Tre, fyra, fem – hur många tjänstepensioner har du?

Det är ungefär en halv miljon svenskar som byter jobb varje år. Ett nytt jobb innebär ofta en högre lön. Och det är förstås extra välkommet efter en period av stigande priser och ökade levnadsomkostnader. Nytt jobb kan även betyda ny tjänstepension. I synnerhet om man byter yrke, bransch eller växlar mellan privat och offentlig sektor. En vanlig fråga, inte minst bland de som är i den senare delen av yrkeslivet, är varför man har så många tjänstepensioner. Här är de vanligaste anledningarna:

Nytt jobb

På det nya jobbet omfattas du av ett annat kollektivavtal än ditt tidigare jobb vilket resulterar i en ny tjänstepension. Din redan intjänade tjänstepension fortsätter att förvaltas precis som tidigare men det kommer inga nya inbetalningar till den. På arbetsplatser utan kollektivavtal kan det finnas individuell tjänstepension som är specifik för just den arbetsgivaren. Så ett jobbyte innebär ofta ny tjänstepension.

Egna pensionsval

För den premiebestämda tjänstepensionen kan man i de allra flesta fall göra egna placeringsval. Det går att välja pensionsbolag och sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring, för kommande inbetalningar (vilket ger en ny tjänstepensionsförsäkring vid sidan om den redan intjänade). Man kan även välja att flytta redan intjänad tjänstepension och den flytten hänger ofta (men inte alltid) samman med valet för kommande inbetalningar. När flytten genomförs händer det att valet för kommande inbetalningar går igenom först medan det flyttade kapitalet dröjer för att sedan hamna i en separat tjänstepensionsförsäkring (en tjänstepension kan alltså bli två efter att flytten är genomförd).

Ny upphandling av tjänstepension

De största tjänstepensionsavtalen upphandlas emellanåt av arbetsgivare och fackförbund för att få lägre avgifter och bättre villkor. När upphandlingen är genomförd finns det pensionsbolag och sparformer som upphör och ersätts med nya alternativ. Det förekommer också att pensionsbolagen ändrar produktegenskaper som gör att framtida inbetalningar går in till en ny tjänstepension. I dessa fall kan du alltså få en ny tjänstepension utan att du har bytt jobb eller gjort något eget val.

Även tidiga år räknas

Många yngre tjänar numera in tjänstepension på första jobbet, trots att det handlar om sommarjobb eller att man bara jobbar extra. Förr om åren fick man sällan tjänstepension före 25 eller 28 års ålder men i flera nya tjänstepensionsavtal finns ingen nedre åldersgräns. Så även en kortare period, innan man börjar på högskola eller när yrkeslivet startar på riktigt, kan ge tjänstepension. Det är vanligt med första anställning på kommun och region eller som privatanställd arbetare för att sedan byta bana. Det här är ofta förklaringen till varför du har en äldre tjänstepension på mindre belopp.

Vår statistiker Ivar Wahlstein har kikat närmare på antalet tjänstepensioner bland minPensions användare. I 30-årsåldern har man i genomsnitt tre stycken tjänstepensioner, i 40-årsåldern har man fem stycken och i 50-årsåldern har man sex stycken. Så du är i gott sällskap om du har flera tjänstepensioner. Uppsidan med flera tjänstepensioner är att man får en större riskspridning (istället för att lägga alla ägg i samma korg) och mer flexibilitet vid utbetalning (där man kan göra olika uttagsval). Samtidigt kan det vara svårare att få en överblick och det kan även innebära högre avgifter (inte minst med fasta årsavgifter per försäkring).

Osäker på hur det ser ut för dig? Logga in på minPension och klicka på fliken ’Intjänad pension’ för att få koll. Om du har en vildvuxen flora kan du välja att visa dina tjänstepensioner per pensionsbolag eller per avtal.

Vill du veta mer?

Om Avtalspension SAF-LO – för privatanställda arbetare

Om ITP – för privatanställda tjänstemän

Om AKAP-KR – för kommun- och regionanställda

Om PA16 – för statligt anställda

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension

Vad innebär riktåldern?

Vi lever längre. Därför behöver vi också arbeta längre för att få samma pensionsnivå som tidigare generationer har fått.

