Orange kuvert för allmän pension och årsbesked för tjänstepension – vad är nytt?

Varje vår får miljoner svenskar två centrala pusselbitar i sin ekonomiska framtid: orange kuvert för den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten samt årsbeskeden för tjänstepensionen från pensionsbolagen och valcentralerna. Och det finns några nyheter som är bra att tänka på när man läser dessa besked.

Tre saker i orange kuvert för allmän pension:

1. Årets omräkning är relativt låg
De flesta får en liten ökning – men variationerna är stora beroende på kombinationen av inkomst-, tilläggs-, premie- och garantipension. För pensionärerna höjs inkomstpensionen med 1,9 procent från januari 2026, garantipensionen höjs med 0,7 procent – i takt med prisutvecklingen.

2. Riktåldern gäller för alla födda 1960 och senare
Från 2026 är gäller riktåldern för allmän pension.

Födda 1960-1966: 67 år

Födda 1967-1981: 68 år

Födda 1982-1997: 69 år

Födda 1998-2014: 70 år

För de födda 1960–1964 är riktåldern redan bestämd, för övriga är den enligt prognos.

Inkomst- och premiepension kan tidigast tas ut vid 64 års ålder (under många år framöver). Garantipension och bostadstillägg kan först tas ut vid riktåldern, alltså 67 år från och med 2026. Många kommer nog fundera på om man kan förlänga yrkeslivet – på heltid eller deltid – och planera när och hur pensionsuttaget sker.

3. Nya fonder för premiepensionen för dig som gjort eget fondval
Fonderna för premiepensionen kommer ersättas nu och kommande år. Antalet fonder blir klart färre men det kommer fortfarande finnas många alternativ. Generellt kommer avgifterna att sjunka. Är du nöjd med dina ersättningsfonder behöver du inte göra något. Men det är ändå klokt att reflektera över sina fondval. Du kanske har en annan inställning till finansiell risk än för 10, 15 eller 20 år sedan? Livet förändras – din fondportfölj kanske också borde göra det. Logga in på Pensionsmyndigheten för att söka och jämföra fonder för din premiepension.

Tre saker i årsbeskeden för tjänstepension:

1. Små omräkningar men stora skillnader
Till skillnad från den allmänna pensionen varierar tjänstepensionens utveckling mycket mellan avtalsområden, bolag och sparformer. De förmånsbestämda tjänstepensionerna har en låg ökning vid detta årsskifte – i många fall 0,89 procent – eftersom de följer inflationen som numera är låg. För premiebestämda tjänstepensioner finns det stora individuella skillnader – inte minst beroende på om du har traditionell försäkring eller fondförsäkring. I de flesta fall handlar det om en liten ökning men det finns undantag där utvecklingen har varit negativ (vilket även gäller för premiepensionen).

2. Avtalad pensionsålder för tjänstepensionen
Många som arbetar i privata företag har en avtalad pensionsålder för tjänstepensionen vid 65 eller 66 år. Det innebär att arbetsgivaren slutar betala in premier till tjänstepensionen då samt att automatisk utbetalning av tjänstepensionen startar – om du inte väljer något annat. För andra tjänstepensioner krävs det att du ansöker om utbetalning. Villkoren varierar beroende på vilken tjänstepension det handlar om. Kolla upp vad som gäller för dig.

I offentlig sektor omfattas många av avtal där arbetsgivaren betalar in tjänstepension utan bortre åldersgräns och där den automatiska utbetalningen startar automatiskt månaden efter man fyller 70 år eller samma månad man fyller 72 år – om du inte väljer något annat. Åldersgränserna för intjäning och automatisk utbetalning av tjänstepension beror alltså på vilket avtal du omfattas av.

Förmånsbestämd tjänstepension, i både privat och offentlig sektor, är slutbetalad vid 65 år. Det innebär att det inte sker några fortsatta inbetalningar efter denna tidpunkt.

3. Uttag av tjänstepension – går numera att ångra i efterhand
Allt fler kombinerar jobb och pension och fortsätter arbeta längre upp i åren. Det gör tjänstepensionens flexibla uttagsmöjligheter viktigare än någonsin. I dag kan du ofta pausa, förlänga, tidigarelägga eller ändra dina utbetalningar – något som ger en större frihet att anpassa inkomsten efter hur du faktiskt vill leva och jobba.

