Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, påverka din pension

Hur vet jag var mina pensionspengar finns?

I genomsnitt har vi åtta olika pensioner när vi går i pension. Men var finns egentligen pengarna? Hur vet man vad man har valt? Och om valen går att ändra? Läs vår snabbguide så vet du mer.

Vill du ha en samlad bild av dina olika pensioner? Logga in på minPension och gå in under fliken ”Intjänad pension”.

Här hittar du pajdiagram på en rad.

En skärmbild som visar fliken Intjänad pension på minPension.se

I det första, ”Total pension”, ser du hos vilka bolag och myndigheter dina pensionspengar finns.  

Om du klickar på ”Visa i detalj” i pajdiagrammen ”Allmän pension”, ”Tjänstepension” eller ”Privat pension” får du ännu mer detaljerad information.

Allmän pension

Uppgifter om din hittills intjänade allmänna pension finns i pajdiagrammet som har en röd tårtbit.

Din allmänna pension består av två delar, inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen är inte placerad på börsen. Premiepensionen däremot, är placerad i fonder.

På minPension ser du vilka fonder du har valt, om du vill byta fonder så gör du det hos Pensionsmyndigheten. Logga in med personnummer och BankID på pensionsmyndigheten.se.

Tjänstepension

Uppgifter om dina hittills intjänade tjänstepensioner finns i pajdiagrammet som har en blå tårtbit.

Du kan ha flera olika tjänstepensioner. I dina förmånsbestämda pensioner görs inga fondval. Du hittar det aktuella värdet på de förmånsbestämda pensionerna under rubriken ”Intjänad förmån”.

Har du premiebestämda pensioner kan du ha dina pengar i en traditionell försäkring där du inte gör några aktiva val. Men om du har pengarna i en fondförsäkring så har du valt olika fonder. Du ser dem om du klickar på den blå pilen i kanten bredvid respektive pension.

På minPension kan du inte ändra dina fondval. Det gör du hos respektive bolag.

Privat pension

Om du har privata pensionsförsäkringar ser du dem i pajdiagrammet som har en grön tårtbit.

De privata pensionsförsäkringarna som minPension får uppgifter om är:
– traditionella pensionsförsäkringar
– privata pensionsförsäkringar sparade i fonder
– IPS, individuellt pensionssparande, från Skandia, SEB och Indecap.

Vill du lägga till något själv?

Det går att lägga till ytterligare uppgifter, till exempel om du har en pension som inte finns med hos minPension eller om du vill se hur ett sparande kommer att påverka din framtida pension. Klicka då på knappen ”Lägg till försäkring” och fyll i dina uppgifter.

Att tänka på när du lägger in egna uppgifter

Tänk på att uppgifter du lägger till själv inte uppdateras automatiskt. Du måste själv ändra dina värden. Du behöver också ha koll på om du använder pengarna du har lagt till själv till något annat än till pension. Ta i så fall bort uppgifterna från minPension.

Om du använder Uttagsplaneraren så kan skatteberäkningarna bli felaktiga eftersom minPension räknar med att alla dina pensioner beskattas på samma sätt. Men skatten på kapitalinkomster och på investeringssparkonto är inte densamma som skatt på pension.

För att din prognos ska bli så rättvis som möjligt kan det vara bra att lägga in egna uppgifter för att göra beräkningar och se hur sparandet påverkar, men sedan ta bort uppgifterna på en gång.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom minPension

Ha koll på din pension, Pensionsekonomen bloggar

Svag krona 2023 försämrar köpkraft för utlandspensionären

Drömmer du om att flytta utomlands som pensionär? Tänk på att valutaeffekten påverkar storleken på pensionen. För tio år sedan motsvarade en pension på 20 000 kronor i månaden 2 360 euro. Nu, år 2023, ger samma svenska pension 1 780 euro. Jämför vi istället mot den norska kronan så har den svenska klarat sig bättre.

Andelen svenska pensionärer som väljer att bo i ett annat land, hela eller delar av året, har varit stigande de senaste åren.

