Hipp hurra! Idag fyller minPension 20 år!

Hipp, HURRA! Det är 20 år sedan det unika samarbetet mellan staten och pensionsbolagen lanserades och började ge pensionssparare i Sverige möjlighet att få en sammanställd bild av hela sin pension och prognoser för framtida uttag.

Under en presskonferens den 3 december 2004 lanserades minPension. Idag sänder vi ett stort tack till Pensionsmyndigheten, Svensk Försäkring och alla pensionsbolag som gjorde det möjligt för pensionssparare i Sverige att enkelt och tryggt få koll på hela sin pension.

Tittar vi tillbaka inser vi att mycket har hänt under de 20 år som har passerat. Pensionsavtalen har förändrats och teknikutvecklingen har gått i rasande fart. Den som ville besöka minPension år 2004 fick göra det via en dator eftersom smarta telefoner slog igenom först flera år senare.

År 2004….

  • erbjöd minPension användaren fyra fasta prognoser, man kunde alltså inte simulera med olika val själv.
  • visade tjänsten enbart allmän pension och kollektivavtalad tjänstepension.
  • gjordes uppdatering av användarens uppgifter från bolag och stat en gång per år.
  • Var nio aktörer anslutna till minPension.
  • stängde minPension varje natt för service och underhåll.
  • behövde du en pinkod från Premiepensionsmyndigheten (mer känd som PPM) för att logga in på minPension.

Idag är vi fler än fem miljoner som har använt minPension sedan starten och Pensionsmyndigheten och samtliga pensionsbolag är anslutna och levererar information om dina pensioner i realtid, dygnet runt.

Nu ser vi fram emot att fortsätta utvecklingen av minPension för att säkerställa att vi möter framtidens behov av pensionsinformation. Vi hoppas och tror att vi om ytterligare 20 år fortfarande är ett självklart val för den som vill se och förstå sina pensioner och göra oberoende prognoser.

Tjänar du in tjänstepension till 65, 66 eller 69 år?

Ett längre arbetsliv kan ge flera ekonomiska fördelar. Man är kortare tid som pensionär (månadsbeloppen för pensionen ökar med senare uttag) och längre tid som yrkesverksam (fler inbetalningar till pensionen). En vanlig fråga är om det finns en bortre åldersgräns när man inte får fler inbetalningar till pensionen.

Den allmänna pensionen fortsätter man att tjäna in så länge man har en årslön över 25 000 kr (42,3 procent av ett prisbasbelopp). Här finns inga åldersgränser för intjäning (inte att förväxla med riktåldern som är en rekommendation för när uttag av allmän pension bör ske).

När det gäller tjänstepensionen beror det på vilket avtal man omfattas av. Förmånsbestämd tjänstepension är slutbetalad vid 65 år medan intjäningen av premiebestämd tjänstepension kan fortsätta. Men i många fall, inte minst om du jobbar privat efter 65 eller 66 år får du ingen intjäning. Villkoren skiljer sig alltså åt beroende på var du jobbar.

Åldersgränser för intjäning av tjänstepension:

65 år:

Avtalspension SAF-LO (privatanställda arbetare)

ITP2 (privatanställda tjänstemän)

KAP-KL förmånsbestämd (kommun- och regionanställda)*

FTP2 (försäkringsanställda)

BTP2 (bank- och finansanställda)

GTP (kooperativt anställda arbetare)

KTP2 (kooperativt anställda tjänstemän)

Individuell tjänstepension (utan kollektivavtal)**

66 år:

ITP1 (privatanställda tjänstemän)

FTP1 (försäkringsanställda)***

KTP1 (kooperation eller folkrörelse)****

69 år:

PA16 (statligt anställda)*****

Ingen övre åldersgräns:

AKAP-KR (kommun- och regionanställda)******

KAP-KL premiebestämd (kommun- och regionanställda)*

BTP1 (bank- och finansanställda)

TPA18 (anställd Svenska kyrkan)

Frågor och svar:

Är arbetsgivaren skyldig att fortsätta betala in tjänstepension efter den ålder som anges i kollektivavtalet?

Nej, intjäningen av tjänstepension gäller oftast fram till en viss ålder som är beroende på avtal (se ovan). Du fortsätter att tjäna in allmän pension oavsett ålder.

