Så tar du tempen på din premiepension (PPM)

Den här helgen får vi in nya pengar på premiepensionskontot. Den här delen av den allmänna pensionen är den som växter bäst. Utan den hade vi behövt jobba ännu längre.  Du kan själv lätt kolla hur det går för ditt PPM-sparande och se hur stor betydelse det har för din totala pension.

Premiepensionen, PPM-fonderna, är den del av den allmänna pensionen som placeras i fonder. Fondernas värde över tid avgör vad du kommer att få i pension från den delen av alla dina pensioner.

Pengarna kommer in när du betalar skatt på lön. Andelen är 2,5 procent av lönen upp till en lön på cirka 50 000 kronor i månaden (år 2023).

Varje år i december sätts pengarna in på ditt premiepensionskonto, som du kan se om du loggar in på Pensionsmyndighetens hemsida.

I år är maxinbetalningen strax under 14 000 kronor. Pengarna fördelas på de fonder du har valt.

Har du inte gjort något val?

Då hamnar pengarna i AP7Såfa. Det är en global aktiefond. När du fyllt 56 år kommer delar av de pengarna i stället att gradvis flyttas till en räntefond, men lägre risk.

Hur vet du om du valt fonder eller inte?

Du kan logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och se vilka fonder du har. Här kan du också byta fonder om du vill. Det finns omkring 400 olika att välja på just nu.

Är PPM bra för pensionen?

För de allra flesta växter premiepensionens pengar snabbare än de pengar som finns i inkomstpensionen, den andra delen av den allmänna pensionen.

Värdeutvecklingen för premiepensionen ligger på omkring åtta procent om året. Inkomstpensionens värdeutveckling är omkring tre procent.

Hur vet du hur det går för fonderna?

Börja med att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida och klicka på ”Se dina fonder”. Här kan du se vilka fonder du valt, värdeutvecklingen i år, men även den årliga värdeutvecklingen över tid.

Under rubriken ”Statistik och Publikationer” kan du sedan se hur fondsparandet har utvecklat sig över tid för alla premiepensionssparare. Notera att här har olika sparare olika startår. Men du kan ändå jämför din värdeutveckling med andras. Så här såg det ut den sista oktober 2023.

Årlig värdeutveckling på individuella premiepensionskonton. Källa: Pensionsmyndigheten

Hur viktig är premiepensionen för den totala pensionen?

Premiepensionen har inte funnits så länge. Det var först år 2000 som det gick att välja fonder första gången. Det betyder att den som är född på 60-talet inte har tjänat in till premiepension under hela sitt arbetsliv. Det har däremot de flesta 70-talisterna gjort och alla som är ännu yngre kommer att få inbetalningar till premiepensionen under hela sitt arbetsliv.

Eftersom det finns ett tak för intjänande i den allmänna pensionen vid inkomster på omkring 50 000 kronor i månaden (år 2023) så betyder det att premiepensionens betydelse för den totala pensionen minskar för de som har höga löner.

Diagrammet här nedanför visar premiepensionens andel av den totala pensionen i olika inkomstnivåer i prognoserna på minPension. Den redovisas som andel pension i förhållande till slutlönen. De flesta har en total kompensationsgrad på 65–70 procent.

Kompensationsgrad, pension i förhållande till lön, i olika inkomstlägen. Uppdelat på inkomstpension, premiepension och tjänstepension. Källa: minPension

För inkomster upp till cirka 50 000 kronor i månaden är andelen premiepension ungefär 15 procent av den totala pensionen (10 procentenheter av en total kompensationsgrad på 65 procent = 15 procent andel av den totala pensionen). För riktiga höginkomsttagare är andelen premiepension ungefär åtta procent av den totala pensionen.

Vad händer om vi får en börskrasch?

Det beror förstås på vilka fonder du valt och hur de påverkas av en allmän nedgång på världens börser.  Men om din pension är 25 000 kronor och andelen premiepension är 15 procent så motsvarar det 3 750 kronor i månaden. Om besparingarna i premiepensionen halveras så blir det 1 875 kronor kvar. De som drabbas direkt är de som har börjat ta ut sin premiepension. Men även de pengarna kan ju stiga igen om börskurserna vänder.

Är det inte bättre att ha allt i inkomstpensionen?