Så fungerar det på minPension:

I förvalsprognosen räknar vi med att du fortsätter arbeta på ditt nuvarande arbete, med nuvarande lön, fram till riktåldern (beslutad eller beräknad beroende på födelseår) och att du sedan tar ut alla dina pensioner. Med en knapptryckning kan du ändra uttagsålder, tidigare eller senare, eller klicka dig vidare i verktygen för att till exempel välja olika uttagstidpunkter för allmän pension och tjänstepension.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

I veckans poddavsnitt: Logga in och se din prognos från riktåldern

Om du nyligen har loggat in på minPension kanske du har lagt märke till att din pensionsprognos är lite högre än tidigare. Samtidigt kanske du också sett att du förväntas arbeta några år längre än du trodde?

Vi lever längre och friskare än tidigare generationer. Därför behöver pensionssystemet anpassas, så att pensionerna inte blir för låga när de ska betalas ut under fler år. Som en del av den anpassningen inför staten riktåldern i den allmänna pensionen vid årsskiftet.

Riktåldern anpassas efter varje generations förväntade livslängd. Det innebär att pensionsprognoserna på minPension nu baseras på riktåldern – vilket gör att de i många fall blir högre än tidigare, men också att uttagsåldern flyttas fram.

I vårt senaste poddavsnitt förklarar minPensions produktutvecklare, Ivar Wahlstein, vad riktåldern innebär och varför prognoserna nu följer den nya normen. Lyssna i Spotify via länken nedan – eller i din egen poddkanal.

Nyheter på minPension i december

Årets sista uppdatering på minPension bjöd på flera nyheter som gör det lättare för dig att förstå din pension och navigera i tjänsten. Här är en sammanfattning av de viktigaste förändringarna.

Tre nyheter att ha koll på

Riktåldern – nu förvald pensionsålder i prognosen

När du öppnar dina prognoser på minPension visas de nu automatiskt med din riktålder som förvald pensionsålder. Det ger en mer aktuell bild av vad du kan förvänta dig att få i pension när du når den ålder då olika delar av din allmänna pension blir tillgängliga.

Du kan självklart fortfarande testa olika pensionsåldrar för att se hur exempelvis ett extra jobbår påverkar din framtida pension.

Skärmbild av prognosen utifrån riktålder.

Intjänad pension – pensioner där inbetalningar pågår visas överst

Fliken Intjänad pension har fått ny gruppering. Den förvalda listan visas utifrån den status som gäller för dina pensioner. Till exempel, om du jobbar och tjänar in till dina pensioner visas de pensionerna överst i listan under statusen ”Inbetalning pågår” . Förändringen gör det enklare för dig att snabbt se vilken status som gäller för dina olika pensioner.

Tänk på att fliken Intjänad pension inte är en prognos. Den visar hur mycket du hittills har tjänat in till dina pensioner.

Skärmbild på fliken Intjänad pension där din aktiva försäkring nu är placerad överst i tabellen.

Nytt utseende i Simulatorn

Simulatorn har fått en uppfräschad och mer lättnavigerad layout.

  • Knapparna för olika simuleringar ligger nu ovanför diagrammet.
  • Den förklarande texten har flyttats och finns till höger om prognosen, vilket gör det enklare att läsa och jämföra samtidigt.
  • Sidan är bättre anpassad för hantering på mindre skärmar.
Skärmbild som visar fliken Simulatorn som delvis har fått nytt utseende.

Vad gäller om man inte kan eller orkar arbeta till riktåldern?

Riktåldern införs 2026 och är 67 år under många år framöver – en ålder som höjs stegvis för kommande generationer i takt med att medellivslängden ökar. Riktåldern är ett riktmärke – inte ett tvång. Riktåldern påverkar också när du kan ta ut olika delar av den allmänna pensionen. Tjänstepensionen omfattas inte av riktåldern men många kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom, arbetsskada och arbetsbrist gäller till 67 år från 2026 och framåt. Men vad gäller om du inte kan – eller orkar – arbeta fram till riktåldern?

Här går vi igenom vilka alternativ som finns och vad du bör tänka på:

1. Trappa ner arbetstiden
På många arbetsplatser finns möjligheten att trappa ner arbetstiden de sista yrkesåren, vanligen från 61-64 år. Det är ingen ovillkorlig rättighet, arbetsgivaren kan neka dig möjligheten att gå ner i arbetstid.

