Handla inte för pengar du inte har

Vem hamnar egentligen hos Kronofogden? Är det personer som har gett upp att öppna fakturor? Unga som tar SMS-lån? Eller äldre som missar en e-faktura? Svaret är att det kan vara alla tre!

I det här avsnittet pratar vi med Amanda Vargensten Westerström och Anders Lindberg från Kronofogden om skulderna som vi drar på oss under livet, avsiktligt och oavsiktligt. Du får också konkreta tips på vad du kan göra om du hamnar i skuldfällan och hur du själv kan hjälpa andra som du misstänker har ekonomiska problem.

Vad påverkar pensionerna 2022?

Nytt år och nya siffor att ha koll på. I minPensionsPodden berättar vi vad du behöver veta inför 2022.

Föredrar du att läsa om alla nya brytgränser hittar du informationen längre ner i blogginlägget.

Allmän pension

Tjäna in till pension

Lägsta årsinkomst för att tjäna in till allmän pension är 20 431 kronor. Det är den gräns där du börjar betala skatt och då får du pensionsrätter till din allmänna pension.

Inkomsttaket i den allmänna pensionen är 572 600 i årsinkomst eller 47 717 kronor i månadsinkomst. Inkomster över taket ger inga ytterligare pensionsrätter i den allmänna pensionen.

Tjänstepension

För att få högre inbetalning till tjänstepensionen behöver du tjäna minst 532 500 kronor per helår eller 44 375 kronor i månaden. Vid den här inkomstgränsen, som motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp, ökar inbetalningarna till många premiebestämda tjänstepensioner och utbetalningsnivån i förmånsbestämda tjänstepensioner.

Löneväxling

Du bör ha kvar en lön på motsvarande 7,5 inkomstbasbelopp efter löneväxlingen. Annars minskar inbetalningarna till din allmänna pension. Det är inte alltid din lön stiger i samma takt som ökningen av inkomstbasbeloppet.

Efterlevandeskydd

Även inbetalningar till olika typer av efterlevandeskydd påverkas av höjda basbelopp eftersom inkomstgränserna flyttas uppåt.  

Sänkta prognosräntor

Alecta och Folksam sänker prognosräntorna på tjänstepensionen. Skälen är lägre förväntan på framtida avkastning och att vi förväntas leva längre.

Har du tjänstepensioner hos Alecta och/eller Folksam kan dina prognoser på minPension bli lägre än tidigare.

Ta ut pension

Bostadstillägget

Gränsen för maximalt bostadstillägg höjs från 7 000 kronor till 7 500 kronor per månad.

Konsumtionsstödet i bostadstillägget höjs med 200 kr för ogifta och 100 kronor för gifta.

Nivåer för att få inkomstpensionstillägg

Tillägget betalas ut om du fyllt 65 år och har en egen intjänad pension på mellan 9 200 och 17 400 kronor. Storleken på inkomstpensionstillägget varierar mellan 25 kronor i månaden till 600 kronor i månaden. Läs mer om vilka villkor som gäller för inkomstpensionstillägget.

Skatter

För födda 1957 och senare är gränsen för när du börjar betala statlig inkomstskatt 537 100 kronor per helår eller 44 758 kronor per månad.

Om du är född 1956 och tidigare är gränsen för när du börjat betala statlig inkomstskatt 618 700 kronor per år eller 51 588 kronor per månad.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom

Högre pensioner med riktålder

Tidigare i veckan presenterade vi en ny kompensationsgradsrapport som bygger på 160 000 användares pensionsprognoser. I studien har vi granskat hur pensionsnivån ökar om pensionerna tas ut vid individens riktålder istället för vid 65 år.

I minPensionsPodden berättar Kristina Kamp om spaningarna hon gjorde under arbetet med rapporten. Till exempel hur skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner ändrar sig mellan olika generationer samt hur pensionsnivån skiljer sig åt mellan land och stad.

Rapporten: Vad betyder de nya riktåldrarna för pensionerna?

Varför höjs inte pensionerna i takt med lönerna?

I dagens pensionssystem ser prognos- och förskottsräntor till att ge oss en jämn utbetalning från det första pensionsuttaget till det sista. Om räntorna togs bort skulle vi få lägre pensionsutbetalningar under de första pensionärsåren men våra pensioner skulle istället höjas varje år, likt löneökningar.

Hur fungerar egentligen modellen med förskottsräntor? Vilka är för- och nackdelar med att ta bort dem? Kan vissa grupper bli vinnare och andra förlorare? Behöver man själv hålla koll?

Ekonomen Annika Creutzer och AMF:s privatekonom Dan Adolphson Björck är gäster i avsnitt 157 av minPensionsPodden.