Sannolikt påverkas även inkomstpensionen av en börskrasch. Arbetslöshet och lägre tillväxt i ekonomin påverkar även den delen av pensionen. Även tjänstepensionerna påverkas förstås av en sämre världsekonomi.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Sämre kronkurs sänker pensionen

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på valutaeffekten! För fem år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 1 940 euro. Nu, hösten 2023, ger samma svenska pension 1 680 euro. Det betyder att den svenska pensionens värde har minskat med 14 procent. Bättre har kronan hållit mot valutan i Turkiet och Norge.

Jämför vi valutakurserna tio år tillbaka så har kronan tappat mer än 25 procent mot euron som ju är valuta i länder som Finland, Spanien och Kroatien.

Den som bara är borta några veckor behöver kanske inte fundera så mycket på valutaeffekter även om semesterresan också svider mer i plånboken än tidigare. Men för den som tänker betala hyra och mat i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Svenska pensionsutbetalningar är kopplade till den svenska kronan, även om det går att få pensionen utbetald i lokal valuta för dem som ber om det.  Att då bo i ett land där valutan blivit starkare jämfört med den svenska kronan betyder att köpkraften kraftigt minskar för den som får svensk pension.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen variera. Ett tips brukar vara att försöka ha ett sparande i den lokala valutan för att jämna ut svängningarna.

Den som letar efter ett land där den svenska kronan stärkts får satsa på Turkiet. Här råder hyperinflation och liran har rasat med mer än 80 procent på tio år.

Fler saker att tänka på om du planerar att flytta från Sverige som pensionär

  • Garantipension och andra stöd till dig som är pensionär, som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, betalas inte ut om du flyttar till ett annat land.  Undantaget är inkomstpensionstillägget som fortfarande betalas ut.
  • Du betalar fortfarande skatt på svensk pension. Det kallas för SINK-skatt. Mer om det kan du läsa om på Skatteverkets hemsida
  • En gång om året behöver du bevisa att du fortfarande lever genom att lämna ett levnadsintyg. Läs mer om det på Pensionsmyndighetens hemsida

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kr/mån varit värd i andra valutor.

Euro

ÅrVärde
20132 270 euro
20181 940 euro
20231 680 euro

Danska kronor

ÅrVärde
201316 950 DKK
201815 150 DKK
202312 660 DKK

Norska kronor

ÅrVärde
201318 350 NKR
201818 520 NKR
202320 000 NKR

US Dollar

ÅrVärde
20133 070 dollar
20182 460 dollar
20231 795 dollar

Turkiska lira

ÅrVärde
20136 140 lira
20189 260 lira
202351 000 lira

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert på minPension

Pensionsguiden till alla kära

Nu under sommaren poppar de upp här och där, brudparen framför kyrkan omgivna av skir grönska. Men kärleken är tack och lov inte knuten till en årstid. Den finns året runt. Ibland varar den dessutom i många, många år. Så småningom blir det nygifta brudparet pensionärer. Tyvärr är det fortfarande så att inte minst den nyblivna bruden riskerar att bli en ganska fattig pensionär. Så även om ålderdomen känns avlägsen – här är pensionsguiden till alla kära.

Gift eller sambo

Alla par gifter sig inte. Att leva tillsammans utan äktenskap fungerar lika bra för kärleken. Juridiskt är det stor skillnad. Inte minst när det gäller vad som är dina, mina och gemensamma tillgångar. Det påverkar till exempel privat sparande. Har du ett eget sparande som du planerar att ha som extra pengar när du blir pensionär, så blir det en gemensam tillgång när du gifter dig om du inte aktivt avtalar något annat så att pengarna blir din enskilda egendom. Annars ska pengarna delas vid skilsmässa. Samma sak gäller till exempel fastigheter. Allmän pension och tjänstepension ingår däremot inte i bodelning så här spelar det ingen roll om du är gift eller sambo.

En annan skillnad är att premiepensionen bara kan ges bort till maka eller make. Det är den delen i den allmänna pensionen som är placerade i fonder. Ansökan görs hos Pensionsmyndigheten och gäller framtida intjänande. Du kan själv välja om du vill att överföringen ska upphöra. Annars gör den det per automatik vid skilsmässa.

