
  • har låga avgifter på löneväxlingspengarna,
  • räknar med att få en lägre skatt som pensionär, till exempel för att du slipper betala statlig skatt då. Bra också om du till exempel vill gå i pension tidigare och tar ut löneväxlingspengar till det,
  • räknar med att leva länge och löneväxlingspengarna betalas ut livsvarigt.

Investeringssparkonto, ISK

Investeringssparkonto är ett konto där du kan spara i aktier eller fonder. Där betalar du en schablonskatt på hela kapitalet i stället för att betala skatt på vinsten som du gör i ett vanligt sparande. Ett investeringssparkonto är inte öronmärkt för pensionssparande utan fungerar som vilket sparande som helst.

Investeringssparkonto passa för dig som:

  • kan behöva ha tillgång till pengarna utan att de är inlåsta tills du blivit tillräcklig gammal för att få ta ut dem,
  • har för låg lön för att det ska vara fördelaktigt att löneväxla,
  • kommer att få hög pension som du troligen får betala statlig skatt på. ISK-skatten är en kapitalskatt som är lika för alla,
  • tror att skatten på investeringssparkontot kommer att ge dig mer pengar än om du sparar på annat sätt, där du betalar skatt på vinster och där förluster är avdragsgilla.

Amortera

Ytterligare ett sätt att förstärka pensionärsekonomin är att amortera av lån och den vägen minska kostnaderna för framtida ränteutgifter.

Amortering passar för dig som:

  • har höga lån som kan ge stora fasta kostnader att betala när du blir pensionär. Då har du ofta har lägre inkomster än nu,
  • vill slippa amorteringskrav, som kan uppstå om lånets värde är högt i förhållande till bostadens värde,
  • tror att räntorna kan stiga i framtiden eller att ränteavdragen kan komma att sänkas.

Skatteplanera

Olika skattenivåer påverkar pensionen

När du tar ut pension betalar du inkomstskatt, alltså samma typ av skatt som för lön. Det gäller även om du har privata pensionsförsäkringar som du gjorde skatteavdrag för när du satte in pengarna.

Precis som för lön så betalar du kommunalskatt på dina pensionspengar. Nivåerna varierar beroende på vilken kommun du bor i. Det behöver du tänka på om du till exempel planerar att flytta till en annan kommun när du blir pensionär. Det gäller även om du har garantipension eller liknande. Äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg beskattas däremot inte.

Är pensionen tillräckligt hög så betalar du även statlig skatt utöver kommunalskatten.

Pension beskattas dessutom olika beroende på hur gammal du är. I år sänks skatten från det år du fyller 67 år (om du vid årets ingång fyllt 66 år). När riktåldern i den allmänna pensionen i framtiden höjs så kommer även åldersgränserna i beskattningen av pension med största sannolikhet att ändras. Vill du ha låg skatt på din pension bör du se till att jämna ut inkomsterna över tid för att undvika statlig skatt.

Det här gäller för 2023:

  • Brytpunkten är gränsen för uttag av statlig inkomstskatt (20 procent), före grundavdrag.
  • Brytpunkten är 613 900 kronor för dig som inte fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1957 och senare.
  • Brytpunkten är 683 200 kronor för dig som fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1956 och tidigare.
  • Att ta ut pension före det år du fyller 67 år innebär att du betalar högre skatt på samma pensionsinkomst än när du blir äldre. Det gäller även om du inte betalar statlig skatt.

Skatter på pension 2023

Pension per månadSkatt född 1957 och senareFödd 1956 och tidigare
15 0004 1002 700
20 0005 9004 200
30 0009 6007 000
40 00013 00010 300
Kommunalskatt=riksgenomsnittet

Flyttar du utomlands gäller särskilda regler för hur din pension beskattas. Läs med om det hos Skatteverket

Skatt på jobb och pension samtidigt

Om du arbetar och tar ut pension samtidigt kommer lön och pension att beskattas olika för att sedan läggas samman. Du kan själv ta reda på din skatt på Skatteverkets hemsida.

Skatt på sparpengar

Betalar du kapitalskatt gäller samma regler för alla, oavsett ålder. Kapitalskatt betalar du till exempel på ränteinkomster och försäljning av aktier. På investeringssparkontot, ISK, betalar du en årlig schablonskatt på hela kapitalet. Du betalar ingen skatt på uttag.

