Förra veckan släppte vi rapporten ”Ger utbildning högre pension?” – nu djupdyker vi i ämnet i ett nytt poddavsnitt! Vår pensionsekonom Dan Adolphson Björck berättar om de mest överraskande insikterna från rapporten och vad siffrorna egentligen säger om sambandet mellan utbildning och pension. Lyssna via länken eller där poddar finns!
Kategori: Omvärldsbevakning
Utbildning på högskola och universitet ger högre pension. Det visar nya uppgifter från minPension.
För nionde gången har minPension jämfört skillnaden mellan de förväntade slutlönerna med de första pensionsuttagen, det som brukar kallas kompensationsgrad. Årets rapport är baserad på pensionssparare som har gjort prognoser på minPension där SCB har verifierat utbildningsnivån.
Tabell: Genomsnittlig förväntad pension vid riktåldern
| (kr/mån) | ||
| Samtliga | 27 500 | |
| Förgymnasial | 24 600 | |
| Gymnasial | 26 100 | |
| Eftergymnasial | 29 300 | |
| Forskarutbildning | 37 800 | |
– Utbildning på högskola eller universitet ger i snitt 3 200 kronor mer i pension varje månad livet ut jämfört med gymnasial utbildning. Även om akademiker får en högre pension än de med enbart gymnasial utbildning, spelar lönen under arbetslivet en större roll för pensionens storlek. Detta beror på flera faktorer bland annat senare etableringsålder på arbetsmarknaden för akademiker, att löneökningar kommer relativt sent i yrkeslivet och pensionssystemets utformning säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension.
Andelen högskoleutbildade har ökat över tid, närmare en fördubbling de senaste två decennierna, och det sägs att utbildning ska löna sig. Samtidigt har det skett stora förändringar i pensionssystemet. En allt större del av den samlade pensionen är beroende av utvecklingen på de finansiella marknaderna där tidiga inbetalningar ger större avkastningsmöjlighet genom ränta-på-ränta. Att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden är med andra ord gynnsamt för pensionen. Men det är minst lika viktigt att man mäktar med ett långt yrkesliv eftersom medellivslängden fortsätter att stiga. Att utbilda sig mitt i livet för en andra karriär inom ett yrke med framtidsförutsättningar kan med andra ord vara bra för pensionen.
– Kompensationsgraden förutsätter en konstant lön och konstant pensionsutbetalning. I praktiken har dock akademiker större möjligheter att mäkta med ett längre arbetsliv vilket leder till högre pensioner än vad som syns i standardiserade mått, säger Dan Adolphson Björck.
Det är stora skillnader mellan män och kvinnor med jämförbar utbildning. Bland de som är födda på 1960-talet har män med förgymnasial utbildning en pension som är cirka 5 400 kr högre varje månad livet ut, för de med gymnasial utbildning 5 100 kr och för de med forskarutbildning 8 000 kr. Störst är dock skillnaden för de med eftergymnasial utbildning, 10 400 kr mer i pension för män jämfört med kvinnor. För yngre generationer är skillnaderna mindre. Privatanställda arbetare och utrikes födda med eftergymnasial utbildning har lägre kompensationsgrader än andra med samma utbildningsnivå. Det tyder på att den ekonomiska utväxling man får på utbildning skiljer sig åt mellan olika grupper.
– Antagningen till höstterminen 2025 har precis öppnat. Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension. Och ha för vana att någon gång om året kolla hur du ligger till på minPension, säger Dan Adolphson Björck.
Läs rapporten på minPension.se/Om oss
Efter några tuffa ekonomiska år börjar vi ana en ljusning – men hur påverkar det våra vanor? Blir 2025 året då vi sparar mer, eller drar vi upp konsumtionen igen?
I Nordeas undersökning svarar sex av tio att de planerar att spara mer i år. Samtidigt vill nästan hälften resa mer än förra året, och fler satsar på restaurangbesök istället för att prioritera matinköp.
I veckans avsnitt av minPensionsPodden gästas vi av Nordeas privatekonom och beteendevetare Anders Stenkrona, som analyserar siffrorna och ger sin syn på svenskarnas ekonomi 2025. Lyssna på avsnittet via länken eller där du hittar poddar!