Det är också bara make/maka eller registrerad partner som har rätt till den familjepension som finns i vissa privatanställda tjänstemäns kollektivavtal. Familjepension kan ge en bra slant till änklingar och änkor. Förutsättningen är, förutom äktenskap, att inkomsten är hög, över 7,5 inkomstbasbelopp eller drygt 46 438 kronor i månaden (2023). Tänk också på att om du är singel kan du få högre pension om du väljer bort familjepensionen. Här kan du läsa om familjepension för dig som har:

Med eller utan tjänstepension

Oavsett om du är gift, registrerad partner eller sambo kan det vara bra om att veta om din partner har en tjänstepension eller inte. Tjänstepensionen är den pension som många anställda vår utöver den allmänna pensionen. Förutsättningen är att det finns ett avtal om det på jobbet. Företagare har inte tjänstepension.

Först och främst är det förstås bra att veta om du själv har en tjänstepension. Fråga på jobbet. Du hittar också dina tjänstepensioner om du loggar in på minPension.

Men det är också bra att veta om din partner har en tjänstepension eller inte. Saknas tjänstepension innebär det ofta att pensionen blir rätt låg, och det kan ju vara bra att vara förberedd på om ni ska ha ett långt liv tillsammans,

Men tjänstepensionen kan också ärvas om det finns familjepension (se gift eller sambo) eller om det finns ett återbetalningsskydd kopplat till pensionen. Kolla vad som gäller för just er. Vet ni var ni var era tjänstepensionspengar finns går det lätt att logga in på bolagets hemsida och kolla.

Återbetalningsskydd eller inte

Har ni koll på tjänstepensionen och om det finns återbetalningsskydd eller inte så är det dags för nästa fråga: Behövs återbetalningsskyddet?

Fördelen är självklar. Om du eller din partner dör så ärver ni varandras tjänstepension. Nackdelen är dock att din egen pension blir lägre. I synnerhet om du börjar närma dig pensionsåldern. Då går du minste om pengar som andra inom samma avtal lämnar efter sig när de dör. Det kan betyda upp till flera tusenlappar i månaden i lägre pension. Ta en funderare på om båda verkligen behöver ha återbetalningsskydd. Kanske kan den som tjänar mest i familjen klara sig ändå.

Heltid eller deltid

Kärlek brukar ofta betyda barn och familj. Då är det inte ovanligt att arbeta lite mindre några år, för att få tiden att räcka till. Lägre lön betyder även att inbetalningarna till din framtida pension minskar. För den som arbetar mindre när barnen är små behöver pensionen inte påverkas så mycket.

I den allmänna pensionen ger barnår  extra pensionsinbetalningar till den i familjen som tjänar minst så länge något barn är under fyra år. Även tjänstepensionen ger skydd, men här är reglerna olika beroende på avtal så det bästa är att ta reda på vilket avtal just du har och kolla vad som gäller där.

Men att jobba deltid många år kan bli kännbart för pensionen. Många års deltid burkar dessutom betyda att lönelyften sällan blir särskilt stora.

Skilsmässa eller änka/änkling

De allra flesta förhållanden slutar med att någon blir ensam kvar. Antingen för att paret separerar eller för att någon dör.

Skilsmässa eller ett samboförhållande som upphör påverkar pensionen mest. Återbetalningsskydd och familjepension gäller inte längre. Den som fått premiepension från sin make/maka får behålla de pengar som förts över, men framtida inbetalningar upphör automatiskt. Sparande som inte öronmärks som enskild egendom ingår i bodelningen.

Änkor/änklingar eller sambor som förlorat sin partner på grund av dödsfall får pengar via återbetalningsskyddet, om det finns något. Samma gäller för familjepensionen.

Om din partner dör innan du fyllt 66 år eller börjat ta ut din pension kan du som kvinna få änkepension, om du gift dig med den partner som avlidit för den 1 januari 1990.

För övriga gäller att om du är gift, har en registrerad partner eller gemensamma barn med din sambo och denne dör före du själv fyllt 66 år så har du rätt till omställningspension. Den betalas ut automatiskt under ett år. Barn kan få barnpension upp till 20 års ålder.

Text: Kristina Kamp, pensionsexpert

Pensionstips till föräldrar som jobbar deltid

Föräldraledighet och pension – här är tipsen till mammor och pappor som delar på småbarnsåren!

