Ett pensionssystem för alla – eller bara för vissa?

I februari 2025 presenterade IF Metall slutrapporten från sin pensionsutredning – med skarpa reformförslag för ett mer jämställt och rättvist pensionssystem. Rapporten lyfter konkreta åtgärder för att stärka pensionerna och minska könsdiskrimineringen, bland annat genom:

  • Stärkt pensionsrätt under föräldraledighet
  • Avskaffande av karensavdrag

Men frågan kvarstår: är dagens pensionssystem egentligen utformat för manliga tjänstemän – snarare än för arbetare och kvinnor?
Och i så fall – vem bär ansvaret för att förändra det? Är det staten, eller är det arbetsmarknadens parter som måste ta initiativet?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden samtalar vi med IF Metalls vice ordförande, Tomas With, om rapportens innehåll, drivkrafterna bakom reformförslagen och vad som krävs för att skapa ett pensionssystem som fungerar för fler.

Rapporten ”Ett pensionssystem byggt för arbetare” hos IF Metall

Vad händer med min inkomst när jag går i pension?

Att gå i pension är en av livets stora förändringar. Plötsligt byts lönen ut mot pension – men hur mycket får man egentligen kvar i plånboken? Räcker det för det liv man vill leva?

För att få svar på de frågorna har Alecta sedan 2018 följt de årskullar som fyller 67 år. Genom att granska nyblivna pensionärers inkomster följer de hur ekonomin förändras när arbetslivet tar slut. Årets granskning innehöll något som förvånade! För första gången visade statistiken att nyblivna pensionärer (födda 1955 och 1956) fick mindre pengar kvar i plånboken än tidigare årgångar.

I det här avsnittet av #minPensionsPodden pratar vi med Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, om årets studie. Vad säger den om framtidens pensioner? Och vad kan du själv göra för att förbereda dig på livet efter lönen?

Mer om Alectas studie hittar du här

Nytt jobb efter 60 – går det?

Nästa år införs riktåldern – och för att få samma pensionsnivåer som tidigare generationer förväntas vi arbeta till 67 år.

Men verkligheten ser annorlunda ut för många. Varje år tvingas tusentals personer över 60 att lämna arbetslivet tidigare än de vill. Och möjligheten att få ett nytt jobb i den åldern är liten. Inte på grund av kompetensen, utan åldern.

Det här är ålderism – och den har ett högt pris. För individen innebär det uteblivna löner och lägre pension. För samhället kostar det hela 11,4 miljarder kronor om året, enligt SPP:s rapport ”Ålderism – äldre som ofrivilligt pensionerar sig före riktålder”.

I höstens första avsnitt av #minPensionsPodden möter vi SPP:s sparekonom Shoka Åhrman.

Vi pratar om:

  • Hur vi kan få kompetens att väga tyngre än födelseår.
  • Vad som krävs för att bryta trenden med långtidsarbetslöshet bland äldre.
  • Vilka åtgärder som behövs från politiker, arbetsgivare och individer.

Längre liv – men hur mår vi före pensionen

Att vi lever längre är inget nytt. Men gäller det alla? Och är det de friska åren som blir fler?

En ny rapport från Skandia visar att hälsan under åren innan pension spelar större roll än vi kanske tror. Personer som lyckas hålla sig friska åren mellan 50 och 65 år förväntas att leva 3-4 år längre än andra. Men många drabbas av ohälsa just i den här perioden – ibland med långvarig sjukfrånvaro som följd.

Det väcker viktiga frågor:
– Vad kan jag själv göra för att hålla mig frisk?
– Kan min arbetsgivare hjälpa mig genom att skapa bra förutsättningar?

I det senaste avsnittet av #minPensionsPodden försöker vi förstå vad som påverkar hälsan i de senare arbetsåren. Tillsammans med Skandias hållbarhetschef, Gabriel Lundström, pratar vi om hur både individer och arbetsgivare kan agera för att minska risken för ohälsa – och öka chansen till ett hållbart arbetsliv och friska år som pensionär.