För många är ändå 65 år fortfarande den mentala åldern för pensionsuttag. Vad kommer då den nya riktåldern, som införs redan 2026 i den allmänna pensionen, att innebära i praktiken? Måste vi jobba längre? Gäller det alla? Får vi inte välja vår pensionsålder själva längre?

Vår pensionsekonom Dan Adolphson Björck förklarar begreppet och vad det innebär i avsnitt 228 av minPensionsPodden. I dagens fråga får Boris svar på sina funderingar om skatter på pension.

Lyssna på avsnitt 228 av minPensionsPodden. Länken går till avsnittet i Soundcloud som öppnas i nytt webbfönster.

I ett tidigare inlägg här på bloggen hittar du frågor och svar om riktåldern. Följ den här länken.

När du längtar efter att sluta jobba

Snart höst igen! Ibland kan det vara den jobbigaste tiden på året att pallra sig iväg till jobbet. Kanske räknar du på fingrarna och funderar på när du skulle kunna gå i pension? Ta hjälp av minPension och gör en realistisk kalkyl för din framtid.

Att sluta jobba innebär för de allra flesta att det blir mindre kvar i plånboken varje månad. Kanske är skillnaden större än du tror. Att sluta arbeta ”tidigt”, det vill säga något eller några år innan de flesta av dina vänner eller kollegor i samma ålder kommer att pensionera sig, innebär ofta flera tusenlappar i månaden i lägre pension – och det är inte ens säkert att du får ut alla dina pensionspengar på en gång.

Här är några saker att göra och fundera över

1. Chansa inte. Ta reda på vilken pension prognosen visar. Det är enkelt att logga in på minPension, ställ in verktyget på den ålder som du tänker sluta jobba så får du ett resultat.

Här är ett exempel: Anna är 62 år. Hon gör en prognos. Prognosen efter inloggning på minPension visar vad hon kan räkna med att få i pension om hon slutar jobba vid 65 års ålder.

För Anna skulle pensionen före skatt bli lite drygt 24 000 kronor i månaden.

exempel på prognos

När Anna klickar i ”Ta ut pension vid” och skriver in 63 år sjunker den förväntade pensionen med 2 000 kronor.

2. Fundera på om det finns alternativ till att sluta jobba helt och hållet? Våga fråga på jobbet. Du kanske kan vara tjänstledig ett tag, eller gå ner i arbetstid. Det kanske finns ett flexpensionsavtal som gör att du har förstärkt rätt att gå ner i arbetstid från en viss ålder.

3. Det går utmärkt att ta ut pension och arbeta samtidigt. Enklast är att ta ut den allmänna pensionen. Det kan du göra från det år du fyller 63. År 2026 höjs den åldern till 64 år.

4. Pensionen från jobbet, tjänstepensionen, kan påverkas extra mycket om du går i pension tidigt. Avtalen har olika regler och du behöver ta reda på vad som gäller för dig. Fråga på jobbet, ditt fack eller kontakta din valcentral, länken går till vår artikel om valcentraler på minPension.

5. Kolla vad det blir efter skatt.  Oavsett om du går i pension helt och hållet eller blandar pension och lön så betalar du skatt på dina inkomster. Ett tips är att göra en egen beräkning på Skatteverkets hemsida. Glöm inte att skatt på lön och pension är olika. Därför behöver du ha koll på att du skriver in dina siffror på rätt ställe. Tänk på att den pension du tar ut innan det år du fyller 67 år beskattas högre (gäller 2024). Även här kan det handla om uppåt en tusenlapp i månaden i högre skatt.

När du blir äldre sänks skatten. I år från 67 år, men åldersgränserna kommer att ändras under kommande år, läs mer om vad som gäller för dig, länken går till Pensionsmyndighetens hemsida som öppnas i nytt fönster.

6. Planera på allvar i Uttagsplaneraren på minPension som är verktyget för dig som fyllt 54 år och vill planera för att ta ut dina pensioner. I Uttagsplaneraren finns mycket information som stöttar dig i processen. Tänk på att det oftast finns fler sätt att ta ut pensioner än det förvalda förslaget i avtalet.

7. Se till att inte ha för tajta marginaler. Även om kalkylen går ihop idag och du tycker att du verkar klara dig på din pension (trots att du går tidigt) behöver du ha en buffert. Oväntat höga matpriser, tandläkarkostnader du inte räknat med; det händer oförutsedda saker även när du blir pensionär.