Barn är fantastiska men inte gratis. Föräldraledighet betyder lägre inkomst och pension. Men det behöver inte bli så illa som man kan tro. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan får de flesta även föräldralön (eller föräldrapenningtillägg som det också kan heta) genom kollektivavtal på jobbet. Många tror att de får cirka 80 procent av sin gamla inkomst men extrapengarna från jobbet kan göra att det handlar om närmare 90 procent under den första tiden som föräldraledig.

En vanlig uppfattning är att familjen förlorar på att dela på föräldraledigheten trots att det ofta är tvärtom. Föräldrarnas samlade inkomst kan faktiskt öka om man delar på dagarna förutsatt att båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Det gäller att kolla upp vad vilka villkor som gäller på jobbet. Om man får föräldralön och i så fall hur länge.

Men om föräldrarna har en ojämn fördelning från början så finns den en risk för att det mönstret håller i sig under barnens uppväxt. Halkar den ena föräldern efter i lön och karriär så påverkar det även pensionen i långa loppet. För även om man pusslar med arbete och familjeliv tillsammans, och delar på inkomster och utgifter, så får man inte glömma bort att man samlar ihop till sin egen pension. Generellt finns det små möjligheter att rätta till pensionsskillnader mellan föräldrar i efterhand.

Föräldraledigheten behöver inte få så stor effekt på den framtida pensionen. Det finns kompensation både för allmän pension och de flesta tjänstepensioner under tiden man är föräldraledig. Föräldrapenningen är pensionsgrundande för den allmänna pensionen och föräldern med lägst inkomst får barnårsrätt under barnets fyra första år. För tjänstepensionen omfattas de flesta av premiebefrielseförsäkringar som tar över arbetsgivarens inbetalningar till tjänstepensionen under tiden som man är föräldraledig. Men skillnaden mellan olika avtal är stora. Och om det saknas avtal på arbetsplatsen är arbetsgivaren inte skyldig att betala föräldralön eller tjänstepension.

Tre tips till blivande föräldrar

1. Kolla upp villkoren på jobbet

Sätt dig inte bara in i Försäkringskassans regler för föräldrapenning utan även vilka villkor som gäller via jobbet. Kollektivavtal ger föräldralön och oftast även inbetalning till tjänstepensionen. Föräldralönen varar ofta mellan tre månader upp till ett år och inbetalning till tjänstepensionen är vanligen 11-18 månader eller i vissa fall så länge man är ledig med stöd av föräldraledighetslagen. Det kan finnas krav om att man bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. Ta reda på vad som gäller på din arbetsplats.

2. Räkna på föräldraledigheten

I Försäkringskassans verktyg Föräldrakollen matar du in förutsättningarna för föräldralönen. Om ena föräldern tar ut merparten av föräldraledigheten kommer denne att nå den bortre tidsgränsen för föräldralönen och då väntar en lägre inkomst. Därför lönar det sig ofta att dela lika om båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Här spelar även skatten in eftersom högre inkomster beskattas hårdare. Tala med arbetsgivare eller fackförbund om vad du omfattas av och hur din föräldraledighet kommer påverka din inkomst och pension.

3. Anmäl föräldraledigheten

Föräldrapenningen sköts enklast med e-legitimation men när det gäller föräldraledighet via jobbet är det ofta en pappersblankett som gäller. I de flesta fall är det arbetsgivaren som administrerar föräldralönen och ser till så att tjänstepensionen fortsätter att betalas in. Men på vissa arbetsplatser behöver man själv ansöka om det. Missa inte det!

Pensionstips för mammor och pappor

1. Verka för att båda får ett bra yrkesliv

Under yrkeslivet bör man i möjligaste mån söka sig till anställningar som erbjuder heltid och tjänstepension. Långa perioder med deltidsarbete påverkar pensionen negativt.

2. Dela på föräldraledighet och VAB

Själva VAB-dagarna gör kanske inte så stor skillnad idag men långa eller återkommande perioder kan påverka den framtida löneutvecklingen.