🎧 Lyssna på avsnittet i din poddkanal, eller i Spotify här: https://open.spotify.com/episode/2d3YqKbHEL294xAclfsO9A?si=yu7bo2s8SquNeoSRhHdhFQ

Läs Skandias rapport Lev längre (pdf): https://www.skandia.se/499565/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/lev-langre—fler-friska-ar-pa-toppen/skandia_rapport_lev-langre_2025_lev-1.pdf

Vi lever längre – men inte lika länge

Svenskar lever allt längre – och enligt statistiken blir vi också friskare. Men gäller det alla?

Nationalekonomen Johannes Hagen och hans kollegor har nyligen publicerat en studie som undersöker hur sambandet mellan inkomst och livslängd har förändrats i Sverige under mer än sex decennier. Trots vårt starka välfärdssystem visar studien att hälsoklyftorna ökar. Personer med höga inkomster lever i genomsnitt mer än tio år längre än de med låga inkomster. Skillnaden i förväntad livslängd har enligt forskningen tredubblats sedan 1960-talet.

Vad ligger bakom utvecklingen? Och vad kan vi göra åt den?

Vår pensionsekonom Dan träffade Johannes Hagen i Jönköping för att prata mer om forskningsresultaten – och om hur skillnader i livslängd också påverkar pensionen. Lyssna på samtalet i minPensionsPodden – där poddar finns.
🔗 Länk till rapporten hos Jönköping University https://ju.se/forskning/nyheter/nyhetsarkiv/2025-04-22-skillnaden-i-livslangd-okar—rikaste-lever-over-tio-ar-langre-an-fattigaste.html

Riktåldern för 2031 är fastställd – så påverkar det dig

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2031 – alltså samma riktålder som börjar gälla från 2026.

Det här påverkar dig som är född mellan 1960 och 1966. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år.
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder. (Om du är född mellan 1960 och 1962 kan du redan ha påbörjat uttag av allmän pension från tidigare ålder.)

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen och riksdagen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen och riksdagen fatta beslut om riktåldern för år 2032. Enligt dagens prognos blir riktåldern då 68 år – och skulle gälla för dig som är född mellan 1967 och 1980.

Mer om riktåldern?

Läs vårt tidigare blogginlägg ”Frågor och svar om riktåldern” via länken: https://blogg.minpension.se/2024/08/15/fragor-och-svar-om-riktaldern/

Text: Maria Eklund, minPension

Pensionstips för unga

I vilken ålder ska man börja tänka på sin pension?

Är privatekonomi inte ditt största fritidsintresse? Du behöver inte få panik om du närmar dig 30 och fortfarande inte börjat tänka på pensionen. De flesta har vi den tidpunkten ändå redan börjat tjäna in till sin allmänna pension – och i bästa fall också till sin tjänstepension. Och det räcker gott!

Deklaration = orange kuvert

När du har deklarerat får du ett orange kuvert. Då vet du säkert att du har fått inbetalning till allmän pension. Får du dessutom ett kuvert från ett pensionsbolag (eller en valcentral) har du troligen också börjat få tjänstepension. Och mer koll än så behöver du inte ha de första åren på arbetsmarknaden.

Om du har passerat 30 och inser att du inte fått någon information om pensioner från Pensionsmyndigheten – varken i fysisk eller digital brevlåda – är det hög tid att börja fundera på varför.

  • Har du inte jobbat tillräckligt mycket?
  • Har du jobbat mycket – men inte betalat skatt?

Så tjänar du in till allmän pension

Du kan tjäna in till allmän pension hela livet. I den allmänna pensionen finns det inte några åldersgränser. När du jobbar och betalar skatt avsätts 18,5 procent av det du tjänar till din framtida allmänna pension. Den magiska formeln heter skatt… När du har jobbat ihop en årsinkomst över 24 872 kronor under år 2025, betalar du skatt och samtidigt tjänar du in till din allmänna pension från första kronan. Därför kan det vara bra – också för pensionen – att sommarjobba under studietiden.

Dessutom tjänstepension?

Vissa jobb – inom staten, kommuner och regioner – ger dessutom tjänstepension från första kronan. Oavsett ålder.