8. Det sista rådet i den här listan är att ha is i magen. Även om hösten är tung och det är långt till nästa ledighet så brukar det kännas lite bättre efter ett tag. Du kanske inte måste gå i pension just nu? Men det är aldrig fel att börja planera i god tid (eller att drömma…)

Text: Kristina Kamp, minPension

Har du koll på ditt pensionsavtal

Nu har vi uppdaterade poddavsnitt om de fyra stora pensionsavtalen i Sverige. Tillsammans med experterna på avtalen har vi i detalj gått igenom vad som gäller när du är föräldraledig, blir sjuk eller arbetslös, hur du tjänar in till din tjänstepension, när och hur du kan ta ut dina pengar samt hur efterlevandeskyddet fungerar.

Länkarna här nedanför går till avsnitten om respektive avtal.

Om du inte vet vilket avtal du tillhör kan du fråga din arbetsgivare.

Avtalspension SAF-LO

Du som jobbar som arbetare hos en privat arbetsgivare med kollektivavtal omfattas av Avtalspension SAF-LO. I poddavsnittet förklarar Christoffer Asp från Fora vad som gäller: https://lnkd.in/dmFBXjd3

ITP

Du som jobbar som tjänsteman hos en privat arbetsgivare med kollektivavtal omfattas av ITP. ITP är uppdelad i två avdelningar, ITP 1 (född 1979 eller senare) och ITP 2 (född 1978 eller tidigare). I poddavsnitten om ITP förklarar Dan Wallberg från PTK vad som gäller: https://lnkd.in/dg55Ag32

AKAP-KR

Är du anställd i en kommun eller region? Då heter ditt avtal AKAP-KR. Christine Alsing från KPA förklarar vad som gäller för dig: https://lnkd.in/dC5q7Xr6

PA 16

Är du statligt anställd heter ditt pensionsavtal PA 16. Precis som ITP är PA 16 uppdelad i två avdelningar. Avdelning 1 (född 1988 eller senare) och 2 (född före 1988). Christina Lindh förklarar vad som gäller för dig: https://lnkd.in/dAn7dH6W


Lär känna oss på minPension

Vi är inte ens 20 medarbetare på minPension, men nära! Vid starten 2004 var endast vår dåvarande vd anställd. Därefter har skaran utökats, sakta men säkert till dagens 18 personer. Här nedanför får du lära känna en av oss lite bättre, nämligen vår produktägare Arezou Taghizadeh.

Produktägare Arezou

Vilken är din roll i teamet?
Jag arbetar som produktägare för minPension.se. Det innebär att jag ser till att maximera produktens affärsvärde och att jag är ansvarig för att prioritera vad som ska göras i syfte att åstadkomma ett så högt värde som möjligt.

Vad är det bästa med ditt jobb?
Dagarna är varierande, jag lär mig något varje dag. Nästan alla som jag pratar med utanför jobbet känner till minPension.

Vad drömmer du om att göra när du blir pensionär?
När jag blir pensionär ska jag öppna ett litet mysigt B&B (Bed and Breakfast)!

Privatanställd arbetare med Avtalspension SAF-LO?

Avtalspension SAF-LO är tjänstepensionslösningen för dig som är privatanställd arbetare på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal. Du kan till exempel jobba inom industrin, som byggarbetare, i en gruva eller inom handeln. Parterna bakom pensionsavtalet är Svenskt Näringsliv och LO.  

Vi bjöd Christoffer Asp från valcentralen Fora till minPensionsPodden för att ta reda på hur Avtalspension SAF-LO fungerar och vad som gäller i olika skeden av livet.

I slutet av avsnittet tipsar Christoffer om sajten Ersättningskollen där du enkelt kan se hur din ekonomi påverkas om du blir sjuk eller råkar ut för en olycka. Precis som minPension är Ersättningskollen en gratis tjänst. Den är framtagen i samarbete mellan Försäkringskassan, AFA Försäkring och Svensk Försäkring.

Sommar, sol och pensionsprognoser

På minPension är vi alltid nyfikna på hur ni användare interagerar med prognostjänsterna, både direkt på minPension.se men även via våra partners Pensionsmyndigheten och SPV som också visar våra pensionsprognoser. I samband med att vi sammanställde vår vanliga kvartalsstatistik passade vi på att undersöka hur aktiviteten sett ut under alla helgdagar i juni.