Under samtalet nämner vi jämförelseverktyget hos Konsumenternas Försäkringsbyrå. Det hittar du via den här länken.

Så gör du för att gå i pension vid 40

Drömmer du om att sluta jobba för att istället leva på sparade pengar resten av livet? Då är du inte ensam! Idag finns det en hel rörelse som har den drömmen. Men hur gör man då? Är det ens möjligt att spara ihop så mycket pengar? Och hur blir det med intjänandet till pensionen? Behöver man spara så mycket pengarna så att de räcker resten av livet?

Vi bjöd spargurun och pensionsspecialisten Stefan Thelenius till minPensionsPodden för att få tips och idéer på hur den kan tänka som vill sluta jobba redan vid 40 (eller kanske funkar 55 också om vi ska leva till 100?).

När blir ålderismen ett samhällsproblem?

Både för individen och samhället är ålderism ett hot. För den som tvingas sluta arbeta i förtid blir ekonomin på äldre dar inte som det var tänkt. Och samhället förlorar arbetskraft som vill, orkar och kan jobba längre.

Går det att förbereda sig för risken att bli passé? Och hur kan arbetsmarknaden ställa om för att möta en äldre arbetskraft?

Vi bjöd Skandias pensionsekonom, Mattias Munter, till minPensionsPodden för att prata om insikterna i rapporten ”Ålderismens effekter på pensionerna”.

Kan pensionspengar vara klimatsmarta?

Våra pensionspengar kan göra skillnad. Inte bara för att de kommer att ge oss pengar som äldre. De kan också vara med och hjälpa världen att nå klimatmålen.

Men hur gör man då? Hur ser man till att de egna pengarna gör nytta? Går det att ta reda på en fonds klimatavtryck? Eller kanske välja bort en fond som investerar i saker man inte tycker om, som bomber och barnarbete?

Vi bad Anna Larris från Fondbolagens Förening komma till minPensionsPodden och berätta om reglerna som kommer att göra det enklare för oss att ha koll på vårt sparande ur hållbarhetsperspektiv.

Länk till Fonddagen där Anna Larris pratar under rubriken ”Hur hänger EU:s hållbarhetsregelverk ihop?”

Enkät ska ge svar på vilken hållbarhetsinfo du vill ha på minPension

Vill du kunna se dina pensionspengars klimatavtryck när du loggar in på minPension? Eller förväntar du dig att hitta information om själva begreppet hållbara placeringar? Kanske i kombination med länkar till bolagens fördjupade information?

Nu har du chansen att berätta för oss hur du vill ha hållbarhetsinformation på minPension.

Under vecka 44 skickar vi en enkät via ServerMonkey till ett slumpmässigt urval av våra användare. Om du hör till dem som får enkäten hjälper ditt svar oss att förstå intresset och behovet av hållbarhetsinformation på minPension.

Sjunker min pension när börsen faller?

Så var det dags igen med fallande börser. Vi dammar av vårt inlägg från i höstas. Vi tycker det håller bra också i detta börsfall.
Inlägget publicerades första gången 2021-10-15.


En hel del av våra pensionspengar finns placerade på aktiemarknaden. Både den i Sverige och på andra håll i världen. Börskurser går upp ibland och ner ibland. Hur påverkar det mig som pensionssparare?

Här på minPension kan du detaljstudera dina pensioner. Det gör du genom att logga in och sedan klicka på fliken ”Intjänad pension”. Rutan ”Total pension” visar en analys av dina pensioner.

I fliken Intjänad pension kan du se din totala pension

Där framgår det hur stor del av din pension som ligger i olika typer av fondförsäkringar, till exempel ditt premiepensionssparande, och hur stor del som ligger i andra typer av sparande som inte påverkas av börsens svängningar på samma sätt.

Vill du veta mer i detalj var dina pengar finns går du vidare bland de olika pajdiagrammen. Under varje diagram kan du klicka på ”Visa i detalj”.

Under fliken ”Allmän pension” ser du hur stor andel som finns i inkomstpensionen, som inte är placerad börsen, och hur stor del som finns i premiepensionen. Du kan även se i vilka fonderna finns.  Vill du ändra någon fond får du gå in på Pensionsmyndighetens hemsida där alla fonder finns och där du kan byta.

Du kan ha olika typer av tjänstepension

I fliken ”Tjänstepension” kan du också klicka fram mer information om dina pensioner.

Här kan du ha ganska många olika pensioner.

Klickar du på namnet på de olika pensionerna så framgår det i rutan som kommer upp om det är en förmånsbestämd eller en premiebestämd pension.