2. Tidigt pensionsuttag
Du som är född 1963 och senare kan ta ut inkomstpension och premiepension tidigast vid 64 år – tre år före riktåldern. Tidigaste uttag av tjänstepension är vid 55, 60 eller 62 år i de flesta fall – olika beroende på avtal. Men ett tidigt uttag innebär att pensionen blir lägre – och det är en livsvarig minskning. Utbetalning av garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan ske från 67 år – inte tidigare.

3. Sjukdom och arbetsskada
Om du har nedsatt arbetsförmåga resten av arbetslivet kan du ansöka om sjukersättning hos Försäkringskassan som betalas ut till och med månaden innan du fyller 67 år. Det finns särskilda regler för sjukersättning de sista yrkesåren. Och även kollektivavtalade försäkringar vid sjukdom och arbetsskada som AGS, TFA och ITP Sjukpension gäller också till 67 år.

4. Arbetslöshet
Om du blir arbetslös före riktåldern – till exempel på grund av arbetsbrist – kan du få ersättning från a-kassan. Även denna ersättning kan betalas ut fram till 67 år. Inkomstförsäkring, som är komplement till a-kassan, kan också ge skydd fram till 67 år. Här är det också bra att känna till att omställnings- och kompetensstöd genom kollektivavtal kan gälla till 67 år (beroende på avtal).

Fem tips:

1. Att gå i pension före riktåldern innebär lägre pension – både för att du slutar tjäna in pension och för att utbetalningen sprids över fler år. Jämför olika alternativ på minPension.se – där ser du hur olika uttagsåldrar påverkar din pension. Allmän pension fortsätter du att tjäna in oavsett ålder. Vissa tjänstepensioner tjänar du in fram till 65 eller 66 år – andra har ingen bortre åldersgräns.

2. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista yrkesåren. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension.

3. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller inkomstpensionstillägg).

4. Om du har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör du ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller med facket.

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär med ett tidigt pensionsuttag vid ohälsa eller arbetslöshet. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan, a-kassan och/eller kollektivavtalade försäkringar från jobbet.

Vill du veta mer?

Lyssna på minPensionsPodden: Vad innebär riktåldern?

Mer info hos Pensionsmyndigheten: Riktålder – när kan jag ta ut allmän pension?

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Så går du i pension 2026 – nytt poddavsnitt ute nu

Nytt år brukar för det mesta medföra ändringar i regelverken. Och 2026 är inget undantag. Efter årsskiftet genomförs flera förändringar som är viktiga att ha koll på om du planerar att ta ut pension.

Den största nyheten är att riktåldern införs, något som påverkar flera statliga stöd. Åldersgränserna för bland annat bostadstillägg och garantipension justeras, vilket kan få stor betydelse för när och hur du väljer att ta ut din pension. Samtidigt ändras brytpunkterna för skatter.

Lyssna på avsnittet i Spotify via länken här nedanför – eller i din poddkanal.

Ändrar riktåldern pensionsnormen?

Riktåldersbegreppet – har du hört talas om det? Än så länge är det få som har koll, kanske för att det känns både nytt och lite svårt att greppa. Men redan vid årsskiftet blir riktåldern verklighet. Den påverkar inte bara när vi kan ta ut vår allmänna pension, utan också flera statliga stöd – och hur skatten beräknas.

Från årsskiftet är riktåldern satt till 67 år, och beräknas gälla fram till 2033. Men vad betyder det egentligen? Kommer den tidigare normen – att gå i pension vid 65 år – snart att vara historia? Och hur skapar vi nya normer för ett längre arbetsliv? Är det viljan hos individen som avgör – eller krävs det också en arbetsmarknad som verkligen välkomnar äldre medarbetare?

I det här avsnittet möter vi Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, som nyligen har granskat hur höjda pensionsåldrar påverkar normen för att gå i pension. Lyssna i Spotify via länken nedan, eller sök upp minPensionsPodden i din poddkanal.

Rapporten Pensionsnormen i förändring hos Pensionsmyndigheten

Prognoser på minPension utifrån riktålder – vad betyder det?

