Pension bortom kärnfamiljen – vad behöver man tänka på?

Alla familjer ser inte likadana ut. Vissa lever som sambos, andra som särbos – och somliga väljer helt egna sätt att vara tillsammans. Det kan finnas bonusbarn som kommit med på köpet, och ibland består familjen av fler än två vuxna.

Men har reglerna kring pensioner och efterlevandeskydd hängt med i den här utvecklingen? Och vad behöver du själv tänka på – och när – för att skapa trygghet för dem du älskar?

I minPensionsPodden träffar vi Martin Björgell som är Handelsbankens pensionsexpert. Han är också ordförande för bankens HBTQI-nätverk som är en del av “Prouding Finance” – ett samarbete mellan storbanker som verkar för ökad kunskap om olika livssituationer och ett mer inkluderande bemötande. Lyssna på avsnittet i Spotify via länken nedan – eller sök upp avsnitt 265 i din poddkanal.

Tjänstepensionen i fokus efter flera års förhandlingar

FAO och de fackliga organisationerna Forena, Akavia och Sveriges Ingenjörer har träffat en avsiktsförklaring om att försäkringsbranschen:

  • ska ansluta till Huvudavtalet om trygghet, omställning och anställningsskydd
  • och samtidigt byta tjänstepensionsplan från FTP 1 till ITP 1

Detta är resultatet av förhandlingar som pågått under flera år.

minPensionsPodden möter Tommy Rastas, vice vd och förhandlingschef på FAO. Han berättar om processen bakom överenskommelsen och om ambitionen att hitta ansvarsfulla och långsiktiga lösningar – både för företagen i branschen och för deras medarbetare. Fokus har inte varit snabba vinster, utan att anpassa kollektivavtalet till den arbetsmarknadsreform som trädde i kraft hösten 2022.

Men varför måste ett nytt omställningsavtal också innebära ett nytt pensionsavtal? Och vad betyder förändringarna i praktiken för anställda i försäkringsbranschen?

I poddavsnittet diskuterar vi bland annat:

  • Vad en övergång från FTP till ITP kan innebära för pensionen
  • Vad som händer med de valbara bolagen inom FTP
  • Hur den förmånsbestämda delen, FTP 2, påverkas
  • Om och hur den högre premien i FTP kan översättas till flexpension inom ITP

Vill du förstå mer om hur sådana här avvägningar görs – och varför pension plötsligt hamnar i centrum när trygghetsfrågor diskuteras? Vi fördjupar resonemangen i podden.

Hur mycket pengar behöver man som pensionär?

De flesta av oss är medvetna om att inkomsten ofta minskar när arbetslivet tar slut. Men hur stor blir skillnaden i praktiken – och vad räcker pengarna till?

I vårt senaste poddavsnitt djupdyker vi i pensionärsbudgetar och reder ut en av de vanligaste och mest laddade frågorna inför pensionen: Hur mycket pengar behöver man för att leva ett rimligt liv som pensionär?

En ganska normal pension i dag, bestående av allmän pension och tjänstepension, ligger runt 26 500 kronor i månaden före skatt. Det låter kanske stabilt – men säger egentligen väldigt lite utan att sättas i relation till faktiska levnadskostnader.

Därför har vi tittat närmare på tre olika pensionärsplånböcker, anpassade efter olika ekonomiska förutsättningar och livsstilar. Budgetarna utgår från att du är ensamstående, vilket är ett medvetet val. Även om många delar ekonomi med en partner, är verkligheten sådan att många förr eller senare står ensamma – genom separation eller dödsfall. Ensambudgeten blir därför en viktig och ibland ögonöppnande tankeställare.

I avsnittet pratar vi bland annat om:

  • Vad som faktiskt kostar mest som pensionär
  • Skillnaden mellan “nödvändiga utgifter” och livskvalitet
  • Hur marginalerna ser ut i olika budgetscenarier
  • Var det går att anpassa – och var det är svårare att kompromissa

Lyssna i Spotify via länken nedan – eller i din egen poddkanal.

Mer om pensionärsbudgetar på minPension i artikeln ”Hur mycket pengar behöver en pensionär”

Mer i plånboken – dags att spara mer?

2026 kan bli året då många svenskar faktiskt får lite mer pengar kvar i plånboken. Skatten på arbete sänks, matmomsen justeras ned, elskatten blir lägre och för många sjunker även bolåneräntorna. Och från 1 januari är sparande på investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring skattefritt upp till 300 000 kronor. Men vad gör vi egentligen med det ökade utrymmet – konsumerar vi mer, eller är det ett bra läge att se över sparandet?

I det här avsnittet pratar vi om hur förutsättningarna för privat sparande har förändrats sedan avdragsrätten för privat pension försvann för tio år sedan, vilka alternativ som finns i dag och hur man kan tänka kring mål, risk och tidshorisont. Vi diskuterar också tjänstepensionens ökade betydelse, löneväxling, ISK – och om det faktiskt är rimligt att spara mer när hushållen redan anklagas för att hålla igen.

I studion har vi med oss Mats Lagerqvist, vd på Indecap. Han hjälper oss att reda ut vad som är privatekonomiskt klokt – både för individen och för samhällsekonomin – när förutsättningarna förändras.