Har du ett gammalt avdragsgillt pensionssparande betalar du dock samma skatt som på pensionsinkomster när du tar ut pengarna.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Vem får överskottspengarna i pensionen?

Det finns ett överskott i inkomstpensionen och frågan om en ”gas” har diskuterats. Om det finns en broms som kan slå till i sämre tider så borde det väl också finnas en gas som ger mer pension när det finns ett överskott i systemet? I så fall skulle pengarna fördelas till de som har varit med och betalat in dem. Rättvist, tycker många. Men borde pengarna istället sparas i ladorna? Eller omfördelas till grupper som har det tufft att få ekonomin att gå ihop?

Ekonomijournalisten Mikael Nyman brukar delta i Plånboken i P1. Vi bjöd honom till podden för att prata om pensionssystemet och om vad han tycker att politikerna borde göra med överskottspengarna i pensionen.

Har du fått e-post från minPension?

När du registrerar dig på minPension behöver du ange en e-postadress. Varför? Jo, därför att vi ibland behöver informera dig om något. Till exempel när du registrerar dig.

Du behöver bekräfta din e-postadress

För att försäkra oss om att din e-postadress blev rätt ifylld, får du ett meddelande när du har registrerat dig där vi ber dig att bekräfta din e-postadress. Det gör du genom att klicka på knappen ”Bekräfta e-post” alternativt kopiera länken i meddelandet och klistra in det i din webbläsare.

Vårt meddelande ser då ut så här:

Mall som visar hur ett e-postmeddelande från minPension ser ut.

Alla våra e-postmeddelanden har samma typ av utseende. Det innehåller vår logga i huvudet och har länkar till våra sociala medier i sidfoten. Här ser du också vårt registrerade bolagsnamn längst ner till vänster och vår logga i minsta format till höger.

Vilka meddelanden skickar minPension via e-post?

När du får e-post från oss är avsändaren ”Min Pension i Sverige”. Det kan se ut så här i din inkorg:

Så här kan meddelanderaden se ut när du får mejl från oss.

Våra planerade utskick till dig är:

Vid registrering
  • Bekräftelse-e-post
  • Välkomst-e-post
Information
  • E-post om uppdaterat innehav
  • E-post om notis
Vid avregistrering av ditt konto

När du inte har varit inloggad på minPension under 24 månader, tar vi bort dina uppgifter. Inför avregistreringen informerar vi dig via e-post vid två tillfällen:

  • 30 dagar före avregistrering
  • 7 dagar före avregistrering

Dessutom skickar vi e-post om du själv väljer att avregistrera dig.

Vi spammar inte dig

Vi vill inte störa dig i onödan. Därför skickar vi bara e-post när vi verkligen behöver. Om du ändå tycker att vi informerar dig för ofta har du möjlighet att avsäga dig från fler e-postmeddelanden. Det gör du i fliken ”Inställningar” när du har loggat in på minPension.

Vissa meddelanden kommer du ändå att behöva ta emot från oss, till exempel e-postmeddelandet om du skulle avregistrera dig.

Text: Maria Eklund, minPension

Så ser du dina pensioner som har börjat att betalas ut

Är du jobbonär? Eller pensionär? Då kanske några av dina pensioner saknas på minPension.

Vi lever längre och behöver jobba längre för att få samma pension som tidigare generationer. När arbetslivet förändras behöver också informationen på minPension vidareutvecklas för att möta nya krav. Just nu pågår ett sådant arbete tillsammans med pensionsbolagen. Målet är att du ska kunna se dina pensioner som är under utbetalning när du loggar in. Vissa bolag har redan påbörjat leveranserna. För närvarande är det sju aktörer som förser minPension med uppgifter om pensioner som är under utbetalning:

  • Pensionsmyndigheten
  • AMF
  • Alecta  
  • Kåpan
  • Futur
  • Kyrkan pension
  • Avanza

Även andra pensionsbolag fortsätter att skicka uppgifter till minPension om utbetalning påbörjats, men utan uppgift om beloppet som betalas ut. Sen finns det också några bolag som helt slutar att leverera uppgifter till oss i samband med att utbetalning påbörjats. I dessa fall försvinner uppgifterna om både bolaget och beloppet från ditt innehav på minPension.