3. Jämför era pensioner

Logga in på minpension.se tillsammans för att se om det är stora skillnader mellan er. Du kan få upplysning om hur stor din barnårsrätt är för tidigare år via Pensionsmyndigheten (Mina Sidor). Valcentralen som administrerar din tjänstepension skickar ut årsbesked där det framgår om du har omfattats av premiebefrielse för tjänstepensionen (under tiden du var föräldraledig).

Tre möjligheter för den med högre inkomst att kompensera den som tjänar mindre

1. Amortera mer på bolån

Plus

  • Kan påverka vardagsekonomin här och nu.
  • Enkelt att administrera via bank/långivare.
  • Bättre än sparkonto givet att räntan på bolånet alltid är högre.
  • Inte förknippat med någon avgift.

Minus

  • Påverkar inte den framtida pensionen.
  • Andra alternativ kan ge högre avkastning.
  • Inte ett alternativ för de som bor i hyresrätt.

2. Spara åt partner privat i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring

Plus

  • Kan välja fritt mellan fonder, aktier, räntebärande placeringar m.m.
  • Bra sparform när avkastningen är god.
  • Man slipper deklarera och betala reavinstskatt.

Minus

  • Årlig schablonskatt oavsett om värdet ökar eller minskar.
  • Tänk på att skriva äktenskapsförord (eftersom sparandet annars ingår vid en eventuell bodelning).
  • Sämre sparform när avkastningen är låg eller negativ (eftersom schablonskatten ska betalas i alla fall).
  • Kapitalförsäkring kan ha en försäkringsavgift/årsavgift (gäller ej investeringssparkonto).
  • Inte öronmärkt för pensionen.

3. Överföra premiepensionsrätt till gift eller registrerad partner

Plus

  • Enkelt att anmäla med e-legitimation hos Pensionsmyndigheten.
  • Man slipper undvara pengar i vardagsekonomin (till skillnad från amortering och privat sparande).
  • I de flesta fall är detta den enda möjligheten att överföra pension till sin partner.

Minus

  • Att avstå premiepension medför att den egna pensionen minskar.
  • Går ej att överföra till sambo (endast äkta makar).
  • Varje hundralapp som överförs minskar med sex kronor för att kompensera för att kvinnor förväntas leva längre än män (de allra flesta överföringar görs från män till kvinnor).
  • Överföringen behöver ske under många år för att den ska göra skillnad för pensionen. Det går inte att göra retroaktiva överföringar på redan intjänad premiepension.
  • Den som tar emot premiepension kan gå miste om möjligheten att få bostadstillägg (beroende på framtida ekonomi och regler för bostadstillägget).
  • Om mottagaren av premiepensionen avlider försvinner pengarna till andra sparare.

Vill du veta mer?

Så påverkas din pension när du får barn

Checklista om du vill jobba deltid

Pensionstänk under småbarnsåren med småbarnspappan Arvid – lyssna här

Text: Dan Adolphson Björck, ny pensionsekonom på minPension (med erfarenhet av lång föräldraledighet).

Hur vet jag var mina pensionspengar finns?

I genomsnitt har vi åtta olika pensioner när vi går i pension. Men var finns egentligen pengarna? Hur vet man vad man har valt? Och om valen går att ändra? Läs vår snabbguide så vet du mer.

Vill du ha en samlad bild av dina olika pensioner? Logga in på minPension och gå in under fliken ”Intjänad pension”.

Här hittar du pajdiagram på en rad.

En skärmbild som visar fliken Intjänad pension på minPension.se

I det första, ”Total pension”, ser du hos vilka bolag och myndigheter dina pensionspengar finns.  

Om du klickar på ”Visa i detalj” i pajdiagrammen ”Allmän pension”, ”Tjänstepension” eller ”Privat pension” får du ännu mer detaljerad information.

Allmän pension

Uppgifter om din hittills intjänade allmänna pension finns i pajdiagrammet som har en röd tårtbit.

Din allmänna pension består av två delar, inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är inte placerad på börsen. Premiepensionen däremot, är placerad i fonder.

På minPension ser du vilka fonder du har valt, om du vill byta fonder så gör du det hos Pensionsmyndigheten. Logga in med personnummer och BankID på pensionsmyndigheten.se.

Tjänstepension

Uppgifter om dina hittills intjänade tjänstepensioner finns i pajdiagrammet som har en blå tårtbit.