Den som bara är borta några veckor behöver inte fundera så mycket på valutaeffekter men för den som tänker betala hyra och mat under lång tid i ett annat land kan förändringar i valutakurser bli rätt kännbara.

Valutakurser kan variera kraftigt över tid, både upp och ner jämfört med den svenska kronan. Förändringar på 20-30 procent på något år är inte ovanliga för till exempel stora valutor som euron och dollarn. Pensioner från Sverige har den svenska kronan som bas, och därför kan alltså köpkraften för pensionen i ett land, med en annan valuta, variera.

Svenska pensionärer i andra länder känner av det svenska kronfallet

Den svenska kronans värde har dalat under senare år. Det gäller både mot euron och dollarn och flera andra valutor.

Svenska pensionärer som har flyttat till Spanien, USA eller Danmark har fått känna av det svenska kronfallet, medan de som flyttat till Norge haft en bättre utveckling. Den norska kronan har till och med tappat något jämfört med för tio år sedan.

För den som regelbundet vistas i andra länder under längre tid kan det vara bra att ha någon typ av sparande i det landets valuta för att jämna ut svängningarna.

Värdet över tid av svensk pension i andra valutor

Så här mycket har en svensk pension på 20 000 kronor per månad varit värd i andra valutor över tio års tid.

Euro

20132 360 euro
20181 920 euro
20231 780 euro

US-dollar

20133 100 dollar
20182 460 dollar
20231 900 dollar

Danska kronor

201317 560 danska kronor
2018 14 940 danska kronor
202313 280 danska kronor

Norska kronor

201317 480 norska kronor
201819 320 norska kronor
202319 600 norska kronor

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

#minPensionsPodden

Vad händer med pensionsfrågorna?

Sverige har en ny regering och därmed också en ny äldre- och socialförsäkringsminister. Så hur går tankarna numera på regeringskansliet i olika pensionsfrågor?

Vi bjöd in Anna Tenjes statssekreterare, Anna Pettersson Westerberg, till poddstudion för att ta reda på hur den nya regeringen vill arbeta med pensionsfrågorna. Långsiktigt i den parlamentariska pensionsgruppen? Eller med stöd av Tidö-partierna? Hur ser de på inbetalningarna till pensionssystemet, på grundskydden och vad en rättvis pension är?

Lyssna på samtalet med statssekreterare
Anna Pettersson Westerberg via länken eller i din poddkanal.

påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar, Skatter på pension, spara till pensionen, Tips

Olika sätt att förbättra pensionen 

Vill du få mer pengar som pensionär än vad prognosen på minPension visar? Det finns olika sätt att göra det på. De vanligaste sätten är att löneväxla, att spara delar av din lön eller att amortera på lån. Men det går också att få mer pengar över till pension om du skatteplanerar dina uttag.

Löneväxling

För att löneväxla, det vill säga avstå en del av lönen och sätta av den till framtida pension i stället, behöver du ha en arbetsgivare som tillåter löneväxling. Du bör dessutom ha en så hög lön, efter löneväxlingen, så att du fortfarande får maximal inbetalning till din allmänna pension. I år (2023) går den gränsen vid en månadslön på cirka 50 000 kronor.

Löneväxling passar för dig som:

  • kan avstå pengar till du kan få ut dem som pension,
  • har en så hög lön så att du även efter löneväxlingen får maximal insättning till din allmänna pension. Gränsen går i år vid en månadslön på cirka 50 000 kronor,
  • får behålla pengarna som arbetsgivaren tjänar på sänkta arbetsgivaravgifter när du löneväxlar,
  • har låga avgifter på löneväxlingspengarna,
  • räknar med att få en lägre skatt som pensionär, till exempel för att du slipper betala statlig skatt då. Bra också om du till exempel vill gå i pension tidigare och tar ut löneväxlingspengar till det,
  • räknar med att leva länge och löneväxlingspengarna betalas ut livsvarigt.

