De flesta känner nog till att vi måste arbeta längre för att pensionskalkylen ska gå ihop. Men många vet inte när och hur åldersgränserna för uttag av allmän pension höjs och att det dessutom införs ett nytt begrepp kallat riktålder.
Enligt Pensionsmyndighetens undersökning riktad till allmänheten är det bara 8 procent som känner till begreppet riktålder ganska eller mycket väl och att endast 22 procent känner till besluten om höjd pensionsålder ganska eller mycket väl. Mer än hälften menar att de aldrig hört begreppet riktålder och en fjärdedel att de inte känner till besluten om höjd pensionsålder.
I minPensionsPoddens avsnitt 228 går vi igenom begreppet riktålder. Länken går till avsnittet som öppnas i nytt fönster.
För dig som gillar att läsa svarar vi på några frågor om riktåldern här nedanför.
Vad är riktåldern?
Riktåldern införs 2026 och kan ses som en rekommendation för när uttag av den allmänna pensionen bör ske för få samma pensionsnivå som tidigare generationer (för att kompensera för den ökande medellivslängden). Riktåldern styr också när pensionsuttag kan ske för den allmänna pensionen. Den lägsta åldern för inkomst- och premiepension är tre år före riktåldern. Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan tas ut vid riktåldern. Den riktålder som gäller för dig är beroende på när du är född. Och eftersom medellivslängden stiger har yngre en högre riktålder än äldre.
Ersätter riktåldern pensionsåldern på 65 år?
Det finns ingen formell pensionsålder i Sverige även om många av tradition har haft 65 år som mental gräns. Det har också funnits flera åldersgränser för pensioner och socialförsäkringar vid just 65 år som har haft stor påverkan. Riktåldern kommer enligt prognos att vara just 67 år under perioden 2026–2033 så mycket tyder på att just 67 år kommer prägla många pensionsbeslut under lång tid framöver.
Är riktåldern den första höjningen av åldersgränserna för uttag av allmän pension?
Åldersgränserna för uttag av allmän pension höjdes 2020 och 2023. Nästa höjning blir när riktåldern införs 2026. Även socialförsäkringar (vid sjukdom) och LAS-åldern (hur länge man har rätt att ha kvar sin anställning) har följt med i denna utveckling. Förr om åren började många ta ut sin pension mellan 61-67 år, numera är det 63-69 år. Ifjol var den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension 66 år. Arbetskraftsdeltagandet bland äldre ökar.
Påverkar riktåldern uttagsreglerna för tjänstepension och privat pension?
Nej, men flera tjänstepensionsavtal har fått nya uttagsregler på senare år efter beslut från arbetsmarknadens parter (automatisk utbetalning startar inte alltid vid 65 år utan vid 66, 70 eller 72 år om man inte väljer själv). Offentliganställda kan numera tidigast ta ut sin tjänstepension från 60 år (tidigare 55 år, även om det var ovanligt!) och kortaste uttagstid är i många fall 10 år (tidigare 5 år). Det är alltså fortsatt möjligt att göra andra uttagsval för tjänstepensionen men eftersom de flesta får huvuddelen av sin pension från den allmänna pensionen kommer riktåldern få stor betydelse även för uttag av tjänstepensionen.
Vilken är tidigaste ålder för uttag av all pension?
För många låg- och medelinkomsttagare är det riktåldern eftersom man får lite garantipension som utfyllnad till sin inkomstbaserade pension. För de som har högre inkomst, och inte omfattas av garantipension alls, är tidigaste åldern då man kan få ut all pension tre år innan riktåldern. Att ta ut pensionen så tidigt som möjligt leder, både före och efter riktålderns införande, till lägre månadsbelopp jämfört med senare uttag.
Även om medellivslängden ökar är det ojämnt fördelat. Tar riktåldern hänsyn till det?
Nej, staten behandlar alla lika. Offentliga pensionssystem är konstruerade just att omfördela tillgångar från de som lever kortare än genomsnittet till de som lever längre. Tjänstepensioner fungerar på liknande sätt men tar hänsyn till att det finns olika förutsättningar, t.ex. att privatanställda arbetare förväntas leva något kortare än privatanställda tjänstemän (vilket har viss påverkan på storleken på de månadsbelopp som betalas ut).
Finns det undantag från riktåldern för de som har fysiskt och psykiskt krävande jobb?
Nej, men det finns särskilda regler för rätten till sjukersättning för äldre i förvärvsarbetande ålder. Vid varaktigt nedsatt arbetsoförmåga prövas man inte mot alla arbeten utan de man har erfarenhet av. Detta kallas för trygghetspension (men har egentligen ingenting med pension att göra). Tanken är att de som berörs ska få fortsatt sjukersättning (från Försäkringskassan) istället för tidigt pensionsuttag (från Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen).
Stämmer riktåldern för den som har decennier kvar i arbetslivet?
För de första årskullarna är riktåldern redan fastställd till 67 år. Har man många år kvar kan den beräknade riktåldern både öka och minska. Pensionsmyndigheten uppdaterar denna prognos varje år.
Krockar riktåldern med möjligheten att ta ut pensionen på det sätt man vill?
De flesta har fortsatt stora möjligheter att välja när och hur pensionen ska betalas ut. Men den lägsta åldern för uttag av allmän pension höjs successivt.
Innebär riktåldern att jag behöver jobba längre utan att få något i utbyte?
Ett senare pensionsuttag innebär att månadsbeloppen för inkomst- och premiepension räknas upp (eftersom man är kortare tid som pensionär och längre tid som yrkesverksam). För garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd (behovsprövade stöd som finansieras av skattebetalarna) räknas månadsbeloppen dock inte upp vid senare uttag.
Ser jag min riktålder på minPension?
Ja, från december 2025 återfinns riktåldern i förvalsprognosen. Och du kan enkelt välja en tidigare eller senare uttagstidpunkt precis som tidigare.
Vill du veta mer?
Lyssna på minPensionsPodden: Jobb till riktåldern ger högre pensioner
Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?
Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension
blogg.minpension.se 