Saknar du pensioner som redan är under utbetalning – gör så här

Om du saknar pensioner som redan är under utbetalning kan du lägga till dem själv.

Under Intjänad pension finns möjligheter att egeninmata uppgifter som pensioner som saknas i ditt innehav. Denna funktion kan du även använda för att lägga till uppgifter om pensioner som redan är under utbetalning. Detta kan gälla för

  • pensioner som finns i ditt innehav som saknar uppgift om det belopp som utbetalas
  • pensioner som helt saknas ditt innehav för vilka utbetalning påbörjats

Exempel: En person född i januari 1965 har en IPS från Nordea som började utbetalas den månad personen fyllde 57 år, det vill säga i januari 2022. Utbetalningen är avtalad att pågå i fem år från uttagsmånaden och det månadsbelopp som för närvarande betalas ut är 3 000 kronor.  

För att lägga till uppgifter i detta exempel gör du så här:  

Under Intjänad privat pension trycker du på knappen ”Lägg till försäkring”.

Skärmdump från minPension på fliken Intjänad pension

Då öppnas följande inmatningsformulär:

Skärmdump från minPension som visar hur du lägger till en egeninmatad pension.

I detta formulär väljer du och fyller i följande uppgifter:

PensionsbolagNordea
PensionstypIPS  
FörvaltningstypFond   
UttagsstartÅr 2022, månad januari
Uttagsperiod5 år
Pensionsbelopp3 000

Tryck på knappen Spara

Under intjänad pension visas därefter följande uppgifter:

Skärmdump från minPension som visar hur en egeninmatad pension syns på sidan Intjänad pension.

Den upp- och nedvända spargrisen markerar att pensionen är under utbetalning och pennsymbolen att det är en egeninmatad pension.

I pensionsprognosen i Simulatorn visas följande uppgifter:

En skärmdump från minPension som visar den egeninmatade pensionen i Simulatorn.

Även här finns symboler som visar att det är en egeninmatad pension under utbetalning där utbetalningen upphör från och med 62-årsmånaden. 

Motsvarande registrering kan göras under Intjänad tjänstepension för tjänstepensioner som är under utbetalning. Även utländska pensioner kan läggas till på samma sätt.

Text: Lars-Ove Wängemar, minPension

Vård av anhöriga sänker kvinnors pension

Kvinnor har lägre pension än män. Även om löner, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat över tid så är det fortfarande i huvudsak kvinnorna som avstår från arbete för att vårda nära och kära. Ett mer eller mindre frivilligt arbete som inte ger någon extra pension.

Kvinnor jobbar betydligt mer deltid, tar ut fler vab-dagar och är föräldralediga längre än männen. Det finns dessutom statistik på att kvinnor även tar ut obetald föräldraledighet i större utsträckning än män, vilket gör skillnaderna större.

För pensionens skull är deltid, många vab-dagar och lång föräldraledighet inte av någon avgörande betydelse, så länge man inte fortsätter att jobba deltid även när barnen blivit större. Både i den allmänna pensionen och i de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det extra stöd för att bättra på pensionen under småbarnsåren.  

En miljon svenskar vårdar närstående

Enligt försäkringsbolaget Skandia vårdar mer än en miljon svenska närstående, vid sidan av sitt arbete. Det kan handla om vård av gamla föräldrar eller vuxna barn med psykisk ohälsa. I genomsnitt läggs mellan en och tio timmar i veckan på vård. För många handlar det om betydligt fler timmar och den som vårdar går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka med. Fyra av fem som minskar sin arbetstid är kvinnor.

Att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, eller att sluta jobba helt, kan får stora konsekvenser för pensionen.  I takt med att pensionsåldrarna stiger dröjer det också längre innan grundskydden, som garantipension och bostadstillägg, börjar betalas ut.

Men här finns inga krockkuddar i vare sig den allmänna pensioner eller i tjänstepensionerna. Kanske borde det göra det?

Männen då? Skillnaden i medellivslängd mellan könen krymper, men den skiljer ändå flera år. När vi har samma förväntade medellivslängd för kvinnor och män när pensionen betalas ut så drar männen nitlotten. När det gäller skatteinbetalningar så är det männen som drar in pengarna. Men kanske ändras det framöver, eftersom kvinnor är de som i första hand satsar på att utbilda sig.