Investeringssparkonto, ISK

Investeringssparkonto är ett konto där du kan spara i aktier eller fonder. Där betalar du en schablonskatt på hela kapitalet i stället för att betala skatt på vinsten som du gör i ett vanligt sparande. Ett investeringssparkonto är inte öronmärkt för pensionssparande utan fungerar som vilket sparande som helst.

Investeringssparkonto passa för dig som:

  • kan behöva ha tillgång till pengarna utan att de är inlåsta tills du blivit tillräcklig gammal för att få ta ut dem,
  • har för låg lön för att det ska vara fördelaktigt att löneväxla,
  • kommer att få hög pension som du troligen får betala statlig skatt på. ISK-skatten är en kapitalskatt som är lika för alla,
  • tror att skatten på investeringssparkontot kommer att ge dig mer pengar än om du sparar på annat sätt, där du betalar skatt på vinster och där förluster är avdragsgilla.

Amortera

Ytterligare ett sätt att förstärka pensionärsekonomin är att amortera av lån och den vägen minska kostnaderna för framtida ränteutgifter.

Amortering passar för dig som:

  • har höga lån som kan ge stora fasta kostnader att betala när du blir pensionär. Då har du ofta har lägre inkomster än nu,
  • vill slippa amorteringskrav, som kan uppstå om lånets värde är högt i förhållande till bostadens värde,
  • tror att räntorna kan stiga i framtiden eller att ränteavdragen kan komma att sänkas.

Skatteplanera

Olika skattenivåer påverkar pensionen

När du tar ut pension betalar du inkomstskatt, alltså samma typ av skatt som för lön. Det gäller även om du har privata pensionsförsäkringar som du gjorde skatteavdrag för när du satte in pengarna.

Precis som för lön så betalar du kommunalskatt på dina pensionspengar. Nivåerna varierar beroende på vilken kommun du bor i. Det behöver du tänka på om du till exempel planerar att flytta till en annan kommun när du blir pensionär. Det gäller även om du har garantipension eller liknande. Äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg beskattas däremot inte.

Är pensionen tillräckligt hög så betalar du även statlig skatt utöver kommunalskatten.

Pension beskattas dessutom olika beroende på hur gammal du är. I år sänks skatten från det år du fyller 67 år (om du vid årets ingång fyllt 66 år). När riktåldern i den allmänna pensionen i framtiden höjs så kommer även åldersgränserna i beskattningen av pension med största sannolikhet att ändras. Vill du ha låg skatt på din pension bör du se till att jämna ut inkomsterna över tid för att undvika statlig skatt.

Det här gäller för 2023:

  • Brytpunkten är gränsen för uttag av statlig inkomstskatt (20 procent), före grundavdrag.
  • Brytpunkten är 613 900 kronor för dig som inte fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1957 och senare.
  • Brytpunkten är 683 200 kronor för dig som fyllt 66 år vid inkomstårets ingång. Född 1956 och tidigare.
  • Att ta ut pension före det år du fyller 67 år innebär att du betalar högre skatt på samma pensionsinkomst än när du blir äldre. Det gäller även om du inte betalar statlig skatt.

Skatter på pension 2023

Pension per månadSkatt född 1957 och senareFödd 1956 och tidigare
15 0004 1002 700
20 0005 9004 200
30 0009 6007 000
40 00013 00010 300
Kommunalskatt=riksgenomsnittet

Flyttar du utomlands gäller särskilda regler för hur din pension beskattas. Läs med om det hos Skatteverket

Skatt på jobb och pension samtidigt

Om du arbetar och tar ut pension samtidigt kommer lön och pension att beskattas olika för att sedan läggas samman. Du kan själv ta reda på din skatt på Skatteverkets hemsida.

Skatt på sparpengar

Betalar du kapitalskatt gäller samma regler för alla, oavsett ålder. Kapitalskatt betalar du till exempel på ränteinkomster och försäljning av aktier. På investeringssparkontot, ISK, betalar du en årlig schablonskatt på hela kapitalet. Du betalar ingen skatt på uttag.