Du kan ha flera olika tjänstepensioner. I dina förmånsbestämda pensioner görs inga fondval. Du hittar det aktuella värdet på de förmånsbestämda pensionerna under rubriken ”Intjänad förmån”.

Har du premiebestämda pensioner kan du ha dina pengar i en traditionell försäkring där du inte gör några aktiva val. Men om du har pengarna i en fondförsäkring så har du valt olika fonder. Du ser dem om du klickar på den blå pilen i kanten bredvid respektive pension.

På minPension kan du inte ändra dina fondval. Det gör du hos respektive bolag.

Privat pension

Om du har privata pensionsförsäkringar ser du dem i pajdiagrammet som har en grön tårtbit.

De privata pensionsförsäkringarna som minPension får uppgifter om är:
– traditionella pensionsförsäkringar
– privata pensionsförsäkringar sparade i fonder
– IPS, individuellt pensionssparande, från Skandia, SEB och Indecap.

Vill du lägga till något själv?

Det går att lägga till ytterligare uppgifter, till exempel om du har en pension som inte finns med hos minPension eller om du vill se hur ett sparande kommer att påverka din framtida pension. Klicka då på knappen ”Lägg till försäkring” och fyll i dina uppgifter.

Att tänka på när du lägger in egna uppgifter

Tänk på att uppgifter du lägger till själv inte uppdateras automatiskt. Du måste själv ändra dina värden. Du behöver också ha koll på om du använder pengarna du har lagt till själv till något annat än till pension. Ta i så fall bort uppgifterna från minPension.

Om du använder Uttagsplaneraren så kan skatteberäkningarna bli felaktiga eftersom minPension räknar med att alla dina pensioner beskattas på samma sätt. Men skatten på kapitalinkomster och på investeringssparkonto är inte densamma som skatt på pension.

För att din prognos ska bli så rättvis som möjligt kan det vara bra att lägga in egna uppgifter för att göra beräkningar och se hur sparandet påverkar, men sedan ta bort uppgifterna på en gång.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Vem får överskottspengarna i pensionen?

Det finns ett överskott i inkomstpensionen och frågan om en ”gas” har diskuterats. Om det finns en broms som kan slå till i sämre tider så borde det väl också finnas en gas som ger mer pension när det finns ett överskott i systemet? I så fall skulle pengarna fördelas till de som har varit med och betalat in dem. Rättvist, tycker många. Men borde pengarna istället sparas i ladorna? Eller omfördelas till grupper som har det tufft att få ekonomin att gå ihop?

Ekonomijournalisten Mikael Nyman brukar delta i Plånboken i P1. Vi bjöd honom till podden för att prata om pensionssystemet och om vad han tycker att politikerna borde göra med överskottspengarna i pensionen.

Vård av anhöriga sänker kvinnors pension

Kvinnor har lägre pension än män. Även om löner, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat över tid så är det fortfarande i huvudsak kvinnorna som avstår från arbete för att vårda nära och kära. Ett mer eller mindre frivilligt arbete som inte ger någon extra pension.

Kvinnor jobbar betydligt mer deltid, tar ut fler vab-dagar och är föräldralediga längre än männen. Det finns dessutom statistik på att kvinnor även tar ut obetald föräldraledighet i större utsträckning än män, vilket gör skillnaderna större.

För pensionens skull är deltid, många vab-dagar och lång föräldraledighet inte av någon avgörande betydelse, så länge man inte fortsätter att jobba deltid även när barnen blivit större. Både i den allmänna pensionen och i de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det extra stöd för att bättra på pensionen under småbarnsåren.  

En miljon svenskar vårdar närstående

Enligt försäkringsbolaget Skandia vårdar mer än en miljon svenska närstående, vid sidan av sitt arbete. Det kan handla om vård av gamla föräldrar eller vuxna barn med psykisk ohälsa. I genomsnitt läggs mellan en och tio timmar i veckan på vård. För många handlar det om betydligt fler timmar och den som vårdar går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka med. Fyra av fem som minskar sin arbetstid är kvinnor.

Att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, eller att sluta jobba helt, kan får stora konsekvenser för pensionen.  I takt med att pensionsåldrarna stiger dröjer det också längre innan grundskydden, som garantipension och bostadstillägg, börjar betalas ut.