Inom privat sektor får du kollektivavtalad tjänstepension från 22 år om du jobbar som arbetare och 25 år om du jobbar som tjänsteman. Om du är osäker på vad som gäller på din arbetsplats kan du fråga din arbetsgivare.

Faktaruta för unga som vill göra kloka pensionsval

  • Plugga inte för länge! Även om CSN-bidraget ger lite allmän pension går det inte att jämföra med att få lön varje månad.
  • Jobba vitt – svarta jobb ger ingen pension.
  • Se till att sommarjobbet ger lön över 24 872 kronor – då betalar du skatt och tjänar in till din allmänna pension.
  • När du börjar jobba på riktigt – se till att du har tjänstepension!

Tips!

Testa vad som påverkar din pension i minPension för unga

Logga in på minPension och se din hittills intjänade pension

Text: Maria Eklund, minPension

Behöver pensionsavgiften höjas?

Intjänandet i pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen – ju mer du tjänar under yrkeslivet, desto mer betalas in till din allmänna pension. Men också själva avgiftens storlek spelar en viktig roll för hur mycket pengar som sätts av till framtiden.

Hur hållbart är dagens system på sikt? Behöver pensionsavgiften höjas för att trygga pensionerna framöver?

Som en del av pensionsgruppens överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner tillsatte regeringen en utredning för att se över avgiftsnivån i det allmänna pensionssystemet. I april 2025 presenterade den särskilda utredaren, Lisa Laun, sitt resultat.

Vi bjöd in Lisa Laun till studion för att prata om slutsatserna: Räcker det att vi jobbar längre – eller krävs en höjning av avgiften?

Lyssna på avsnitt 245 via Spotify: https://spotifycreators-web.app.link/e/s5qZ8TmGcTb

Fler pensionärer, färre som jobbar – vad händer nu?

Vi blir allt äldre – och det är ju egentligen något fantastiskt! Men när färre barn föds och fler människor lever längre, händer något med balansen i samhället. Det blir helt enkelt färre som jobbar och bidrar till välfärden medan fler lever som pensionärer.

I Sverige märks det kanske inte så tydligt ännu – här växer antalet personer i arbetsför ålder fortfarande, om än lite långsammare än förut. Men i länder som Tyskland, Italien, Polen och Kina minskar den arbetsföra befolkningen redan nu. Det påverkar arbetsmarknaden, ekonomin och pensionssystemen.

Så vad betyder det för samhällsstrukturen och för framtidens pensioner? Behöver vi fler som jobbar med äldrevård än på förskolor? Och kan det påverka pensionen för de som är unga idag?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden möter vi Anna Österberg och Caroline Flodberg från Riksbanken som har analyserat de demografiska utmaningarna i rapporten ”Effekter på utbud och efterfrågan av en åldrande befolkning”.

Häng med oss när vi försöker förstå hur förändringarna kan komma att påverka såväl samhället som våra pensioner. I veckans fråga får Claes svar på om det går att föra över delar av pensionen till barnen.

Börsoro, fondflytt och känslostyrda val – vad säger trenderna?

När Donald Trump tillträdde som president i februari 2025 började kapitalet röra på sig. Sedan kom nya handelstullar – och världens börser skakade.

Men vad låg egentligen bakom flyttarna i början av året från USA till Sverige och Europa? Var det rationella analyser eller känslostyrda reaktioner? Var det småsparare som snabbt flyttade sina fonder? Eller institutionella jättar som viktade om portföljerna i tysthet?

I det här avsnittet av minPensionsPodden pratar vi om årets fondtrender tillsammans med Fredrik Hård af Segerstad från Fondbolagens förening. Vi reder ut hur svängningarna påverkat våra sparbeslut – och om det går att se några mönster i hur vi väljer att placera våra pengar.

I veckans lyssnarfråga får Marika veta var man kan få digitalt stöd för sina fondval.

Lyssna på avsnittet via länken eller där poddar finns – och bli lite klokare på hur känslor, händelser och världsläget styr vårt fondsparande.