Vi började med att titta på hur många användare som har loggat in under respektive dag. Betydligt fler användare loggade in under midsommarhelgen 2024 jämfört med tidigare år. Under Nationaldagen var det istället något färre som loggade in jämfört med 2023.

Förra året tittade vi brett på många högtider, det kan du läsa mer om här.

I nästa steg ville vi veta när under dygnet man valde att logga in. Vi sammanställde antalet beräknade prognoser per timme under dessa dagar, samt genomsnittet per timme under hela juni.

Uppenbarligen är intresset för pensionen högst under förmiddagen, på midsommarafton var antalet prognoser som högst redan mellan klockan 8 och 9. Förutom mellan klockan 9 och 10 under nationaldagen ser vi dock att antalet prognoser per timme ligger under snittet för hela månaden. Flest prognoser under juni gjordes måndagen den 17 juni, mellan klockan 10 och 11 på förmiddagen. Då skapades 10 300 prognoser.

Vill du veta mer om hur våra användare har använt minPension?
Mer information hittar du under fliken ”Statistik” här på bloggen.

Text: Ivar Wahlstein, statistiker minPension

Fler pensionärer hamnar hos Kronofogden

Förra året ökade skulderna hos Kronofogden med i snitt 50 miljoner kronor per dag. Både skulder och skuldsatta ökade. Hos Kronofogden såg man att ärendena med 65-plussare ökade mer än bland yngre generationer. En av förklaringarna tror man är att äldre tycker det är skamligt att be om hjälp när de hamnar i ekonomisk kris.

”Den äldre generationen är uppvuxen under en annan tid då man sparade först och köpte sen. När de får skulder söker de sällan hjälp. Även om det idag finns hjälp att få” säger Davor Vuleta från Kronofogden i minPensionsPodden.

De flesta av oss får mindre pengar att röra oss med när vi slutar jobba. Davor Vuleta menar att vi därför behöver se över vår situation i tid, långt innan det är dags att gå i pension.

”Skapa ekonomiska marginaler. Ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare – deras hjälp är gratis och finns i alla kommuner” säger Davor Vuleta i podden.

Lyssna på samtalet och få fler tips i avsnitt 225 av minPensionsPodden. I din poddkanal eller via länken här nedanför.

Hur tar man ut pensionen som jobbonär?

Det är många som planerar att bli jobbonärer – alltså att kombinera jobb och pensionsuttag. Men hur påverkas pensionerna om du jobbar vidare samtidigt som du tar ut pension?

Det finns många fördelar med att vara jobbonär. Du får lön vilket förbättrar ekonomin. Du kan vänta med att ta ut pensionen, vilket gör att utbetalningarna blir högre. Skatten blir lägre eftersom du får ett jobbskatteavdrag på din lön.

Men om du har någon typ av grundskydd, som garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd blir effekterna inte lika stora eftersom höjd inkomstpension ibland sänker nivån på grundskydden. Det här kan vara bra att tänka på om du vill kombinera pensionen med extrainkomster.

Allmän pension

Den allmänna pensionen, den som betalas ut av Pensionsmyndigheten, består av flera olika delar: inkomstpension, premiepension, garantipension och inkomstpensionstillägg. Här kan du dessutom ansöka om behovsprövade stöd som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Så här påverkas de olika delarna om du fortsätter att jobba, eller börjar jobba igen om du varit pensionär ett tag.

Inkomstpension och premiepension

Arbetar du och betalar skatt på dina inkomster så tjänar du in till mer inkomstpension. Du behöver ha en årsinkomst på minst 24 300 kronor innan du betalar skatt på lönen. Den skatt du betalar på pensionsuttag räknas inte.

Det finns ingen övre åldersgräns för intjänande. Du kan när du vill pausa utbetalningen av inkomst- och premiepension.  

Inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägg får du om du har många intjänandeår, men en relativt låg allmän pension.  När du ansöker om allmän pension betalas garantipensionen ut om du fyllt 66 år. Pengarna beskattas. Eftersom inkomstpensionstillägget är ett statligt stöd höjs inte utbetalningen om du väntar med att ta ut den.