Lyssna via länken nedan i Spotify , eller leta upp avsnitt 260 i din egen poddkanal.

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 260 i Spotify https://open.spotify.com/episode/1fgJgm2inULgxzgs1gW3Xq?si=Ef-eYOsbRpy8bAUYVr1Q-Q

Pensionsåldersdilemmat: Lever vi som om vi ska leva länge?

Vi lever längre än någon generation före oss – och inte bara fler år, utan fler friska år. Dagens 70-åringar har ungefär samma hälsa som 50-åringarna hade på 1970-talet, enligt Skandias rapport Pensionsåldersdilemmat 2025. Ändå planerar många sina pensionsuttag som om livet efter riktåldern fortfarande är kort, skört och begränsat.

Det skapar ett stort glapp mellan våra förväntningar på pensionstillvaron – och den ekonomiska verklighet som väntar om vi inte anpassar våra val.

Vi lever längre – men våra pensionsbeteenden är kvar i det förflutna. För att kunna leva gott under hela pensionärslivet behöver vi fundera över när vi ska sluta jobba och planera för hur vi ska ta ut våra pensioner på bästa sätt.

I veckans poddavsnitt pratar vi med Mattias Munter från Skandia om glappet mellan våra drömmar om pensionen och verkligheten som många av oss riskerar att möta. Du får konkreta tips och kloka råd kring hur du kan tänka när både livet och arbetslivet blir längre.

Skandias rapport: Pensionsåldersdilemmat 2025

Så går du i pension 2026 – nytt poddavsnitt ute nu

Nytt år brukar för det mesta medföra ändringar i regelverken. Och 2026 är inget undantag. Efter årsskiftet genomförs flera förändringar som är viktiga att ha koll på om du planerar att ta ut pension.

Den största nyheten är att riktåldern införs, något som påverkar flera statliga stöd. Åldersgränserna för bland annat bostadstillägg och garantipension justeras, vilket kan få stor betydelse för när och hur du väljer att ta ut din pension. Samtidigt ändras brytpunkterna för skatter.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken här nedanför – eller i din poddkanal.

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten

Ett pensionssystem för alla – eller bara för vissa?

I februari 2025 presenterade IF Metall slutrapporten från sin pensionsutredning – med skarpa reformförslag för ett mer jämställt och rättvist pensionssystem. Rapporten lyfter konkreta åtgärder för att stärka pensionerna och minska könsdiskrimineringen, bland annat genom:

  • Stärkt pensionsrätt under föräldraledighet
  • Avskaffande av karensavdrag

Men frågan kvarstår: är dagens pensionssystem egentligen utformat för manliga tjänstemän – snarare än för arbetare och kvinnor?
Och i så fall – vem bär ansvaret för att förändra det? Är det staten, eller är det arbetsmarknadens parter som måste ta initiativet?

I det senaste avsnittet av minPensionsPodden samtalar vi med IF Metalls vice ordförande, Tomas With, om rapportens innehåll, drivkrafterna bakom reformförslagen och vad som krävs för att skapa ett pensionssystem som fungerar för fler.

Rapporten ”Ett pensionssystem byggt för arbetare” hos IF Metall

Vad händer med min inkomst när jag går i pension?

Att gå i pension är en av livets stora förändringar. Plötsligt byts lönen ut mot pension – men hur mycket får man egentligen kvar i plånboken? Räcker det för det liv man vill leva?

För att få svar på de frågorna har Alecta sedan 2018 följt de årskullar som fyller 67 år. Genom att granska nyblivna pensionärers inkomster följer de hur ekonomin förändras när arbetslivet tar slut. Årets granskning innehöll något som förvånade! För första gången visade statistiken att nyblivna pensionärer (födda 1955 och 1956) fick mindre pengar kvar i plånboken än tidigare årgångar.

I det här avsnittet av #minPensionsPodden pratar vi med Alectas pensionsekonom, Staffan Ström, om årets studie. Vad säger den om framtidens pensioner? Och vad kan du själv göra för att förbereda dig på livet efter lönen?

Mer om Alectas studie hittar du här

Nytt jobb efter 60 – går det?

Nästa år införs riktåldern – och för att få samma pensionsnivåer som tidigare generationer förväntas vi arbeta till 67 år.

Men verkligheten ser annorlunda ut för många. Varje år tvingas tusentals personer över 60 att lämna arbetslivet tidigare än de vill. Och möjligheten att få ett nytt jobb i den åldern är liten. Inte på grund av kompetensen, utan åldern.

Det här är ålderism – och den har ett högt pris. För individen innebär det uteblivna löner och lägre pension. För samhället kostar det hela 11,4 miljarder kronor om året, enligt SPP:s rapport ”Ålderism – äldre som ofrivilligt pensionerar sig före riktålder”.

I höstens första avsnitt av #minPensionsPodden möter vi SPP:s sparekonom Shoka Åhrman.

Vi pratar om:

  • Hur vi kan få kompetens att väga tyngre än födelseår.
  • Vad som krävs för att bryta trenden med långtidsarbetslöshet bland äldre.
  • Vilka åtgärder som behövs från politiker, arbetsgivare och individer.