Här hittar du Nordeas rapport: Så spenderar svenskarna 2025
Är du på gång att byta jobb? Kanske till en annan bransch? Grattis i så fall! Det kan vara både utmanade och kul att byta jobb! Kanske får du också en högre lön?
Men! Så kommer då det tråkiga ordet ”men”. Innan du bestämmer dig bör du fundera igenom hur det påverkar din pension. Att få högre lön är bra för pensionen, men om du samtidigt byter tjänstepension kan det påverka din framtida pension negativt. Så innan du skriver under anställningskontraktet bör du kontrollera
- att du jobbar ”vitt” – alltså att du betalar skatt
- att du får tjänstepension
- vilken typ av tjänstepension din nya arbetsgivare erbjuder
- hur det kommer att påverka din framtida pension och ditt efterlevandeskydd
Vi bad Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, komma till oss och förklara vad man bör tänka på inför karriärbytet – och varför. Lyssna gärna via länken som går till avsnittet i Spotify eller sök upp #minPensionsPodden avsnitt 239 i din egen poddkanal.
Medellivslängden ökar – det märks inte minst i kommuner och regioner där fler behöver anställas inom både sjukvården och äldreomsorgen. Enligt SKR behöver drygt 400 000 personer anställas till år 2031. Då blir äldre medarbetares kompetens en viktig pusselbit. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland de anställda och många är slitna efter ett helt yrkesliv.
I avsnitt 237 berättar Eva Fluhr från KPA Pension för minPensionsPoddens lyssnare om både drivkrafter och morötter som ska få fler medarbetare att stanna kvar i arbete några år extra. Lyssna via länken nedan som tar dig till avsnittet på Spotify, eller lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.
Fyra av tio 65-åringar använder tjänsten Uttagsplaneraren på minPension för att planera sin pension. Det är vanligare att personer som har högre utbildning och inkomster använder verktyget och de flesta väljer bort att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Det visar en ny rapport från forskare på Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University.
Tjänsten Uttagsplaneraren lanserades för fem år sedan som ett stöd för den som vill planera sina pensionsuttag. Användaren kan bland annat testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid, både före och efter skatt.
Johannes Hagen och Andrea Schneider är docenter i nationalekonomi på JIBS och har studerat användningen av Uttagsplaneraren. Analysen bygger på individdata från minPension och Statistiska centralbyrån på personer över 55 år. Hela nio av tio 66-åringar har vid något tillfälle loggat in på minPension. Fyra av tio har använt tjänsten Uttagsplaneraren.
– Att ta ut sina pensioner på ett bra sätt är ingen enkel uppgift. Här fyller digitala planeringsverktyg som Uttagsplaneraren en otroligt viktig funktion, menar Johannes Hagen.
Fler användare bland höginkomsttagare
Analysen visar också att andelen användare av tjänsten är högre bland grupper med högre utbildning och inkomster än de med låg utbildning och inkomst. Den visar också att många loggar in en gång utan att återkomma.
– Den här typen av tjänster måste utformas på ett sätt som gör den användarvänlig även för dem utan förkunskaper, fortsätter Johannes Hagen.
Rapporten visar att endast fyra av tio planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Var femte tjänstepension planeras att tas ut över fem år och ungefär lika många över tio år.
– Många väljer korta uttagstider av goda skäl, men det är oroande att de flesta pensionärer väljer bort den ekonomiska trygghet som livsvariga uttag ger ifall de skulle leva längre än väntat, säger Johannes Hagen.
Användarna av Uttagsplaneraren kan också få en checklista så att man vet vad man ska göra och vem man ska kontakta för att börja ta ut sina pensioner. Det går även att ansöka om pensioner från Pensionsmyndigheten, AMF samt om fribrev hos SPV, Statens Tjänstepensionsverk.
– Uttagsplaneraren är redan idag en uppskattad tjänst för pensionsplanering. Genom insikter från forskningsrapporten har vi identifierat viktigautvecklingsområden. Vi behöver vidareutveckla och förbättra funktionaliteten i nära samarbete med alla aktörer som levererar data till minPension. Genom att bygga vidare på den befintliga tjänsten skapar vi ännu bättre möjligheter för våra användare – och våra anslutna aktörers kunder – att enkelt planera och ansöka om sina pensionsuttag, säger Cecilia Rosendahl Lavén, vd på minPension.