Riktåldern införs 1 januari 2026 och påverkar när vi kan ta ut allmän pension och få grundskydd som garantipension och bostadstillägg. Riktåldern är den tidpunkt då många stöd som man kan få under arbetslivet upphör, samtidigt som man kan få ut all sin pension.

Ivar Wahlstein leder arbetet med att anpassa prognosen på minPension efter riktåldern. Vi bad honom svara på några frågor om projektet.

Vad innebär riktåldern för minPension och användarna?

– Vi kommer visa riktåldern som förvalsprognos när man loggar in. Det är ett viktigt steg i att bättre spegla pensionssystemets utveckling och ge användare, oavsett ålder, en prognos med aktuell och korrekt information. Riktåldern gäller för alla födda 1960 och senare – vilket är 84 procent av våra användare.

Hur påverkar riktåldern pensionsprognosen?

– Prognosen utgår från att man fortsätter arbeta med nuvarande lön fram till sin riktålder och att man därefter tar ut alla sina pensioner. Det ger en snabb och enkel överblick, men användaren kan också testa att ändra uttagsålder med en knapptryckning – tidigare eller senare. Man kan även klicka sig vidare för att till exempel välja avtalade uttagsåldrar eller olika uttagsåldrar för enskilda pensioner.

Hur hanterar minPension olika pensionsåldrar för tjänstepensionerna?

– I minPensions verktyg finns de avtalade pensionsåldrarna för tjänstepensionerna, som varierar beroende på avtal. Det är möjligt att göra prognoser med avtalade pensionsåldrar och de redovisas under fliken Intjänad pension. Kommun- och regionanställda (AKAP-KR), statligt anställda (PA16) och privatanställda tjänstemän (ITP1) har fått nya högre avtalade pensionsåldrar på senare år. Vi har anpassat minPension för dessa förändringar.

Vad hoppas du att användarna ska uppleva?

– Att de får bättre förståelse för hur pensionssystemet fungerar och känner sig fortsatt trygga i sin pensionsplanering. Vi vill göra det enkelt att se och förstå riktåldern och därefter planera sina pensionsuttag utifrån sina egna förutsättningar. Nu arbetar vi intensivt med att göra prognoserna utifrån användarnas riktåldrar – vårt mål är att bli klara till årsskiftet.


Foto: Romina Zomegnan,
Svensk Försäkring

Riktåldern för 2031 är fastställd – så påverkar det dig

Regeringen har beslutat att riktåldern för pension kommer att vara 67 år även år 2031 – alltså samma riktålder som börjar gälla från 2026.

Det här påverkar dig som är född mellan 1960 och 1966. För dig innebär beslutet att:

  • Garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan tidigast betalas ut från den månad du fyller 67 år.
  • Inkomstpension och premiepension kan du tidigast börja ta ut från 64 års ålder. (Om du är född mellan 1960 och 1962 kan du redan ha påbörjat uttag av allmän pension från tidigare ålder.)

Riktåldern är ett sätt att anpassa pensionssystemet till att vi lever allt längre. Varje år ser regeringen och riksdagen över vilken riktålder som ska gälla sex år framåt i tiden.

Vilket beslut väntar nästa år?

Vid den här tiden nästa år väntas regeringen och riksdagen fatta beslut om riktåldern för år 2032. Enligt dagens prognos blir riktåldern då 68 år – och skulle gälla för dig som är född mellan 1967 och 1980.

Mer om riktåldern?

Läs vårt tidigare blogginlägg ”Frågor och svar om riktåldern” via länken: https://blogg.minpension.se/2024/08/15/fragor-och-svar-om-riktaldern/

Text: Maria Eklund, minPension

Morötter för att behålla äldre arbetskraft

Medellivslängden ökar – det märks inte minst i kommuner och regioner där fler behöver anställas inom både sjukvården och äldreomsorgen. Enligt SKR behöver drygt 400 000 personer anställas till år 2031. Då blir äldre medarbetares kompetens en viktig pusselbit. Samtidigt väntar stora pensionsavgångar bland de anställda och många är slitna efter ett helt yrkesliv.

I avsnitt 237 berättar Eva Fluhr från KPA Pension för minPensionsPoddens lyssnare om både drivkrafter och morötter som ska få fler medarbetare att stanna kvar i arbete några år extra. Lyssna via länken nedan som tar dig till avsnittet på Spotify, eller lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Ett längre arbetsliv kan ge flera ekonomiska fördelar. Man är kortare tid som pensionär (månadsbeloppen för pensionen ökar med senare uttag) och längre tid som yrkesverksam (fler inbetalningar till pensionen). En vanlig fråga är om det finns en bortre åldersgräns när man inte får fler inbetalningar till pensionen.