Har du ett gammalt avdragsgillt pensionssparande betalar du dock samma skatt som på pensionsinkomster när du tar ut pengarna.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

#minPensionsPodden, Omvärldsbevakning, Så fungerar pensionen

Vem får överskottspengarna i pensionen?

Det finns ett överskott i inkomstpensionen och frågan om en ”gas” har diskuterats. Om det finns en broms som kan slå till i sämre tider så borde det väl också finnas en gas som ger mer pension när det finns ett överskott i systemet? I så fall skulle pengarna fördelas till de som har varit med och betalat in dem. Rättvist, tycker många. Men borde pengarna istället sparas i ladorna? Eller omfördelas till grupper som har det tufft att få ekonomin att gå ihop?

Ekonomijournalisten Mikael Nyman brukar delta i Plånboken i P1. Vi bjöd honom till podden för att prata om pensionssystemet och om vad han tycker att politikerna borde göra med överskottspengarna i pensionen.

Lyssna via länken eller i din poddkanal.

Kundtjänst, Lathund, Tips

Har du fått e-post från minPension?

När du registrerar dig på minPension behöver du ange en e-postadress. Varför? Jo, därför att vi ibland behöver informera dig om något. Till exempel när du registrerar dig.

Du behöver bekräfta din e-postadress

För att försäkra oss om att din e-postadress blev rätt ifylld, får du ett meddelande när du har registrerat dig där vi ber dig att bekräfta din e-postadress. Det gör du genom att klicka på knappen ”Bekräfta e-post” alternativt kopiera länken i meddelandet och klistra in det i din webbläsare.

Vårt meddelande ser då ut så här:

Mall som visar hur ett e-postmeddelande från minPension ser ut.

Alla våra e-postmeddelanden har samma typ av utseende. Det innehåller vår logga i huvudet och har länkar till våra sociala medier i sidfoten. Här ser du också vårt registrerade bolagsnamn längst ner till vänster och vår logga i minsta format till höger.

Vilka meddelanden skickar minPension via e-post?

När du får e-post från oss är avsändaren ”Min Pension i Sverige”. Det kan se ut så här i din inkorg:

Så här kan meddelanderaden se ut när du får mejl från oss.

Våra planerade utskick till dig är:

Vid registrering
  • Bekräftelse-e-post
  • Välkomst-e-post
Information
  • E-post om uppdaterat innehav
  • E-post om notis
Vid avregistrering av ditt konto

När du inte har varit inloggad på minPension under 24 månader, tar vi bort dina uppgifter. Inför avregistreringen informerar vi dig via e-post vid två tillfällen:

  • 30 dagar före avregistrering
  • 7 dagar före avregistrering

Dessutom skickar vi e-post om du själv väljer att avregistrera dig.

Vi spammar inte dig

Vi vill inte störa dig i onödan. Därför skickar vi bara e-post när vi verkligen behöver. Om du ändå tycker att vi informerar dig för ofta har du möjlighet att avsäga dig från fler e-postmeddelanden. Det gör du i fliken ”Inställningar” när du har loggat in på minPension.

Vissa meddelanden kommer du ändå att behöva ta emot från oss, till exempel e-postmeddelandet om du skulle avregistrera dig.

Text: Maria Eklund, minPension

jobbonär, Kundtjänst, Lathund, Så fungerar pensionen

Så ser du dina pensioner som har börjat att betalas ut

Är du jobbonär? Eller pensionär? Då kanske några av dina pensioner saknas på minPension.

Vi lever längre och behöver jobba längre för att få samma pension som tidigare generationer. När arbetslivet förändras behöver också informationen på minPension vidareutvecklas för att möta nya krav. Just nu pågår ett sådant arbete tillsammans med pensionsbolagen. Målet är att du ska kunna se dina pensioner som är under utbetalning när du loggar in. Vissa bolag har redan påbörjat leveranserna. För närvarande är det sju aktörer som förser minPension med uppgifter om pensioner som är under utbetalning:

  • Pensionsmyndigheten
  • AMF
  • Alecta  
  • Kåpan
  • Futur
  • Kyrkan pension
  • Avanza

Även andra pensionsbolag fortsätter att skicka uppgifter till minPension om utbetalning påbörjats, men utan uppgift om beloppet som betalas ut. Sen finns det också några bolag som helt slutar att leverera uppgifter till oss i samband med att utbetalning påbörjats. I dessa fall försvinner uppgifterna om både bolaget och beloppet från ditt innehav på minPension.