Om du har inkomstpensionstillägg påverkas inte utbetalningen om du arbetar. Men tjänar du mer pengar och får mer pensionsgrundande inkomster kan inkomstpensionstillägget minska eftersom inkomstpensionen höjs.

Garantipension

Garantipension fyller ut en låg pension. När du ansöker om allmän pension betalas garantipensionen ut om du fyllt 66 år. Pengarna beskattas.  Eftersom garantipensionen är ett statligt stöd höjs inte utbetalningen om du väntar med att ta ut den. Om du har garantipension så kan beloppet minska om du tjänar in till ytterligare pensionsrätter som höjer din inkomstpension.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Om du har bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd kan beloppet påverkas om du fortsätter att arbeta. Här kan det vara bra att höra av sig till Pensionsmyndigheten och informera om förändrade inkomster eller tillgångar.

Tjänstepension

Väntar du med att ta ut din tjänstepension ökar månadsutbetalningarna. Tänk på att om du tar ut tjänstepension på kort tid och kombinerar med lön så kan den totala inkomsten bli väldigt hög och du kan få betala statlig skatt på pengarna.

Än så länge kan du inte pausa utbetalningen av tjänstepension eller ändra uttagsperioden när du väl börjat ta ut pengarna.

Privat pensionssparande

Tänk på att när du tar ut pengar från en privat pensionsförsäkring eller IPS (individuellt pensionssparande i bank) så beskattas det på samma sätt som uttag av allmän pension och tjänstepension, alltså ungefär som löneinkomster. Väntar du med att ta ut det privata sparandet ökar utbetalningen.

Tar du ut det här sparandet räknas det som inkomst när du ansöker om bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd.

Text: Kristina Kamp, minPension

Löneväxling för förstärkt pension – är det rätt val för dig?

Löneväxling är en överenskommelse mellan arbetsgivare och anställd som innebär att den anställde avstår en del av sin bruttolön mot en extra pensionsavsättning. Löneväxling kan vara ett alternativ att spara till pensionen om man tjänar 51 250 kr i månaden (2024) eller mer efter att beloppet för löneväxlingen är avdraget. Om lönen efter löneväxlingen är lägre än så påverkas den allmänna pensionen negativt och om man sänker sin inkomst ytterligare påverkas även den ersättning man får från Försäkringskassan vid sjukdom eller föräldraledighet.

Två anledningar till ökat intresse

Löneväxling är i ropet just nu med anledning av att brytgränsen för statlig inkomstskatt inte justerades vid årsskiftet. Det är alltså fler personer än tidigare som, efter sin senaste löneökning, behöver betala 20 kronor mer i skatt på varje extra hundralapp. Här kan löneväxling framstå som ett attraktivt alternativ. Att räntorna sjunker spelar nog också in eftersom de med bostadsrätt och villa inte behöver betala lika mycket för sina bolån utan även får utrymme att spara.

För- och nackdelar med löneväxling

Pension är billigare än lön för arbetsgivaren så varje hundralapp man växlar kan resultera i en inbetalning på 106 kr. En annan fördel är om man omfattas av statlig inkomstskatt idag (marginalskatt på ca 53 procent) men inte som pensionär när inkomsten sjunker (kommunalskatt på ca 33 procent). Under tiden man sparar är den årliga avkastningsskatten på pensionskapitalet lägre än för i investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Ännu en fördel om man löneväxlar inom sin kollektivavtalade tjänstepension är att man kan få låga avgifter på sparandet. I stor utsträckning kan man styra själv hur mycket man vill löneväxla även om arbetsgivaren ytterst avgör vad som är möjligt.   

Den uppenbara nackdelen är förstås att man sänker sin inkomst här och nu för att binda pengarna till pensionen. Och även om man avstår egen lön så går pengarna in till tjänstepensionen och den går inte att likställa med ett privat sparande. Tjänstepensionen är en arbetsgivarägd försäkring även om man själv omfattas av den. Man ska vara medveten om att både regelverk och skatter kan ändras den dag som pensionen betalas ut. Viktigt är också att avsättningen till den ordinarie tjänstepensionen inte minskar på grund av bruttolöneavdraget. Löneväxling är alltså komplext. Det krävs att man har koll på sin ekonomi och arbetsgivarens pensionspolicy för att kunna göra ett informerat val.  

