Hur mycket pengar behöver man som pensionär?

De flesta av oss är medvetna om att inkomsten ofta minskar när arbetslivet tar slut. Men hur stor blir skillnaden i praktiken – och vad räcker pengarna till?

I vårt senaste poddavsnitt djupdyker vi i pensionärsbudgetar och reder ut en av de vanligaste och mest laddade frågorna inför pensionen: Hur mycket pengar behöver man för att leva ett rimligt liv som pensionär?

En ganska normal pension i dag, bestående av allmän pension och tjänstepension, ligger runt 26 500 kronor i månaden före skatt. Det låter kanske stabilt – men säger egentligen väldigt lite utan att sättas i relation till faktiska levnadskostnader.

Därför har vi tittat närmare på tre olika pensionärsplånböcker, anpassade efter olika ekonomiska förutsättningar och livsstilar. Budgetarna utgår från att du är ensamstående, vilket är ett medvetet val. Även om många delar ekonomi med en partner, är verkligheten sådan att många förr eller senare står ensamma – genom separation eller dödsfall. Ensambudgeten blir därför en viktig och ibland ögonöppnande tankeställare.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

  • Vad som faktiskt kostar mest som pensionär
  • Skillnaden mellan “nödvändiga utgifter” och livskvalitet
  • Hur marginalerna ser ut i olika budgetscenarier
  • Var det går att anpassa – och var det är svårare att kompromissa

Lyssna i Spotify via länken nedan – eller i din egen poddkanal.

Mer om pensionärsbudgetar på minPension i artikeln ”Hur mycket pengar behöver en pensionär”

Mer i plånboken – dags att spara mer?

2026 kan bli året då många svenskar faktiskt får lite mer pengar kvar i plånboken. Skatten på arbete sänks, matmomsen justeras ned, elskatten blir lägre och för många sjunker även bolåneräntorna. Och från 1 januari är sparande på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor. Men vad gör vi egentligen med det ökade utrymmet – konsumerar vi mer, eller är det ett bra läge att se över sparandet?

I det här avsnittet pratar vi om hur förutsättningarna för privat sparande har förändrats sedan avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, vilka alternativ som finns i dag och hur man kan tänka kring mål, risk och tidshorisont. Vi diskuterar också tjänstepensionens ökade betydelse, löneväxling, ISK – och om det faktiskt är rimligt att spara mer när hushållen redan anklagas för att hålla igen.

I studion har vi med oss Mats Lagerqvist, vd på Indecap. Han hjälper oss att reda ut vad som är privatekonomiskt klokt – både för individen och för samhällsekonomin – när förutsättningarna förändras.

Lyssna via länken nedan i Spotify , eller leta upp avsnitt 260 i din egen poddkanal.

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 260 i Spotify https://open.spotify.com/episode/1fgJgm2inULgxzgs1gW3Xq?si=Ef-eYOsbRpy8bAUYVr1Q-Q

Pensionsåldersdilemmat: Lever vi som om vi ska leva länge?

Vi lever längre än någon generation före oss – och inte bara fler år, utan fler friska år. Dagens 70-åringar har ungefär samma hälsa som 50-åringarna hade på 1970-talet, enligt Skandias rapport Pensionsåldersdilemmat 2025. Ändå planerar många sina pensionsuttag som om livet efter riktåldern fortfarande är kort, skört och begränsat.

Det skapar ett stort glapp mellan våra förväntningar på pensionstillvaron – och den ekonomiska verklighet som väntar om vi inte anpassar våra val.

Vi lever längre – men våra pensionsbeteenden är kvar i det förflutna. För att kunna leva gott under hela pensionärslivet behöver vi fundera över när vi ska sluta jobba och planera för hur vi ska ta ut våra pensioner på bästa sätt.

I veckans poddavsnitt pratar vi med Mattias Munter från Skandia om glappet mellan våra drömmar om pensionen och verkligheten som många av oss riskerar att möta. Du får konkreta tips och kloka råd kring hur du kan tänka när både livet och arbetslivet blir längre.

Skandias rapport: Pensionsåldersdilemmat 2025

Så går du i pension 2026 – nytt poddavsnitt ute nu

Nytt år brukar för det mesta medföra ändringar i regelverken. Och 2026 är inget undantag. Efter årsskiftet genomförs flera förändringar som är viktiga att ha koll på om du planerar att ta ut pension.

Den största nyheten är att riktåldern införs, något som påverkar flera statliga stöd. Åldersgränserna för bland annat bostadstillägg och garantipension justeras, vilket kan få stor betydelse för när och hur du väljer att ta ut din pension. Samtidigt ändras brytpunkterna för skatter.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken här nedanför – eller i din poddkanal.

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten

Ett pensionssystem för alla – eller bara för vissa?