Kan man förhandla om fortsatta inbetalningar?

Det råder avtalsfrihet så det beror på vad du och din arbetsgivare kommer överens om. I vissa fall kan arbetsgivaren fortsätta betala in tjänstepension. Det förekommer också att man enas om en löneökning (istället för tjänstepension). Men arbetsgivaren är alltså inte skyldig att betala in tjänstepension efter den tidpunkt som anges i avtal.

Hur mycket pengar handlar det om?

För många kan ett års sista inbetalning till tjänstepensionen höja pensionen med en hundralapp eller två livet ut. Att det inte handlar om större summor beror på att inbetalningen ska spridas under en lång utbetalningstid (vanligtvis cirka 20 år) och man inte får samma avkastning på sena inbetalningar som för tidiga (som har längre förvaltningstid). För de flesta är den största ekonomiska vinsten med ett längre yrkesliv att man fortsatt har lön och senarelägger pensionsuttaget samt att skatten sjunker på både lön och pension när man blir äldre (när man uppnår åldern för förhöjt grundavdrag och förstärkt jobbskattavdrag).

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

*Kommun- och regionanställd med premiebestämd KAP-KL har ingen övre åldersgräns. Avsättningen är 4,5 procent. Intjäning av förmånsbestämd KAP-KL, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

**Anställda på företag utan kollektivavtal med individuell tjänstepension har intjäning till 65 år i de flesta fall. Men det varierar mellan olika avtal. Hör med din arbetsgivare vad som gäller.

***Försäkringstjänstemän med FTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 april 2025 och framåt.

****Tjänsteman som inom kooperation eller folkrörelse med KTP1 tjänar in tjänstepension upp till 66 år från den 1 januari 2026 och framåt.

*****Statligt anställd har intjäning av premiebestämd tjänstepension till 69 år. Intjäning av förmånsbestämd tjänstepension, för de som omfattas, sker fram till 65 år.

******Kommun- och regionanställd med AKAP-KR har ingen övre åldersgräns om denna är anställd före 69 års ålder. Från 69 år är avsättningen 6 procent på hela lönen, även över 7,5 inkomstbasbelopp.

Vill du veta mer?

Så påverkas pensionen om du jobbar länge

Sluta jobba tidigt – vad gäller?

År 2026 införs riktåldern i den allmänna pensionen. För det flesta av oss innebär det ett längre arbetsliv än vad vi tänkte och planerade för i början av våra yrkesbanor.

Många av oss kommer säkert att jobba fram till riktåldern, men det finns också de som kanske inte kan eller vill jobba så länge. Vilka olika alternativ finns det då att sluta tidigare? Vad gäller enligt kollektivavtalen?

Vi bjöd Fredrik Mandelin, pensionsexpert på PTK till #minPensionsPodden för att ta reda på vad olika begrepp som ”guldsparken” och ”kollektiv slutbetalning” egentligen innebär. Lyssna via länken här nedanför eller i din poddkanal.

Så vill svenskarna ta ut sina pensioner

Fyra av tio 65-åringar använder tjänsten Uttagsplaneraren på minPension för att planera sin pension. Det är vanligare att personer som har högre utbildning och inkomster använder verktyget och de flesta väljer bort att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Det visar en ny rapport från forskare på Jönköping International Business School (JIBS) vid Jönköping University.

Tjänsten Uttagsplaneraren lanserades för fem år sedan som ett stöd för den som vill planera sina pensionsuttag. Användaren kan bland annat testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid, både före och efter skatt.

Johannes Hagen och Andrea Schneider är docenter i nationalekonomi på JIBS och har studerat användningen av Uttagsplaneraren. Analysen bygger på individdata från minPension och Statistiska centralbyrån på personer över 55 år. Hela nio av tio 66-åringar har vid något tillfälle loggat in på minPension. Fyra av tio har använt tjänsten Uttagsplaneraren.

– Att ta ut sina pensioner på ett bra sätt är ingen enkel uppgift. Här fyller digitala planeringsverktyg som Uttagsplaneraren en otroligt viktig funktion, menar Johannes Hagen.

Fler användare bland höginkomsttagare

Analysen visar också att andelen användare av tjänsten är högre bland grupper med högre utbildning och inkomster än de med låg utbildning och inkomst. Den visar också att många loggar in en gång utan att återkomma. 