Statistik om kvinnor och män

Andel som läser vidare efter gymnasiet

Kvinnor: 52 procent

Män: 39 procent

Andelen som arbetar

Kvinnor: 70,9 procent

Män: 76,4 procent

Genomsnittlig lön (2021)

Kvinnor: 32 000 kr/mån 

Män: 34 500 kr/mån

Genomsnittlig pension (2021)

Kvinnor: 17 000 kr/mån

Män: 24 200 kr/mån

Så mycket betalar vi i skatt (2021)

Kvinnor: 63 000 kronor

Män: 94 000 kr

Medellivslängd

Kvinnor: 84,3 år

Män: 80,6 år

Jobbar deltid 

Kvinnor: 25,7 procent

Män: 11 procent

Uttag av föräldraledighet

Kvinnor: 70 procent av dagarna

Män: 30 procent av dagarna

Uttag av vab-dagar

Kvinnor: 61 procent

Män: 39 procent

Andel som går ner i arbetstid för att vårda närstående

Kvinnor: 80 procent

Män: 20 procent

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ge pensionen växtkraft

Idag lanserar minPension den nya digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. I den varvas pensionsfakta med odlingstips, recept och spännande möten med pensionssparare som delar sina tankar kring pension.

Hör du till dem som tycker att pensionsspråket är svårt att förstå? Har du bättre koll på vad dina växter heter och hur de vill bli ompysslade?

För dig har minPension tagit fram den digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. Att ta hand om och planera för din pension kan på många sätt jämföras med att sköta trädgården. Jordmånen ska vara bra, det krävs sol, vatten, närig och tålamod för att det ska bli bra. Men du har också många möjligheter att få den trädgård som passar just för din ambitionsnivå. 

I boken ”Ge pensionen växtkraft” varvas pensionsfakta med ett och annat odlingstips och recept och berättelser om hur pensionstankarna går hos företagaren, småbarnspappan med flera. Den digitala boken hittar du här nedan men också i fliken ”Allt om pension” på minPension. 

Författare till boken är ekonomijournalisten Anna Björe.

Tiotaggare? Så påverkas du av premierabatten

När du hör någon prata om tiotaggare behöver det nödvändigtvis inte handla om älgar. I pensionsvärlden används också begreppet tiotaggare för personer som tjänar mer än 10 inkomstbasbelopp och som har valt bort sin kollektivavtalade ITP2 mot en premiebestämd tiotaggarlösning.

I minPensionsPodden har vi inte pratat så mycket om den här gruppen, men när tiotaggarna i år påverkas negativt av Alectas premierabatt till arbetsgivarna blev vi nyfikna på att ta reda på varför! Vad är det som har hänt? Och berörs alla tiotaggare eller bara vissa grupper? Kan den som är drabbad göra något aktivt själv för att öka pensionsinsättningarna? Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, förklara i det här poddavsnittet.

Bästa pensionstipsen om du är singel

Singellivet är vanligt. SCB:s statistik från december 2022 visar att det finns nästan två miljoner singelhushåll i Sverige. För pensionen behöver inte singellivet vara en dålig affär.

På Alla hjärtans dag handlar det mycket om att vara två. Eller kanske att vilja bli två. Men just i Sverige finns det väldigt många singlar, åtminstone om vi mäter hushållstyp.

Tvärtemot vad vi kanske tror är det inte storstäderna som befolkas av singlar, utan glesbygdskommunerna. Inte sällan är singeln en ensamstående pensionär. Ibland änka eller änkling.

Pensionsplus för singlar

Singellivet kan faktiskt ha betydelse för din pension. Det finns en del du kan göra, både för att faktiskt få mer pension om du är singel, och för skaffa krockkuddar om du blir det under livets gång.

Du kan jobba massor

En singel, utan krav på att finnas där för familjen, har massor av tid för att jobba och tjäna pengar. Hög lön och många år i arbetslivet betyder hög pension.

Du behöver inte ha något efterlevandeskydd

Som singel (utan barn) kan du välja bort återbetalningsskydd, familjeskydd och familjepensioner. Det är pengar som anhöriga får när du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Förtjänsten av att inte ha den här typen av skydd för sina anhöriga är värd mycket pengar.