Den allmänna pensionen fortsätter man att tjäna in så länge man har en årslön över 25 000 kr (42,3 procent av ett prisbasbelopp). Här finns inga åldersgränser för intjäning (inte att förväxla med riktåldern som är en rekommendation för när uttag av allmän pension bör ske).

När det gäller tjänstepensionen beror det på vilket avtal man omfattas av. Förmånsbestämd tjänstepension är slutbetalad vid 65 år medan intjäningen av premiebestämd tjänstepension kan fortsätta. Men i många fall, inte minst om du jobbar privat efter 65 eller 66 år får du ingen intjäning. Villkoren skiljer sig alltså åt beroende på var du jobbar.

Åldersgränser för intjäning av tjänstepension:

65 år:

Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare)

ITP2 (privatanställda tjänstemän)

KAP-KL förmånsbestämd (kommun- och regionanställda)*

FTP2 (försäkringsanställda)

BTP2 (bank- och finansanställda)

GTP (kooperativt anställda arbetare)

KTP2 (kooperativt anställda tjänstemän)

Individuell tjänstepension (utan kollektivavtal)**

66 år:

ITP1 (privatanställda tjänstemän)

FTP1 (försäkringsanställda)***

KTP1 (kooperation eller folkrörelse)****

69 år:

PA16 (statligt anställda)*****

Ingen övre åldersgräns:

AKAP-KR (kommun- och regionanställda)******

KAP-KL premiebestämd (kommun- och regionanställda)*

BTP1 (bank- och finansanställda)

TPA18 (anställd Svenska kyrkan)

Frågor och svar:

Är arbetsgivaren skyldig att fortsätta betala in tjänstepension efter den ålder som anges i kollektivavtalet?

Nej, intjäningen av tjänstepension gäller oftast fram till en viss ålder som är beroende på avtal (se ovan). Du fortsätter att tjäna in allmän pension oavsett ålder.

Kan man förhandla om fortsatta inbetalningar?

Det råder avtalsfrihet så det beror på vad du och din arbetsgivare kommer överens om. I vissa fall kan arbetsgivaren fortsätta betala in tjänstepension. Det förekommer också att man enas om en löneökning (istället för tjänstepension). Men arbetsgivaren är alltså inte skyldig att betala in tjänstepension efter den tidpunkt som anges i avtal.

Hur mycket pengar handlar det om?

För många kan ett års sista inbetalning till tjänstepensionen höja pensionen med en hundralapp eller två livet ut. Att det inte handlar om större summor beror på att inbetalningen ska spridas under en lång utbetalningstid (vanligtvis cirka 20 år) och man inte får samma avkastning på sena inbetalningar som för tidiga (som har längre förvaltningstid). För de flesta är den största ekonomiska vinsten med ett längre yrkesliv att man fortsatt har lön och senarelägger pensionsuttaget samt att skatten sjunker på både lön och pension när man blir äldre (när man uppnår åldern för förhöjt grundavdrag och förstärkt jobbskattavdrag).

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

*Kommun- och regionanställd med premiebestämd KAP-KL har ingen övre åldersgräns. Avsättningen är 4,5 procent. Intjäning av förmånsbestämd KAP-KL, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

**Anställda på företag utan kollektivavtal med individuell tjänstepension har intjäning till 65 år i de flesta fall. Men det varierar mellan olika avtal. Hör med din arbetsgivare vad som gäller.

***Försäkringstjänstemän med FTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 april 2025 och framåt.

****Tjänsteman som inom kooperation eller folkrörelse med KTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 januari 2026 och framåt.

*****Statligt anställd har intjäning av premiebestämd tjänstepension till 69 år. Intjäning av förmånsbestämd tjänstepension, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

******Kommun- och regionanställd med AKAP-KR har ingen övre åldersgräns om denna är anställd före 69 års ålder. Från 69 år är avsättningen 6 procent på hela lönen, även över 7,5 inkomstbasbelopp.

Vill du veta mer?

Så påverkas pensionen om du jobbar länge