I februari 2025 presenterade IF Metall slutrapporten från sin pensionsutredning – med skarpa reformförslag för ett mer jämställt och rättvist pensionssystem. Rapporten lyfter konkreta åtgärder för att stärka pensionerna och minska könsdiskrimineringen, bland annat genom:

  • Stärkt pensionsrätt under föräldraledighet
  • Avskaffande av karensavdrag

Men frågan kvarstår: är dagens pensionssystem egentligen utformat för manliga tjänstemän – snarare än för arbetare och kvinnor?
Och i så fall – vem bär ansvaret för att förändra det? Är det staten, eller är det arbetsmarknadens parter som måste ta initiativet?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden samtalar vi med IF Metalls vice ordförande, Tomas With, om rapportens innehåll, drivkrafterna bakom reformförslagen och vad som krävs för att skapa ett pensionssystem som fungerar för fler.

Rapporten ”Ett pensionssystem byggt för arbetare” hos IF Metall

Vad händer med min inkomst när jag går i pension?

Att gå i pension är en av livets stora förändringar. Plötsligt byts lönen ut mot pension – men hur mycket får man egentligen kvar i plånboken? Räcker det för det liv man vill leva?

För att få svar på de frågorna har Alecta sedan 2018 följt de årskullar som fyller 67 år. Genom att granska nyblivna pensionärers inkomster följer de hur ekonomin förändras när arbetslivet tar slut. Årets granskning innehöll något som förvånade! För första gången visade statistiken att nyblivna pensionärer (födda 1955 och 1956) fick mindre pengar kvar i plånboken än tidigare årgångar.

I det här avsnittet av #minPensionsPodden pratar vi med Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, om årets studie. Vad säger den om framtidens pensioner? Och vad kan du själv göra för att förbereda dig på livet efter lönen?

Mer om Alectas studie hittar du här

Nytt jobb efter 60 – går det?

Nästa år införs riktåldern – och för att få samma pensionsnivåer som tidigare generationer förväntas vi arbeta till 67 år.

Men verkligheten ser annorlunda ut för många. Varje år tvingas tusentals personer över 60 att lämna arbetslivet tidigare än de vill. Och möjligheten att få ett nytt jobb i den åldern är liten. Inte på grund av kompetensen, utan åldern.

Det här är ålderism – och den har ett högt pris. För individen innebär det uteblivna löner och lägre pension. För samhället kostar det hela 11,4 miljarder kronor om året, enligt SPP:s rapport ”Ålderism – äldre som ofrivilligt pensionerar sig före riktålder”.

I höstens första avsnitt av #minPensionsPodden möter vi SPP:s sparekonom Shoka Åhrman.

Vi pratar om:

  • Hur vi kan få kompetens att väga tyngre än födelseår.
  • Vad som krävs för att bryta trenden med långtidsarbetslöshet bland äldre.
  • Vilka åtgärder som behövs från politiker, arbetsgivare och individer.

Längre liv – men hur mår vi före pensionen

Att vi lever längre är inget nytt. Men gäller det alla? Och är det de friska åren som blir fler?

En ny rapport från Skandia visar att hälsan under åren innan pension spelar större roll än vi kanske tror. Personer som lyckas hålla sig friska åren mellan 50 och 65 år förväntas att leva 3-4 år längre än andra. Men många drabbas av ohälsa just i den här perioden – ibland med långvarig sjukfrånvaro som följd.

Det väcker viktiga frågor:
– Vad kan jag själv göra för att hålla mig frisk?
– Kan min arbetsgivare hjälpa mig genom att skapa bra förutsättningar?

I det senaste avsnittet av #minPensionsPodden försöker vi förstå vad som påverkar hälsan i de senare arbetsåren. Tillsammans med Skandias hållbarhetschef, Gabriel Lundström, pratar vi om hur både individer och arbetsgivare kan agera för att minska risken för ohälsa – och öka chansen till ett hållbart arbetsliv och friska år som pensionär.

🎧 Lyssna på avsnittet i din poddkanal, eller i Spotify här: https://open.spotify.com/episode/2d3YqKbHEL294xAclfsO9A?si=yu7bo2s8SquNeoSRhHdhFQ

Läs Skandias rapport Lev längre (pdf): https://www.skandia.se/499565/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och-debatt/lev-langre—fler-friska-ar-pa-toppen/skandia_rapport_lev-langre_2025_lev-1.pdf

Vi lever längre – men inte lika länge

Svenskar lever allt längre – och enligt statistiken blir vi också friskare. Men gäller det alla?

Nationalekonomen Johannes Hagen och hans kollegor har nyligen publicerat en studie som undersöker hur sambandet mellan inkomst och livslängd har förändrats i Sverige under mer än sex decennier. Trots vårt starka välfärdssystem visar studien att hälsoklyftorna ökar. Personer med höga inkomster lever i genomsnitt mer än tio år längre än de med låga inkomster. Skillnaden i förväntad livslängd har enligt forskningen tredubblats sedan 1960-talet.

Vad ligger bakom utvecklingen? Och vad kan vi göra åt den?

Vår pensionsekonom Dan träffade Johannes Hagen i Jönköping för att prata mer om forskningsresultaten – och om hur skillnader i livslängd också påverkar pensionen. Lyssna på samtalet i minPensionsPodden – där poddar finns.
🔗 Länk till rapporten hos Jönköping University https://ju.se/forskning/nyheter/nyhetsarkiv/2025-04-22-skillnaden-i-livslangd-okar—rikaste-lever-over-tio-ar-langre-an-fattigaste.html