Men här finns inga krockkuddar i vare sig den allmänna pensioner eller i tjänstepensionerna. Kanske borde det göra det?

Männen då? Skillnaden i medellivslängd mellan könen krymper, men den skiljer ändå flera år. När vi har samma förväntade medellivslängd för kvinnor och män när pensionen betalas ut så drar männen nitlotten. När det gäller skatteinbetalningar så är det männen som drar in pengarna. Men kanske ändras det framöver, eftersom kvinnor är de som i första hand satsar på att utbilda sig.

Statistik om kvinnor och män

Andel som läser vidare efter gymnasiet

Kvinnor: 52 procent

Män: 39 procent

Andelen som arbetar

Kvinnor: 70,9 procent

Män: 76,4 procent

Genomsnittlig lön (2021)

Kvinnor: 32 000 kr/mån 

Män: 34 500 kr/mån

Genomsnittlig pension (2021)

Kvinnor: 17 000 kr/mån

Män: 24 200 kr/mån

Så mycket betalar vi i skatt (2021)

Kvinnor: 63 000 kronor

Män: 94 000 kr

Medellivslängd

Kvinnor: 84,3 år

Män: 80,6 år

Jobbar deltid 

Kvinnor: 25,7 procent

Män: 11 procent

Uttag av föräldraledighet

Kvinnor: 70 procent av dagarna

Män: 30 procent av dagarna

Uttag av vab-dagar

Kvinnor: 61 procent

Män: 39 procent

Andel som går ner i arbetstid för att vårda närstående

Kvinnor: 80 procent

Män: 20 procent

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ge pensionen växtkraft

Idag lanserar minPension den nya digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. I den varvas pensionsfakta med odlingstips, recept och spännande möten med pensionssparare som delar sina tankar kring pension.

Hör du till dem som tycker att pensionsspråket är svårt att förstå? Har du bättre koll på vad dina växter heter och hur de vill bli ompysslade?

För dig har minPension tagit fram den digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. Att ta hand om och planera för din pension kan på många sätt jämföras med att sköta trädgården. Jordmånen ska vara bra, det krävs sol, vatten, närig och tålamod för att det ska bli bra. Men du har också många möjligheter att få den trädgård som passar just för din ambitionsnivå. 

I boken ”Ge pensionen växtkraft” varvas pensionsfakta med ett och annat odlingstips och recept och berättelser om hur pensionstankarna går hos företagaren, småbarnspappan med flera. Den digitala boken hittar du här nedan men också i fliken ”Allt om pension” på minPension. 

Författare till boken är ekonomijournalisten Anna Björe.

Bästa pensionstipsen om du är singel

Singellivet är vanligt. SCB:s statistik från december 2022 visar att det finns nästan två miljoner singelhushåll i Sverige. För pensionen behöver inte singellivet vara en dålig affär.

På Alla hjärtans dag handlar det mycket om att vara två. Eller kanske att vilja bli två. Men just i Sverige finns det väldigt många singlar, åtminstone om vi mäter hushållstyp.

Tvärtemot vad vi kanske tror är det inte storstäderna som befolkas av singlar, utan glesbygdskommunerna. Inte sällan är singeln en ensamstående pensionär. Ibland änka eller änkling.

Pensionsplus för singlar

Singellivet kan faktiskt ha betydelse för din pension. Det finns en del du kan göra, både för att faktiskt få mer pension om du är singel, och för skaffa krockkuddar om du blir det under livets gång.

Du kan jobba massor

En singel, utan krav på att finnas där för familjen, har massor av tid för att jobba och tjäna pengar. Hög lön och många år i arbetslivet betyder hög pension.

Du behöver inte ha något efterlevandeskydd

Som singel (utan barn) kan du välja bort återbetalningsskydd, familjeskydd och familjepensioner. Det är pengar som anhöriga får när du dör, men som samtidigt minskar din egen pension. Förtjänsten av att inte ha den här typen av skydd för sina anhöriga är värd mycket pengar.

Tips! Återbetalningsskydd finns i tjänstepensionen. I en del avtal i offentlig sektor  är den inbakad om du inte gör något eget aktivt val, i andra måste du själv välja till den. Kolla med din arbetsgivare hur du tar reda på om du har återbetalningsskydd eller inte.  Det går att när som helst välja bort ett återbetalningsskydd. Om din familjesituation ändras, till exempel om du gifter dig, kan du ansöka om det igen, utan hälsoprövning.