Saknar du pensioner som redan är under utbetalning – gör så här

Om du saknar pensioner som redan är under utbetalning kan du lägga till dem själv.

Under Intjänad pension finns möjligheter att egeninmata uppgifter som pensioner som saknas i ditt innehav. Denna funktion kan du även använda för att lägga till uppgifter om pensioner som redan är under utbetalning. Detta kan gälla för

  • pensioner som finns i ditt innehav som saknar uppgift om det belopp som utbetalas
  • pensioner som helt saknas ditt innehav för vilka utbetalning påbörjats

Exempel: En person född i januari 1965 har en IPS från Nordea som började utbetalas den månad personen fyllde 57 år, det vill säga i januari 2022. Utbetalningen är avtalad att pågå i fem år från uttagsmånaden och det månadsbelopp som för närvarande betalas ut är 3 000 kronor.  

För att lägga till uppgifter i detta exempel gör du så här:  

Under Intjänad privat pension trycker du på knappen ”Lägg till försäkring”.

Skärmdump från minPension på fliken Intjänad pension

Då öppnas följande inmatningsformulär:

Skärmdump från minPension som visar hur du lägger till en egeninmatad pension.

I detta formulär väljer du och fyller i följande uppgifter:

PensionsbolagNordea
PensionstypIPS  
FörvaltningstypFond   
UttagsstartÅr 2022, månad januari
Uttagsperiod5 år
Pensionsbelopp3 000

Tryck på knappen Spara. 

Under intjänad pension visas därefter följande uppgifter:

Skärmdump från minPension som visar hur en egeninmatad pension syns på sidan Intjänad pension.

Den upp- och nedvända spargrisen markerar att pensionen är under utbetalning och pennsymbolen att det är en egeninmatad pension.

I pensionsprognosen i Simulatorn visas följande uppgifter:

En skärmdump från minPension som visar den egeninmatade pensionen i Simulatorn.

Även här finns symboler som visar att det är en egeninmatad pension under utbetalning där utbetalningen upphör från och med 62-årsmånaden. 

Motsvarande registrering kan göras under Intjänad tjänstepension för tjänstepensioner som är under utbetalning. Även utländska pensioner kan läggas till på samma sätt.

Text: Lars-Ove Wängemar, minPension

Omvärldsbevakning, påverka din pension, Pensionsekonomen bloggar

Vård av anhöriga sänker kvinnors pension

Kvinnor har lägre pension än män. Även om löner, utbildningsnivå och andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat över tid så är det fortfarande i huvudsak kvinnorna som avstår från arbete för att vårda nära och kära. Ett mer eller mindre frivilligt arbete som inte ger någon extra pension.

Kvinnor jobbar betydligt mer deltid, tar ut fler vab-dagar och är föräldralediga längre än männen. Det finns dessutom statistik på att kvinnor även tar ut obetald föräldraledighet i större utsträckning än män, vilket gör skillnaderna större.

För pensionens skull är deltid, många vab-dagar och lång föräldraledighet inte av någon avgörande betydelse, så länge man inte fortsätter att jobba deltid även när barnen blivit större. Både i den allmänna pensionen och i de kollektivavtalade tjänstepensionerna finns det extra stöd för att bättra på pensionen under småbarnsåren.  

En miljon svenskar vårdar närstående

Enligt försäkringsbolaget Skandia vårdar mer än en miljon svenska närstående, vid sidan av sitt arbete. Det kan handla om vård av gamla föräldrar eller vuxna barn med psykisk ohälsa. I genomsnitt läggs mellan en och tio timmar i veckan på vård. För många handlar det om betydligt fler timmar och den som vårdar går ner i arbetstid eller slutar jobba helt för att orka med. Fyra av fem som minskar sin arbetstid är kvinnor.