Löneväxling på minPension

På minPension kan man registrera löneväxling i sin befintliga kollektivavtalade tjänstepension och simulera effekten av ett sådant sparande för pensionsprognosen. Uppgifter om löneväxling i separat försäkring finns också på minPension. Totalt har vi uppgifter om löneväxling för cirka 125 000 pensionssparare. Samtidigt finns det ett mörkertal. Vissa löneväxlar i pensioner som inte är uppmärkta som löneväxling och då kan vi inte se dem, och alla pensionssparare är inte registrerade på minPension. Därför vet ingen med säkerhet hur många löneväxlare det egentligen handlar om.

Uppgifterna nedan är hämtade i juni 2024 från minPension och gäller de som själva har registrerat att de har månadsvis löneväxling i kollektivavtalad tjänstepension alternativt där vi kan se att man har månadsvis löneväxling i separat försäkring:

Löneväxlingspremie (kr per månad)Andel
1 – 5006%
501 – 1 0009%
1 001 – 1 5004%
1 501 – 2 00015%
2 001 – 2 5003%
2 501 – 3 00012%
3 001 – 4 00010%
4 001 – 5 00014%
5 001 – 6 0005%
6 001 – 7 0003%
7 001 – 8 0003%
8 001 – 9 0001%
9 001 – 1 00006%
1 0001 – 11 0001%
11 001 – 12 0001%
12 001 – 20 0003%
20 001 –4%
100%
Månadslön (kr)Andel
0 – 25 0002%
25 001 – 30 0002%
30 001 – 35 0001%
35 001 – 40 0001%
40 001 – 45 0001%
45 001 – 50 0004%
50 001 – 55 00013%
55 001 – 60 00017%
60 001 – 65 00015%
65 001 – 70 00011%
70 001 – 75 0009%
75 001 – 80 0006%
80 001 – 85 0004%
85 001 – 90 0004%
90 001 – 95 0002%
95 001 – 100 0002%
100 001 –6%
 100%
FödelseårAndel
2000 –1%
1990 – 994%
1980 – 8915%
1970 – 7937%
1960 – 6940%
1950 – 593%
 100%
Kön
Män60%
Kvinnor40%
100%
AvtalAndel (månadsvis löneväxling)
Privatanställda tjänstemän (ITP)54%
Kommun- och regionanställda (AKAP-KR/KAP-KL)17%
Individuell tjänstepension (ej kollektivavtalad)14%
Statligt anställda (PA16)4%
Privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO)3%
Övriga8%
100%

Löneväxling är en uppskattad förmån men är inte för alla

Många som löneväxlar sparar ansenliga belopp som kan göra skillnad den dag man går i pension. Men en del går vilse med hänsyn tagen till inkomstnivå, ålder eller redan befintlig löneväxling. Har man en låg inkomst är löneväxling som sagt inte förmånligt. Med förmånsbestämd tjänstepension bör man också känna till att stora löneökningar efter 60 år kan resultera i lönekapning, att hela löneökningen inte är pensionsgrundande. Och från det år man fyller 67 år och framåt är insättningar till pensionen dyrare än lön (tvärtom jämfört med tidigare eftersom arbetsgivaravgiften sjunker medan den särskilda löneskatten på pensionskostnader är oförändrad). Det innebär att den som löneväxlar en hundralapp i månaden inte får 106 kr längre utan 89 kr om förmånen ska vara kostnadsneutral för arbetsgivaren.

Vi ser också att var tionde person som registrerar månadsvis löneväxling i en kollektivavtalad tjänstepension på minPension redan har en löneväxling i separat försäkring. Därför visas en prognosvarning för att undvika att uppgifter om två löneväxlingar registreras för den som i själva verket bara har en.

Tre saker att tänka på

  • Fundera på om du behöver förstärka din pension. Se din intjänade pension på minPension och jämför dig med andra i fliken ”Pensionsstatistik”.
  • Ta reda på om löneväxling är förmånligt för dig med hänsyn tagen till din inkomst, ålder och din arbetsgivares pensionspolicy.
  • Tänk igenom om du vill du vill gå ner i lön och binda pengar till pensionen. Alternativet kan annars vara att spara i investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller annat privat sparande där pengarna inte är inlåsta till pensionen.

Vill du veta mer?

Allt du behöver veta om löneväxling

Om löneväxling och hur du ångrar den

Text: Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på minPension