Om du har ITP2 eller liknande avtal kan du ha en automatisk familjepension i din tjänstepension som du kan välja bort. Det gör du på Collectums-  (ITP2) eller Valcentralens (FTP2, BTP2)  hemsida. Läs igenom villkoren noga så du vet vad som gäller.

Garantipensionen blir högre

Har du en låg pension och får delar av den allmänna pensionen i form av ett statligt stöd, garantipension, så får du mer varje månad om du lever ensam. Beloppet som betalas ut är högre för ensamhushåll än om du är gift eller sambo. Skälet är inte lika kul, ensamhushållen brukar ha högre kostnader.

Större chans att få bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägget för pensionärer och äldreförsörjningsstöd är behovsprövade stöd som grundar sig på hushållsinkomsten. För att få stöden ska du ha fyllt 66 år och har en låg pension. Om du har en partner med egen inkomst minskar din möjlighet att få stödet. Ansökan görs på Pensionsmyndighetens hemsida.

Pensionsminus för singlarna

Dyrare att leva singelliv

Att leva ensam brukar betyda att du ensam får betala hyra, försäkringar, bil och annat som blir billigare per person om ni är flera i hushållet.

Ingen pension från någon annan

I ett parförhållande kan du ge och få pensionspengar från din partner, via återbetalningsskydd eller genom att ge bort din premiepension i den allmänna pensionen. Har du ingen partner finns inte den möjligheten.

Detta gäller dock inte om du blivit singel för att din partner avlidit.

Du får också behålla den del av premiepensionen som din make/maka gett bort fram till skilsmässan.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ny studie visar att många vill kombinera jobb och pension

Var tredje 60-plussare blandar jobb och pension eller planerar att göra det. Mindre än hälften, 47 procent, kan inte alls tänka sig att bli det som kallas jobbonärer. Det visar en enkätundersökning bland minPensions användare. Jobbonärerna planerar att jobba längre upp i åren jämfört med andra grupper.


Det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten har nu landat hos landets pensionärer. Bland dem finns också de som både jobbar och tar ut pension samtidigt. Att vara jobbonär är något som lockar många.


I en enkät riktad till minPensions användare i åldersspannet 61–65 år har vi ställt frågan:
”Planerar du att ta ut hela eller delar av din pension samtidigt som du arbetar?”


• 11 procent var redan jobbonärer
• 20 procent planerade att bli det
• 21 procent svarade ” Vet ej”
• 47 procent svarade ”Nej”

– Det är ingen större skillnad på svaren om vi bryter ner dem på kön, inkomst eller avtalsområde eller var i landet du bor. Det går med andra ord inte att peka ut en grupp som en typisk jobbonär utan intresset är jämnt fördelat, säger Ivar Wahlstein, forskningsassistent vid Jönköping University, som gjort undersökningen på uppdrag av minPension.


I de öppna svaren om varför jobbonärslivet lockar framgår att skälen varierar. Här finns de som har svårt att släppa jobbet – som vill känna sig behövda.


”Är det kul att vara pensionär? Förväntan är att det ska vara så himla kul. Jag tror det är roligare att bidra till samhället.”


Ungefär en femtedel tror inte att deras arbetsplats skulle uppmuntra att man arbetade längre. Många känner också oro för att pensionen inte ska räcka till. Andra känner att de inte orkar jobba fullt ut de sista åren på jobbet.

Jobbonärer jobbar längre

Jobbonärerna kan tänka sig att jobba längre än de som inte planerar att blanda jobb och pension och därmed succesivt flexa ut sig från arbetslivet. Men samtidigt planerar de att ta ut pension tidigare än gruppen som inte vill bli jobbonärer.

De som planerar att bli jobbonärer vill i genomsnitt börja ta ut pension från 64,1 års ålder. De planerar att sluta arbeta vid i genomsnitt 65,6 års ålder.

För dem som inte planerar att arbeta och ta ut pension samtidigt är den genomsnittliga uttagsåldern och åldern när de vill sluta arbeta 64,7 respektive 64,6 år.