Analysen visar också att användandet av Uttagsplaneraren på minPension är kopplat till längre arbetsliv och senare uttagsålder.
– Vår rapport ger unika insikter om hur dagens äldre planerar för sin pension. Vi får också ny kunskap om vilka grupper som är mer eller mindre benägna att använda digitala pensionsverktyg som Uttagsplaneraren. Vi hoppas att minPensions tjänster kan hjälpa fler att fatta informerade beslut som de är nöjda med i längden, säger Johannes Hagen.
Här kan du läsa rapporten på minPension.se:
När vi jobbar och betalar skatt betalar vi pension till dagens pensionärer. Det är ett generationskontrakt, skulle man kunna säga. Men vad händer då med pensionerna om allt fler jobb ersätts med AI och arbetslösheten därmed blir väldigt hög? Och hur ska framtida pensioner finansieras om antalet födda barn blir kraftigt färre?
En som har räknat på det här är Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren. Lyssna på samtalet med Ole Settergren i din poddkanal eller via länken nedan som går till Spotify.
Vid utgången av 2023 uppgick AP-fondernas totala fondkapital till 1 880 miljarder kronor. Under förra året stärkte AP-fonderna inkomstpensionssystemets finansiella ställning med 142 miljarder kronor. Resultatet motsvarar en genomsnittlig avkastning på 8,1 procent.
Men trots alla dessa pengar som AP-fonderna förvaltar så arbetar de i det fördolda. Kanske har du koll på AP 7 som har hand om förvalsalternativet i premiepensionen. Men vad vet du om AP 1, 2, 3, 4 och 6? Och varför finns det inte en AP 5?
Vi bjöd Staffan Hansén, vd på AP 3 till minPensionsPodden för att prata om AP-fonderna och deras arbete. Lyssna på avsnitt 231 i din poddkanal eller via länken här nedanför.
”Soft girls” är ett nytt ord, men knappast ett nytt fenomen. Förr kallade vi dem kort och gott för hemmafruar. Ungdomsbarometern, som stämmer av trender bland unga, visar att många unga tjejer drömmer om ett liv utan fokus på eget ekonomiskt ansvar, där tiden istället läggs på hem och familj.
På försommaren fick soft girls tio tips för bra pensioner. Sedan dess har fenomenet fortsatt att förbrylla i media. Vi ville därför djupa i ämnet ännu en gång och bjöd in ekonomijournalisten Birgitta Piper till minPensionsPodden. Hon har under årens lopp besvarat många frågor i olika tidningar från frustrerade kvinnor som känt oro över sin ekonomi. Att unga kvinnor idag önskar bli försörjda av en man gör en henne förbryllad och väcker frågor om hur fenomenet har kunnat återuppstå? Och varför?
Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 230 – Hur blir pensionen för en soft girl? Med Birgitta Piper
Länken går till avsnittet i Soundcloud. Du kan också lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.
Förra året ökade skulderna hos Kronofogden med i snitt 50 miljoner kronor per dag. Både skulder och skuldsatta ökade. Hos Kronofogden såg man att ärendena med 65-plussare ökade mer än bland yngre generationer. En av förklaringarna tror man är att äldre tycker det är skamligt att be om hjälp när de hamnar i ekonomisk kris.
”Den äldre generationen är uppvuxen under en annan tid då man sparade först och köpte sen. När de får skulder söker de sällan hjälp. Även om det idag finns hjälp att få” säger Davor Vuleta från Kronofogden i minPensionsPodden.
De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi slutar jobba. Davor Vuleta menar att vi därför behöver se över vår situation i tid, långt innan det är dags att gå i pension.
”Skapa ekonomiska marginaler. Ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare – deras hjälp är gratis och finns i alla kommuner” säger Davor Vuleta i podden.
Lyssna på samtalet och få fler tips i avsnitt 225 av minPensionsPodden. I din poddkanal eller via länken här nedanför.
blogg.minpension.se 