Att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet, eller att sluta jobba helt, kan får stora konsekvenser för pensionen.  I takt med att pensionsåldrarna stiger dröjer det också längre innan grundskydden, som garantipension och bostadstillägg, börjar betalas ut.

Men här finns inga krockkuddar i vare sig den allmänna pensioner eller i tjänstepensionerna. Kanske borde det göra det?

Männen då? Skillnaden i medellivslängd mellan könen krymper, men den skiljer ändå flera år. När vi har samma förväntade medellivslängd för kvinnor och män när pensionen betalas ut så drar männen nitlotten. När det gäller skatteinbetalningar så är det männen som drar in pengarna. Men kanske ändras det framöver, eftersom kvinnor är de som i första hand satsar på att utbilda sig.

Statistik om kvinnor och män

Andel som läser vidare efter gymnasiet

Kvinnor: 52 procent

Män: 39 procent

Andelen som arbetar

Kvinnor: 70,9 procent

Män: 76,4 procent

Genomsnittlig lön (2021)

Kvinnor: 32 000 kr/mån 

Män: 34 500 kr/mån

Genomsnittlig pension (2021)

Kvinnor: 17 000 kr/mån

Män: 24 200 kr/mån

Så mycket betalar vi i skatt (2021)

Kvinnor: 63 000 kronor

Män: 94 000 kr

Medellivslängd

Kvinnor: 84,3 år

Män: 80,6 år

Jobbar deltid 

Kvinnor: 25,7 procent

Män: 11 procent

Uttag av föräldraledighet

Kvinnor: 70 procent av dagarna

Män: 30 procent av dagarna

Uttag av vab-dagar

Kvinnor: 61 procent

Män: 39 procent

Andel som går ner i arbetstid för att vårda närstående

Kvinnor: 80 procent

Män: 20 procent

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Ha koll på din pension, Omvärldsbevakning, På gång på minpension, Så fungerar pensionen, spara till pensionen

Ge pensionen växtkraft

Idag lanserar minPension den nya digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. I den varvas pensionsfakta med odlingstips, recept och spännande möten med pensionssparare som delar sina tankar kring pension.

Hör du till dem som tycker att pensionsspråket är svårt att förstå? Har du bättre koll på vad dina växter heter och hur de vill bli ompysslade?

För dig har minPension tagit fram den digitala boken ”Ge pensionen växtkraft”. Att ta hand om och planera för din pension kan på många sätt jämföras med att sköta trädgården. Jordmånen ska vara bra, det krävs sol, vatten, närig och tålamod för att det ska bli bra. Men du har också många möjligheter att få den trädgård som passar just för din ambitionsnivå. 

I boken ”Ge pensionen växtkraft” varvas pensionsfakta med ett och annat odlingstips och recept och berättelser om hur pensionstankarna går hos företagaren, småbarnspappan med flera. Den digitala boken hittar du här nedan men också i fliken ”Allt om pension” på minPension. 

Författare till boken är ekonomijournalisten Anna Björe.

odladinpension_webb_jan23_medel-hresLadda ner
#minPensionsPodden

Tiotaggare? Så påverkas du av premierabatten

När du hör någon prata om tiotaggare behöver det nödvändigtvis inte handla om älgar. I pensionsvärlden används också begreppet tiotaggare för personer som tjänar mer än 10 inkomstbasbelopp och som har valt bort sin kollektivavtalade ITP2 mot en premiebestämd tiotaggarlösning.

I minPensionsPodden har vi inte pratat så mycket om den här gruppen, men när tiotaggarna i år påverkas negativt av Alectas premierabatt till arbetsgivarna blev vi nyfikna på att ta reda på varför! Vad är det som har hänt? Och berörs alla tiotaggare eller bara vissa grupper? Kan den som är drabbad göra något aktivt själv för att öka pensionsinsättningarna? Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, förklara i det här poddavsnittet.

Lyssna via länken eller i din poddkanal