– Den här typen av tjänster måste utformas på ett sätt som gör den användarvänlig även för dem utan förkunskaper, fortsätter Johannes Hagen.

Rapporten visar att endast fyra av tio planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Var femte tjänstepension planeras att tas ut över fem år och ungefär lika många över tio år.

– Många väljer korta uttagstider av goda skäl, men det är oroande att de flesta pensionärer väljer bort den ekonomiska trygghet som livsvariga uttag ger ifall de skulle leva längre än väntat, säger Johannes Hagen.

Användarna av Uttagsplaneraren kan också få en checklista så att man vet vad man ska göra och vem man ska kontakta för att börja ta ut sina pensioner. Det går även att ansöka om pensioner från Pensionsmyndigheten, AMF samt om fribrev hos SPV, Statens Tjänstepensionsverk.

– Uttagsplaneraren är redan idag en uppskattad tjänst för pensionsplanering. Genom insikter från forskningsrapporten har vi identifierat viktigautvecklingsområden. Vi behöver vidareutveckla och förbättra funktionaliteten i nära samarbete med alla aktörer som levererar data till minPension. Genom att bygga vidare på den befintliga tjänsten skapar vi ännu bättre möjligheter för våra användare – och våra anslutna aktörers kunder – att enkelt planera och ansöka om sina pensionsuttag, säger Cecilia Rosendahl Lavén, vd på minPension.

Analysen visar också att användandet av Uttagsplaneraren på minPension är kopplat till längre arbetsliv och senare uttagsålder.

– Vår rapport ger unika insikter om hur dagens äldre planerar för sin pension. Vi får också ny kunskap om vilka grupper som är mer eller mindre benägna att använda digitala pensionsverktyg som Uttagsplaneraren. Vi hoppas att minPensions tjänster kan hjälpa fler att fatta informerade beslut som de är nöjda med i längden, säger Johannes Hagen.

Här kan du läsa rapporten på minPension.se:

Rapport – Hur ser svenskarnas pensionsplaner ut?

Vad händer med pensionerna om AI tar över jobbet?

När vi jobbar och betalar skatt betalar vi pension till dagens pensionärer. Det är ett generationskontrakt, skulle man kunna säga. Men vad händer då med pensionerna om allt fler jobb ersätts med AI och arbetslösheten därmed blir väldigt hög? Och hur ska framtida pensioner finansieras om antalet födda barn blir kraftigt färre?

En som har räknat på det här är Pensionsmyndighetens analyschef, Ole Settergren. Lyssna på samtalet med Ole Settergren i din poddkanal eller via länken nedan som går till Spotify.

SPV har gjort det enklare att planera och ansöka om pension

Det ska vara enkelt att planera och göra medvetna val inför sin pensionering – och lätt att ansöka om pengarna. SPV har därför utvecklat och lanserat en ny digital ansökningstjänst som också kan ta emot pensionsplaner från Uttagsplaneraren på minPension.

– Det här är ett värdefullt stöd för kunden och ett bra exempel på ett lyckat samarbete, säger Maria Humla, generaldirektör på SPV.

SPV har utvecklat och under sommaren lanserat en ny digital ansökningstjänst för tidigare statligt anställda. Den kan också kan ta emot så kallade pensionsplaner från Uttagsplaneraren på minPension.

Ta med pensionsplan och ansök om pengarna

Uttagsplaneraren lanserades för fem år sedan på minPension som ett stöd för den som vill planera sina pensionsuttag. I tjänsten kan användaren testa olika sätt att ta ut sina pensioner och se sin pension över tid, både före och efter skatt.

Den färdiga pensionsplanen kan nu användaren – med ett enkelt knapptryck – ta med till spv.se för att där ansöka om sin tjänstepension.

– Vi ser redan nu att utvecklingen av den här tjänsten, som till en början gäller för personer som tidigare varit anställda inom staten, är ett uppskattat stöd. Det blir tydligt vilka pensionsdelar du har och enklare att göra en ansökan. Och det här är också ett viktigt steg för att kunderna inte ska missa att ansöka om pensionspengar som de har rätt till, säger Maria Humla.

Tidigare har möjligheten till ansökan via Uttagsplaneraren funnits för allmän pension hos Pensionsmyndigheten och tjänstepensioner hos AMF. Med SPV finns nu möjligheten hos ytterligare en tjänstepensionsaktör.