Tips! Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen. I en del avtal i offentlig sektor  är den inbakad om du inte gör något eget aktivt val, i andra måste du själv välja till den. Kolla med din arbetsgivare hur du tar reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.  Det går att när som helst välja bort ett återbetalningsskydd. Om din familjesituation ändras, till exempel om du gifter dig, kan du ansöka om det igen, utan hälsoprövning.

Om du har ITP2 eller liknande avtal kan du ha en automatisk familjepension i din tjänstepension som du kan välja bort. Det gör du på Collectums-  (ITP2) eller Valcentralens (FTP2, BTP2)  hemsida. Läs igenom villkoren noga så du vet vad som gäller.

Garantipensionen blir högre

Har du en låg pension och får delar av den allmänna pensionen i form av ett statligt stöd, garantipension, så får du mer varje månad om du lever ensam. Beloppet som betalas ut är högre för ensamhushåll än om du är gift eller sambo. Skälet är inte lika kul, ensamhushållen brukar ha högre kostnader.

Större chans att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstöd är behovsprövade stöd som grundar sig på hushållsinkomsten. För att få stöden ska du ha fyllt 66 år och har en låg pension. Om du har en partner med egen inkomst minskar din möjlighet att få stödet. Ansökan görs på Pensionsmyndighetens hemsida.

Pensionsminus för singlarna

Dyrare att leva singelliv

Att leva ensam brukar betyda att du ensam får betala hyra, försäkringar, bil och annat som blir billigare per person om ni är flera i hushållet.

Ingen pension från någon annan

I ett parförhållande kan du ge och få pensionspengar från din partner, via återbetalningsskydd eller genom att ge bort din premiepension i den allmänna pensionen. Har du ingen partner finns inte den möjligheten.

Detta gäller dock inte om du blivit singel för att din partner avlidit.

Du får också behålla den del av premiepensionen som din make/maka gett bort fram till skilsmässan.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ny studie visar att många vill kombinera jobb och pension

Var tredje 60-plussare blandar jobb och pension eller planerar att göra det. Mindre än hälften, 47 procent, kan inte alls tänka sig att bli det som kallas jobbonärer. Det visar en enkätundersökning bland minPensions användare. Jobbonärerna planerar att jobba längre upp i åren jämfört med andra grupper.


Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten har nu landat hos landets pensionärer. Bland dem finns också de som både jobbar och tar ut pension samtidigt. Att vara jobbonär är något som lockar många.


I en enkät riktad till minPensions användare i åldersspannet 61–65 år har vi ställt frågan:
”Planerar du att ta ut hela eller delar av din pension samtidigt som du arbetar?”


• 11 procent var redan jobbonärer
• 20 procent planerade att bli det
• 21 procent svarade ” Vet ej”
• 47 procent svarade ”Nej”

– Det är ingen större skillnad på svaren om vi bryter ner dem på kön, inkomst eller avtalsområde eller var i landet du bor. Det går med andra ord inte att peka ut en grupp som en typisk jobbonär utan intresset är jämnt fördelat, säger Ivar Wahlstein, forskningsassistent vid Jönköping University, som gjort undersökningen på uppdrag av minPension.


I de öppna svaren om varför jobbonärslivet lockar framgår att skälen varierar. Här finns de som har svårt att släppa jobbet – som vill känna sig behövda.


”Är det kul att vara pensionär? Förväntan är att det ska vara så himla kul. Jag tror det är roligare att bidra till samhället.”


Ungefär en femtedel tror inte att deras arbetsplats skulle uppmuntra att man arbetade längre. Många känner också oro för att pensionen inte ska räcka till. Andra känner att de inte orkar jobba fullt ut de sista åren på jobbet.

Jobbonärer jobbar längre

Jobbonärerna kan tänka sig att jobba längre än de som inte planerar att blanda jobb och pension och därmed succesivt flexa ut sig från arbetslivet. Men samtidigt planerar de att ta ut pension tidigare än gruppen som inte vill bli jobbonärer.

De som planerar att bli jobbonärer vill i genomsnitt börja ta ut pension från 64,1 års ålder. De planerar att sluta arbeta vid i genomsnitt 65,6 års ålder.

För dem som inte planerar att arbeta och ta ut pension samtidigt är den genomsnittliga uttagsåldern och åldern när de vill sluta arbeta 64,7 respektive 64,6 år.