Storleken på en förmånsbestämd pension påverkas i första hand av hur många år du arbetat i det avtalsområdet och vilken lön du kommer att ha åren innan du går i pension. Här kan du inte göra några val kring hur du vill att pengarna ska placeras.

Har du en premiebestämd pension kan du läsa vidare och se om den är placerad i en traditionell försäkring eller en fondförsäkring.

Traditionell försäkring

Traditionell förvaltning

Finns dina pengar i en traditionell försäkring är pengarna till en del placerade i aktier, men också i fastigheter, obligationer eller annat som inte är lika beroende av börskurser. Du väljer inte själv fördelningen utan det sköter den som förvaltar den traditionella försäkringen.

Fondförsäkring

Fondförvaltning

Om du däremot har en fondförsäkring har du större möjlighet att själv välja hur pengarna ska placeras. Här kan du också se vilka fonder du har pengarna i just nu.

Om du inte valt att lägga pengarna i olika typer av räntefonder så är dina pengar beroende av hur börskurserna förändras.

Vill du ändra ditt val i dina tjänstepensioner gör du hos respektive bolag där pengarna finns.

Har du ett privat pensionssparande kan även det finnas i en traditionell försäkring eller en fondförsäkring. Även här kan du klicka på namnet på pensionen för att få reda på mer detaljer kring ditt sparande.

Hur mycket påverkas pensionen vid börsfall?

Hur mycket just dina pensioner påverkas av ett börsfall beror alltså på hur pensionerna ser ut. Vilka som är direkt exponerade mot börsen och vilka som inte är det?

Om du gör en pensionsprognos kan du på ett ungefär räkna ut hur stor del av din pension som riskerar att krympa om börsen viker.

Om du räknar med att få omkring 4 000 kronor i månaden från premiepensionen och fondförsäkringar innebär det att det blir 800 kronor mindre per månad om börsen går ner 20 procent.

Sedan är det upp till dig att bestämma vad du tycker är en rimlig risk. I den planen ingår också att fundera på hur ditt uttag av tjänstepensionerna ska se ut. Om uttaget är på kort tid, kanske fem år, ökar risken för att ett börsras får tydliga konsekvenser. Om uttagstiden är längre minskar risken.

För dig som närmar dig pensionsåldern kan det vara bra att veta att premiepensionen räknas om en gång om året. Har dina fonder stigit får du påökt – och tvärtom.

En del fondförsäkringar i tjänstepensionen räknas om varje månad. Även här är det bra att ta reda på hur utbetalningarna ser ut för just dig.

Inkomstpension och förmånsbestämda tjänstepensioner räknas om på årsbasis.

Fakta

Pensioner som inte är beroende av hur det går på börsen

  • Garantipensionen. Det här är ett statligt stöd som du får om du har låg pension.
  • Inkomstpensionen. Växer med svensk ekonomi. Du har inget konto där pengarna finns.
  • Förmånsbestämd tjänstepension. Vad du får beror på hur länge du jobbar i ett avtal om vilken lön du har innan du går i pension. Är du pensionär växer pengarna oftast med inflationen.

Pensioner som är något beroende av hur det går på börsen

  • Traditionella försäkringar i tjänstepensionen. Om du har en pension där du kan välja och inte har valt något brukar pengarna ligga i en traditionell försäkring. En del av de pengarna brukar placeras i aktier men inte allt. Kolla på minPension om du är osäker på vad du har.

Pensioner som är beroende av hur det går på börsen

  • Fondförsäkringar i tjänstepensionen. Här kan du ha gjort egna val. Kolla på minPension så vet du om du gjort det. Vill du ändra något gör du det hos bolaget som förvaltar pengarna.
  • Premiepensionen. Har du gått i pension kan du ha pengarna i en traditionell försäkring. Har du inte gjort det finns pengarna i fonder. Kolla på minPension vad du har valt. Vill du byta gör du det hos Pensionsmyndigheten.

Text: Kristina Kamp, pensionsekonom på minPension

Varning för höga bolån inför pensioneringen

Allt fler går i pension med höga bolån. Inte så konstigt när bostadspriserna stadigt ökar i landets flesta regioner. Den som dessutom drar på sig konsumtionslån riskerar att träda in i pensionärslivet med mycket hög skuldbörda.

Kombinationen med höga skulder och låg inkomst, som pensionen ofta innebär, är dålig och kan i värsta fall leda till att den nyblivna pensionären hamnar hos Kronofogden.

Frågan är: går det att undvika? Och i så fall hur? Vi bjöd Swedbanks och Sparbankernas privatekonom, Arturo Arques, till minPensionsPodden för att diskutera ämnet.