Utveckling av Uttagsplaneraren

Samarbetet mellan SPV och minPension har dessutom inneburit en positiv utveckling av själva Uttagsplaneraren.

– Tillsammans med SPV har vi kunnat vidareutveckla Uttagsplaneraren så att det nu är möjligt att ansöka om uttag av en viss del av pensionen, i det här fallet så kallade fribrev. För den som har varit yrkesverksam i olika branscher finns det ett stort behov av uttagsplanering, inte minst hur olika val påverkar den samlade pensionen säger Cecilia Rosendahl Lavén, vd på minPension.

AP-fonderna – bufferten i den allmänna pensionen

Vid utgången av 2023 uppgick AP-fondernas totala fondkapital till 1 880 miljarder kronor. Under förra året stärkte AP-fonderna inkomstpensionssystemets finansiella ställning med 142 miljarder kronor. Resultatet motsvarar en genomsnittlig avkastning på 8,1 procent. 

Men trots alla dessa pengar som AP-fonderna förvaltar så arbetar de i det fördolda. Kanske har du koll på AP 7 som har hand om förvalsalternativet i premiepensionen. Men vad vet du om AP 1, 2, 3, 4 och 6? Och varför finns det inte en AP 5?

Vi bjöd Staffan Hansén, vd på AP 3 till minPensionsPodden för att prata om AP-fonderna och deras arbete. Lyssna på avsnitt 231 i din poddkanal eller via länken här nedanför.

Hur blir pensionen för en soft girl?

”Soft girls” är ett nytt ord, men knappast ett nytt fenomen. Förr kallade vi dem kort och gott för hemmafruar. Ungdomsbarometern, som stämmer av trender bland unga, visar att många unga tjejer drömmer om ett liv utan fokus på eget ekonomiskt ansvar, där tiden istället läggs på hem och familj.

På försommaren fick soft girls tio tips för bra pensioner. Sedan dess har fenomenet fortsatt att förbrylla i media. Vi ville därför djupa i ämnet ännu en gång och bjöd in ekonomijournalisten Birgitta Piper till minPensionsPodden. Hon har under årens lopp besvarat många frågor i olika tidningar från frustrerade kvinnor som känt oro över sin ekonomi. Att unga kvinnor idag önskar bli försörjda av en man gör en henne förbryllad och väcker frågor om hur fenomenet har kunnat återuppstå? Och varför?

Lyssna på minPensionsPoddens avsnitt 230 – Hur blir pensionen för en soft girl? Med Birgitta Piper

Länken går till avsnittet i Soundcloud. Du kan också lyssna på minPensionsPodden i din egen poddkanal.

Hurra för tjänstepensionen!

Idag är det Tjänstepensionens dag! En dag som finns till bara för att fira den bästa och viktigaste löneförmånen! Så STORT GRATTIS till dig som har tjänstepension!

Är du osäker på om du har tjänstepension? Logga in på minPension och se efter.

Vet du att du jobbar på en arbetsplats där det saknas tjänstepension… förhandla! förhandla! förhandla! Vid nästa lönesamtal eller redan idag!

Läs mer på tjänstepensionensdag.se (länk öppnas i nytt fönster)

Kortare arbetstid och lägre pensioner

Vilken effekt skulle kortare arbetstid få på ekonomin? Skulle den urholka välfärdssystemet? Eller skulle produktivitet rentav öka?

Många röster – framförallt inom fackförbunden – höjs för införandet av kortare arbetstid. Vissa påstår att tiden aldrig har varit gynnsammare för ett införande eftersom produktiviteten idag är så mycket högre än tidigare. Med andra ord, arbetsgivaren har aldrig fått ut så mycket på en arbetad timme som idag. Men andra röster menar att arbetstidsförkortning skulle urholka välfärdssystemet. Alltså också våra pensioner.

Shoka Åhrman på SPP har fördjupat sig i ämnet i rapporten ”Arbertstidsförkortning”. Vi bjöd henne till minPensionsPodden för att prata om för- och nackdelar med införandet av kortare arbetsveckor. Lyssna via länken här nedanför eller i din egen poddkanal.

Länk till SPP:s rapport ”Arbetstidsförkortning” – öppnas i nytt webbflik.